PROCESS- och METODREFLEKTION IT Universitetet Göteborg, Interaktionsdesign: Metodik

PROCESS- och METODREFLEKTION IT Universitetet Göteborg, Interaktionsdesign: Metodik Petra Boström bostpetr@itstud.chalmers.se Gustaf Carlberg cargus@ituniv.se Fredrik Högström hogstrom@itstud.chalmers.se Sofia Dahlström it2daso@ituniv.se

PROCESS- OCH METODREFLEKTION 2 1. Inledning 2 2. Designprocess 2 3. Divergensfasen 2 3.1 Övergripande mål & förväntningar 2 3.2 Metoder 3 3.3 Reflektion över divergensfasen 4 4. Transformationsfasen 4 4.1 Övergripande mål & förväntningar 5 4.2 Metoder 5 4.3 Reflektion över transformationsfasen 6 5. Konvergensfasen 6 5.1 Övergripande mål & förväntningar 7 5.2 Metoder 7 5.3 Interaktiv skiss 8 5.4 Interaktiv skiss - reflektioner 10 5.5 Reflektion över konvergensfasen 10 6. Reflektion 10 6.1 Individuella reflektioner 10 7. Referenser 12 1

PROCESS- och METODREFLEKTION 1. Inledning Uppgiften vi fått är att utforma ett koncept som möjliggör personalisering av mobiltelefoner. Denna rapport kommer att fokusera på bakomliggande processer och metoder som har legat till grund för vårt arbete. Vi kommer att gå igenom och behandla de båda för att utvärdera och reflektera över vårt arbete. Vi ser denna utvärdering som en chans att fundera över hur processen sett ut, vad som fungerat bra respektive mindre bra och vad vi vill ta med oss till framtida projekt. 2. Designprocess Vår designprocess utvecklades under projektets gång och utvecklades efter varje fas i designprocessen som vi gick igenom. Till en början skissade vi grovt på vår designprocess och funderade över vilka metoder som skulle kunna vara lämpliga att använda. Det visade sig dock att det var svårt att följa en sådan skiss och att det snarare är bättre att välja metod och strategi från behov. Bilden på vår designprocess ger en överblick över några av de metoder vi använt och små reflektioner över de olika faserna. Denna bild har varit bra för att skapa en gemensam syn på designprocessen även om den bara innehåller de mer omfattande metoderna vi använt oss av. 3. Divergensfasen Divergensfasen [1, s 64], den inledande fasen i vår designprocess, beskriver Jones med strofer, till exempel som oklara mål, odefinierad avgränsning av problemet och avsaknad av djupare utvärdering. Innan vi började det metodiska arbetet visade det sig att det redan fanns konceptförslag inom gruppen. Vi bestämde oss för att inte förankra dessa idéer inom gruppen i ett inledande skede av designprocessen med hopp om att hålla alla sinnen öppna för nya förslag. Vi enades om att början av den efterföljande transformationsfasen var en lämplig tidpunkt att introducera dessa konceptförslag. 3.1 Övergripande mål & förväntningar De förhoppningar och mål vi hade med divergensfasen av designprocessen var följande: Skapa en gemensam bild av uppgiften och vad personalisering kan innebära inom gruppen 2

Undersöka vad i mobilupplevelsen som går att personalisera Generera konceptförslag i grova drag 3.2 Metoder Här följer de metoder vi använde oss av under divergensfasen. 3.2.1 Brainstorming Vi valde att börja vår designprocess och divergensfasen med den klassiska metoden Brainstorming [1, s 274] som hela gruppen var bekant med sedan tidigare. För att dokumentera resultatet på ett överskådligt sätt beslöt vi oss för att använda en strukturerad Mind Map. Syfte och förväntat resultat Det första målet med metoden var att skapa en gemensam bild över vad i mobilupplevelsen som kan tänkas personaliseras och samtidigt skapa en överblick över problemställningen. Vi hade även avsikten att få en strukturerad uppdelning av grupperingar som kan tänkas personaliseras. Initial indata Den givna uppgiften Personalisera Mobilupplevelse [8] och våra egna tankar om komponenter som skulle kunna tänkas personaliseras. Verklig indata Det vi önskade att använda som indata fick vi in i metoden på ett bra sätt. Det visade sig dock att komponenter som kanske inte kan knytas till begreppet personalisering smög sig in. Resultat Vi fick en god överblick över alla faktorer som kan tänkas personaliseras insorterade i grupper och undergrupper (Appendix A). Tyvärr blev strukturen inte lika tydlig som vi först tänkt oss då många olika områden är tätt sammanbundna och problemet är komplext. Lite oväntat kom även några konceptförslag upp. För att enkelt kunna se vilka områden som direkt skulle kunna tänkas anpassas för personalisering bearbetade vi Mind Mappen med mål att identifiera de intressantaste områdena för personalisering och erhålla en bättre struktur. Reflektioner För att utnyttja Brainstormingens kreativa kaos valde vi att skriva ner det vi sa snabbt, utan att ödsla för mycket tid på var i Mind Mappen texten skulle placeras. En nackdel med den strategin var en halvtaskig struktur. För att råda bot på detta sammanfattade vår Mind Map till en mer lättöverskådlig bild där endast komponenter med stor potential för personalisering var med (Appendix A). Att renskriva resultaten eller illustrera dem i en tydlig bild var väldigt lyckat. Framförallt blev det lättare att titta tillbaka på vad vi kom fram till. Det är även ett bra sätt att rensa bort resultat som inte har med saken att göra. 3.2.2 Litteraturstudie Den gruppmedlem som hade en egen konceptidée redan från början gjorde en mindre litteraturstudie i området för att utveckla idén och sedan kunna presentera den för den resterande gruppen vid rätt tillfälle. Syftet med metoden var även transformation av idéen men uppkom också genom en litteraturstudie. Konceptförslaget behandlade bakgrundsbilden i telefonen som skulle använda sig av Informative Art [5]. 3.2.3 Interaction relabelling 3

Under en av våra diskussioner angående personalisering påpekade en gruppmedlem att IMklienter (Instant Messaging) verkligen lyckats bra med att låta användarna personalisera sitt uttryckssätt. Samtliga gruppmedlemmar höll med om detta och vi beslutade oss för att undersöka detta närmare genom metoden Interaction relabelling [2]. Syfte och förväntat resultat Undersöka om vi kunde hitta egenskaper hos IM-klienter som går att använda i vår jakt på en personaliserad mobilupplevelse. Initial indata Observationer av personalisering i tio stycken olika IM-klienter [7]. Verklig indata God validitet, det vi avsåg att undersöka undersöktes. Resultat Metoden Interaction relabelling bar verkligen frukt! Vi fick många uppslag som i vissa fall direkt skulle kunna överföras till mobiltelefonen utan någon större anpassning. Andra idéer rörande förstärkning av uttryckssätt skulle också vara intressanta att ta in i mobiltelefonens miljö. Reflektioner Vi kände direkt att resultaten från Interaction relabelling var av hög kvalitet och framförallt användbara jämfört med de andra konceptförslagen vi tagit fram. Syftet med metoden är kanske egentligen att mappa mot ett ting som verkligen är annorlunda det man själv designar för och på så sätt generera nyskapande idéer. Då vi valde att mappa mot något som ligger relativt nära produkten vi ska personalisera kan det tänkas att våra resultat inte är särskilt banbrytande men istället enkla att ta till den nya miljön. De nya idéerna gav oss en ny vinkel av begreppet personalisering med fokus på uttryckssätt och atmosfär. En intressant vinkel som vi beslöt oss för att lägga mer kraft på. 3.3 Reflektion över divergensfasen Under fasens gång var det intressant att se hur vår definition av begreppet personalisering förändrades eller snarare utvidgades. Inte minst väckte resultaten från Interaction relabelling en fascination för att låta användaren personalisera mobilupplevelsen i sitt uttryckssätt mot andra användare genom effekter, beteenden, atmosfärer och meddelanden. Diskussioner tog mycket utrymme under hela divergensfasen och de drog ofta omedvetet iväg mot att utveckla våra konceptförslag. Det suddade ut gränssnittet mot transformationsfasen lite grann, divergensfasen och transformationsfasen flöt bitvis ihop. Detta var inget vi reflekterade så mycket över förrän vi på papperet var inne i transformationsfasen. Slutsatsen är att det nog är lika bra att smida medan järnet är varmt, om någon har utvecklande idéer så är det klokt att ventilera dem innan de glöms bort, även om man vid tidpunkten i fråga har som mål att generera konceptidéer snarare än att utveckla dem. 4. Transformationsfasen Transformationsfasen kännetecknas enligt Design Methods [1, s 66-69] som fasen i designprocessen där bland annat konceptförslagens mål, egenskaper och kritiska punkter bearbetas, vägs och eventuellt fastställs. Som tidigare nämnt valde vi att introducera egna idéer som inte genererats av gruppen under divergensfasen i först i startskedet av transformationsfasen. Syftet med detta var att undvika att vi som grupp färgas av tidiga konceptförslag och inte håller oss öppna för nya förslag. I 4

början av transformationsfasen hade vi därmed runt tio mer eller mindre utvecklade koncept, inklusive de egna idéerna. En transformation av samtliga koncept hade varit intressant men omöjlig med den snäva tidsramen. 4.1 Övergripande mål & förväntningar De förhoppningar och mål vi hade med transformationsfasen av designprocessen var följande: Utveckla en utvald skara av de befintliga konceptförslagen Se till att konceptförslagen motsvarar hela spektrat av utvalda områden inom personalisering Försäkra oss om att konceptförslagen är tillräckligt utvecklade och redo för konvergensfasen Identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och målgrupper för konceptförslagen 4.2 Metoder Här följer de metoder vi använde oss av under transformationsfasen. 4.2.1 Fokus på gräddan Fokus på gräddan är en egenkomponerad metod som påminner lite om Ranking and Weighting. Alla konceptförslag ställs mot varandra med syftet att urskilja de mer lovande konceptförslagen. Syfte och förväntat resultat Då vi hade ohanterligt många konceptförslag var syftet med denna metod att avgöra vilka konceptförslag vi vill fokusera på och bearbeta i transformationsfasen. Det vore önskvärt att halvera antalet konceptförslag att gå vidare med. Initial indata Samtliga konceptförslag var med i metoden. En gemensam definition av begreppet personalisering var det konceptförslagen bedömdes utifrån, de som inte knöt an tillräckligt till personalisering skulle förkastas. Verklig indata Vi höll oss till tråden - mycket god validitet. Resultat Vi gallrade framgångsrikt ut de koncept som inte höll den röda tråden, personalisering, utan snarare var nya funktioner. Några konceptförslag var allt för snäva och förmodligen svåra att utveckla, dessa lades också åt sidan. Under gallringen fick gruppen en gemensam bild av konceptförslagen och deras styrkor, svagheter och oklarheter. Vi började, både på gott och ont, propagera för våra personliga favoriter. Vissa konceptförslag var dock populära inom hela gruppen. Reflektioner Föga förvånande uppstod en känsla av personligt ägande för vissa konceptförslag under gallringen. Självklart vore det praktiskt om denna företeelse är möjlig att undvika och på så sätt behålla en objektiv ställning till alla konceptförslag. Hur det skulle gå till vet vi inte. Kanske kunde vi ha frågat potentiella användare utanför gruppen om deras synpunkter och på så sätt gjort urvalet mer objektivt. Sammanfattningsvis var det en snabb och effektiv metod som mötte våra förväntningar och skapade en intressant och värdefull diskussion runt konceptförslagen. Den delade bilden av konceptförslagen och 5

deras egenskaper var nog minst lika värdefull för projektets fortsatta utveckling som själva gallringen. 4.2.2 Functional innovation Vi ville utveckla de fem konceptförslag som återstod efter Fokus på gräddan och tyckte metoden Functional Innovation [1, s 331] verkade vara intressant för detta syfte. Enligt Jones lämpar sig denna metod för att hitta nya designmöjligheter genom att kors och tvärs kombinera identifierade komponenter och deras underliggande funktioner. Syfte och förväntat resultat Vi ville hitta kombinationer av komponenter som kan tänkas personaliseras och forma idéer till vidare utveckling av konceptförslagen. Vi hade även förhoppningar om att några eller något konceptförslag skulle utvecklas i en riktning vi inte tidigare tänkt på. Initial indata De komponenter vi ansåg viktiga i den strukturerade brainstormingen (Appendix A) samt egenskaper tillhörandes återstående konceptförslag. Verklig indata Vi fann Jones beskrivning av metoden lite tvetydig så det kan tänkas att validiteten av indatan blev lite tveksam. I efterhand förstod vi att indata hämtats utanför den ursprungliga metodens uppsatta ramar. Resultat Metoden resulterade främst i nya fast kanske lite väl generella idéer även om det hjälpte oss att tänka i nya banor genom att vända och vrida på begreppen (Appendix B). Efter lite diskussion lyckades vi applicera några av dem på befintliga konceptförslag. Som helhet resulterade metoden mer i nya idéer än utveckling av konceptförslagen. Reflektioner Tyvärr uppfylldes inte förhoppningen om att utveckla samtliga konceptförslag, därmed lyckades vi bara delvis med vårt uppsatta mål för metoden. Vårt tillvägagångssätt skiljde sig något mot Jones beskrivning på grund av vår tolkning av metoden. I Design Methods beskrivs metoden för användning på fysiska föremål, inte virtuella. Eventuellt förvirrade det oss. Hur som helst var vår något modifierade version av metoden bra för att få fram nya idéer, även om de inte var så enkla att applicera på våra befintliga konceptförslag. 4.3 Reflektion över transformationsfasen De tidigare uppsatta målen för transformationsfasen kändes rätt självklara och kunde uppfyllas enligt plan. Det visade sig dock att de diskussioner som vi förde kontinuerligt under fasens gång var lika givande som metoderna då det gällde att utveckla våra konceptförslag. Det vi inte räknat med var att vi under metodernas gång utvecklade ytterligare konceptförslag. Trots att vi lyckades begränsa oss till att utveckla hälften av konceptförslagen från divergensfasen lämnade vi transformationsfasen med lika många konceptförslag som vi hade i början, mycket tack vare metoden Functional Innovation. Vi fick klarhet över konceptförslagens styrkor och svagheter, en grov rangordning av koncepten och började få en någorlunda gemensam bild över våra förväntningar och krav på konvergensfasen. 5. Konvergensfasen Konvergensfasen [1, s 68] innebär enligt teorin att reducera antalet designalternativ tills bara ett återstår. Vi låg efter lite i tidsschemat då vi gick över till konvergensfasen. Men till skillnad från gränssnittet mellan divergensfasen och transformationsfasen lyckades vi hålla fokus på den 6

fas i designprocessen vi befann oss i. Den beslutsångest som präglade samtliga gruppmedlemmar bidrog nog till att vi stannade kvar i divergens- och tranformationsfasen så länge som vi gjorde. Vi var lite oroliga att konvergensfasen skulle innebära svåra beslut, livliga diskussioner och en plötslig död för många fina konceptförslag. 5.1 Övergripande mål & förväntningar De förhoppningar och mål vi hade med konvergensfasen var följande: Väga konceptidéer mot varandra Utvärdera utvalda konceptidéer Bestämma oss för ett konceptförslag Lägga grunden för den interaktiva skissen 5.2 Metoder Här följer de metoder vi använde oss av under konvergensfasen. 5.2.1 Analys av styrkor och svagheter Det första vi gjorde i inledningen av konvergensfasen var att diskutera runt konceptförslagens styrkor och svagheter. Under utförandet såg vi inte det som en metod utan var något som vi gjorde intuitivt. Denna metod kan närmast liknas med en uppstyckad version av SWOTanalysen [3]. Syftet med analysen stämde väl överrens med resultatet - skapa en gemensam bild av konceptförslagen och deras för- och nackdelar. Framförallt visade det sig vara en bra utgångspunkt i urvalet av konceptförslag. 5.2.2 Ranking and weighting Ranking and weighting är hämtad ur Design Methods [1, s 377] och fick agera bödel i urvalet av konceptförslag. Metoden verkade bra för fatta ett objektivt beslut eftersom den bygger på viktning av uppsatta mål och sedan poängsättning. Just någon form av viktning av tydligt uppsatta mål var något vi verkligen var i behov av för att kunna göra en rättvis bedömning av koncepten. Syfte och förväntat resultat Vi ville först och främst färdigställa tydliga mål med en inbördes prioritet och därefter spela konceptförslagen mot varandra. Det mest önskvärda resultatet vore om ett konceptförslag visade sig stå över de andra. Om inte avgöra om ytterligare urvalsmetoder är nödvändiga. Initial indata Övergripande mål för vårt designförslag, dessa är baserade dels på den givna uppgiften samt egna mål som växt fram under designprocessens gång. De konceptförslag vi utvecklade vidare under transformationsfasen (resultaten från Fokus på gräddan ). Egna värderingar i form av poängsättning Verklig indata Eftersom metoden är mycket strukturerad var validiteten mycket god. Resultat Vi enades om vikningen av designmålen och bedömde de fem konceptförslagen efter de olika målen. Bedömningen gjorde vi inte som grupp utan enskilt genom poängsättning med skalan 1-5 (5 = bäst). Ett konceptförslag fick betydligt högre poäng än övriga, nämligen visa status konceptet (Appendix B). Reflektioner 7

Det var skönt att ta hjälp av en metod i det som visade sig vara det avgörande beslutet av konceptförslag. Vi hade alla våra darlings och enbart diskussioner om vilka som skulle arkebuseras hade nog tärt på stämningen i gruppen och varit tidskrävande. Den individuella poängsättningen gav alla samma chans att försvara sina favoriter och ge subjektivt rättvisa poäng utan att trampa någon på tårna. Det segrande konceptförslaget kändes rätt, både poängmässigt och inom gruppen. Med fyra händer på lika många hjärtan så var det nog det enda konceptförslag som samtliga gruppmedlemmar skulle kunna enas om till 100%. Vi ponerade hur vi skulle tackla ett utfall där två konceptförslag hade höga poäng. Förmodligen hade vi involverat extern hjälp från klasskamrater i bedömningen. Ranking and weighting kändes verkligen ultimat för sitt syfte och vi tror inte att en ytterligare metod hade givit någon större klarhet vid ett jämnt utfall. 5.2.3 Användarscenario Som grund till den kommande interaktiva skissen konstruerade vi, utan att se på det som en metod, användarscenarion med syfte att visa möjligheterna med vårt koncept. Arbetet med scenarion visade sig även i detta projekt krama ur nya perspektiv och krav på konceptet. Förrutom en grund att bygga den interaktiva skissen runt innebar också våra användarscenarion en iteration av transformationen av konceptet. 5.3 Interaktiv skiss Med designmålen från Ranking and weighting och våra avnändarscenarion som grund började vi med den interaktiva skissen [9]. Vi diskuterade oss fram till de designval stod inför men hade hela tiden våra mål i bakhuvudet och försökte efterapa logiken i IM-klienter för att förenkla för användare som tidigare använt sig av sådan programvara. Mål som vi ville att designen skulle uppfylla: Användaren ska kunna uttrycka sin personlighet och identitet Användaren ska kunna anpassa sitt uttryckssätt efter olika sociala kontexter Nyskapande Användbart i dagliga aktiviteter hållbart. Bred målgrupp Under utvecklingen av designkonceptet integrerade vi statusanvändningen i ett flertal delar av mobiltelefonen. Det skulle vara svårt att ge en tydlig bild av konceptets huvudsyfte i en interaktiv skiss som försöker täcka alla dessa delar och vi beslöt därför att begränsa oss mot de huvudsakliga områdena. Den blå ringen i bilden nedan visar vilka områden vi valde att fokusera på. 8

Under arbetets gång upptäckte vi dock aspekter vi inte tänkt på tidigare och benade ut dem med hjälp av metoden Paper Prototyping. 5.3.1 Paper prototyping Vi hamnade inför ett lurigt designval under skapandet av den interaktiva skissen. För att få en bättre och mer realistisk bild över de alternativ vi valde mellan använde vi oss av metoden Paper Prototyping [2]. Syfte och förväntat resultat Komma underfund med vilket av designalternativen som är mest logiskt och förståeligt. Initial indata Telefonens befintliga GUI tillsammans med de olika designalternativen. Verklig indata Detsamma Resultat Ett designalternativ visade sig mer naturligt än de två andra även om vi inte fann det perfekt. Vi bestämde oss alltså för den minst dåliga lösningen. Reflektioner Denna metod ingick inte i den ursprungliga planeringen utan var något som vi kom fram till att vi behövde under arbetet med den interaktiva skissen. Trots att metoden inte 9

överraskade oss med nya infallsvinklar känns det ändå som att det var den metod som passade bäst in för att få svar på våra frågor. Eventuellt skulle vi ha lagt ner mer tid på prototyperna, men på grund av en lätt tidspresskänsla stannade vi här då vi inte kom med några helt nya, bra alternativ. 5.4 Interaktiv skiss - reflektioner Som helhet gick arbetet med den interaktiva skissen relativt smärtfritt. Vi vill gärna tro att vårt goda förarbete är att tacka för detta. Det var lätt att överföra de grundläggande idéerna från IM-klienter till mobiltelefonens GUI även om en viss anpassning självklart var nödvändig. Att belysa integrationen med kalendern på ett illustrativt sätt var svårt då vi inte hade tillgång till screenshots från kalenderfunktionen. Det kan hända att scenariot ensamt inte klarar av att belysa vår idé med kalenderintegrationen fullt ut. 5.5 Reflektion över konvergensfasen Konvergensfasen fick nog lida lite av tidspress från vår sida. Förmodligen var vi lite väl tidsoptimistiska i planeringen. Om vi haft mer tid på oss hade vi nog lagt ner mer tid på bland annat Paper prototyping [2]. Utgallringen av konceptförslagen gick bättre än förväntat, gruppens rädsla för konflikter är dock något vi kanske kunnat undvika om vi redan från början av designprocessen kommit överrens om en strategi för förkastning av konceptförslag. Det är intressant att se hur vi smyger in metoder utan reflektera över att det är metoder. Vi byggde till exempel upp den interaktiva skissen runt scenarion vilket kan betraktas som en metod. 6. Reflektion För att inte upprepa det som redan sagts i reflektioner till metoder och faser i designprocessen väljer vi här att reflektera från ett lite större perspektiv. Först och främst var det insiktsfullt att få en bild av designprocessen och dess faser som en helhet. Med den här erfarenheten i bagaget tror vi oss kunna fokusera bättre på vad vi verkligen avser att göra i ett speciellt stadie i en process än vad vi tidigare har gjort. Vi fick insikt i vikten av att hela tiden, inför varje metod, under alla faser, fastställa mål och ambitioner för vad vi vill. Jones [1] hävdar att lite odefinierade mål kännetecknar divergensoch transformationsfasen men vi tror att det kan vara klokt att så noga som möjligt försöka definiera mål och syften i alla stadier. Tidigare har vi mest definierat mål i samband med utvärdering men det är uppenbart att det lönar sig att göra det genom hela processen, från början till slut. Vi har bekantat oss med många metoder med varierande framgång. Ett intressant fenomen är att de metoder vi alla använt oss av tidigare anammas som ett naturligt sätt i arbetet, utan att vi ser på dem som metoder. Vi är alla överrens om att vi efter detta projekt har fler metoder i vår verktygslåda som vi naturligt och omedvetet kommer att ta hjälp av i kommande projektarbeten. 6.1 Individuella reflektioner Nedan följer korta, anonyma och individuella reflektioner från alla gruppmedlemmar. Tanken med individuella reflektioner är att leverera spontana reflektioner över hela designprocessen, gruppen och vad som gjort intryck under arbetets gång. 6.1.2 Gruppmedlem A 10

Arbetet med projektet har gått mycket bra, det känns bra att ha en verktygslåda med metoder att bara kunna plocka ifrån när gruppen står lite still i sitt kreativa tänkande. Arbetsgången med att använda Divergens,Transformation och Konvergens har varit bra att följa då det får en att reflektera över vad det är man ska göra i projektet t.ex. så man inte arbetar mot en lösning redan från början. Grupparbetet har vart givande för projektet då gruppens medlemmar kommer från olika utbildningar med och olika bakgrunder, detta har resulterat i att varje metod har givit ett spritt resultat med många infallsvinklar. Sammanfattningsvis kan arbetet i vår grupp beskrivas som strukturerat och kreativt tack vara den givna arbetsprocessen och den mängd med metoder vi har haft att tillgå. 6.1.2 Gruppmedlem B Arbetet i gruppen har fungerat mycket tillfredställande, och vi har fått hjälp av metoderna för att ge alla gruppmedlemmar mer likartade möjligheter för att få fram åsikter, tankar och idéer. Arbetet med metoder har gjort det omöjligt för någon eller några personer i gruppen att stjäla alltför mycket plats från någon annan. Vi fick snabbt en gemensam grund att stå på, i och med den första brainstormingen och har under hela processen varit duktiga på att ta till oss nya idéer och att inte förkasta någon idé utan att vi tänkt igenom den ordentligt. Arbetet har flutit på bra och metoderna har gjort att vi hela tiden kommit vidare utan att fastna. Allt vårt arbete resulterade i slutändan i en produkt som vi alla är nöjda med! 6.1.2 Gruppmedlem C Även om det kan ta emot i början att använda sig av metoder så ger det resultat, även om inte alltid själva metoden i sig gör det. Och även om vi inte alltid använt metoderna exakt såsom de finns beskrivna har vi varje gång fått ut någonting av dem. När vi arbetat med de olika metoderna har det ofta lett fram till olika diskussioner när nya idéer och synvinklar dykt upp. Genom att arbeta med strukturerade metoder har alla i gruppen fått utrymme för att framföra sina idéer och tankar. 6.1.2 Gruppmedlem D Det var nyttigt att jobba riktigt strukturerat. Ofta trodde vi oss ha en bra lösning på ett problem innan vi tillämpade en metod, för att efter metoden hitta nya synvinklar och alternativa lösningar på problemet. Tidigare hade jag på en gång valt det som verkade självklart innan metoden och gått vidare med det men nu har jag lärt mig att det går att vrida och vända på de mest självklara lösningarna och förbättra dem ytterligare. Även om designprocessen i verkligheten kanske inte var lika enkel och lättöverskådlig som tre faser med mer eller mindre tydliga gränssnitt så gav den ändå en givande bild och fungerade som ett bra hjälpmedel till att hålla sig till tråden. Vi kanske borde ha försökt illustrera/beskriva alla iterationer i designprocessen bättre. 11

7. Referenser 1. Jones, J. C., Design Methods, second edition. John Wiley & Sons, Inc., ISBN: 0471284963, USA, 1992 2. Preece, J., Rogers, Y., Sharp, H., Interaction Design: Beyond Human-Computer Interaction. John Wiley & Sons, Inc., ISBN: 0471492787, USA, 2002, p 398 408 3. Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J., Principles of Marketing; European Edition. Prentice Hall Inc., ISBN: 0132622548, USA, 199, p 94-96 4. Djajadiningrat,J.P., Gaver,W., Fres,J.W., Interaction relabelling and extreme characters: methods for exploring aesthetic interactions. In Conference proceedings on Designing Interactive System (DIS), p 66-71, ACM Press, 2000 5. Vogel, D., Balakrishnan, R., Interactive Public Ambient Displays: Transitioning from Implicit to Explicit, Public to Personal, Interaction with Multiple Users. In Proceedings of the 17th annual ACM symposium on User interface software and technology, 2004, p 137 146 6. IDEO Method Cards, IDEO, http://www.ideo.com/case_studies/methoddeck/methoddeck/index.html 7. Instant Messaging klienter: a. Yahoo Messenger, http://www.yahoo.com b. AIM Messenger, http://www.aim.com c. ICQ, http://www.icq.com d. Miranda, http://www.miranda.com e. MSN Messenger, http://www.msn.com f. Proteus, http://www.defaultware.com/proteus/ g. ichat AV, http://www.apple.com/macosx/features/ichat/ h. GoogleTalk, http://www.google.com/talk/ i. Audium, http://www.adiumx.com/ j. GAIM, http://gaim.sourceforge.net 8. Personalisering. 2005. http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/kurser/05/idm/idm_u1.pdf (senast besökt 28 November, 2005). 9. Interaktiv skiss. 2005. http://www.haywire.se/metodik/webb/ 12

Appendix A Brainstorming 13

Appendix B Functional Innovation 14

Appendix C Ranking and Weighting 15