TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås kommun, org.nr. 218000-2180 ( Västerås ) 3. Eskilstuna kommun, org.nr. 212000-0357 ( Eskilstuna ) 4. Landstinget Sörmland, org.nr. 232100-0032 ( Landstinget Sörmland ) 5. Landstinget Västmanland, org.nr. 232100-0172 ( Landstinget Västmanland ) 2 Innehåll Samhällskontraktet är en samverkansplattform för högskola och offentlig sektor i Mälardalen. Genom Samhällskontraktet har Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola sedan 2009 drivit gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt inom skola, omsorg, framtidens arbetskraft, hälsoteknik och hållbar samhällsutveckling. De tre parterna har genom beslut i Samhällskontraktets styrelse den 19 mars 2014 godkänt att Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland får delta som nya samverkansparter i Samhällskontraktet. Tilläggsavtalet avser samverkan mellan MDH, Västerås, Eskilstuna, Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland inom ramen för Samhällskontraktet. Landstingsstyrelserna i Västmanland och Sörmland har den 29 januari respektive den 27 maj 2014 fattat beslut om anslutning till Samhällskontraktet (jfr beslut 13 Västmanland och beslut 8 Sörmland). Kommunstyrelserna i Eskilstuna och Västerås har den 27 maj respektive den 21 maj 2014 fattat beslut om detta tilläggsavtal (jfr beslut 198 Eskilstuna och 224 Västerås). En närmare beskrivning av Samhällskontraktets mål, verksamhet och organisation finns i Ramar för Samhällskontraktet 2014-2017. (Se bilaga 1 till detta avtal, som ersätter bilaga 1 till Avtal om Samhällskontraktet.) Denna paragraf ersätter 2 i Avtal om Samhällskontraktet. 1
3 Finansiering För finansiering av Samhällskontraktet och den samverkan som initieras på grund av detta tilläggsavtal ska Landstinget Sörmland respektive Landstinget Västmanland för år 2014 bidra med 1,5 miljoner kronor vardera samt för år 2015, år 2016 och år 2017 bidra med 3 miljoner kronor vardera per år. Det innebär således 10,5 miljoner kronor per landsting under hela avtalsperioden. Den angivna finansieringen ersätter inte till någon del existerande samarbeten mellan parterna. Västerås och Eskilstunas finansiella åtaganden enligt 4 Avtal om Samhällskontraktet gäller alltjämt utan några förändringar. 4 Erläggande av ersättning Betalning av belopp som anges under 3 ska ske senast 30 dagar efter fakturering från MDH, dock tidigast den 31 augusti för år 2014 och tidigast den 31 januari år 2015, 2016 och 2017 såvitt avser hälften av beloppet samt tidigast den 30 juni år 2015, 2016 och 2017 såvitt avser resterande belopp. Västerås och Eskilstunas åtaganden att erlägga ersättning enligt 5 Avtal om Samhällskontraktet gäller alltjämt utan några förändringar. 5 Giltighetstid Tilläggsavtalet gäller från och med att det datum samtliga parter undertecknat detsamma och till och med den 2017-12-31. 6 Övrigt 3, 4 (3-4 stycket), 6-10 Avtal om Samhällskontraktet från oktober 2013 gäller alltjämt utan några förändringar. Innehållet i de uppräknade paragraferna gäller även i förhållande till Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland Detta tilläggsavtal har upprättats i fem likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Ort och datum: För Mälardalens högskola Karin Röding Rektor 2
Ort och datum: För Västerås kommun Bo Dahllöf Stadsdirektör Ort och datum: För Eskilstuna kommun Jimmy Jansson Kommunstyrelsens ordförande Pär Eriksson Kommundirektör Ort och datum: För Landstinget Sörmland Jan Grönlund Landstingsdirektör Ort och datum: För Landstinget Västmanland Monica Berglund Landstingsdirektör 3
Bilaga 1 till Tilläggsavtal Ramar för verksamheten inom Samhällskontraktet 2014 2017
1. Inledning Kommuner, landsting, högskola och andra aktörer i offentlig sektor delar många av de utmaningar som bl.a. pekas ut i EU2020-stategin, som hälsa och åldrande, klimatförändringar och energisäkerhet. Det svenska samhället präglas av mångfald och påverkan från hela världen. Som arbetsgivare står offentliga aktörer inför utmaningen att rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. De offentliga verksamheterna drivs i en mångfald av former och det blir allt vanligare med processinriktat arbete i samverkan och samproduktion, för såväl problemlösning som innovationsarbete. Det ställs också krav på resurseffektivitet. Sammantaget blir behovet av gemensamt ansvarstagande och kunskapsutbyte allt större. Samhällskontraktet (SK) är en plattform för samverkan mellan Mälardalens högskola (MDH) och andra delar av offentlig sektor. Genom SK stärks forskning och utbildning vid MDH samtidigt som verksamheterna i kommuner och landsting utvecklas. Det medför en gemensam kunskapsutveckling som stärker välfärden och skapar förutsättningar för tillväxt. Därigenom skapas värde och nytta för medborgare, företag och organisationer i regionen. SK är sedan år 2009 inrättat som en centrumbildning vid MDH. Inom ramen för SK driver högskolan tillsammans med kommuner och landsting gemensamma projekt och andra aktiviteter som bygger på ömsesidigt lärande. Parterna tar också i sin egen driftsorganisation ansvar för att SK:s övergripande mål ska uppfyllas. I detta dokument anges de ramar inom vilka SK ska fortsätta att bedrivas under perioden 2014-2017. SK ska under dessa år fortsätta att utvecklas som samverkansplattform och utvidgas till fler aktörer. Ramdokumentet gäller hela perioden, men kan revideras genom beslut i SK:s styrelse. 2. Vision och mål SK:s vision är: I Mälardalen satsar akademi och samhälle aktivt på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt. SK:s övergripande mål är att: 1. Höja kompetensnivån i regionen 2. Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor 4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor 1
3. Samhällskontraktets roller SK har flera roller. Samproducerande roll: Inom SK möts ledande funktioner från högskolan och andra företrädare för offentlig sektor kring strategiska frågor om utbildning, forskning och kompetensförsörjning. De tar ett aktivt och gemensamt ansvar för styrning och ledning av SK:s utveckling. Utvecklande roll: SK initierar och främjar forskning, utbildning, forskningsbaserad verksamhetsutveckling och innovationer i offentlig verksamhet. I utvecklingsarbetet engageras personal från både akademi och praktik. Lärande roll: SK prövar och utvecklar modeller och metoder för samverkan. Verksamheten följs upp och utvärderas, för att ta tillvara goda erfarenheter och andra lärdomar om hur samverkan kan styras och organiseras. Kontaktskapande roll: SK är en länk mellan högskolan och offentliga aktörer i regionen och verkar för att skapa tydliga kontaktvägar. Kommunicerande roll: SK sprider kunskap och skapar dialog via seminarier, event och sociala medier. SK är ett konkret exempel på samverkan och samproduktion mellan högskolan och andra delar av offentlig sektor som kan fungera som förebild regionalt, nationellt och internationellt. 4. Samhällskontraktets verksamhet SK utgår från parternas kärnverksamheter inom områden där det finns gemensamma intressen för högskolan och andra aktörer från offentlig sektor. De gemensamma aktiviteterna organiseras i olika former, från kompetenscentrum till samverkansområden och utvecklingsområden. Kompetenscentra Det finns två kompetenscentra MKHV och MKL (Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa & Välfärd och Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande). Ett kompetenscentrum är en etablerad struktur i MDH:s ordinarie verksamhet. Det finns en gemensam styrgrupp, där SK:s parter ingår, som beslutar om och utvecklar den verksamhet som finansieras av SK utifrån givna ramar som fastställs av SK:s styrelse. Samverkansområden Det finns två samverkansområden - Hållbar samhällsutveckling och Framtidens arbetsliv. Samverkansområden är områden som identifierats som prioriterade av kommunerna och högskolan, och där gemensam styrgrupp bildats som i samråd med SK:s styrelse beslutar om och utvecklar den verksamhet som finansieras av SK. Utvecklingsområden Det finns två utvecklingsområden Hälsoteknik och Innovationer i offentlig sektor. Ett utvecklingsområde är ett område/en fråga där parterna har intresse av att samverkan utvecklas och där SK som samverkansplattform fyller en roll som samordnare, men där gemensamma mål och struktur ännu inte formats. 2
Kompetenscentra Samverkansområden Utvecklingsområden MKHV Hälsa & välfärd MKL Skolutveckling Hållbar samhällsutveckling Framtidens arbetsliv Hälsoteknik Innovationeri offentlig sektor Samhällskontraktet en samverkansplattform Samproduktion Utveckling Lärande Kontakter Kommunikation MKHV har som mål att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa och välfärd. Samverkan grundar sig på behoven att arbeta med en evidensbaserad verksamhet i de kommunala verksamheterna och att stärka vård- och omsorgsutbildningar vid MDH. MKL har som mål att ge alla barn möjlighet att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Samverkan grundar sig på behoven att arbeta med forskningsbaserad skolutveckling och att stärka lärarutbildningen, både vad gäller dess forskningsbas och den verksamhetsförlagda utbildningen. Inom samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling är målet att utveckla och använda kunskap kring hur kommunerna kan arbeta för ett samhälle som är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Det involverar bland annat frågor om styrning av insatser för hållbara städer. Samverkansområdet Framtidens arbetsliv är en mötesplats kring arbetsgivarfrågor, kontakter mellan studenter och arbetsmarknad samt arbetslivets betydelse för hälsa, välfärd och integration. Utvecklingsområdet Hälsoteknik handlar om att utifrån ett användarperspektiv öka kunskap om möjligheter med tekniska hjälpmedel i vård och omsorg. Utvecklingsområdet Innovationer i offentlig sektor handlar om förnyelsearbete genom att utveckla och använda innovationer i offentlig verksamhet. 3
5. Lärande, uppföljning och utvärdering SK använder samverkan som ett medel för gemensamt utvecklingsarbete, men samverkan är också ett mål i sig. Mot den bakgrunden är det ett uppdrag för SK att utveckla och följa upp modeller och metoder för samverkan mellan högskola och offentlig sektor. Det kan handla om enskilda projekt, men också om styrning och organisation av samverkan. SK har också i uppdrag att ta fram indikatorer för att mäta resultat av samverkan i förhållande till övergripande mål och delmål. Detta är ett led i ambitionen att bedriva professionellt och effektivt samverkansarbete. För utvecklingen av SK sker erfarenhetsutbyte med andra liknande verksamheter. För vidareutvecklingen av SK kommer också extern utvärdering genom följeforskare ske under perioden. 6. Organisation och styrning Avtalet om Samhällskontraktet bygger på ömsesidighet och gemensamt ansvarstagande för SK:s utveckling, organisation och verksamhet. Det formella ansvaret för beslut om SK:s verksamhet åligger rektor som myndighetschef för MDH, vad gäller projekt och aktiviteter som drivs inom ramen för högskolans verksamhet. SK leds av en styrelse, som i sin tur kan tillsätta styrgrupper för de olika verksamhetsområdena. En processledare ansvarar för samordning av den operativa verksamheten och stöd till styrelsen. Uppgifts- och ansvarsfördelning mellan styrelse, styrgrupper och processledare framgår av den instruktion för SK som beslutas av rektor vid MDH efter samråd med styrelsen för SK. 7. Samhällskontraktet på lång sikt SK är en långsiktig satsning. I detta ingår att vara öppen för nya parter och att successivt fånga in samhällsutmaningar och möta dem med insatser av olika slag. 4