4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om det framtida behovet efterfrågats. Dessa diskussioner bör baseras på epidemiologiskt och statistiskt underlag som ska ses som ett av flera verktyg i det arbetet. För att skatta framtidens resursbehov utgår vi från några av de viktiga områden som nationella och internationella rapporter fokuserar på. Dessa är: - den demografiska utvecklingen - det aktuella hälsoläget i länets befolkning (både vuxna och ungdomar) - den demografiska utvecklingen - utvecklingen av frisk- och riskfaktorer - ohälsan i framtiden nämligen framtidens sjuklighet för några tunga sjukdomsgrupper som en följd av befolkningens samt sjukdomsriskernas utveckling. - framtida resursbehov Samspelet mellan dessa framgår av nedanstående figur: Den demografiska utvecklingen Det aktuella hälsoläget Utvecklingen av frisk- och riskfaktorer Ohälsan i framtiden Framtida resursbehov
Den demografiska utvecklingen Vid årsskiftet 2004/2005 fanns 302 564 invånare i Uppsala län, varav 153 248 kvinnor och 149 316 män. Räkna vi in Heby kommun skulle antal länsinvånare uppgå till 316 335. Prognoserna visar att befolkningen i Uppsala län kommer att öka fram till år 2015 med 8 procentenheter jämfört med år 2004. Samtidigt som befolkningen ökar blir det en stor förskjutning mot högre åldrar. Prognoserna pekar på att antalet medelålders (30-59 år) kommer att vara ungefär detsamma år 2015 som idag medan antalet personer i åldern 65-74 år kommer att öka dramatiskt (+63 procent jämfört med år 2004). Nedanstående diagram illustrerar befolkningsutvecklingen mellan 2004/2010 respektive 2004/2015 i olika åldersgrupper. Det aktuella hälsoläget Hälsoutvecklingen i länet är relativt god. Av länsborna i åldern 18-84 år, uppger 73 procent att de mår bra. Bäst är hälsan bland 18-34-åringarna men nästan varannan 80-84-åring anser sig också må bra. Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. Nedsatt psykiskt välbefinnande, högt blodtryck, astma, samt besvär från rörelseorganen och allergiska besvär är problem som ökar. I befolkningen bedöms en femtedel ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.
Drygt hälften av länets vuxna befolkning rapporterar värk från rörelseorganen, vilket också är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Var femte vuxen uppger att de har allergiska besvär och/eller astma. Förekomsten av högt blodtryck ökar markant efter femtioårsåldern. Drygt en tredjedel av 50-84 åringar rapporterar att de har högt blodtryck. Andelen personer som har någon långvarig sjukdom har minskat med två procentenheter under de senaste åren men förekommer hos en tredjedel av den vuxna befolkningen. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) som uppstår till följd av långvarigt tobaksbruk förekommer hos cirka fyra procent av befolkningen över 65 år. Värt att notera är att det redan i åldersgruppen 35-49 år finns en ökad andel med åldersdiabetes. Det finns oroande skillnader mellan pojkar och flickor vad avser allmän hälsa. Till exempel uppger flickor i åldern 13-17 år en sämre allmänhälsa än pojkar i motsvarande åldrar. Betydligt fler flickor upplever stress jämfört med pojkar. Bland ungdomarna uppger drygt tre av tio flickor på gymnasiet att de känt sig nedstämda ofta eller alltid senaste tiden. Motsvarande siffra för pojkarna är en av tio. Om man utgår från kliniska diagnoskriterier på depression så uppfyller 21 procent av flickorna och nio procent av pojkarna kriterierna för depression. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist följt av rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Psykiska sjukdomar svarar för en fjärdedel av det totala antalet vårddagar följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Antalet vårddagar på sjukhus tenderar att minska, bl. a. beroende på förbättrade behandlingsmetoder och ett utvecklat samspel mellan olika vårdgivare. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att producera hälsa och inte sjukvård. Omorientering av hälso- och sjukvården till en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård liksom effektivare behandlingsmetoder, nya läkemedel kompletterat med ickemedikamentell behandling, kan i ett längre perspektiv leda till minskad ohälsa. Därför bör det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ses som en integrerad del av vården. Ett bra exempel på detta är den tydliga nedgången av insjuknandet i hjärt- kärlsjukdomar till följd av förändrad medvetenhet om livsstilens betydelse. Utvecklingen av risk- och friskfaktorer. De hälsorelaterade levnadsvanorna har utvecklats både positivt och negativt under de senaste åren. Motionsvanorna har förbättrats samtidigt som övervikt och fetma ökat i alla åldrar. Andelen dagligrökare har minskat marginellt hos männen och är oförändrat hos kvinnorna. Det är emellertid bara en tredjedel av länets vuxna befolkning som har hälsosamma levnadsvanor i den mening att de motionerar regelbundet minst en gång per vecka, inte röker dagligen och inte är överviktiga eller feta. Ungefär 5 procent eller 11 500 personer i den vuxna befolkningen lever mycket osunt, de röker dagligen, motionerar nästan aldrig samt är överviktiga eller feta. Levnadsvanor i det vuxna livet formas under uppväxten och därför är gruppen barn och ungdomar en viktig målgrupp att få kunskap kring. Det är lika vanligt att pojkar och flickor säger att de idrottar, men pojkarna idrottar mer frekvent. Trots detta är övervikt bland pojkar vanligare än hos flickor, 19 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna är överviktiga.
Drygt tre procent av pojkarna och knappt två procent av flickorna är feta. Andelen dagligrökande ungdomar har minskat något under senaste två åren. Framförallt är det bland pojkar på gymnasiet som rökningen minskat. Flickor på gymnasiet röker i betydligt högre utsträckning än pojkar (18 respektive 6 procent). Det är betydligt vanligare att pojkar snusar än flickor. Om man slår ihop andelen som nyttjar tobak av något slag dagligen så är pojkarna i majoritet. Nästan en av tre pojkar uppger att de nyttjar tobak i någon form dagligen medan knappt en av fem flickor använder tobak dagligen. Andelen ungdomar som dricker alkohol är något lägre än för två år sedan. Nationellt sett är trenden likartad. Det är dock viktigt att påpeka att en stor andel av ungdomar som dricker alkohol också säger att de berusar sig minst en gång i månaden. Det är viktigt att försöka bryta de negativa trenderna kring osunda levnadsvanor. Att försöka förändra osunda levnadsvanor till mer hälsosamma vanor är med stor sannolikhet mycket kostnadseffektivt även om fullständiga beräkningar för insatsers effektivitet inte finns att tillgå i dagsläget. Ohälsan i framtiden För några tunga sjukdomsgrupper har vi analyserat hur sjukligheten i Uppsala läns befolkning kan komma att utvecklas fram till 2015. I princip beror antalet framtida sjukdomsfall på hur befolkningsstorlek och sammansättning förändras och på hur frisk- och riskfakrorerna utvecklas. Flertalet sjukdomar är kraftigt åldersrelaterade. Prognoserna visar att Uppsala läns befolkning år 2004 kommer att öka med åtta procent fram till år 2015 och att antalet personer äldre än 65 år kommer att öka dramatiskt, nämligen med 35 procent jämfört med år 2004. En ökad andel äldre och en ökad risk att insjukna innebär att fler individer med någon form av elakartad tumör kommer att diagnostiseras. Mönstret blir liknande för de flesta sjukdomsgrupperna, utom för de psykiatriska diagnoserna där de åldersspecifika riskerna att insjukna inte har samma tyngdpunkt. Detta innebär för Uppsala län att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför en ökande sjukdomsbörda. Om vi lyckas bryta de negativa trenderna kring osunda levnadsvanor kommer ohälsan i befolkningen att minska som i sin tur minskar sjukdomsbördan. Framtida resursbehov Vilka resurser behöver hälso- och sjukvården i framtiden? Olika studier av vårdkonsumtions mönster visar att av de totala vårdkostnaderna används 38 procent till patienter över 65 år. Utvecklingen av de äldres antal och hälsa har därför stor betydelse för resursbehovet av hälso- och sjukvård. Även läkemedelkonsumtion stiger med åldern. Dessutom förstärks effekten av den medicinska utvecklingen som innebär att sjukvården kan göra allt mer i allt högre åldrar. Om enbart befolkningstillväxt och ålderssammansättning beaktas skulle enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, hälso- och sjukvårdens resurser behöva öka med i
genomsnitt 0,8 procent per år i fasta priser under perioden 2005-2015. Den tekniska utvecklingen ökar resursbehovet ytterligare med 0,8 procent per år. Resursbehovet ökar därmed mellan 2005 och 2015 med ca 20 procentenheter. Socialstyrelsen konstaterar att de senaste uppgifterna om de äldres hälsa inte tycks stödja hypotesen om uppskjuten sjuklighet. Om tendensen med ökad ohälsa bland de äldsta försätter finns det en risk att framtida vårdbehovet underskattas. Trots att den svenska folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt längre konstaterar flera bedömare att det framtida resursbehovet kommer att öka dramatiskt. Paradoxalt är att sjukvården bidrar till att befolkningen blir allt äldre och att vårdbehovet ökar. Det är värt att notera att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan lägga fler friska år till livet och på det sätt motverka växande vårdbehov.