INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Uppdrag... 1 1.3 Material och metod... 1 1.4 Insamling... 2 1.5 Arbetsgrupp... 2 2.BESKRIVNING AV DE REGIONALA DATABASERNA FÖR ÅR 2000 OCH 2001.... 5 2.1 Kontroll av totaldatabaserna... 5 3.BESKRIVNING AV DE REGIONALA DRG-DATABASERNA FÖR ÅR 2000-2001... 6 3.1 Kontroll av DRG-databaserna... 6 3.2 Vårdvolym för sjukhusorganisationerna....7 3.3 Kön och ålder... 8 3.4 Hemort... 10 3.5 Planerad vård.... 10 3.6 In- och utskrivningssätt.... 11 3.7 Kostnad... 12 3.8 Sjukdomspanoramat i DRG-belysning.... 12 3.9 De vanligaste DRG.... 13 3.10 Jämförelsetal... 17 3.11 Jämförelser för åren 1994-2001... 18 4.Gynekologisk och obstetrisk slutenvård år 2000-2001... 21 4.1 Antal vårdtillfällen totalt... 21 4.2 Instrumentella förlossningar... 22 4.3 Vaginala förlossningar... 24 4.4 Vårdtider... 25 4.5 Antal diagnoser... 25 4.6 Säte... 26 4.7 Tvillingförlossning... 27 4.8 Havandeskapsförgiftning... 28 4.9 Överburenhet... 30 4.10 Värksvaghet... 31 4.11 Fosterasfyxi... 31 4.12 Bristningar vid förlossning... 32 4.13 Diabetes och graviditet... 32 4.14. För lite fostervatten... 34 4.15 Tromboembolisk sjukdom under graviditet... 35 4.16 Vattenavgång innan värkar... 35 4.17 Uterusruptur... 36 4.18 Kvalitetsvariabler... 36 4.19 Utomlänspatienter i Varberg... 37 4.20 Gynekologisk vård... 38 4.21 Ytterfall år 2001... 40 4.22 DRG 467, 468, 469 samt 477... 41 4.23 Sammanfattning med kommentar... 42 5.Sjukvårdsproduktion på de barnmedicinska klinikerna... 43 5.1 Bakgrund... 43 5.2 Antal vårdtillfällen inom slutenvård... 43 5.3 Vårdtillfällen på vuxenkliniker... 44 5.4 Vårdtillfällen på barnmedicinska kliniker... 44 5.5 Sjukdomspanorama och diagnossättning.... 46 5.6 Medelvikt... 47 5.7 Sammanfattning... 48
6.STOR KIRURGI... 49 6.1 Bakgrund... 49 6.2 Förutsättningar... 49 6.3 Material och metoder.... 49 6.4 Resultat, översikter.... 50 6.5 Bastabellen över verksamhet per sjukhus. (Tabell 2)... 52 6.6 Översiktlig beskrivning av verksamhetens innehåll (Tabell 3)... 52 6.7 Kostnaderna för kirurgisk verksamhet. (Tabell 4a 4d)... 54 6.8 Patienternas hemort (tabell 5 8)... 56 6.9 Patientrekrytering till allmän kirurgi (Tabell 6)... 56 6.10 Patientrekryteringen till ortopedisk kirurgi (Tabell 7)... 56 6.11 Patientrekryteringen till kirurgiska regionspecialiteter (Tabell 8)... 56 6.12 Exempel på några detalj-analyser ur databasen för sluten vård 2001... 61 6.13 Hjärt-kärlkirurgi i MDC5... 62 6.14 Perifer kärlkirurgi (Tabell 12)... 63 6.15 MDC99 (Tabell 13)... 63 6.16. Sammanfattning och konklusioner... 64 7.Komplikationer till sjukvårdande behandling... 67 7.1 Sjukvårdsrelaterade komplikationer... 70 7.2 Diskussion... 71 7.3 Slutsatser och sammanfattning... 72 8.AVSLUTANDE SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG... 73 Genomförda åtgärder.... 73 Fortsatt kvalitetsutveckling... 73 Kostnadsredovisning per patient i sluten och öppen vård.... 74 Organisation och resurser för bearbetning, analys och rapportering.... 74 Ökad kommunikation... 75 Bilagor Appendix 1. Coding complications of care... Appendix 2 Development of clinical coder proffession in Sweden... Appendix 3.Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid obstetriska kliniker
1. INLEDNING Göran Gustavsson 1.1 Bakgrund År 1991 infördes för patienter i Västsverige möjlighet att fritt söka primär- och länssjukvård vid samtliga offentligt ägda vårdinrättningar tillhöriga västsvenska sjukvårdsregionens fem huvudmän. Samtidigt infördes i stödjande syfte väntetidsmätningar för den nationella vårdgarantins behandlingar samt för ytterligare ca sjuttio mottagningar/behandlingar vid sjukhusen i Västsverige. För att beskriva och följa upp vårdutbytet i regionen avseende den slutna sjukhusvården infördes år 1993 ett amerikanskt system för beskrivning av den somatiska korttidssjukvården, DRG, Diagnosrelaterade Grupper. DRG-systemet togs fram i USA under 1970-talet av Robert Fetter och John Thompson vid Yale University för att bättre kunna jämföra kostnadsstrukturen vid olika sjukhus med beaktande av att olika sjukhus har varierande patientsammansättning, case-mix. När DRG-systemet infördes i USA 1983 som grund för prospektiv ersättning gentemot sjukhusen var det huvudsakliga syftet att begränsa kostnaden för vården av Medicare-patienter. Medicare-systemet administreras av den federala myndigheten Centers for Medicare & Medicaid Services, f d Health Care Financing Administration (HCFA). HCFA- DRG-systemet innehöll ursprungligen 475 kliniskt meningsfulla och resursmässigt homogena grupper med en i huvudsak organspecifik uppbyggnad. DRG-systemet består i den använda versionen för år 2000, HCFA-DRG 15.0, av 503 grupper, varav 494 grupper används. För år 2001 har en utvecklad variant av HCFA-DRGsystemet, NordDRG, använts för första gången. Denna består av 499 giltiga grupper. Skillnaderna mellan grupperarna beskrivs kortfattat senare. Införandet av DRG i den västsvenska sjukvårdsregionen innebar att all sluten sjukhusvård med undantag för psykiatri, rehabiliteringsmedicin och geriatrik skulle registreras på ett likvärdigt sätt i Västsverige för att bl a ligga till grund för en rättvis debitering av utomlänssjukvården mellan huvudmännen. 1.2 Uppdrag Sedan början av 90-talet följdes vårdutbytet mellan regionens huvudmän upp av en regional arbetsgrupp, VABUR. I samband med införandet av DRG-baserad prospektiv ersättning av den slutna utomlänsvården 1994 inrättades även en medicinsk expertgrupp, M-DRG, numera MEKUS, bland annat med uppgift att verka för en god och likvärdig registrering av den DRG-ersatta sjukhusvården. Syftet med gruppen var också att ur ett medicinskt perspektiv göra en revision av den slutna vården (se bilaga 1). För att underlätta en samordning i regionen utnämndes DRGansvariga läkare vid samtliga DRG-kliniker vid sjukhusen i Västsverige. Den ekonomiska regleringen av DRG-systemet följdes fram till årsskiftet 1995/1996 av den regionala ekonomarbetsgruppen VABUR, som även deltog i framtagandet av de årliga prislistor som användes för avräkning av köpt och såld vård mellan sjukvårdshuvudmännen. Såväl VABUR som M-DRG har deltagit i utvecklingsarbetet med DRG-systemets tillämpning i regionen. Ytterligare en arbetsgrupp, BESIS, inrättades sedermera för den ekonomiska uppföljningen/utvärderingen av den prospektiva betalningsmodellen. Sedan bildandet av Västra Götalandsregionen år 1999 har i stort sett samtliga arbetsgrupper utom MEKUS försvunnit och deras uppgifter helt eller delvis övergått till olika enheter inom hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. 1.3 Material och metod En första regional slutenvårdsdatabas skapades för första gången under 1992 baserad på sjukhusens patientstatistik för år 1990. De årsvisa materialen för 1990, 1991 och 1992 sammanställdes i stordator 1
och DRG-grupperades i efterhand hos företaget Medisys. Materialen var inte heltäckande för samtliga kliniker/sjukhus och innehöll stora felaktigheter och interna bortfall. Den allmänna bedömningen efter genomgång av de regionala DRG-materialen var att det krävdes en stor satsning på den medicinska och den administrativa grundregistreringen för att skapa en bättre grund för meningsfulla jämförelser av sjukhusen vad gäller DRG-struktur, casemix etc. En fjärde DRG-databas skapades med patientstatistik för år 1993. Volymen av uppgifter och kvaliteten på uppgifterna ökade påtagligt och M-DRG studerade materialet från respektive deltagares specialitetsvisa utgångspunkter. När även 1994 års slutenvårdsdatabas fanns tillgänglig valde M-DRG att i huvudsak koncentrera sig på detta material bl a på grund av att år 1994 var det år då prospektiv ersättning infördes för utomlänssjukvården. Detta förutsattes ha haft betydande konsekvenser för bl a klinikernas sätt att registrera DRG-vården. Genomgången av 1994 års databas resulterade i MEKUS första DRG-rapport. Därefter har DRG-vården rapporterats i ytterligare fem rapporter för åren 1995-1999. Denna sjätte rapport baseras på slutenvårdsdata för DRG-ersatta verksamhetsområden/kliniker från två år, 2000 och 2001. Posterna i databasen utgörs av patientspecifika uppgifter för utskrivna patienter under år 2000 och 2001 från sjukhus i Västsverige, dvs Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland. Innehållet i databasen framgår av postbeskrivningen i bilaga 2. Denna följer det format som Socialstyrelsen ställt upp för det nationella patientregistret men därutöver finns ytterligare uppgifter som används för olika sammanställningar och analyser. I DRG-sammanhang skall utskrivningarna avse sjukhuset som helhet och inte klinik (klinikvårdtillfällen). Detta innebär att om en patient vårdats vid fler än en klinik under sjukhusvistelsen skall endast en utskrivning anges (sjukhusvårdtillfälle eller sjukhusfall). De utskrivningar som finns i databaserna för 2000 och 2001 är sjukhusvårdtillfällen utom för NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus samt sjukhusen i landstinget Halland. 1.4 Insamling Regionbildningen innebar att landstingens kanslier försvann, varför materialen för 1998 och tidigare insamlades från sjukhusen och sammanställdes av utredningsenheten vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. De sjukhusvisa materialen för år 1999 2001 har insamlats och kvalitetssäkrats fortlöpande under respektive år av ProRegio för bl a beställarkansliets räkning till den nyinrättade regionala vårddatabasen, varifrån utredningsenheten erhållit årsfiler enligt fastställd postbeskrivning. Dock har som underlag för föreliggande rapport separata filer använts för de sjukhus som har kostnadsspecifika material. Sammanläggningen av sjukhusens material har gjorts av hälso- och sjukvårdsstyrelsens utredningsenhet, som också utfört vissa kontroller på totalmaterialet. 1.5 Arbetsgrupp De bearbetningar och analyser som presenteras i årets rapport har som tidigare utförts av MEKUS ledamöter. Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Jonas Abrahamsson, barnmedicinska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Staffan Björck, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/analys- och utvärderingsenheten Göran Gustavsson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/utredningsenheten Gunnar Henriksson, kirurgkliniken, Skaraborgs Sjukhus/Kärnsjukhuset Bengt Kron, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/analys- och utvärderingsenheten Jan Martinson, kirurgkliniken, Norra Halland/Sjukhuset i Varberg Per Sjöli, ekonomiavdelningen, Skaraborgs sjukhus/kärnsjukhuset Tommy Sporrong, kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olafr Steinum, infektionskliniken, NU-sjukvården/Uddevalla 2
Leif Sundberg, centrala ekonomiavdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Liselotte Säll, ekonomiavdelningen, Skaraborgs Sjukhus/Skövde Liselotte Säll har svarat för sammanställning och redigering av rapporten. Konsulten Valter Sundh har tillsammans med Göran Gustavsson svarat för upprättande och kontroll av de ingående sjukhusvisa materialen. Ett av syftena med en beskrivning av sjukvården som den ter sig med utgångspunkt från den västsvenska vårddatabasen är att göra jämförelser och påvisa variationer mellan olika kliniker respektive sjukhus. Sådana skillnader mellan olika enheter måste tolkas med stor varsamhet. Redovisning av variationer har visat sig stimulera till debatt inom och mellan klinker, inom specialistföreningar och sektorsråd samt mellan professionen och politiker/administratörer. Orsakerna till skillnaderna kan, om de kan förklaras, leda till förbättringar och effektiviseringar inom vården. I slutenvårdsfilerna för 2000 och 2001 finns patientspecifika kostnadsuppgifter för vissa av regionens sjukhus. Dessa har tidigare bland annat använts vid framtagandet av viktlistor för år 2002 och 2003 (se särskild rapport). Tillgång till patientspecifik kostnad möjliggör validering av övriga uppgifter i databasen och används delvis i denna rapport. För att utvärdera DRG-systemet i dess fulla tillämpning krävs generell tillgång till patientspecifika kostnadsuppgifter. KPP-system finns nu på nästan samtliga sjukhus i Västra sjukvårdsregionen och flertalet av dessa kommer att kunna lämna individspecifika kostnadsdata för år 2002. För landstinget Halland har Sjukhuset i Varberg tagit fram patientspecifika kostnadsuppgifter för år 2001 och 2002 och Länssjukhuset i Halmstad har lämnat sådana uppgifter för första gången för år 2002. I underlaget för denna rapport ingår inte dessa. Sjukhus med KPP-uppgifter har under en följd av år lämnat dessa till Spri som sammanställt och bearbetat ett nationellt material, där de västsvenska sjukhusen har utgjort en stor andel. Till följd av Spri s nedläggning har ansvaret för den nationella kostnadsdatabasen övertagits av Landstingsförbundet. Genom det etablerade samarbetet mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen i CPK, Centrum för Patient- Klassificering, kommer materialet att få en bredare användning. 3
4
2. BESKRIVNING AV DE REGIONALA DATABASERNA FÖR ÅR 2000 OCH 2001. Göran Gustavsson 2.1 Kontroll av totaldatabaserna Slutenvårdsdatabaserna för åren 2000 och 2001 omfattar all sluten vård för Västra Götaland och Landstinget Halland, dvs inkluderar även icke DRG-ersatta verksamheter som geriatrik, rehabiliteringsmedicin och psykiatri. Ingående verksamheter framgår av bilagorna 3 och 4. Total-filen för år 2000 innehåller 293 309 poster och 2001 års fil innehåller 290 052 poster. Databaserna har kontrollerats på olika sätt. Eventuellt externt bortfall har fastställts vid jämförelse med totalkostnadsboksluten för respektive sjukhus och år. Det interna bortfallet har konstaterats genom kontroll av databaserna. Tabell 1 redovisar resultatet av denna senare variabelkontroll. Tabell 1. Giltiga värden på vissa variabler i slutenvårdsdatabaserna för 2000 och 2001. Variabel 2000 2001 N = 293 309 N = 290 052 ID/löpnr Finns för 99,2 % Finns för 99,3 % Ålder Finns för 99,9 % Finns för 100,0 % Län/kommun Finns för 99,3 % Finns för 99,2 % Klinik Finns för 100,0 % Finns för 100,0 % Inskrivningssätt Finns för 100,0 % Finns för 100,0 % Utskrivningssätt Finns för 99, 1 % Finns för 99, 8 % Planerad vård Saknas för 6 % Finns för samtliga Huvuddiagnos Saknas för 0,8 % Saknas för 0,8 % DRG-kod Finns för 96,5 % Finns för 98,1 % Huvuddiagnos och DRG-kod Saknas för 0,6 % Saknas för 0,7 % Fullständigt personnummer, krypterat, saknas på ca 2000 poster i totalmaterialen och detta sammanhänger främst med att nyfödda saknar de fyra sista siffrorna, födelsenumret, i personnumret. Åldersuppgift finns däremot för nästan samtliga. Sjukhusen kompletterar vanligtvis födelsenummer i efterhand och bortfallet på denna variabel är lägre vid andra sjukhus enligt Socialstyrelsen. Detta bortfall kommer framöver att reduceras kraftigt när tilldelningen av personnummer till nyfödda förändrats. Hemort för patienterna anges med länsoch kommuntillhörighet. Giltig kod saknas för drygt två tusen poster båda åren. Bland dem som saknar giltig kod finns flyktingar, turister m fl. Bortfallet för respektive år uppgår till mindre än en procent. Giltiga koder för in- och utskrivningssätt saknas för något hundratal poster, men uppgår till maximalt mindre än en procent. Uppgift om vården varit planerad eller ej saknas för nästan 18 000 poster år 2000, medan för år 2001 finns inget bortfall. Drygt två tusen poster saknar huvuddiagnos 2000 och nästan lika många poster saknar denna uppgift år 2001. De flesta finns inom psykiatri, men ett betydande antal förekommer inom DRG-ersatta verksamheter. Socialstyrelsen har tidigare noterat detta bortfall som nu reducerats till en tredjedel. I totalfilerna ingår även verksamheter som ej var DRG-ersatta under 2000 och 2001, varför DRG-kod saknas för många av dessa. Av de drygt tio tusen posterna som saknar DRG-kod 2000 finns flertalet inom psykiatri, geriatrik och rehabiliteringsmedicin. I 2001 års databas saknar cirka åtta tusen poster DRG-kod och av dessa återfinns mindre än 600 poster inom DRGersatta verksamheter. Sammantaget har det interna bortfallet reducerats väsentligt under de senaste åren. Kvarstående bortfall beror troligtvis inte på att uppgifterna saknas i de interna sjukhusvisa databaserna utan hänger 5
samman med hur utdata från dessa gjorts. I tidigare rapporter har verksamhetsbeskrivningen utgått från de geografiska sjukhusenheterna. I denna rapport sker redovisningen per sjukhusorganisation enligt tabell 2. Tabell 2. Geografiska enheter SJUKHUS SJUKHUS- ORGANISATION Länssjukhuset i Halmstad Halmstad Länssjukhuset i Varberg Norra Halland Kungsbacka sjukhus Norra Halland Falkenbergs sjukhus Norra Halland Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Kungälvs sjukhus Kungälv Uddevalla sjukhus NU- sjukvården Norra Älvsborgs sjukhus (NÄL) NU- sjukvården Dalslands sjukhus NU- sjukvården Strömstads sjukhus NU- sjukvården Lysekils sjukhus NU- sjukvården Borås lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Alingsås lasarett* Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Skene lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Falköping sjukhus Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Lidköpings sjukhus Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Kärnsjukhuset i Skövde (KSS) Skaraborgs Sjukhus (SkaS) * Alingsås lasarett utgör egen organisatorisk enhet fr o m år 2001. 3. BESKRIVNING AV DE REGIONALA DRG-DATABASERNA FÖR ÅR 2000-2001. Göran Gustavsson 3.1 Kontroll av DRG-databaserna. DRG- uppgifterna för 2000 och 2001 härrör från verksamhetsområden vid sjukhusorganisationer (se bilaga 3 och 4) De ingående sjukhusorganisationerna framgår av tabell 2. Verksamheter inom geriatrik, psykiatri, rehabiliteringmedicin och eftervård är inte ersatta via DRG och ingår därför inte i den följande presentationen. Antalet vårdtillfällen vid DRGersatta verksamheter uppgår till 268 022 stycken för 2000 och till 264 986 stycken för år 2001. DRG-kod saknas för 984 poster år 2000 (0,4 %) och 563 poster år 2001 (0,2 %). Poster som saknar DRGkod ingår naturligtvis inte i beräkningar där DRG är en ingående variabel. 6
Tabell 3. Bortfall på vissa variabler i DRG-databaserna för 2000 och 2001. Variabel 2000 2001 N = 268 022 N = 264 986 ID/löpnr 204 2090 Ålder 664 1078 Län/kommun 1905 Klinik 0 7 Inskrivningssätt 13 26 Utskrivningssätt 221 200 Planerad vård 16 847 0 Huvuddiagnos 1226 665 DRG 984 563 Huvuddiagnos + DRG 609 475 Liksom för totalmaterialen finns ett internt bortfall på vissa variabler (tabell 3). Bortfallen är på material av denna storleksordning relativt små, men för vissa variabler väsentliga och för vissa bearbetningar besvärande. Avsaknaden av huvuddiagnos uppgår till mindre än 0,5 procent i 2000 års material och är lägre än 0,3 procent i 2001 års DRG-material. Bortfallet på huvuddiagnos är koncentrerat till ett sjukhus och beror sannolikt på matchningsproblem. Förhoppningsvis kommer detta problem att åtgärdas i kommande data-baser. 3.2 Vårdvolym för sjukhusorganisationerna. Vi har valt att benämna utskrivningarna vårdtillfällen trots att vissa utskrivningar är sjukhusvårdtillfällen och vissa är klinikvårdtillfällen. I den fortsatta texten anväder vi termen vårdtillfällen även för sammanslagna klinikvårdtillfällen (sjukhusfall). I tabell 4 visas antalet vårdtillfällen år 2000 och 2001 för de ingående sjukhusen. Totalt har antalet vårdtillfällen minskat något mellan åren, med 1,1 %, och denna utveckling gäller samtliga sjukhus utom Kungälv och Hallandssjukhusen, som har ökat sin vårdvolym med nästan fem respektive tre procent. Den största minskningen har Skaraborgs Sjukhus med drygt fyra procent. I tabell 5 visas på motsvarande sätt utvecklingen i antalet vårddagar, som totalt minskar med tre procent med störst reduktion för Skaraborgs Sjukhus, 10,4 procent, följt av Sahlgrenska och Halmstad med en minskning av 2,6 respektive 1,8 procent. Tabell 4. Antal vårdtillfällen enligt patientstatistiken för år 2000 och 2001. SJUKHUS ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2000 ANDEL I% ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2001 ANDEL I% Halmstad 23 063 8,6 23 102 8,7 Norra Halland 16 846 6,3 17 997 6,8 Sahlgrenska (SU) 102 525 38,3 101 491 38,3 Kungälv 7 642 2,9 8 008 3,0 NU-sjuk vården 41 507 15,5 40 627 15,3 Södra Älvsborgs Sjukhus 35 922 13,4 29 031 11,0 (SÄS) Alingsås - 6 007 2,3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 40 517 15,1 38 723 14,6 TOTALT 268 022 100,0 264 986 100,0 7
Tabell 5. Antal vårddagar enligt patientstatistiken för år 2000 och 2001*. SJUKHUS ANTAL VÅRD- DAGAR 2000 ANDEL I% ANTAL VÅRD- DAGAR 2001 ANDEL I% Halmstad 116 160 8,7 114 099 8,8 Norra Halland 84 261 6,3 86 453 6,7 Sahlgrenska (SU) 508 085 37,9 495 126 38,1 Kungälv 40 053 3,0 39 753 3,1 NU-sjuk vården 191984 14,3 190 702 14,7 Södra Älvsborgs Sjukhus 181 943 13,6 144 840 11,1 (SÄS) Alingsås - 34 491 2,7 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 216 426 16,2 193 936 14,9 TOTALT 1 338 912 100,0 1 299 400 100,0 * För vårdtillfällen med samma in- och utskrivningsdag anges en vårddag. Tabell 6. Vårdtid enligt patientstatistiken år 2000 och 2001*. SJUKHUS MEDEL- VÅRD- TID 2000 MEDEL- VÅRD- TID 2001 MEDIAN- VÅRD- TID 2000 MEDIAN- VÅRD- TID 2001 Halmstad 5,0 4,9 3 3 Norra Halland 5,0 4,7 3 3 Sahlgrenska (SU) 4,8 4,8 2 2 Kungälv 5,2 4,9 3 3 NU-sjuk vården 4,6 4,6 3 2 Södra Älvsborgs Sjukhus 5,0 4,9 3 3 (SÄS) Alingsås 5,7 3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 5,3 4,9 3 3 TOTALT 4,9 4,8 3 3 * Vårdtiden för patienter med samma in- och utskrivningsdag räknas som vårdtid= 0. Medelvårdtiden (se tabell 6) är nästan densamma totalt för båda åren med liten förändring per sjukhus. Den största skillnaden har Skaraborgs Sjukhus med 0,4 dagar och Norra Halland och Kungälvs sjukhus med en minskning av medelvårdtiden på 0,3 dagar. Medianvårdtiden som uttrycker mellersta observationens värde är 3 dagar för samtliga sjukhus utom för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården år 2001 som har en medianvårdtid på 2 dagar. Genomsnittlig vårdtid förklaras till stor del av den patientsammansättning som respektive sjukhus har. Som framgår av postbeskrivningen i bilaga 2 innehåller varje post i databasen uppgift om patienten och vårdenheten. Vidare finns administrativa data om vårdtillfället och medicinska uppgifter (exempelvis huvuddiagnos, bidiagnoser, operationskod). Dessa uppgifter lämnas till Socialstyrelsens patientregister. I den västsvenska databasen finns dessutom DRG-kod, kostnad per patient och vissa lokala koder. I de filer som bearbetas av MEKUS finns också inlagda variabler, exempelvis vikter och gränsvärden för ytterfall, samt beräknade variabler som vårdtid, antal diagnoser och operationskoder. Nedan följer en fortsatt genomgång av databaserna för vissa centrala variabler. 3.3 Kön och ålder Av det totala antalet vårdtillfällen per år svarar kvinnor för 54,6 procent. Högsta andelen kvinnor vårdas i Norra Halland och vid Sahlgrenska (56,4 resp 56,1 %) och lägsta andelen kvinnor finns på Kungälvs sjukhus med 47 %. Könsandelarna verkar stabila över åren. De mindre sjukhusen har tidigare visat sig ha en högre 8
andel äldre patienter. För de sammanslagna sjukhusen är inte detta längre lika tydligt. Dock kvarstår att Kungälv har högre andelar äldre patienter och likaså att Sahlgrenska har genomsnittligt yngre patienter, vilket naturligtvis beror på barnsjukvården. Tabell 7. Genomsnittsålder på sjukhusen 2000-2001. Män och kvinnor. SJUKHUS ÅLDER MEDEL- VÄRDE 2000 ÅLDER MEDEL- VÄRDE 2001 ÅLDER MEDIAN- VÄRDE 2000 ÅLDER MEDIAN- VÄRDE 2001 Halmstad 53,8 53,7 61 61 Norra Halland 58,9 59,0 65 64 Sahlgrenska (SU) 50,3 50,4 55 55 Kungälv 63,1 63,1 68 68 NU-sjuk vården 55,2 55,3 61 61 Södra Älvsborgs Sjukhus 58,1 55,6 66 63 (SÄS) Alingsås 67,2 73 Skaraborgs Sjukhus 57,7 57,7 65 64 (SkaS) TOTALT 54,4 54,5 60 60 I figur 1 visas åldersfördelningen år 2000 för samtliga patienter. Grovt sett är den något U-formad med ett stort antal patienter i lägre åldrar och ett stort antal i högre åldrar. Vid 30-årsåldern syns en ansamling av vårdtillfällen, som motsvarar förlösta kvinnor. I figur 2 har materialet reducerats med DRG 370-373 och därmed försvinner i stort sett denna puckel. Figur 1. Ålderssammansättning år 2000. 9
Figur 2. Ålderssammansättning år 2000 exklusive förlossningsvården. 3.4 Hemort I västsvenska sjukvårdsregionen ingår landstinget Halland och Västra Götalandsregionen. Variabeln har använts i tidigare rapporter för att beräkna vårdkonsumtion per kommun och används på likartat sätt i denna rapport. Syftet med att beskriva patientflöden i västra sjukvårdsregionen var tidigare intimt kopplat till att följa utvecklingen av patienternas valfrihet. Detta syfte bör fortfarande vara av intresse. I tabell 8 redovisas genomsnittsåldern för patienter som kommer från ort inom Västra Götaland och som vårdats vid sjukhus i Halland och det motsatta förhållandet. Jämfört med egna patienter är valfrihetspatienterna väsentligt yngre. Detta förhållande har tidigare rapporterats av Socialstyrelsen. Tabell 8. Ålder för egna och övriga konsumenter på sjukhusen 2000-2001. Män och kvinnor. SJUKHUS EGNA 2000 REG 2000 ÖVRIGA 2000 EGNA 2001 REG 2001 ÖVRIGA 2001 Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Halmstad 54,8 93,4 40,5 1,4 38,2 5,3 54,8 93,6 38,1 1,3 37,2 5,1 Norra Halland 59,4 93,4 49,4 4,8 46,7 1,8 59,9 91,9 51,5 5,8 44,0 2,3 Sahlgrenska (SU) 51,3 91,8 46,7 4,2 32,5 4,0 51,4 91,1 46,4 4,1 35,9 4,8 Kungälv 63,4 98,3 53,1 0,4 50,9 1,3 63,3 98,4 63,9 0,2 52,5 1,4 NU-sjuk vården 55,5 97,7 41,6 0,2 43,5 2,2 55,5 98,0 51,0 0,1 45,2 1,9 Södra Älvsborgs 58,2 98,7 52,8 0,2 50,6 1,1 55,8 98,9 53,4 0,2 39,1 0,9 Sjukhus (SÄS) Alingsås 67,4 98,9 54,1 0,1 52,0 1,0 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 58,1 97,9 46,3 0,1 42,6 2,0 57,0 97,9 42,7 0,1 38,7 2,0 3.5 Planerad vård. Socialstyrelsen föreskriver att uppgift om vården har varit planerad eller ej rapporteras. Termerna är administrativa och skall inte förväxlas med begreppsparet akut/elektiv vård, som är medicinska. Andel planerad vård som registreras varierar starkt mellan sjukhusen, men verkar ha minskat under de senaste åren. Störst minskning i andelen planerad vård har under perioden skett för Kungälvs sjukhus. För öviga sjukhus är dock förändringarna marginella. 10
Tabell 9. Planerad/ ej planerad vård SJUKHUS Planerad vård 2000 Halmstad 22,9 22,2 Norra Halland - 19,3 Sahlgrenska (SU) 37,0 36,7 Kungälv 19,8 16,5 NU-sjuk vården 17,8 17,1 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 21,1 21,7 Alingsås 16,8 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 18,1 17,4 25,0 25,8 Planerad vård 2001 3.6 In- och utskrivningssätt. Vid rapportering till Socialstyrelsens patientregister anges för varje patient varifrån han/hon kommer respektive vart patienten skrivs ut. Om klinkvårdtillfällen rapporteras visar in- och utskrivningssätt var patienten vårdats vid respektive sjukhus. Om man rapporterar sjukhusvårdtillfällen redovisas endast varifrån patienten kommer till sjukhuset och till vilken vård-/boendeform patienten skrivs ut från sjukhuset. Andelen inskrivna från annat sjukhus/klinik är hög för Norra Halland, som också har en hög andel som tas in från serviceboende. Från annat boende, dvs egen bostad, kommer mer än nittio procent av patienterna. En övergripande fråga är om sjukhusen i regionen tillämpat samma regel för in- och utskrivningssätt. Tabell 10. Inskrivningssätt 2000/2001, andel i procent SJUKHUS Från annat sjukhus/klinik Från särskiltboende ex serviceboende Från annat boende 2000 2001 2000 2001 2000 2001 Halmstad 8,6 9,0 0,3 0,2 91,1 90,8 Norra Halland 26,6 3,5 22,8 22,1 50,6 74,5 Sahlgrenska (SU) 0,9 0,9 3,0 2,3 96,1 96,8 Kungälv 5,3 4,8 2,2 1,2 92,4 93,9 NU-sjukvården 6,1 7,2 0,9 1,2 93,0 91,5 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 8,0 7,8 0,6 0,7 91,4 91,4 Alingsås 5,5 1,1 93,4 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 2,3 4,4 1,9 1,7 95,8 94,0 5,3 4,2 3,2 3,0 91,5 92,7 Tabell 11. Utskrivningssätt, andel i procent SJUKHUS Till annat sjukhus/klinik Till särskilt boende, ex serviceboende Till annat boende Avliden 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 Halmstad 5,9 6,0 4,6 4,9 87,0 86,7 2,5 2,4 Norra Halland 5,9 7,6 2,3 3,0 89,1 87,0 2,7 2,3 Sahlgrenska (SU) 6,3 5,7 5,1 5,6 86,7 86,6 2,0 2,1 Kungälv 9,6 8,7 4,3 3,8 83,0 84,5 3,1 3,0 NU-sjukvården 7,6 8,5 3,7 3,5 86,1 85,4 2,6 2,6 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 9,8 9,1 4,4 4,6 83,1 83,7 2,6 2,5 Alingsås 6,5 4,8 84,4 4,3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 1,2 4,9 8,7 8,2 87,4 84,2 2,7 2,7 6,2 6,7 5,1 5,2 86,3 85,7 2,4 2,4 11
I tabell 11 redovisas andelen utskrivna per utskrivningssätt. Högsta andelen utskrivna till annat sjukhus/klinik anges för SÄS och Kungälv, men Sahlgrenska har halverat andelen utskrivna till annat sjukhus/klinik från år 1998. Andelen patienter som avlider under sjukhusvistelsen varierar från 2,1 procent till 4,3 procent. 3.7 Kostnad För beräkning av de relativa vikter som används som grund för DRG-baserad ersättning har uppgifter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus samt Skaraborg Sjukhus använts under ett antal år. I slutenvårdsdatabaserna för 2000 och 2001 ingår patientspecifik kostnad för samma sjukhus. Detta betyder att nästan sextioprocent av vårdtillfällena i databaserna har uppgift på den individuella resursförbrukningen. Ur medicinskt perspektiv kan uppgifter valideras mot resursförbrukningen och ur ekonomiskt/- administrativt perspektiv kan den medicinska klassificeringen i såväl primär- som sekundärgrund analyseras. 3.8 Sjukdomspanoramat i DRGbelysning. DRG-systemet har som första indelningsgrund 25 olika huvuddiagnosgrupper bildade huvudsakligen utifrån organsystem, Major Diagnostic Categories (MDC). I bilaga 5 finns DRG-texter och MDC-tillhörighet för samtliga grupper för år 2001. Motsvarande förteckning för HCFA-DRG år 2000 finns i föregående rapport. För år 2000 användes som grupperingssystem HCFA/DRG, version 15.0. Från och med år 2001 används NordDRG, som är en utvecklad variant av HCFA-DRG version 12.0 framtagen på initiativ av NOMESCO (Nordic Medico-Statistical Committee). Flertalet landsting använder nu NordDRG-grupperaren som uppdateras årligen av CPK. Inför övergången till NordDRG år 2001 gjordes en genomgripande kontroll och uppdatering av den logiska strukturen i NordDRG och denna jämfördes med motsvarande i HCFA-DRG-grupperaren.Vid analysen fann man felaktigheter i båda grupperarna varvid NordDRG-grupperarens logik säkerställdes. NordDRG för år 2001 splittrades för sju grupper i två och ledde till 491 giltiga DRG. Frekvensen vårdtillfällen per MDC beskriver grovt sjukdomspanoramat i den slutna vården med cirkulationsorganens sjukdomar som största grupp följd av sjukdomar i matsmältningsorganen. På tredje plats finner vi sjukdomar i muskler, skelett och bindväv. Den fjärde platsen beläggs av MDC 1 nervsystemets sjukdomar tätt följd av MDC 14 havandeskap och förlossning. De fem största huvuddiagnosgrupperna svarade 2000 och 2001 för nästan 60 % av samtliga vårdtillfällen. 12
Tabell 12. Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2000 och 2001. MDC SJUKDOMAR I ANTAL VÅRD- TILLFÄLLEN ANDEL I PROCENT 2000 2001 2000 2001 1 Nervsystemet 24 019 24 226 9,0 9,2 2 Ögat 2 661 2 533 1,0 1,0 3 Öron, näsa, hals 11 684 10 919 4,4 4,1 4 Andningsorganen 20 581 19 755 7,7 7,5 5 Cirkulationsorganen 48 417 47 489 18,1 18,0 6 Matsmältningsorganen 32 644 31 791 12,2 12,0 7 Lever, gallvägar, bukspottskörtel 7 966 8 000 3,0 3,0 8 Muskeloskeletala systemet, bindväven 27 731 27 683 10,3 10,5 9 Huden, underhuden, bröstkörtel 9 367 9 570 3,5 3,6 10 Endokrina systemet, nutritionsrubbningar, ämnesomsättningen 5 257 5 640 2,0 2,1 11 Njurar, urinvägar 11 473 11 423 4,3 4,3 12 Manliga könsorganen 4 449 4 196 1,7 1,6 13 Kvinnliga könsorganen 8 549 7 351 3,2 2,8 14 Havandeskap och förlossning 22 913 23 099 8,5 8,7 15 Nyfödda, perinatala tillstånd 2 809 2 797 1,0 1,1 16 Blodet och blodbildande organen 2 616 2 496 1,0 0,9 17 Leukemi och dåligt differentierade tumörer 5 408 7 277 2,0 2,8 18 Infektions- och parasitsjukdomar 4 439 4 591 1,7 1,7 19 Mentala sjukdomar 1 646 1 638 0,6 0,6 20 Alkohol- och läkemedelsförgiftningar 1 508 1 663 0,6 0,6 21 Skador, förgiftningar, läkemedelsbiverkningar 3 846 3 834 1,4 1,4 22 Brännskador 263 251 0,1 0,1 23 Andra orsaker till sjukvård 4 538 4 508 1,7 1,7 24 Multipel signifikant skada 174 218 0,1 0,1 25 HIV 46 40 0,0 0,0 99 Övriga associerade till alla MDC 2 034 1 432 0,8 0,5 267 038 264 420 100,0 100,0 3.9 De vanligaste DRG. I tabell 13 visas de tjugo vanligaste DRG år 2000 och 2001 med antal vårdtillfällen. I de årsvisa frekvenstabellerna över DRG ligger DRG 373, vanlig förlossning, varaktigt på första plats som den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Katarr i matstrupen, DRG 183, följer därnäst tillsammans med DRG 143, bröstsmärtor. Tillsammans svarade dessa tre DRG respektive år för nästan tolv procent av det totala antalet vårdtillfällen. De därpå följande DRG hör också till cirkulationsorganens sjukdomar. Tio av 484 DRG svarade tillsammans för tjugofyra procent av vårdtillfällena. De tjugo vanligaste DRG:na samlade 2000 respektive 2001 drygt trettiofyra procent av vårdtillfällena. De största femtio DRG fångar drygt 50 % av det totala antalet vårdtillfällen. Hundra DRG täcker sextioåtta procent av vårdtillfällena för vardera år och tvåhundraåttiofyra DRG svarar mot nittiofem procent av vårdtillfällena 2000 och motsvarande för 2001 är 289 st. De sista fem procenten motsvarar 204 respektive 198 st grupper. Rangordning av DRG kan även ske med utgångspunkt från hur många vårddagar olika DRG motsvarar (tabell 14). Den DRG som belägger flest vårddagar både 2000 och 2001 är DRG 14 kärlsjukdom i hjärnan utom tia och på andra plats kommer okomplicerad förlossning, DRG 373. De tio största grupperna svarar för drygt 22 procent av det totala antalet vårddagar år 2000 och 2001 och de tjugo största för drygt 31 procent år 2000 respektive 32 procent år 2001. 13
Tabell 13. De tjugo mest frekventa DRG 2000/2001. RANG DRG DRG-TEXT NR ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2000 2001 2000 2001 373 Vaginal förlossning 1 1 14 142 13 943 183 Katarr matst ge div>17 2 2 10 054 9 818 143 Bröstsmärtor 3 3 7 508 7 280 127 Hjärtsvikt & shock 4 4 5 948 5 750 140 Angina pectoris 5 7 5 799 5 014 14 Spec hjärn x tia 6 5 5 550 5 713 139 Arrytmi & överlednstörn 7 6 5 181 5 410 184* Katarr matst ge div<18 8 11 3 432 3 018 88 Kron obstruk lungsjd 9 10 3 361 3 126 209 Stö nedre led & extr impl 10 8 3 111 4 079 65 Vertigo (balansrubbning) 11 13 2 934 2 870 122 Cirksjd m infarkt levande 12 9 2 929 3 261 182 Katarr matst ge div >17 k 13 12 2 878 2 871 243 Medicinska ryggsjd 14 15 2 822 2 759 89 Lunginfl pleurit>17 k 15 18 2 663 2 435 35 Andra sjd i nervsystemet u. kompl. 16 14 2 651 2 803 359 Ut-adn-op benign sjd 17 20 2 578 2 317 25 Kramper & huvudvärk >17 år u. kompl. 18 17 2 499 2 444 467 Andra faktorer m påverkan på hälsotillst 19 16 2 489 2 530 90 Lunginfl pleurit>17 20 19 2 446 2 392 * För år 2001 har gruppen splittrats i två grupper, DRG 983 och DRG 984. Tabell 14. Tjugo DRG med flest vårddagar 2000/2001. RANG DRG DRG-TEXT NR ANTAL VÅRD- DAGAR 2000 2001 2000 2001 14 Spec hjärn x tia 1 1 51 144 51 835 373 Vaginal förlossning 2 2 47 600 45 004 127 Hjärtsvikt & shock 3 4 38 102 35 783 209 Stö nedre led & extr impl 4 3 31 923 39 295 183 Katarr matst ge div>17 5 5 26 733 27 256 88 Kron obstruk lungsjd 6 6 22 630 20 669 89 Lunginfl pleurit>17 k 7 8 21 952 19 062 140 Angina pectoris 8 10 21 575 17 176 82 Tumörer i andnorganen 9 9 18 950 18 457 211 Höft femur opxled>17 10 17 447 121 Cirksjd m infarkt cv k levande 11 11 14 953 15 753 243 Medicinska ryggsjd 12 13 13 529 13 048 182 Katarr matst ge div >17 k 13 12 13 197 13 880 90 Lunginfl pleurit>17 14 18 12 741 11 471 143 Bröstsmärtor 15 17 12 516 11 656 149 Större tarmoperationer 16 15 12 268 11 869 203 Malign tumör lever, gallvägar- & 17 10 830 pankreas 148 Större tunn- och tjocktarmsop m kompl 18 19 10 745 11 112 371 Kejsarsnitt u kompl 19 14 10 593 11 871 416 Sepsis >17 20 16 10 523 11 720 12 Degenerativa sjukdomar i nervsystemet 22 20 10 316 10 823 122 Cirksjd m infarkt levande 7 19 235 14
I tabell 15 görs rangordningen efter antal poäng/viktsumman, där antalet poäng återspeglar sjukhusens relativa kostnad för patientvården. I en sådan rangordning kommer DRG 373, okomplicerad förlossning, på första plats år 2000 följd av DRG 209 större nedre led- och extremitetsimplantationer. Kärlsjukdom i hjärnan kommer på tredje plats och hjärtsvikt och shock på fjärde plats följd av pacemakerinsättande på femte plats. För 2001 är rangordningen för de fyra största DRG densamma med undantag för de två största grupperna. För rangordning av övriga DRG varierar denna men är ganska likartad. För DRG 116 har dock förändringen i grupperingslogiken gjort att många fall hamnat i andra DRG. Tabell 15. Tjugo DRG med störst viktsumma 2000/2001. DRG NR DRG-TEXT RANG VIKT- SUMMA 2000 2001 2000 2001 373 Vaginal förlossning 1 2 10 231 9 653 209 Stö nedre led & extr impl 2 1 9 867 13 133 14 Spec hjärn x tia 3 3 7 898 7 873 127 Hjärtsvikt & shock 4 4 5 261 5 159 116 Pacem ej infarkt/svikt/shock 5 4 296 2 348 183 Katarr matst ge div>17 6 7 4 132 3 984 211 Höft femur opxled>17 7 8 3 634 3 749 483 Trakeostomi ej pga öron-,näs- o halssjd 8 10 3 267 3 434 140 Angina pectoris 9 11 3 159 3 318 359 Ut-adn-op benign sjd 10 14 3 140 3 176 149 Större tarmoperationer 11 12 3118 3 236 122 Cirksjd m infarkt levande 12 5 3 002 4 120 371 Kejsarsnitt 13 9 2 936 3 455 112 Kärlop exkl större rekonstr u extracorp cirk 14 6 2 880 3 998 88 Kron obstruk lungsjd 15 20 2 746 2 435 89 Lunginfl pleurit>17 k 16 21 2 693 2 435 121 Cirksjd m infarkt levande k 17 15 2 543 3 006 82 Tumörer i andn organen 18 22 2 352 2 416 105 Op hjärtklaff m extracorp cirk u hjärtkateteris 19 2 324 148 Större tunn- och tjocktarmsop m kompl 20 16 2 273 2 681 143 Bröstsmärtor 21 2 211 107 Coronary by-pass op u hjärtkat 19 2 499 105 Op. hjärtklaff m. extracorp. cirk. u. hjärtkat. 19 471 Dubbelsid el mult ledop nedre extr 23 2 074 110 Större kärlrekonstr u extracorp cirk m kompl 22 2 172 108 Andra cardiothor el vasc op m extracorp cirk 13 3 202 1 Craniotomi >17 utan trauma 17 2 581 409 Strålbehandling 18 2 572 I 2000 och 2001 års DRG-databaser finns kostnadsuppgift för mer än hälften (58 %) av antalet vårdtillfällen. Kostnadsuppgift per patient (KPP) finns för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Skaraborgs Sjukhus. De mest resurskrävande DRG år 2000 och 2001 framgår av tabell 16. DRG 14 specifika kärlsjukdomar i hjärnan är den grupp som krävt mest resurser år 2000 följd av DRG 373 normal förlossning och höft- och knäledsplastikgruppen, DRG 209. För år 2001 är ordningsföljden annorlunda med DRG 209 i första position följd av DRG 14 och DRG 373. Storleksordningen varierar sedan mellan åren, men för båda åren svarar de tio största för tjugo procent av kostnadsmassan och de trettio största för omkring trettio procent av kostnadsmassan. Högfrekventa DRG hamnar högt pga detta, men det finns också grupper som har få vårdtillfällen men hög medelkostnad, exempelvis DRG 483 - tracheostomi och DRG 1 - craniotomi. 15
I de fyra olika perspektiven är det ett begränsat antal DRG som förekommer samtidigt med olika placeringar i respektive tabell, se tabell 17. Dessa grupper samlar 24 procent av antalet vårdtillfällen, 23 procent av vårddagarna, 21-22 procent av viktsumman och 20-21 procent av kostnadsmassan. Grupperna ger tillsammans en övergripande bild av tyngden i den slutna sjukhusvården. Tabell 16. Tjugo DRG med störst kostnadssumma 2000/2001. DRG NR DRG-TEXT RANG KOSTNADS- SUMMA (TKR) 2000 2001 2000 2001 14 Spec hjärn x tia 1 2 130 800 144 799 373 Vaginal förlossning 2 3 130 744 136 756 209 Stö nedre led & extr impl 3 1 122 730 180 019 116 Pacem ej infarkt/svikt/shock 4 20 104 210 42 751 127 Hjärtsvikt & shock 5 7 76 062 83 765 105 Op. hjärtklaff m extracorp.cirk. u. hjärkat. 6 9 67 673 65 470 483 Tracheostomi ej pga öron-, näs-, 7 10 61 834 65 295 halssjukdom 1 Craniotomi >17 år utan trauma 8 6 59 081 88 319 211 Höft femur opxled>17 9 57 652 61 581 183 Katarr matst ge div>17 10 11 55 337 62 247 149 Större tarmoperationer 11 17 48 816 46 306 359 Ut-adn-op benign sjd 12 19 46 146 43 229 371 Kejsarsnitt 13 14 45 660 53 905 148 St tunn- o tjocktarmop m k 14 16 44 855 47 086 89 Lunginfl pleurit>17 k 15 21 43 705 42 513 140 Angina pectoris 16 18 43 159 45 113 112 Kärlop exkl större rekonstr u extracorp 17 4 42 554 101 515 cirk 122 Cirksjd m infarkt levande 18 15 41 079 52 983 82 Tumörer i andnorganen 19 39 196 37 602 110 Större kärlrekonstr u extracorp cirk m 20 38 901 kompl 107 Coronary by-pass op u hjärtkat 5 92 237 108 Andra cardiothor el vasc op m extracorp 8 67 353 cirk 211 Höft femur opxled>17 12 61 581 409 Strålbehandling 13 57 673 16