Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS 1. Ansvarig institution Ekonomihögskolan 2. Fastställande av plan Institutionsstyrelsen för Ekonomihögskolan har genom beslut 2004-10-21 godkänt förslaget på utbildningsplanen för Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring. Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap har genom beslut 2004-12-08 fastställt utbildningsplanen. 3. Giltighet Utbildningsplanen gäller från 2004-01-20. 4. Förkunskaper För tillträde till utbildningen krävs grundläggande behörighet samt avlagd examen om minst 120 poäng eller motsvarande utländsk examen. 5. Syfte och mål Syftet med programmet är att deltagarna skall utveckla en förmåga till att leda förändringsarbete med fokus på kvalitetsutveckling och processledning. För att kunna göra detta arbetar deltagarna med att fördjupa sin kunskap inom en rad områden såsom organisering i praktik och teori, omvärldsbevakning, kvalitetsutveckling, processorganisering samt förändringsledning. Till detta kommer att varje deltagare kan välja att fördjupa sig inom ett tema (av två eller tre möjliga exakt vilka tema som skall erbjudas får bli en fråga att diskutera för deltagarna och programledaren). Mål Enligt högskolelagen 1 kap 9, skall den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 1
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. På Växjö universitet har Magisterprogrammet med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring dessutom målsättningen att den studerande efter genomgången utbildning skall ha förmåga att utföra kvalificerade omvärlds- och framtidsanalyser på samhällelig och organisatorisk nivå kunskaper i att utföra kvalificerade organisationsanalyser en ökad teoretisk och praktisk handlingsrepertoar vad gäller förändrings- och kvalitetsarbete grundläggande och avancerad förståelse för det förståelsebaserade ledarskapet förmåga att självständigt formulera och genomföra ett vetenskapligt arbete 6. Organisation och uppläggning Utbildningen är en uppdragsutbildning och ges av Centrum för Ledarskapsutveckling, Växjö universitet. Centrum för Ledarskapsutveckling arbetar institutionsöverskridande, varför flera ämnen och institutioner generellt är involverade. I det här programmet är framför allt Ekonomihögskolan, men även Institutionen för samhällsvetenskap involverad. Centrum för LedarskapsUtveckling arbetar processinriktat i utformandet av utbildningsprogram. Stor vikt läggs vid att utvecklingsprocessen bedrivs gemensamt med uppdragsgivaren. I största möjliga mån tar kompetensutvecklingen sin utgångspunkt i deltagarnas verkliga behov. Stort utrymme lämnas för diskussioner med och mellan deltagarna i syfte att göra det möjligt för dem att uppnå så stor vardagsintegration av kunskapen som möjligt. Under utbildningen arbetar deltagarna också med hemuppgifter som kopplar samman arbetsplatsen med utbildningsinnehåll. Kvalitetssäkring är en kontinuerlig och grundläggande ingrediens i Centrum för LedarskapsUtvecklings arbete. Gentemot uppdragsgivaren kommer det till uttryck i den kontinuerliga och öppna dialog om uppdraget som förs med respektive uppdragsgivare inför, under och efter ett uppdrag. Programansvarig Varje utbildning hos Centrum för LedarskapsUtveckling har en person, som är programansvarig. Programansvarig har till uppgift att svara för en genomgående hög kvalitet och kontinuitet samt för dialogen med kunden genom hela processen; planering, genomförande och uppföljning. Dessutom för programansvarige en diskussion kring uppdraget syfte, målgrupp, målsättning, innehåll, upplägg, med mera med varje föreläsare som ska medverka i en utbildning. Programansvarig deltar vid utbildningstillfällena och bistår föreläsaren och gruppen med bland annat kommentarer och reflektioner kring tidigare (och kommande) moment i utbildningen. Därmed uppnås en stark röd tråd och kontinuitet genom hela programmet. Det är en person som har kvalificerad och bred kunskap och erfarenhet inom ämnesområdet. Referensgrupp Programansvarig kan tillsätta en referensgrupp med personer som svarar för den innehållsliga diskussionen tillsammans med uppdragsgivaren. 2
Modell över programmet Termin 1 Delkurs 2 Organisering i praktik och teori, Termin 2 Delkurs 3 Kvalitetsutveckling och processorganisering, Delkurs 4 Förändringsledning, Termin 3 4 Delkurs 5 Individuell fördjupning, Delkurs 6 Projektarbete, 10 poäng Delkurs 1 Kunskap, bildning och metod, Kursen löper parallellt med övriga delkurser genom hela programmet. Utbildningen omfattar 40 poäng och ges på halvfart, vilket innebär fyra terminers studier. Deltagarna träffas ungefär två dagar varje månad. Mellan träffarna sker arbete i form av inläsning av litteratur, samt mindre projektarbeten och andra uppgifter. Dessa projekt och uppgifter kommer i första hand att vara direkt kopplade till den egna verksamheten, dels för att göra det lättare att koppla samman det teoretiska med det praktiska, dels för att öka den direkta användbarheten. (Den kunskap som deltagarna utvecklar i och genom projekten skall snabbt kunna omsättas i den egna verksamheten). Att träffas två dagar varje månad är tänkt som ett riktmärke. Under någon kurs kan deltagarna behöva träffas oftare, under någon annan kurs kanske något mer sällan. Som komplement till de fysiska möten, tillhandahålls dessutom ett webbaserat diskussionsforum för deltagarna. 7. Innehåll Utbildningen består av sex delkurser, vardera omfattande fem akademiska poäng, samt ett avslutande projektarbete om 10 akademiska poäng. Delkurserna är: Kunskap, omvärld och framtid, Organisering i praktik och teori, Kvalitetsutveckling och processorganisering, Förändringsledning, Individuell fördjupning, Kunskap, bildning och metod, Projektarbete, 10 poäng Den röda tråden genom utbildningen utgörs framförallt av delkursen Kunskap, bildning och metod som löper över de fyra terminerna parallellt med de övriga kurserna. Syftet med detta är flerfaldigt. Dels handlar dels om att deltagarna kontinuerligt behöver ha ett forum för att diskutera hur de kan öka sin förmåga till kritiskt tänkande och reflektion över beprövad erfarenhet, dels behöver de successivt öka sin förmåga att skriva rapporter, med sikte på att kunna genomföra det avslutande större projektarbetet. En förutsättning för detta är då inte enbart det kontinuerliga skrivandet, utan 3
också att man får tillägna sig kunskaper om metod, vetenskapsteori, hur man problematiserar och så vidare samt har möjlighet att reflektera över detta i förhållande till lärandet i de övriga delkurserna. Samtidigt introduceras den pedagogiska idé som utbildningen utgår ifrån och som kort kan sammanfattas i begreppet perspektivering. Idén är att deltagarna utifrån sina egna erfarenheter ska ges förutsättningar för teoretisk tolkning och reflektion för att därigenom vinna en ökad handlingsrepertoar. Termin 1 För att göra det möjlighet för deltagarna att etablera en utgångspunkt för utbildningen där deras egna erfarenheter är tänkta att utgöra själva basen för lärandet, inleds utbildningen med ett avsnitt av kursen Kunskap, bildning och metod. Deltagarna får där möta olika perspektiv och förhållningssätt till hur kunskap uppstår. Den egna erfarenheten och möjligheten att spegla sig i dessa olika perspektiv kommer att vara en viktig del av introduktionsmomentet. I den första delkursen behandlas en rad grundläggande samhällsorganisatoriska frågor: Varför finns det företag, och varför finns det olika typer av företag och organisationer? Hur kommer det sig att vissa aktörer väljer konkurrens före samarbete, och hur kommer det sig att vissa organisationer inte kan, eller bör, konkurrensutsättas? Frågeställningar som dessa problematiseras utifrån institutionell teori med ett särskilt fokus på rationalitets- och legitimitetsaspekter. Utifrån det i Kunskap, bildning och metod introducerade differentierade kunskapsbegreppet ges deltagarna möjlighet att öva sig i att utföra kvalificerade omvärlds- och framtidsanalyser på såväl samhällelig som organisatorisk nivå. I den andra delkursen, Organisering i praktik och teori, arbetar deltagarna med att tillägna sig en fördjupad förståelse för organisationernas inre liv. Detta sker genom att deltagarna i såväl teori som praktik får öva sig i konsten att anlägga olika perspektiv (struktur, människa, makt, symbol och genus) på organisationer och ledarskap. I syfte att göra deltagarna bevandrade i grundläggande vetenskapsteoretiska resonemang följs detta perspektivseende upp i kursen Kunskap, bildning och metod. Termin 2 I den tredje delkursen möter deltagarna kvalitetsutveckling som begrepp, fenomen och verktyg. Särskild vikt kommer att läggas vid att diskutera vad de populära managementbegreppen TQM (Total Quality Management), BPR (Business Process Reenginering) och kundtillfredsställelse betyder för olika typer av verksamheter, samt vilka konsekvenser de får/kan få för verksamheten. Deltagarna använder sedan dessa kunskaper för att utveckla sin förmåga att analysera och beskriva en organisation i processtermer med utgångspunkt i avnämarnas behov. I den fjärde delkursen fokuseras frågeställningar som berör hur man leder organisationer i vardagsförändringar såväl som i större, sammanhängande förändringsprojekt. En djupare förståelse för organisationsförändringens dynamik, såväl som vilka krav detta ställer på ledarskapet, är centrala moment i kursen. I den parallella kursen Kunskap, bildning och metod följs de vetenskapsteoretiska resonemangen upp av konkreta metoddiskussioner: Hur går man egentligen tillväga när man vill skapa kunskap? Vilka alternativ står egentligen till buds? 4
Termin 3 4 Den femte delkursen syftar till att ge den enskilde deltagaren möjlighet att fördjupa sig inom något område som denne tycker är särskilt intressant. De olika områdena grupperas sedan i två-tre teman och deltagarna inom ett tema kommer att ha gemensamma seminarier (d.v.s. förutom sin egen fördjupning, tar man även del i de andra temadeltagarnas lärande). I det avslutande momentet kommer deltagarna att genomföra ett större projekt. Detta sker individuellt eller i grupper om två personer. Då utbildningen är en magisterutbildning är det en förutsättning att projektet har ämnesmässig relevans för det område som utbildningen omfattar (ledarskap för kvalitet och förändring) även om detta i realiteten lämnar rätt stort utrymme vid definitionen av de enskilda projekten. Tanken är att projektet skall ha en integrerande karaktär, d.v.s. att det blir en viktig faktor i att knyta samman lärandet. För att uppnå detta, löper projektet parallellt med utbildningen, med början redan under den första terminen (se figuren ovan). Den långa tidsperioden, i princip ett år för planering och genomförande, gör det också möjligt att låta projektet bli relativt omfattande. Kunskap, bildning och metod är designad på ett sådant sätt att den på ett följsamt sätt leder deltagarna genom projektarbetets olika faser av problematisering, formulering av frågeställningar och syfte samt diskussioner av metodval. 8. Arbetslivsanknytning Under hela utbildningens gång arbetar deltagarna kontinuerligt med frågor, samt mindre eller större projekt, som kommer att vara utformade för att ha en stark förankring i deltagarnas vardag. 9. Undervisning och examinationsformer Undervisningen varierar mellan olika kurser och moment. Genom föreläsningar, seminarier och projektarbete formuleras och omformuleras den nyvunna kunskapen i samspel med tidigare erfarenheter. Examinationen sker genom hemtentamen, seminarium och redovisning av projektarbeten. Studenten genomför ett självständigt arbete om 10 poäng. 10. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetssäkring Varje utbildningsprogram har återkommande schemalagda avstämningspunkter för att fånga upp deltagarnas synpunkter och eventuellt kunna göra korrigeringar. Resultatet blir en del i dialogen med uppdragsgivaren. En skriftlig utvärdering görs i samband med utbildningsprogrammens avslutning. Resultatet återkopplas till uppdragsgivaren muntligt och skriftligt. Studentinflytande är en naturlig del av programmets utveckling och kvalitetssäkring. Det är därför angeläget att deltagarna är delaktiga i utvärderingen av enskilda moment, kurser och delar och hela program. Goda principer och rutiner för kursutvärdering är en viktig förutsättning för att upprätthålla kvalitet i utbildningen. Kursutvärderingar ska genomföras på ett sådant sätt att de dels befrämjar deltagarnas krav på kvalitet, dels lärarnas behov av feedback som grund för fortsatt kursutveckling. Dessutom ska de ligga till grund för såväl institutionens som universitetets kvalitetssäkring. Det är angeläget att såväl deltagarna som lärarna finner arbetet med kursutvärderingar meningsfullt. En processorienterad utvärdering, som löper kontinuerligt genom kursen, kan mera befrämja deltagarnas delaktighet i undervisningen och lärarens möjlighet att på ett konstruktivt sätt förändra delar 5
av kursens innehåll och arbetsformer. Dock måste all utvärdering ta sin utgångspunkt i kursplanens syfte, innehåll och litteratur. 11. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö Universitet, Studentcentrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html Den som följt Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för förändring och kvalitet kan erhålla följande examen: Magisterexamen med inriktning mot ledarskap för kvalitet och förändring Degree of Master of Management for Quality and Change Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 12. Övrigt Det finns två huvudsakliga målgrupper för utbildningen. Den första målgruppen är personer som befinner sig i, eller som vill förbereda sig för en ledande position, och som i denna position har behov av att leda förändringsarbete. Detta kan åsyfta såväl förändringar i vardagen, som mer omfattande förändringsprojekt. Den andra målgruppen är personer som arbetar med, eller som kommer att arbeta med förändringsprojekt, utan att ha en chefsposition, d.v.s. en slags förändringsledare. 6