Erfarenheter från Leader+ arbetet

Erfarenheter från Leader+ arbetet Svenska nätverket för Leader+ vill dela med sig av erfarenheter från programperioden 2001 2008 1

Svenska Leader+programmet Leader är en metod för landsbygdsutveckling som bygger på kriterierna; lokal förankring, underifrånperspektiv, nytänkande, överförbarhet och nätverksbyggande. Leader+ har under åren 2000 2008 varit ett av EU:s gemenskapsinitiativ som ska främja utvecklingen på landsbygden. Med utgångspunkt från lokala förutsättningar och lokala initiativ har Leader+ stöttat nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Leader+ har varit något av en experimentverkstad. Leader+ har funnits i alla EUländer. I Sverige har Leaderarbetet bedrivits inom tolv lokala aktionsgrupper (LAG). Grupperna har bildats genom att boende och organisationer inom ett område gått samman och tillsammans med myndigheter och företag arbetat fram en plan för lokal utveckling. Vem ska kakan smaka? EU:s program för landsbygdsutveckling, Leader+, är genomfört och det Svenska nätverket för Leader+ har avslutat sin verksamhet. Under drygt sex år har Hushållningssällskapens Förbund haft som uppdrag av Glesbygdsverket att ansvara för nätverksfunktionen inom Leader+programmet. Vår främsta uppgift har varit att göra erfarenheterna från Leadergruppernas arbete kända och tillgängliga för alla som arbetar med och intresserar sig för landsbygdsutveckling. Andra uppgifter har varit att analysera och sprida erfarenheter från Leader+programmet, förmedla kontakter för transnationella samarbeten och fungera som representant i det europeiska nätverket Contact Point (Observatoriet). Vi har inte varit ensamma i vår roll som nätverksfunktion. I styrgruppen har vi haft nära Vårt bästa recept! Hur gör man då för att lyckas med landsbygdsutveckling med Leaders arbetssätt? Hur får man ett välsmakande resultat av alla ingredienser? Hur blir det mer än bara en kaka? Hur blir det en riktigt god kaka? Här är vårt eget recept: 1 del geografiskt område, odelbart 3 delar partnerskap Ett rågat mått lokalt förankrat underifrånperspektiv 2 delar nytänkande (minst) 1 skopa överförbarhet 1 del samarbete, gärna internationellt samverkan med olika organisationer såsom bl.a. SLU, LRF, SKL, Coompanion, Hela Sverige skall leva samt representanter från Leader+grupperna. Svenska nätverket för Leader+ har, förutom ett eget kansli, bestått av alla de människor och verksamheter som bedrivits i de tolv Leader+områdena. I vårt nätverk har därför såväl Leader+kansliernas personal ingått som de över 150 LAG-representanterna och de hundratals projektledarna för de drygt tusen Leader+projekt som genomförts under programperioden. Vårt uppdrag som nätverksfunktion har också varit till för de flera hundra tusen landsbygdsbor som har haft nytta av det som Leader+ genomfört i deras områden. Sist men inte minst har det Svenska nätverket för Leader+ också varit en del i det europeiska nätverket, där drygt 900 Leader+områden ingått. Blanda ingredienserna väl under ständig mobilisering. Tänk på att tillämpa ett integrerat arbetssätt, då blir slutresultatet bättre. Häll smeten i önskad form byggd av nätverk och smord av engagerade människor. Krydda efter behag med internationellt och regionalt samarbete. Grädda under lång tid och med ett oändligt tålamod. 2

Inledning Med utgångspunkt från de grundläggande principerna i Leadermetoden; partnerskap, lokal förankring och underifrånperspektiv, nytänkande, överförbarhet och nätverksbyggande samt integrerat arbetssätt, beskriver den här rapporten nätverkets arbete. För att förstå hur dessa principer omsätts i praktiskt arbete används också exempel från framgångsrika Leaderprojekt. Projektexemplen är tagna från utmärkelsen Årets Leader, som nätverket delat ut årligen under fem års tid. Övriga projektexempel är de projekt Partnerskapet Inom Leader är det så kallade trepartnerskapet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn en av huvudpunkterna. Det är genom LAG, Leaderområdenas styrelser, som partnerskapet utövas. I LAG sitter representanter för de tre sektorerna som har jämbördiga roller och får ta ett gemensamt ansvar för utvecklingsarbetet i området. Att arbeta i partnerskap är numera inget ovanligt i Sverige. Man kan säga att det blivit på modet i de flesta regionala sammanhang, inte minst genom EU:s strukturfonder. Partnerskapet i Leader har en större tyngd eftersom det också har beslutanderätt över prioriteringarna. Det är LAG, det vill säga partnerskapet, som bestämmer vilka projekt som den gemensamma budgeten skall användas till. Ett partnerskap där den privata och ideella sektorn tillsammans är i majoritet får därigenom beslutanderätt över offentliga medel. Detta är något helt nytt för Sverige. Erfarenheter från olika typer av utvärderingar om partnerskap har visat att det är när gruppen får konkret handlingskraft och beslutar över en egen budget som partnerskap fungerar bäst. Partnerskapet och nätverkets arbete Nätverket för Leader+ har haft trepartnerskapet som en ledstjärna i sitt arbete. I nätverkets styrgrupp har ambitionen varit att de tre parterna; privat, ideell och offentlig sektor ska finnas representerade och att verksamhe- som varje Leaderområde utsett till sitt bästa Leaderprojekt under hela Leader+perioden. Vår ambition med rapporten är att beskriva hur nätverket arbetat enligt Leaders grundläggande principer men också att ge en bild av hur dessa principer genomsyrar all verksamhet i Leader. Slutligen hoppas nätverket att läsaren också genom rapporten får en ökad kunskap om vad Leader är och vad Leader kan bidra med. En mer konkret genomgång av de aktiviteter och evenemang som nätverket har arrangerat eller deltagit i finns på mittuppslaget. ten ska komma såväl Leader+ grupper som andra landsbygdsaktörer inom de tre sektorerna tillgodo. För att sprida kunskap och intresse för Leadermetodens partnerskap bjöd nätverket in till ett panelsamtal, januari 2007, med verksamhetsledare och ordföranden från tre Leader+områden under Jordbruksverkets Elmiadagar. Representanter från Leaderområdena vittnade alla om den fördel som partnerskap som arbetsmetod ger när man arbetar med hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som socialt. Ett nyhetsbrev skickades ut till de personer som inte hade möjlighet att delta. Under politikerveckan i Almedalen 2006 arrangerade nätverket ett seminarium om hur Leadermetoden använts i kommunerna. Där fick LAG-medlemmar med politiska uppdrag berätta om sina erfarenheter ur ett kommunalt perspektiv. Deras tankar finns att läsa i ett nyhetsbrev som nätverket skickade ut i samband med inbjudan. 3 BÄSTA LEADER! Inför avslutningen av Leader+ bad nätverket de 12 Leader+grupperna att utse sitt bästa Leaderprojekt för hela programperioden. För att bli nominerad till bästa Leader krävde nätverket att projekten klassades utifrån hur väl de uppfyllde de olika Leaderkriterierna; lokal förankring, underifrånperspektiv, nytänkande, överförbarhet och nätverksbyggande. På följande sidor kan du ta del av Bästa Leader under sina respektive kriterier. E-garden från Leader+ Blekinge (sid 10, nytänkande) Hälsinge Låtverkstad/ SNAP från Intryck Hälsningland (sid 15, transnationellt samarbete) Kuddby från Leader+ Kustlandet (sid 6, lokal förankring) Kvalitetscertifierad hästproduktion från Leader+ Våg21 (sid 10, nytänkande) Pater Noster från Leader+Carpe Mare (sid 4, partnerskap) Popkollo från Astrid Lindgrens hembygd (sid 11, överförbarhet) Råmjölksförädling från Leader+Kärnan (sid 6, lokal förankring) Slite ishall från Leader+Gotland (sid 10, nytänkande) Svartådalen från Leader+Nedre Dalälven (sid 6, lokal förankring) Unika Ulrika från Leader+ Sommenbygd (sid 6, lokal förankring) Växa tillsammans från Leader+ Sjuhärad (sid 6, lokal förankring) Wision Ramkvilla från Smålandsgruppen (sid 6, lokal förankring)

Partnerskapet inom Leader har en bra legitimitet och garanterar underifrånperspektiv. LAG kan därför fånga upp lokala utvecklingsfrågor som är viktiga lokalt och därmed uppmärksamma kommunen på företeelser som annars inte kommit upp på den kommunala agendan, Karl-Erik Nilsson, ordförande Hela Sverige ska leva. Trepartnerskapet kombinerar den offentliga sektorns ansvar, den privata sektorns effektivitet och den ideella sektorns engagemang Vid den LAG-dag, som arrangerades i Tranås i början av 2005, diskuterade ett 70-tal företrädare för Leader+grupperna vad som kännetecknar Leadermetoden. Partnerskapets jämbördighet och unika ställning pekades ut som en av de viktigaste grundstenarna i Leaderarbetet. Det uttrycktes bland annat så här; Trepartnerskapet kombinerar den offentliga sektorns ansvar, den privata sektorns effektivitet och den ideella sektorns engagemang. Projektet Pater Noster ett lysande partnerskap Många Leader+grupper har strävat efter att också de enskilda projekten skall bedrivas i ett brett partnerskap eller åtminstone att de tre parterna på något sätt ska representeras i projektorganisationen. Ibland kan det vara svårt att engagera alla tre parter i ett enskilt projekt men i vissa typer av projekt är det närmast en självklarhet. Ett sådant pro- jektpartnerskap kan se olika ut och parterna kan ha olika roller. I Carpe Mares projekt Pater Noster har ett stort regionalt partnerskap vuxit fram kring restaureringen av den gamla fyren. Projektägare och medfinansiär har varit den offentliga sektorn. Den privata sektorn har bidragit med direktfinansiering och agerat projektgenomförare. Insamling av pengar och initiativtagare till hela projektet har den ideella sektorn stått för. Rollfördelningen i partnerskapet och den gemensamma nyttan för alla inblandade är en av nycklarna till framgångarna i projektet. Lokal förankring och Underifrånperspektiv 101 Leaderprojekt på Gotland 2000 2007 omfattar bland annat; 200 015 ideella timmar, 2 000 projektdeltagare, 223 medverkande föreningar, 51 samarbetskonstellationer och nätverk och gissningsvis 763 kg kaffe Ur Leader+ Gotlands slutrapport. 4 Underifrånperspektivet eller The bottomup approach är en viktig faktor i samtliga Leader-program inom EU. Det är genom den starka betoningen på underifrånperspektivet som Leadermetoden har varit så framgångsrik inom europeisk landsbygdsutveckling. Underifrånperspektivet ger en folklig förankring av Leader och utgör grunden för att aktiviteter och ekonomiska satsningar hamnar rätt. De berörda, gräsrötterna, får komma till tals och påverka utvecklingen i sitt närområde. Underifrånperspektivet är viktigt att värna om under hela Leaderprocessen. Förutsättningen för att arbetet med Leaderområdets utvecklingsstrategi ska bli så bra som möjligt är att arbetet är förankrat i bygden där insatserna ska genomföras. Det är därför nödvändigt att många möten arrangeras ute i bygderna för att få in synpunkter och förankra Leader och den inriktning som planen skall ha. Leaders betoning på partnerskap gör att idéerna till planen måste komma underifrån och från såväl den ideella, den privata som den offentliga sektorn, vilket gör förankringsarbetet både omfattande och viktigt. Det går åt mycket kaffe för att skriva en Leaderplan är

en allmän sanning för dem som varit aktiva i ett sådant arbete, där möten på bygdegårdar, folkets hus, församlingshem, skolor och kommunalhus behöver vara många och välbesökta för att alla skall känna delaktighet i framtagandet av planen, och att de idéer som finns för utveckling på landsbygden verkligen kommer med. När planen väl är antagen och verksamheten är igång, skall även projekten genomföras med ett underifrånperspektiv, det vill säga de projekt som blir beviljade av LAG skall vara väl förankrade i sitt område och kännas naturliga för de inblandade parter att genomföra. Detta behöver inte utesluta att idéer till verksamhet och projekt kan komma utifrån eller uppifrån från centrala organisationer, företag och myndigheter men innan projekten börjar måste idéerna ha funnit fäste lokalt och det måste finnas en lokal delaktighet. Nätverket värnar lokalt perspektiv Nätverket har i alla informationssammanhang och möten på nationell nivå framhållit vikten av underifrånperspektiv och värnat om den lokala nivån och engagemanget. Det har varit viktigt, speciellt under arbetet med det nya landsbygdsprogrammet, och i andra sammanhang där nätverkets erfarenheter från Leader+programmet har använts. Medskaparanda är ett begrepp som myntats av SKL, Sveriges kommuner och landsting, och relaterar till människors inflytande och delaktighet samt ansvar för den lokala och regionala samhällsnivån. I SKL:s framtidsprojekt visar sig en av de främsta utmaningarna vara att identifiera om samhället i framtiden kommer att präglas av medskaparanda eller medföljaranda. En medskapare tar initiativ till utveckling tillsammans med andra och medverkar till ett samhällsklimat med entreprenörer, kunskapssökande och samverkan. Leader kan bidra till ett sådant samhälle och därför informerade också nätverket, via nyhetsbrev, kring detta ämne. Nätverket har haft ett nära samarbete med SKL under åren. Spridningen av Leader som modell har resulterat i att SKL bland annat har tagit Det är ganska självklart att de människor som bor och verkar i ett område har de bästa idéerna för att också utveckla området och genom Leader+ har de boende fått möjlighet att påverka sin omgivning och vardag. Visst det finns mera service i stan men vi som valt att bo på landsbygden har betydligt större möjligheter att vara med och påverka vår egen utveckling i hembygden. Eva Nypelius, ordförande LAG Leader+Gotland. 5

fram en broschyr; Landsbygdsutveckling med Leader goda erfarenheter från fyra kommuner, för att visa hur Leader fungerar utifrån en kommuns perspektiv. På temat demokrati och medskaparanda arrangerade nätverket även en konferens i Vindeln 2005 där bland andra flera Leaderliknande grupper deltog. (Med Leaderliknande grupper avses de grupper som arbetat enligt Leadermetoden men som fått finansiering från annat håll t.ex. Mål1.) Projekt med lokal kännedom I det svenska Leader+programmet finns det gott om exempel på projekt där underifrånperspektivet direkt har varit avgörande för ett lyckat projektresultat. Svenska nätverket för Leader+ gav utmärkelsen Årets Leader 2003 till Smålandsgruppens projekt Wision Ramkvilla bland annat därför att underifrånperspektivet så tydligt illustrerar en nyckelfaktor för projektets framgång. Bland Innovation och nytänkande liknande projekt där mobilisering med kraft underifrån ger framtidstro, kan också nämnas; Svartådalen, Växa tillsammans, Kuddby samt Unika Ulrika. Ett annat exempel där den lokala förankringen varit en avgörande framgångsfaktor är projektet Kullings kalvdans, råmjölksförädling. I projektet har flera lokala mjölkproducenter använt kons råmjölk och tillsammans skapat ett kommersiellt livsmedel baserat på det traditionella receptet för kalvdans. När jag tänker på det svenska Leaderprogrammet tänker jag gärna på de möjligheter till nytänkande och innovationer som metoden ger. Vi brukar säga att inom Leader får man faktiskt misslyckas, annars kanske man inte har experimenterat tillräckligt mycket. Självklart hoppas vi att vi till övervägande del skall lyckas med det vi företar oss inom Leader+ men vi bör också ta den chans som metoden ger att vara en experimentverkstad för landsbygdsutveckling. Kerstin Wallin, Generaldirektör, Glesbygdsverket. I många initiativ och program för utveckling, inte minst många EU-program, finns det krav på innovativt tänkande och nya idéer för att få projektstöd. I Leader är detta till och med ett av de grundläggande kriterierna. 6 På nätverkskansliet, likväl som i Leadergrupperna, har frågan rests om hur man skall definiera nytänkande. I vilken grad måste projektidén vara helt ny? Då nytänkande är ett sådant viktigt kriterium i Leader har nätverket också frågat sig vad som kan göras för att stimulera till ökad innovativitet i Leaderarbetet. Vid halvtidsutvärderingen av Leader+ påpekades till exempel att projekten alltför ofta hade för lite innovativitet. Det verkade som om Ledergrupperna var ängsliga för att misslyckas och därför satsade på mer säk-

ra kort. Vid forsknings- och utvecklingsavdelningar är det ofta en framgång om 10 20 procent av de idéer som provas verkligen håller och går vidare i organisationen. En tanke som ibland skämtsamt, men med allvar bakom, förts fram är att det egentligen borde finnas en indikator som mäter i hur hög grad ett Leaderområde vågar testa nya och innovativa idéer. Kanske andelen misslyckade projekt där idén inte höll skulle kunna vara en sådan indikator? Här passar talesättet Try hard and fail. Try harder and fail even better. En projektidé kan vara nytänkande och innovativ även om den inte är en världsnyhet. Om idén inte tidigare provats i ett område är den ny där. Den är en innovation i området. En annan av Leaders grundprinciper är överförbarhet. Att genom nätverket ta till sig idéer och lösningar från andra områden och pröva i det egna området skulle vara omöjligt om man samtidigt hade krav på att allt ska vara världsnyheter. Nytt och oprövat i det egna området är alltså en del av definitionen. En innovation behöver inte bestå av tekniska uppfinningar. Nya organisationsformer och transportsätt, nya tjänster eller nya maträtter är också innovationer. Nytänkande skall absolut inte bara begränsas till att gälla tekniska och fysiska produkter. Nätverket stimulerar till ökad innovativitet Som svar på ett av de behov som halvtidsutvärderingen pekade på arrangerade nätverket under hösten 2004 en tvådagarsträff med utbildning kring innovationer och innovativt tänkande. Till huvudföreläsare och inspiratör anlitades professor Kaj Mickos och några av hans studenter. Under dessa dagar fick deltagarna bland annat göra praktiska övningar i innovativt tänkande. Fyra av deltagarna (varav tre verksamhetsledare) valde att gå vidare och fördjupa sina kunskaper med en tiopoängkurs i innovationsrådgivning vid Mälardalens högskola, där Kaj Mickos är verksam. Flera Leaderområden har också efter nätverkets modell valt att förlägga liknande inspirationsdagar till sina egna Leaderområden. Nätverket har vid senare tillfällen anlitat Kaj Mickos för att till andra länder och Leaderområden, genom Contact Point, sprida tankar kring innovationer och kunskap om hur man kan stimulera fram innovationer. Bland annat deltog Kaj Mickos vid Contact Points internationella konferenser i Italien, 2005 och Österrike, 2006. Nätverket har genom ett nyhetsbrev på temat innovationer, nytänkande och företagande spridit tankar kring hur arbetet med innovativiteten i Leaderarbete kan höjas. Virtuell lanthandel exempel på nytänkande! Alla Leader+projekt ska innehålla ett innovativt inslag. Några projektexempel där innovationen är tydlig kan dock särskilt lyftas fram. År 2002 utsåg Svenska nätverket för Leader+ Österåkers Lanthandelscentrum i Leaderområdet Våg21 till Årets Leaderprojekt. I projektet kombinerade man det bästa av trepartnerskapets styrkor, vilket resulte- >>> Kan man stimulera fram innovativitet? Svaret på detta är ett obetingat JA!, inte minst från professor emeritus, Kaj Mickos på Mälardalens Högskola, som i många år arbetat med forskning och undervisning om hur innovationer kan produceras. Detta har han kombinerats med ett eget oförtröttligt entreprenörskap. Det credo för innovation som han lämnade efter sig som sina trossatser lyder: 1. Vi tror att näringslivet ständigt måste förnyas för att behålla sin konkurrenskraft. 2. Vi tror att vi kan påverka förnyelseprocessen. 3. Vi tror att målsättningen är nya produkter på marknaden. 4. Vi tror att våra uppdragsgivare är näringsliv och samhälle. 5. Vi tror att de flesta förnyare är amatörer som behöver hjälp. 6. Vi tror att uppfinnandet och produktförnyelsen inte är en individuell sportgren utan en typisk lagsport. 7. Vi tror på professionalism i förnyelseprocessen. 8. Vi tror att det inte bara finns ett fåtal utan ett oändligt antal utvecklingsbara idéer. 9. Vi tror på vikten av tidig vägledning och rådgivning 10. Vi tror att det är svårt att tidigt avgöra vad det blir av en idé och om den blir en framgång. 11. Vi tror att framgången i ett projekt till största delen beror på projektledaren. Vi satsar på jockey istället för hästar. 12. Vi tror att det är omöjligt att driva projekt utan finansiering. 7

Några russin från v 1 europeisk Leaderkonferens ha ter representerade, som också v 2 internationella studieresor har både till Italien och Spanien. 3 båtseminarier har vi arr Leader+nätverket. Vi har haft g Finland och Sverige. 4 personer har arbetat på Lead 5 gånger har vi delat ut utmär vecklingsprojekt. 6 transnationella projekt har n 10 sammanträden med EU-k Leader+ har vi medverkat vid. 13 tvådagars nätverksträffar fö 50 deltagare från Guö i söder t Rönnäng i väst, har vi arrange 16 olika europeiska Leader+ verkat vid, arrangerade av Leader+nätverk. 20 olika broschyrer, tematiska producerat. 30-talet större arrangemang, sem eller medverkat vid. 70 telefonsammanträden med smöten har hållits. 100-tals mindre möten, refere läggningar har vi medverkat vi 200 veckobrev har regelbunde 1 000-tals kontakter via telefo velat veta mer om Leader har v 123 187 besökare på vår svens ska som tagit del av informati över 1 140 projekt. Vi har haft oändligt roligt und 8

år verksamhet... r vi arrangerat, med ett 15-tal medlemsstaar den första i Leader+sammanhang. vi genomfört, med ca 20 deltagare per resa, angerat tillsammans med det finska emensamma seminarier på färjan mellan er+kansliet. kelsen Årets Leader till årets bästa utätverket hjälpt till att etablera. ommissionens Steering Committee för r erfarenhetsutbyten, med i genomsnitt ill Vindeln i norr och från Fårö i öst till rat. konferenser har vi deltagit och med- Contact Point eller andra nationella nyhetsbrev och analysrapporter har vi inarier och forskarträffar har vi arrangerat arbetsutskottet och ett 15-tal styrgruppnsgrupper, informationsträffar och överd. t skickats ut till 400 prenumeranter. n, mail och brev samt studiebesök som i tagit emot. ka webbportal och 19 373 på vår engelon samt besökt vår projektdatabas med er tiden! 9

Jag var själv skeptisk till Leader i början. Lokala människor utan administration gör sådana byråkrater som mig nervösa. Men efter att ha sett resultaten av Leaderarbetet har jag nu blivit ett riktigt fan. Josefine Loritz- Hoffmans, EU-kommissionen, tal i Jönköping 24 januari, 2007, Elmia. >>> rade i en ökad service till landsbygdsborna. Innovationen bestod av en virtuell lanthandel där beställningarna skedde över nätet och varorna levererades till en gemensam samlingspunkt i byn där också andra typer av verksamheter och service inhystes. I Våg21 genomfördes även ett annat projekt där man genom innovativitet lyckats vända en produktionsnackdel låg produktiv jordbruksmark till en produktionsfördel. Överförbarhet 10 I projektet Kvalitetscertifierad hästproduktion används denna mark för naturlig uppfödning av hopphästar. Andra mer tekniska innovationer kan man spåra i projekt såsom Slite ishall på Gotland där en teknisk innovation använder spillvärme från cementfabriken för att driva en ismaskin och i Blekinges projekt E-garden där GPS-teknik används för att ge turisminformation är en del av innovationen. Det är viktigt att dela med sig av de erfarenheter som Leader+projekten givit. En av tankarna bakom EU-kommissionens stöd till Leader+ är att de olika Leader+områdenas idéer och lösningar för landsbygdens utveckling också skall korsbefrukta varandra och spridas inom hela EU. Modellvärdet hos ett projekt är därför viktigt att ta hänsyn till vid en bedömning. När stöd skall beviljas måste därför LAG bedöma hur väl projektets idéer och metoder kan överföras och tjäna som modell i ett annat sammanhang, kanske i ett annat Leaderområde. Det hjälper dock inte att ett projekt har stort modellvärde om inte informationen om projektet och dess resultat sprids vidare. För att tillämpa modellen i ett annat område måste andra känna till vad projektet har gjort och hur man har gjort det. Ansvaret för att informera utåt ligger såväl på projektet och Leadergruppen, som på det nationella nätverket och i ett europeiskt perspektiv på Contact Point. Nyckelroll vid informationsspridning Svenska nätverket för Leader+ har under programperioden varit ansvarig för webbplatsen där en stor publik projektdatabas över alla Leader+ projekten upprättats. I projektdatabasen kan man läsa mer om de över tusen utvecklingsprojekt som tillkommit under Leader+. Där finns också kontaktuppgifter, resultatrapporter och annan intressant läsning som kan stimulera och underlätta överförbarheten mellan projekt och mellan Leaderområden, såväl svenska som europeiska. Projektdatabasen kommer att finnas tillgänglig efter det att nätverkskansliet upphört och programperioden är slut. Detta med tanke på att projekten framöver också kan fungera som inspiration och kunskapskälla i det nya landsbygdsprogrammet. Välkommen att även framöver ta del av projektinformation från Leader+projekt på! Svenska nätverket för Leader+ har på andra sätt stimulerat till ökad överförbarhet bland annat genom de årliga nätverkskonferenserna där olika projekt presenterats och idéer förts vidare till andra svenska Leaderområden.

Vidare har nätverket spridit aktuell information till Leadergrupperna så som inbjudningar och liknande. Detta har bland annat skett genom nyhetsnotiser på nätverkets webbplats och genom ett kontinuerligt utskick av veckobrev. Därutöver har nätverket gett ut fler mer temabaserade nyhetsbrev. Genom den årliga utmärkelsen Årets Leader har nätverket under fem års tid visat upp projektrepresentanter för hur ett gott Leaderarbete fungerar. De nominerade projekten har varje år samlats i en skrift och flera av projekten har under Almedalsveckan fått möjlighet att presentera sig i samband med prisutdelning och korande av Årets Leaderprojekt. Erfarenheter sprids utomlands I internationellt sammanhang har svenska projekt genom nätverkets försorg presenterats vid ett flertal europeiska konferenser. Nätverket har också spridit information om lyckade svenska Leaderprojekt, bland annat genom Contact Points Leader+ Magazine, en tidning där nätverket varit redaktionen behjälplig med material, kontakter och översättningar. Till Contact Points nyhetsbrev har nätverket kontinuerligt levererat information från det svenska Leader+arbetet. Ett antal svenska projekt finns också presenterade som Good practice i den europeiska databasen www.leaderplus.org. Nu finns Popkollo både här och där! Det finns många exempel på projekt där överförbarhet har en framträdande roll. I Astrid Lindgrens hembygd har projektet Popkollo redan spridits till flera andra platser i Sverige, också utanför Leader+områden. Projektet började som en reaktion mot de fastlåsta rollerna för tjejer inom popmusiken. Framförallt ser man dem som sångerskor, helst ska de vara snygga, och inte som musiker och låtskrivare. Sedan dess har projektet utvecklats. Det har numera även killar som målgrupp och handlar om att överbrygga allmänna stereotypa könsroller inom musikvärlden. Konceptet har även överförts till andra områden, bland annat film. I många Leaderprojekt finns en uttalad idé eller tanke som gör det möjligt att sprida till andra områden. Ett sådant modellvärde har bland annat Årets Leader 2006; Hälsingegårdar från Intryck Hälsningsland. I projektet har man arbetat framgångsrikt med en modell för rådgivning till gårdsägarna med syftet att skapa bättre förutsättningar för gårdsägarnas affärsdrivande verksamheter och därmed framtida möjligheter att kunna fortsätta verka och bo på gårdarna. 11 Leader är som en trädgård. Allt går inte att skörda första året. Bengt Gyllberg, Leader+ Nedre Dalälven.

Integrerat arbetssätt Som ett av Leaders många kriterier skall Leader verka integrerat med andra samhälleliga aktörer och samverka med övriga planer som finns för det geografiska området, lokalt och regionalt. Avsikten är att den utvecklingsstrategi, som LAG gruppen har antagit och som länsstyrelsen godkänner, på ett smidigt sätt skall harmoniera med de regionala utvecklingsplaner och de kommunala planer som finns inom Leaderområdet. Leaderområdets utvecklingsplan tas fram med ett underifrånperspektiv som låter de människor som bor och verkar i ett område komma till tals. Utifrån deras åsikter och prioriteringar utarbetas de åtgärdsområden som LAG skall verka inom. I framtagandet av planen ingår givetvis också att synpunkter inhämtas från den del i trepartnerskapet som representerar det offentliga. I normalfallet sammanfaller i stort de åtgärdsområden som ingår i Leaders utvecklingsstrategi med de åtgärdsområden som kommunala och regionala planer finner väsentliga, även om givetvis vissa skillnader kan finnas. I genomförandet av planerna gäller även denna samsyn och samarbete mellan den kommunala och regionala planeringen samt Leader. Erfarenheter från Leader+ Det integrerade arbetssättet har även präglat Leadernätverkets arbete. I det informationsarbete som Leadernätverket har genomfört, har stort intresse funnits för hur Leaders principer skall kunna integreras in i det kommande landsbygdsprogrammet. Leadernätverket har därför medverkat vid ett flertal arrangemang och informerat om Leader+ utifrån hur Leaderprinciperna skall kunna ingå som en ordinarie del i landsbygdsprogrammet 2007 2013. I den parlamentariska kommitté som verkade fram till och med 2007 fanns ett stort intresse för Leader. Där medverkade Leadernätverket med information. Nätverkande och samarbete Det kanske viktigaste som Leader+ har åstadkommit är en stämning och en samarbetsanda i områdena. Det är viktigt att komma ihåg att vi nu har tränat på en metod för samarbete och att vi nu vet hur vi ska göra för att lyckas Marianne Andersson, ordförande i Svenska nätverket för Leader+. EU-program som ger stöd till olika utvecklingsprojekt kan uppfattas som jaktmark för bidragssökare. Det händer att Leaderkontor och andra EU-rådgivare får frågan: - Vad finns det för pengar jag kan söka för att förverkliga min idé? Ibland kan frågan till och med vara: -Vad finns det för pengar att söka så att jag kan utforma en idé som passar? I Leaderverksamhet är den första reaktionen att fråga; Vilka samarbetspartner finns? Vilka övriga parter samverkar i projektet? I vilket nätverk kommer man att arbeta med projektet? Många har fått ett mjukt nej till sina idéer med ett råd att komma tillbaka 12 när projektet breddats till att involvera flera, och helst olika, aktörer från flera sektorer. Skaffa samarbetspartners i föreningar, företag, grannar, kommunen eller kanske i ett annat Leaderområde är ett råd som ofta ges vid sådana kontakter. Det går även att få hjälp att finna sådana samarbetspartners både inom Leaderområdet och utanför. Det är en viktig del av Leadermetoden att samarbeta och att hitta, ofta otraditionella, kopplingar till andra aktörer. Grundtanken är att fler ögon lättare ser nya och innovativa lösningar. Är det dessutom ögon som ser från helt olika håll, med olika kompetenser och

helt olika kontaktnät, finns det ännu större möjligheter att hitta bra och nya lösningar för att driva utvecklingen framåt. Nätverket samarbetar brett En viktig del i det Svenska nätverket för Leader+ och de övriga europeiska nätverkens uppgift är att underlätta för Leadergrupperna att hitta samarbetspartners i andra Leaderområden inom eller utom det egna landet. Nätverkens uppgifter är också att hjälpa Leadergrupperna att utbyta erfarenheter samt lära varandra och lära av andra. För att underlätta detta har det Svenska nätverket, tillsammans med övriga nätverksenheter och Contact Point i Bryssel, byggt upp publika databaser för bland annat projektsamarbeten och goda projektexempel. Under den tid som nätverket har agerat har konferenser och seminarier, både nationellt och internationellt, varit en omfattande del av verksamheten. Svenska nätverket för Leader+ har under åren arrangerat mellan två till fyra nätverkskonferenser per år och utöver detta dessutom bjudit in till möten särskilt riktade till verksamhetsledare eller ordförande. Vid några av konferenserna har även andra länders Leaderaktiva bjudits in. Mellan de nationella nätverken har också skett ett stort utbyte. Det är vid dessa möten och konferenser som de flesta kontakter knyts för samarbetsprojekt mellan Leaderområden i olika länder. Den första europeiska Leaderkonferensen med deltagare från ett 15-tal länder arrangerades i mars 2003 av det Svenska nätverket för Leader+. På det sättet har nätverket aktivt medverkat till att få igång flera transnationella samarbetsprojekt. Deltagandet på de stora årliga europeiska konferenserna för Leader+ som arrangerats av Contact Point har bidragit till att öka nätverkets kontaktnät vilket förstås kommit de svenska Leader-grupperna tillgodo. Östervåla bra på att nätverka och samarbeta Det finns väl inget Leaderprojekt där inte nätverkande och samarbete förkommer. I Östervåla i Leader+ Nedre Dalälven, ett samhälle med 2 900 invånare genomfördes 2004 2006 ett enastående projekt för företagsutveckling som resulterade i att hela 43 nya arbetstillfällen skapades och 11 nya företag bildades. Utgångspunken för verksamheten var det lokalt bildade Östervåla utvecklingsråd. Det goda resultatet kom fram via ett mycket nära samarbete och kontakt mellan bygdens redan etablerade företag. Interregionalt och transnationellt samarbete inom Leader I all Leaderverksamhet förekommer samarbete. Det kan ske såväl nationellt som internationellt, mellan Leaderprojekt och mellan Leadergrupper. Svenska nätverket för Leader+ har aktivt försökt att öka Leadergruppernas kontaktytor, både på hemmaplan och till andra europeiska Leaderområden. Nätverket har genom sitt deltagande på Contact Points konferenser spridit information om den svenska Leaderverksamheten. Ambitionen har varit att alltid försöka få deltagare från flera Leaderområden att delta på dessa internationella konferenser. Arrangemangen ger kontakter och nätverk, som sedan kan användas för att utveckla gemen- I Leaders trepartnerskap bidrar de olika parterna med det de är bra på och tillsammans blir det utvecklingskraft. Därmed kvalitetssäkras den lokala utvecklingen. En av Leaders framgångsfaktorer är att vi vänt på samarbetslogiken. Ju mer du bidrar med desto mer har du också att vinna! Ingemar Rosén, AU-ledamot i Svenska nätverket för Leader+ 13

Årets Leader Svenska nätverket för Leader+ har årligen under fem år delat ut utmärkelsen Årets Leader till ett Leaderprojekt. Tanken med utmärkelsen har varit att få igång en debatt om vad som karaktäriserar ett bra Leaderprojekt. Leadergrupperna har nominerat sina bästa projekt under året och en utomstående jury har sedan utsett ett projekt som fått stå som representant för hur ett gott Leaderarbete kan bedrivas. Utmärkelsen Årets Leader har tilldelats följande projekt: Österåkers Lanthandelscentrum från Leader+ Våg21, 2002 (sid 10, nytänkande) Wision Ramkvilla från Smålandsgruppen, 2003 (sid 6, lokal förankring) Lövträ från Smålandsgruppen, 2004 (sid 15, transnationellt samarbete) Utveckla Östervåla från Leader+ Nedre Dalälven, 2005 (sid 13, samarbete) Rådgivning Hälsingegårdar från Intryck Hälsingland, 2006 (sid 11, överförbarhet) samma projekt och verksamheter. Förutom Contact Points konferenser har nätverket vid ett flertal tillfällen deltagit i andra arrangemang och konferenser runt om i Europa. Som nätverksenhet har möten med EU-kommissionens Steering Committe för Leader+ i Bryssel också varit en del av arbetet. Olika typer av samarbeten inom Leader De interregionala, det vill säga nationella samarbeten, mellan grupper eller projekt har fördelen att gemensamma frågeställningar och utvecklingsbehov på ett bättre sätt kan tillgodoses då fler Leaderområden samverkar. Det enskilda området kan vara för litet både geografiskt och finansiellt för att vara lämpligt att genomföra projektet. Ett bra exempel på interregionalt samarbete inom Leader+ i Sverige är ungdomssamarbetet i projektet U LAND, föreningen Ung på landsbygden. I projektet har flera områden gått ihop för att arbeta tillsammans med ungdomsfrågor och därigenom uppnå en mer kraftfull verksamhet. Ett annat exempel är det studiesamarbete som flera Leadergrupper gjorde tillsammans för att lära av varandra i kollegiala lärandecirklar i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom att reflektera över varandras projekt och arbetsmetoder samt beskriva och diskutera skapades ett sätt att lära sig mer om lokalt utvecklingsarbete. Båda dessa satsning- ar har Svenska nätverket för Leader+ varit med och stöttat. Analysrapport I allt samarbete, både interregionalt och transnationellt, tjänar verksamheten på att det från början finns ett bra syfte med kontakterna. Erfarenhetsutbyte kan ibland vara skäl nog för ett samarbete, men i de mer lyckosamma samarbetsprojekten finns något slags gemensamt utvecklingsarbete med syftet att bibehålla kontakter, gärna affärskontakter, efter det att projektperioden är avslutad. Sweco Eurofuture gjorde under våren, på uppdrag av det Svenska nätverket för Leader+, en utvärdering och analys av transnationella Leader+projekt. Rapporten finns att läsa på. Ett nyhetsbrev om transnationell samarbete gavs också ut i samband med rapporten. 14

Transnationellt samarbete samarbete mellan länder Genom transnationella samarbeten uppnås samma fördelar som i de interregionala projekten, men dessa projekt har också ytterligare en dimension, den internationella. I dessa projekt tillkommer erfarenheter från andra länder och kulturer. Kunskaper och erfarenheter, som i många fall är helt nya och annorlunda för de deltagande parterna. I ett transnationellt Leaderprojekt korsbefruktas därför erfarenheter och kunskaper på ett annat sätt jämfört med övriga projekt. Ett bra exempel på samarbete, där nyttan från flera länder har bidragit till projektets framgång, är projektet Möjligheter med lövträ. Här har Smålandsgruppen samarbetat med en Leadergrupp från Danmark. Ett annat transnationellt samarbete har vuxit fram ur Intryck Hälsinglands projekt Hälsinge Låtverkstad. Ett projekt där ungdomar och folkmusik förenas. Efter några år tog projektet hjälp av nätverket för att ta steget ut i Europa och genom projektet SNAP etablerades ett långvarigt samarbete med både Frankrike och England. Transnational cooperation is a development tool for resolving certain problems or for better developing a Leader+ group s area assets that cannot be achieved entirely though local or national cooperation. Transnational cooperation should not occur in isolation from a Group s development plan but should be intergrated within it. Ur A guide to practical approaches. Transnational Cooperation in Leader+ av LRDP. Avslutning Leader+ har haft betydelse! Nätverket vågar påstå att Leader+verksamheten har lett till betydande och varaktiga effekter på den svenska landsbygden. Det Svenska nätverket för Leader+ har bidragit till det. De konkreta resultaten av nätverkets arbete är alla deltagare vid konferenser, seminarier och utbildningar samt de trycksaker, webbsidor och den projektdatabas som skapats. När det gäller mer långsiktiga effekter är nätverket övertygade om att det erfarenhetsutbyte och den kunskapsöverföring som nätverket bidragit med har hjälpt Le- adergrupperna att göra ett bättre arbete och därmed också stärkt de lokala partnerskapen. I flera av de transnationella samarbetsprojekten har nätverket spelat en avgörande roll för att etablera kontakterna. Vi kan med säkerhet säga att utan nätverkssamarbetet hade det varit svårare att uppnå de resultat och effekter som Leader+programmet bidragit med. Som ett kvitto på hur effektivt och lyckat ett sådant nätverksarbete anses vara beslutade EU-kommissionen att det ska finnas ett heltäckande nationellt nätverk för landsbygdsutveckling i varje land inom det nuvarande landsbygdsprogrammet. Ett nätverk som alltså inte begränsas endast till Leader. Det är vår förhoppning att de erfarenheter och kunskaper som det Svenska nätverket för Leader+ har byggt upp kommer att vara till nytta i pågående och kommande Leaderverksamheter. En utvärdering av hela Leaderprogrammets resultat och effekter, vari nätverkets arbete ingår, kommer att göras med uppdrag av Glesbygdsverket under 2009. 15 The importance of transnational cooperation which gives a European dimension to the essentially local scale of Leader is obvious: Cooperation is a tool for innovation. Competitive rural areas are cooperating territories, open to the exchange of experiences with other territories. Mr Dirk Ahner, Deputy Director General DG Agricultur and Rural development, European Commission, tal under European Cooperation Fair, Bryssel, juni 2005.

Leader+ är slut! Länge leve Leader! I vårt uppdrag som nätverksenhet för Leader+ kan vi med stolthet se tillbaka på en tid full av aktiviteter och resultat. Leader+ har gjort skillnad i Sverige och i Europa! Nätverkskansliet vill nu efter att uppdraget slutförts framförallt framhålla de kontakter som vi haft med LAG-representanter och besöken hos projektägarna. Det har alltid varit lärorikt och stimulerande. Vårt internationella samarbete, där vi träffat Leaderaktiva i andra europeiska länder, har också varit en stor källa till inspiration och kunskap. Att förmedla kontakter och idéer vidare till svenska Leadergrupper, vilket i några fall lett fram till att ett transnationellt projekt etablerats, har varit en utmaning. Vid de träffar och utbildningar som arrangerats av oss eller i samarbete med andra har vi fått möjlighet att lära känna personalen vid Leaderkanslierna. Den kompetens som skapats hos Leaderkansliernas personal och LAG-ledamöter är en värdefull resurs i det fortsatta lokala arbetet. Vi hoppas att den kan tas tillvara. Sist men inte minst vill vi tacka Glesbygdsverket för förtroendet och ett gott samarbete. Det är med tillfredställelse som vi ser att Leader har fått en framträdande roll i det pågående landsbygdsprogrammet 2007 2013. Vår förhoppning är att de erfarenheter och kunskaper som Svenska nätverket för Leader+ har byggt upp kommer att vara till nytta i den framtida verksamheten inom Leader. Åke Clason Hans-Olof Stålgren Nils Lagerroth Gunilla Sandberg Ulrika Månsson Vill du veta mer om Leader+? Europeiska Unionen Utvecklings- och garantifonden för jordbruket Text: Gunilla Sandberg, Svenska Nätverket för Leader+ Foto: Eva Lundqvist, Gunilla Sandberg resp. Leader+område m.fl. Layout: Eva Lundqvist, Grafera 16