Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Transkript

1 Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

2 Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. CENTRUM FÖR PATIENTKLASSIFICERING (CPK) Huvuddelen av CPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en nätverkslösning med två medarbetare från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt tre anställda på SoS. Vid Socialstyrelsen är CPK en enhet inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) som bl a också har ansvar för patientregistret och enheten för primärklassifikation som båda har stor betydelse för CPK:s verksamhet. Till CPK finns en styrgrupp knuten med tre representanter vardera från SKL och SoS. CPK har även en referensgrupp med representanter för sjukvårdregionerna och andra organisationer. CPK:s hemsida nås på adressen; SKL:s hemsida med anknytning till CPK Artikelnr Publicerad februari

3 Förord Det här är den sjunde rapporten som publiceras av Centrum för PatientKlassificering (CPK) i en serie rapporter som presenterar DRG-statistik med patientregistret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verktyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapport ges ut årligen. Lisbeth Serdén vid CPK har sammanställt rapporten. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Socialstyrelsens Statistikdatabaser samt den Pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2. Rapportens målgrupper är ekonomer, läkare och administratörer som har intresse för DRG-statistik. Stockholm i januari 2006 Måns Rosén Avdelningschef Epidemiologiskt centrum 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...6 Bakgrund...8 Syfte...8 Metod...8 Tolkning av materialet...9 DRG-statistik på Internet...10 Resultat...11 Volymer...11 Övergripande beskrivning av vården...11 Registreringsmönster på sjukhusnivå...12 Litteratur...15 Bilagor...17 BILAGA 1 Registreringsmönster per sjukhus

6 Sammanfattning Syftet med rapporten är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. DRG som är en förkortning för Diagnos Relaterade Grupper innebär gruppering av primärklassificerade diagnoser och åtgärder till DRG-koder enligt en förutbestämd algoritm. DRG-gruppering benämns också som sekundär patientklassificering. Genom att vårdtillfällena delas in i ett relativt litet antal grupper, ca 500, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och operationskoder. Rapporten bygger på Socialstyrelsens patientregister som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle men inga kostnadsdata. Databasen som utgör underlaget för denna rapport innehåller alla de vårdtillfällen som finns i patientregistret 2003, dock exklusive psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagsjukvård. Materialet är grupperat med version 2003 av NordDRG-SE. I rapporten presenteras beskrivningar av vården i DRG-termer, jämförelser av medelvårdtider och registreringssätt mellan sjukhus mm. Jämförelsetalen t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Orsaker till denna spridning kan vara omhändertagandet efter vårdtillfället. Förekomsten av och samarbete med geriatrik och kommun, tillgång till hemsjukvård och patienthotell ser olika ut i olika delar av landet. Andra orsaker är skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan, skillnader i patienternas situation och förutsättningar samt skillnader i effektivitet mellan sjukhusen. Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Medelvårdtiden var 4,8 dagar per vårdtillfälle år 2003 och har minskat med 0,2 dagar jämfört med Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 18 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av sjukdomar i matsmältningsorganen på andra plats och rörelseorganens sjukdomar på tredje plats. Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registreringsmönster per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från 3,5 till 1,0 diagnoser/vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,1. Det har skett en påtaglig ökning av antalet diagnoser per vårdtillfälle mellan åren 2001 och År 2001 hade 20 sjukhus kodat 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle. År 2003 hade 42 sjukhus uppnått den nivån. Den största ökningen skedde mellan åren 2001 och Jämfört med 1998 har antalet diagnoser per vårdtillfälle ökat med 0,3 diagnoser/vårdtillfälle. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRGkoder, på grund av användning av DRG som ersättningssystem samt utbild- 6

7 ning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar diagnosregistreringen. Materialet (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens hemsida) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att tjäna som referens till egna data. 7

8 Bakgrund I och med årsskiftet inledde Centrum för PatientKlassificering (CPK) sin verksamhet. CPK har till huvuduppgift att nationellt samordna arbetet med sekundär patientklassificering i Sverige. Med sekundär patientklassificering avses system/verktyg som är skapade för att gruppera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk och resursmässig relevans. Det idag mest spridda systemet är DRG, diagnosrelaterade grupper. Systemen används för att följa upp, analysera och/eller ekonomiskt ersätta sjukvård. Fördelarna med DRG är möjligheterna till både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk för ekonomer och medicinskt verksamma. CPK ska i nära samarbete med regioner och landsting medverka till att utveckla bra sekundära patientklassificeringssystem för användning hos huvudmännen samt tillgodose de nationella organisationernas (främst Sveriges kommuner och Landsting och Socialstyrelsen) behov av verktyg för uppföljning på nationell nivå. CPK förvaltar också logiken i den av de nordiska länderna utvecklade, och av Socialstyrelsen ägda, NordDRGgrupperaren för somatisk slutenvård. CPK ska arbete med utveckling och underhåll av NordDRG men har även till uppgift att fungera som kunskapscenter vad gäller sekundär patientklassificering i Sverige och att delta i utveckling av sekundära patientklassificeringssystem för öppenvård etc. Syfte Syftet är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens hemsida) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att tjäna som referens till egna data. Metod Socialstyrelsens patientregister omfattar patientdata för hela rikets somatiska slutenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle, som var vården utförts (sjukhus klinik) uppgifter om den aktuella patienten (ålder kön hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår inga kostnadsdata. Databasen innehåller alla de vårdtillfällen som finns i patientregistret 2003, dock exklusive psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagsjukvård. Materialet är grupperat med version 2003 av NordDRG-SE. Materialet är helt otrimmat beträffande vårdtider om inget annat anges. Samtliga vårdtillfällen i databasen är klinikvårdtillfällen dvs. in- och utskrivning av vårdtillfällen görs på kliniknivå, ingen koppling av så kallade sjukhusvårdtillfällen har skett. 8

9 Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren utöver uppgifter om DRG och DRGs huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories), också en returkod. Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1-9 anger eventuella fel i grunddata. Vid gruppering i efterhand sker ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I nedanstående Tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2003 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering Kod Klartext Vårdtillfälle Andel % 0 Gruppering utförd ,98 1 Huvuddiagnos saknas ,45 2 Kön saknas 1 0,00 3 Felaktig kombination kön/diagnos 26 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 11 0,00 5 För hög ålder för aktuell diagnos 143 0,01 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,43 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 112 0,01 9 Annat fel ,11 Totalt ,00 Den statistik som presenteras i rapporten utgår från de vårdtillfällen där gruppering är korrekt utförd (kod 0) och som utgör 99 procent av patientregistret. Det innebär att de vårdtillfällen där det förekommer något fel (koderna 1-9) under 2003 är exkluderade från underlaget till presentationen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Registerenheten vid EpC gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Fullständigheten i obligatoriska variabler granskas så som sjukhus, personnummer, huvuddiagnos samt yttre orsak till skada eller förgiftning. Koder som används för olika variabler testas liksom att datumangivelser har giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättas de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. I patientregistret 2003 saknade 0,5 procent av vårdtillfällen i somatisk akutsjukvård huvuddiagnos. Två valideringsundersökningar av huvuddiagnoser i patientregistret har genomförts av EpC tillsammans med Socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet och WHO-centret för klassifikation av sjukdomar. Studierna avsåg vårdtillfällen 1986 och EpC har genomfört en studie med syfte att uppskatta eventuell under- eller överrapportering av fall med akut hjärtinfarkt i patientregistret åren 1987 och År 2003 har studien uppdaterats till och med år Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Tolkning av materialet Jämförelsetalen t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Orsakerna till denna spridning kan vara: 9

10 omhändertagandet efter vårdtillfället. Förekomsten av och samarbete med geriatrik och kommun, tillgång till hemsjukvård och patienthotell ser olika ut i olika delar av landet skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan skillnader i patienternas situation och förutsättningar (t.ex. ålder, ensamboende) skillnader i effektivitet på sjukhusen Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Logiken i NordDRG-grupperaren, grupperar primärklassificerade koder och åtgärder till DRG-koder. De primärklassificerade vårdtillfällena utgör grundmaterialet för den sekundära patientklassificeringen. Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registreringsmönster. Landskrona lasarett kan nämnas som ett enskilt exempel där registrering av primärkoder låg på en genomsnittlig nivå 1998, för att år 2003 ha landets högsta antal diagnoskoder per vårdtillfälle om 3,5 diagnoser/vtf. Genomsnittet i landet var 2,1 diagnoser/vtf. DRG-statistik på Internet Det finns DRG statistik under Socialstyrelsens "Statistikdatabaser", åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida, EpC s och CPK s hemsidor. Presentationsverktyget är interaktivt dvs. besökaren utformar själv statistikuttaget. Det finns inga fasta tabeller att hämta hem. DRG statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid, DRG-vikt samt uppgifter för flera år, Redovisning finns på MDC, landstings- samt sjukhusnivå. Resultaten redovisas i tabeller, diagram, trender samt kartor. För att ge möjlighet för djupare analyser på lokal nivå bifogas en Pivottabell i Excel med patientdata för år 2003 i Bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (innehåller ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med lägsta nivå; sjukhus-klinik-drg. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler, jämföra den egna klinikens medelvårdtider med andra kliniker i övriga landet etc. Pivottabellen finns även utlagd på CPK s hemsida. Pivottabellen medger ett friare val av uttag av data men ger inga färdiga presentationer. Datauttaget sammanställs i tabeller och diagram av den enskilde användaren. 10

11 Resultat Volymer Det nationella patientregistret för slutenvård år 2003 har grupperats enligt NordDRG version NordDRG bygger på primärklassificering enligt ICD-10. De vårdtillfällen som inte var fullständigt rapporterade i något avseende, se Metod, är inte med i materialet. Bortfallet från patientregistret utgjorde 1 procent. Kvar finns vårdtillfällen med vårdtid i dagar som underlag till bearbetning. Övergripande beskrivning av vården De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från DRG statistiken i Socialstyrelsens Statistikdatabaser. Statistiken är till viss del bearbetad i Excel. DRG-systemets högsta indelningsgrund är den indelning som sker efter huvuddiagnos i 25 olika huvuddiagnosgrupper samt en Pre-MDC grupp. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories eller förkortat MDC. Tabell 1. Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2003 MDCtext Vårdtillfällen Andel % 00 Pre-MDC Nervsystemet Ögat Öron, näsa, hals Andningsorganen Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Lever, gallvägar + bukspottk Muskulosskel. syst + bindväven Hus, underhud och bröstkörtel Endokr syst nutr + ämnesoms Njurar + urinvägar Manliga könsorgan Kvinnliga könsorgan Graviditet, förlossning Nyfödda/neonatal Blodet + de blodbildande org Myeloprol.sjd. + dål. diff tum Infektions- + parasitsjukd Mentala sjukdomar Alkohol- + drogberoende skador Skador, förgiftningar mm Brännskador Övr fakt m påverk på hälsotillst Multipelt signifikant trauma HIV Övrigt 61 0 Totalt

12 I Tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. Högsta frekvensen vårdtillfällen har MDC 5 "Cirkulationsorganens sjukdomar", följt av MDC 6 "Sjukdomar i matsmältningsorganen" på andra plats. MDC 8 "Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv" följer på tredje plats och på fjärde plats MDC 1 "Sjukdomar i nervsystemet". Fördelningen mellan MDC är densamma som för år Den tid patienterna är inskrivna på sjukhus mäts i dagar och benämns vårddagar och den genomsnittliga vårdtiden för medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt i landet. År 1997 var medelvårdtiden 5,0 dagar per vårdtillfälle, för att 2003 vara 4,8 dagar. Medelvårdtiden skiljer sig åt mellan landstingen och för år 2003 hade Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden 4,1 dagar per vårdtillfälle medan Västmanlands läns landsting hade den längsta medelvårdtiden om 5,6 dagar. Till viss del uttrycker medelvårdtid effektivitet i vården, kort vårdtid antyder effektivare vård. Men även andra orsaker påverkar vårdtiden som organisation av vården, uppdelning mellan vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket talar för ökade vårdtider för den slutna vården. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har särskilda geriatriska kliniker som inte inryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport. Diagram 1. Medelvårdtid per landsting 2003 Dagar Stockholm Dalarna Jönköping Östergötland Kalmar Örebro Gävleborg Riket Uppsala Jämtland Västra Södermanland Gotland Västernorrland Kronoberg Blekinge Värmland Norrbotten Skåne Västerbotten Halland Västmanland Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har utan tvekan stor betydelse och inverkan på DRG-resultatet. Vilka samband finns mellan grundregistrering och resultat och vad går att spåra för olikheter i registreringspraxis? Ett försök att analysera registreringsmönster på sjukhus nivå har gjorts. Ett antal tabeller redovisas nedan utifrån olika variabler. En totaltabell över registreringsmönster för samtliga sjukhus återfinns i Bilaga 1. I tabellerna finns variablerna Medelålder och Andel över 75 år med. Materialet är inte standardiserat varför ingen hänsyn tagits till olikheterna i 12

13 populationerna, vare sig ålder eller skillnader i DRG-profiler vid sjukhusen. Detta måste tas med i tolkningen av skillnader mellan sjukhusen. Tabell 2. Registreringsmönster per sjukhus 2003 Sorterat efter de sjukhus med 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle Medel- Diagnoser Medel- Procent Sjukhus Vårdtillfälle vårdtid vtf ålder över 75 år Landskrona lasarett ,2 3, Motala lasarett ,63 3, Finspångs lasarett 773 9,73 3, Hässleholms sjukhus ,65 3, Kungälvs sjukhus ,87 3, Norrtälje sjukhus ,03 2, Ängelholms sjukhus ,57 2, Trelleborgs lasarett ,8 2, Vrinnevisjukhuset ,29 2, Huddinge sjukhus ,17 2, S:t Görans sjukhus ,42 2, Karolinska sjukhuset ,22 2, Enköpings lasarett ,55 2, Helsingborgs lasarett ,67 2, Ystads lasarett ,54 2, Varbergs sjukhus ,63 2, Simrishamns sjukhus ,21 2, Universitetssjukhuset MAS ,76 2, SÄ-sjukvården ,51 2, Linköpings sjukhus ,33 2, Halmstads sjukhus ,7 2, Skaraborgs sjukhus ,33 2, Ljungby lasarett ,32 2, NU-sjukvården ,04 2, Norrlands Univ.sjukhus ,26 2, Södertälje sjukhus ,3 2, Södersjukhuset ,75 2, Danderyds sjukhus ,15 2, Sahlgrenska univ.sjukhuset ,52 2, Kristianstads sjukhus ,98 2, Kristinehamns sjukhus ,75 2, Sundsvalls sjukhus ,85 2, Höglandssjukhuset , Spenhults reumatikersjukhus ,85 2, Alingsås lasarett ,42 2, Univ.sjukhuset i Lund ,54 2, Lindesbergs lasarett ,32 2, Härnösands sjukhus ,74 2, Ersta sjukhus ,54 2, Kiruna lasarett ,64 2, Piteå älvdals sjukhus ,24 2, Kalix lasarett , Totalt ,81 2, I Tabell 2 har sjukhusen sorterats efter antal diagnoser per vårdtillfälle. De sjukhus som har 2 eller fler diagnoser/vtf finns med i tabellen. År 2001 hade 20 sjukhus 2 eller fler diagnoser/vtf, år 2003 har 42 sjukhus nått upp till 13

14 samma nivå. Det genomsnittliga antalet diagnoser/vtf har ökat till 2,1 år Många av dessa sjukhus har en medelålder över genomsnitt och därmed även en hög andelen patienter över 75 år, vilket är att förvänta då hög ålder kan ge mer komplicerad sjukdomsbild. De allra största sjukhusen avviker från mönstret genom att medelåldern där är lägre, i vissa fall mycket låg. De är oftast universitetssjukhus där man kan förvänta sig en mer högspecialiserad sjukvård som också bör kräva fler koder för beskrivning av vården. Sjukhus med 2 eller fler diagnoser/vtf härrör de flesta från landsting som är aktiva användare av DRG, se tabell 3. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder, på grund av användning av DRG som ersättningssystem, ökar diagnosregistreringen. Fler registrerade koder, under förutsättning att kodningen är rätt, ger bättre underlag till rätt DRGgruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Tabell 3. Förändring av antal diagnoser per vårdtillfälle mellan åren redovisat per landsting Antal diagnoser per vårdtillfälle Förändring mellan Landsting Antal Procent Stockholm 1,97 2,37 0,4 20,3% Uppsala 1,92 1,94 0,02 1,0% Södermanland 1,55 1,57 0,02 1,3% Östergötland 1,59 2,52 0,93 58,5% Jönköping 1,47 1,76 0,29 19,7% Kronoberg 1,71 1,9 0,19 11,1% Kalmar 1,46 1,56 0,1 6,8% Gotland 1,59 1,66 0,07 4,4% Blekinge 1,6 1,79 0,19 11,9% Skåne 1,59 2,33 0,74 46,5% Halland 1,63 2,32 0,69 42,3% Västra Götaland 1,92 2,28 0,36 18,8% Värmland 1,6 1,57-0,03-1,9% Örebro 1,62 1,64 0,02 1,2% Västmanland 1,48 1,53 0,05 3,4% Dalarna 1,5 1,56 0,06 4,0% Gävleborg 1,73 1,79 0,06 3,5% Västernorrland 1,99 1,97-0,02-1,0% Jämtland 1,48 1,46-0,02-1,4% Västerbotten 1,88 2,02 0,14 7,4% Norrbotten 1,51 1,87 0,36 23,8% Totalt 1,73 2,07 0,34 19,7% Tabell 3 visar mycket tydligt skillnaden mellan antal diagnoser per vårtillfälle mellan de landsting som arbetar aktivt med DRG och de som inte gör det. Fler bidiagnoser ger bättre kvalitet i kodningen med mer precist angivande av diagnoser, vilket i sin tur ger bättre information i patientregistret. 14

15 Litteratur Erlö, C. Heurgren, M. Serdén, L. Vårdkostnader och vårdtider 2002 för NordDRG - en sammanställning av material från Landstingsförbundets kostnadsdatabas Socialstyrelsen Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem Systematisk förteckning. Socialstyrelsen 1997 Myren, K-J. Vårdkostnader DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: (Spri rapport 474) Patientregistret Utskrivningar från slutenvård , Kvalitet och innehåll. Socialstyrelsen 2003 Serdén, L. - Patientregistret för 1997 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 1999 Serdén, L. - Patientregistret för 1998 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001 Serdén, L. - Patientregistret för 1999 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001 Serdén, L. - Patientregistret för 2000 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen Serdén, L. - Patientregistret för 2001 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen Serdén, L. - Patientregistret för 2002 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced thr number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2): Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102: Spetz, C-L. Åkesson, L-O. - Hjärtinfarkter Socialstyrelsen

16 Spetz, C-L. Köster, M. - Hjärtinfarkter Socialstyrelsen Vägledning till NordDRG-se, version 2003, Socialstyrelsen 2003, webbpublikation. Värdering av diagnoskvaliteten för akut hjärtinfarkt i patientregistret Socialstyrelsen

17 Bilagor Bilaga 1. Registreringsmönster per sjukhus 2003 Bilaga 2. Underlagsdata i Pivottabell för 2003, (se separat Zipfil) 17

18 Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus 2003 Medel- Diagnoser Medel- Procent Sjukhus Vårdtillfälle vårdtid vtf ålder över 75 år Akademiska sjukhuset ,77 1, Alingsås lasarett ,42 2, Arvika sjukhus ,35 1, Avesta lasarett ,18 1, Danderyds sjukhus ,15 2, Enköpings lasarett ,55 2, Ersta sjukhus ,54 2, Fagersta lasarett ,24 1, Falkenbergs sjukhus 89 0,49 1, Falu lasarett ,1 1, Finspångs lasarett 773 9,73 3, Gällivare lasarett ,15 1, Halmstads sjukhus ,7 2, Helsingborgs lasarett ,67 2, Huddinge sjukhus ,17 2, Hälsinglands sjukhus ,73 1, Härnösands sjukhus ,74 2, Hässleholms sjukhus ,65 3, Höglandssjukhuset , Kalix lasarett , Karlskoga lasarett ,89 1, Karlskrona sjukhus ,2 1, Karlstads sjukhus ,79 1, Karolinska sjukhuset ,22 2, Kiruna lasarett ,64 2, Kristianstads sjukhus ,98 2, Kristinehamns sjukhus ,75 2, Kullbergska sjukhuset ,19 1, Kungsbacka sjukhus 145 2,66 1, Kungälvs sjukhus ,87 3, Köpings lasarett ,39 1, Landskrona lasarett ,2 3, Lindesbergs lasarett ,32 2, Linköpings sjukhus ,33 2, Ljungby lasarett ,32 2, Ludvika lasarett ,56 1, Lundby sjukhus 902 1,24 1, Lycksele lasarett ,85 1, Länssjukhuset Gävle-Sandviken ,79 1, Länssjukhuset Kalmar ,57 1, Löwenströmska sjukhuset 778 3,56 1, Mora lasarett ,03 1, Motala lasarett ,63 3, Mälarsjukhuset ,25 1, Nacka sjukhus 450 1,56 1, Norrlands Universitetssjukhus ,26 2, Norrtälje sjukhus ,03 2, NU-sjukvården ,04 2, Nyköpings sjukhus ,42 1, Nynäshamns sjukhus 17 12,24 4, Ortopediska huset 328 1, Oskarshamns sjukhus ,07 1, Piteå älvdals sjukhus ,24 2, Ryhov, länssjukhus ,5 1, S:t Eriks sjukhus ,84 1, S:t Görans sjukhus ,42 2, Sabbatsbergs Närsjukhus 504 3,82 1, Sahlgrenska universitetssjukhuset ,52 2, Sala lasarett ,28 1, Scandinavien Heart Center 566 6,25 1, Sergelkliniken , Simrishamns sjukhus ,21 2, Skaraborgs sjukhus ,33 2, Skellefteå lasarett ,07 1, Sollefteå sjukhus ,15 1, Sophiahemmet 858 2,32 1, Spenhults reumatikersjukhus ,85 2, Sunderbyn sjukhus ,76 1, Sundsvalls sjukhus ,85 2, Säffle sjukhus ,19 1, SÄ-sjukvården ,51 2, Södersjukhuset ,75 2, Södertälje sjukhus ,3 2, Torsby sjukhus ,56 1, Trelleborgs lasarett ,8 2, Universitetssjukhuset i Lund ,54 2, Universitetssjukhuset MAS ,76 2, Varbergs sjukhus ,63 2, Vidarkliniken , Visby lasarett ,05 1, Vrinnevisjukhuset ,29 2, Värnamo sjukhus ,74 1, Västerviks sjukhus , Västerås lasarett ,11 1, Växjö lasarett ,07 1, Ystads lasarett ,54 2, Ängelholms sjukhus ,57 2, Örebro regionsjukhus ,41 1, Örnsköldsviks sjukhus ,91 1, Östersunds sjukhus ,83 1, Totalt ,81 2,