Vägplanering. Infrastruktur. Infrastrukturen fysiska nät. Vägtransportsystemet. Transporter. Trafik på väg och gator

Relevanta dokument
VÄGPLANERING. Väghållare. Vägnätets omfattning. Transportpolitiken. Statlig vägplanering. Planering underhåll

2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga

Väg 55 Enköping - Uppsala, delen Örsundsbro - Kvarnbolund. Förstudie - Ombyggnad till mötesfri landsväg

Säkerställa vägens framtida funktion både för malmtransporter och för övrig trafik

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

Förbifart Stockholm. Fokusgruppsmöte Trafikverket ansvarar även för

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Den svenska väglagstiftningen

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Förstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Varför bildas Trafikverket?

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

N V 558. Trafikplats Romberga, förstudieområdet markerat med rött.

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Rödbo och Kärra. Samråd med allmänheten 30 oktober 2012

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Väg 77 Uppsala länsgräns till trafikplats Rösa. 6 nov nov nov 2017

Vägutformning 94 Del 1

Öppet hus 23 Mars E45 Vattnäs Trunna. Välkommen!

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6. Samråd med allmänheten 21 Januari 2013

Planläggningsbeskrivning

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

att ge förvaltningen i uppdrag att projektera utbyggnationen av vatten- och avloppsledningar i Stensättra tomtområde.

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg

Förbifart Stockholm 2013 och framåt

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING Objektsnummer:

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Digitalisering på Trafikverket. Dataföreningen Nätverk e-förvaltning och digitalisering. Anne Grön. TMALL 0794 Presentation bilder sommar

St Moritz >20 mil Milano, <20 mil Zurich, Luzern, München

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Samrådsmöte. Vägplan. Väg 2879 Gång- och cykelväg Högaliden-Hjo. Hjo kommun Västra Götalands län. 3 september 2013

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Trafikverkets arbete med fotgängare

Utbyggnad av E22. och Vä. Öppet hus: Linderöd 8 nov 2010 Tollarp 10 nov 2010 Linderöd 15 nov 2010 Tollarp 16 nov 2010

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Samrådsmöte. Vägplan(er) Väg 2578 Gång- och cykelväg, Gamla Läckövägen- Alvetorp. Väg 2578 Gång- och cykelväg, Alvetorp - Kyrkhagen

Aktuell avfallspolitik

Publikation 2010:01. Handbok. Arbetsplan

Mobility Management i byggskedet Smarte reisevalg, Oslo, Bert Svensson Trafikverket

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Riskhantering och måluppfyllelse

Väg 19 delen Tomelilla Brösarp - Degeberga inom Tomelilla, Simrishamns och Kristianstads kommuner, Skåne Län

Framtidsvägen

Samrådsmöte på orten 9 november Väg 56, Bie- Alberga (St. Sundby)

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Väg 940 Delen Rösan - Forsbäck. Sakägarmöte 25/ Sakägarmöte 1/ Varmt välkomna

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik

Rv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke

Planläggningsbeskrivning

Vägplan Samråd. Väg 1559/ 1534 Gång- och cykelväg i Mårdaklev, Svenljunga kommun

1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål. Ekonomiskt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling

Samrådsmöte. Information om Trafik och Brukaravgifter. Väg 222 Nya Skurubron

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län

Öppet hus Tvärförbindelse Södertörn

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

Nationell transportplan för Sverige Första och sista

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Välkomna till samråd! Rastplats Strömsund Tisdag 25/

Statens engagemang i elvägssystem

Samrådsmöte. Vägplan. Väg 27 förbi Bor. Värnamo kommun Jönköpings län. 11 september 2018

E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Öppet hus 18 september E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen!

Nya vägar och järnvägar. Så här planerar vi

Effektiva transporter april. -Trafikverket arbete med BK4 -Analysera möjligheterna att tillåta längre lastbilar på svenska vägnätet

Väg 321, Svenstavik- Månsåsen delen Svenstavik-Kövra. Samrådsmöte

UPPDRAGSNUMMER

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

E20 Götene Mariestad. Planläggningsbeskrivning

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

Skeden i ett VA-Projekt

Väg 321, Svenstavik- Månsåsen delen Kövra-Månsåsen. Samrådsmöte

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla

Öppet hus 30 augusti. E45, ny sträckning, Vattnäs-Trunna. Foto Länsstyrelsen Dalarna. Foto Länsstyrelsen Dalarna

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län

Samråd vägplan Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa. Etapp 3, Salmunge tpl Rösa Norrtälje kommun, Stockholms län

OBJEKTNUMMER: Väg 767 Delen bro U265 över Svartån, NO Finnbo Sala kommun Västmanlands län FÖRSTUDIE

Behovsbedömning med checklista

Bygg om eller bygg nytt

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Transkript:

Infrastruktur Vägplanering Ett lands tekniska system för förflyttning av personer, information, gods och energi. 2012-05-28 2 Infrastrukturen fysiska nät Vägtransportsystemet Vägar Järnvägar Farleder Luftleder Telekablar Kraftledningar Vatten- och avloppsledningar Infrastrukturen är det byggda och gemensamt nyttjade. Människorna som använder systemet Fordonen och dess drivmedel Den fysiska infrastrukturen Regler och information som stödjer systemet 2012-05-28 3 2012-05-28 4 Transporter Persontransporter Enheten personkilometer Godstransporter Enheter tonkilometer Trafik på väg och gator Andel av antalet personresor Andel av persontransportarbete Bil 60 % 70 % Kollektiva färdmedel 11 % 27 % Gång och cykel 29 % 3 % 2012-05-28 5 2012-05-28 6 1

Godstransport Varför är transporter viktiga Andel av godstransportarbete Lastbil 40 % Sjöfart 38 % Järnväg 22 % Förutsättning för ett hållbart och dynamiskt samhälle För att tillfredsställa industrins och människans behov av: Gods Varor Tjänster Socialt och kulturellt utbyte 2012-05-28 7 2012-05-28 8 Hög prioriterade vägar inom EU Svenska vägnätet Statsvägar där staten är väghållare Kommunvägar där kommunen är väghållare Allmänna vägar Enskilda vägar där enskilda personer eller föreningar är väghållare 2012-05-28 9 2012-05-28 10 Svenska vägnätet Statsvägar 98 500 km statliga vägar 41 600 km kommunala gator och vägar 74 500 km enskilda vägar med statsbidrag ett mycket stort antal enskilda vägar utan statsbidrag, de flesta så kallade skogsbilvägar I det statliga vägnätet ingår 16 018 broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. Nationella stamvägar vilket är vägar som är av särskilt intresse Övriga riksvägar är de övriga vägarna av nationellt intresse Länsvägar är statliga vägar med ett regionalt intresse Enskilda vägnätet brukar delas upp i ett som får statsbidrag för skötsel samt ett som inte får statsbidrag Enligt trafikverkets statistik 2012-05-28 11 2012-05-28 12 2

Nationella stamvägar i Sverige Kommunala vägnätet Huvudnät Lokaltnät 2012-05-28 13 2012-05-28 14 Kommunala huvudnätet genomfart/infartsgata förmedlar långväga trafik till och genom staden övriga huvudgator Mellan områden i staden Kommunala vägnätet 41 600 km Var av: Ca 80% är huvudnät Ca 20% är lokalnät 2012-05-28 15 2012-05-28 16 Kommunala lokalnätet Gällande lagar Lokalgator I större områden av uppsamlingsgator Plan och bygglagen, kommunala vägar Väglagen, allmän väg Miljöbalken 2012-05-28 17 2012-05-28 18 3

13 Väglagen Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 de ekonomiska ramarna strategi för drift och underhåll av det statliga vägnätet inriktningen för bärighetssatsningar på väg strategi för övriga effektiviseringar av transportarbetet (tidigare sektorsverksamheten) innehåll i åtgärdsområdena (mindre åtgärder) namngivna investeringar 2012-05-28 19 2012-05-28 20 Transportpolitiska målen Det övergripande transportpolitiska målet Transportpolitiken skall säkerställa ett samhällekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet Transportpolitiska delmål Säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Jämnställt transportsystem Tillgänglighet Transportsystemet ska utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Sakområdesvisa mål Barnpolitiska mål Handikappolitiska mål Mål för kulturmiljö och arkitektur Nationella miljökvalitets jobb Med flera.. Regionala mål Lokala mål Projektmål Övergripande mål fångas upp i projektmål 2012-05-28 21 2012-05-28 22 Transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. 2012-05-28 23 2012-05-28 24 4

God miljö Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Positiv regional utveckling Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. 2012-05-28 25 2012-05-28 26 Hållbart vägtransportsystem Trafikeras av energisnåla och säkra fordon som drivs med förnyelsebar energi. Det ska vara rent och tyst. Trafiken ska vara säker. Tillgängligheten för människor och gods ska vara god. Särskilt behöver den förbättras för gång- cykeloch kollektivtrafikanter. Infrastrukturen ska var ytsnål Tätorterna ska vara avsedda mer för att vistas i, än att färdas till och genom. Vägtransporterna samverka med andra transportslag 2012-05-28 27 Statlig vägplanering Planering av statliga vägar är uppdelad i fyra skeden 2012-05-28 28 Förstudie Syfte: Förstudiens syfte är att klargöra förutsättningarna för fortsatt arbete Vägutredning Syftet: Vägutredningen utgör underlag för val av vägkorridor och trafiktekniska standard 2012-05-28 29 2012-05-28 30 5

Arbetsplan Syftet: Arbetsplanen ska ge den information som är nödvändig för fastställelse Syfte: en utgör underlag för byggprocessen 2012-05-28 31 2012-05-28 32 Statlig vägplanering Tidig planering Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunal markanvändningsplan Utgår från plan och bygglagen Tre styrande dokument Översiktsplan Områdesbestämmelser Detaljplan 2012-05-28 33 2012-05-28 34 Vägproduktprocessen Översiktsplan Ska redovisa: Statliga vägar Kommunal markanvändning Tidig planering Förstudie Område med detaljplan Översiktsplan med eventuell fördjupning Område utan detaljplan Översiktsplan med eventuell fördjupning Allmänna intressen väger tungt grunddragen i den avsedda användningen av mark och vatten. Vägutredning Arbetsplan Detaljplan Enskilda intressen väger tungt Kommunens syn på hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. 2012-05-28 35 2012-05-28 36 6

Områdesbestämmelser Område utanför detaljplan Reglerar ett antal frågor för att säkerställa att syftet med översiktsplanen säkerställs Detaljplan Ska pröva markens lämplighet för bebyggelse Reglerar bebyggelsens: Utbredning Parkeringsytor Vad som är huvudgata och lokagata 2012-05-28 37 2012-05-28 38 Planering- och projekteringsprocessen statliga vägar Vägplanering omfattar: Förstudie Vägutredning Vägprojektering omfattar: Arbetsplan Förstudie ska: skapa en plattform för fortsatt arbete fastlägga förutsättningarna för den trafiktekniska standarden avgränsa aktuellt område kartlägga tänkbara konsekvenser och motstående intressen kartlägga formerna för samarbete med kommuner och länsstyrelse 2012-05-28 39 2012-05-28 40 Resultat av en förstudie en rekommendation att inte fortsätta planeringen att gå vidare med en vägutredning att gå direkt på en arbetsplan. Frågeställningar som en förstudie ska ge svar på: Vilka är problemen? Vad händer om ingenting görs? Finns alternativa sätt att lösa problemet? Skall objektet drivas vidare eller inte? Skall en vägutredning upprättas (eller ska en arbetsplan upprättas direkt)? Vilka är de lämpliga start- och målpunkterna för projektet? 2012-05-28 41 2012-05-28 42 7

Vägutredning Val av vägkorridor Trafikteknisk standard. Kartlägga riksintressefrågor Kartlägga miljöfrågor Kartlägga andra allmänna intressen Ekonomiska faktorer Val av vägkorridor I vägutredningen jämförs de olika alternativa vägkorridorerna dels sinsemellan dels mot det sk nollalternativet dvs. den nuvarande vägen 2012-05-28 43 2012-05-28 44 Teknisk standard Konsekvensbeskrivning Referenshastighet Separeringsgrad för oskyddade trafikanter Typsektion Korsningsstandard Linjeföringsstandard Vägutrustningsstandard Rastplatsservice eller annan service Kollektivtrafikstandarden i form av busshållplatser Vägnätets funktion Trafik och trafikanter Miljö Markanvändning 2012-05-28 45 2012-05-28 46 Miljökonsekvensbeskrivning MKB MKB behandlar: Hushållning med naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation/Friluftsliv Boendemiljö och hälsa Arbetsplan Det huvudsakliga syftet med arbetsplanen är att väghållaren genom fastställelse kan erhålla vägrätt Genom vägrätt får väghållaren ensam tillgång till det markområde som redovisats som vägområde. Det område som räknas till vägområde är det markområde som behövs för byggande och bestånd. 2012-05-28 47 2012-05-28 48 8

Arbetsplanens innehåll Händelsekedja arbetsplan utformningen av väganläggningen MKB som är godkänd av Länsstyrelsen permanent och tillfälligt markbehov Arbetsplan framkomlighet Vägutredning Förslag till plan Bearbetning av Kompletterande Yttrande från PM ang trafiksäkerhet och profil inom vägkorridoren vägförslag tekniska detaljer kommunen inkomna erinringar. Ev omarbetning av tillgänglighet arbetsplanen beskriva åtgärder som behövs för att förebygga störningar Markägarsammanträde MKB insändes till Godkänd MKB från LS Utställelse Till divisionskontoret boende längs vägen länsstyrelsen för fastställelse natur- och kulturmiljö beräknade kostnaderna för vägbyggnadsprojektet 2012-05-28 49 2012-05-28 50 ens innehåll Underlag för byggprocessen projektets omfattning krav på funktion, standard och kvalité Den slutgiltiga bygghandlingen och projektets slutgiltiga tekniska utformning tas fram. Denna måste överensstämma med arbetsplanen, endast obetydliga avvikelser tillåts. Om större avvikelser eller förändringar görs i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny. landskapsinformation anläggningsinformation tekniska beskrivningar mängdförteckningar miljöskyddande åtgärder 2012-05-28 51 2012-05-28 52 Omfattning Omfattningen beror på den entreprenadform Totalentreprenad Beställaren träffar avtal med endast en entreprenör De olika entreprenadformerna: Totalentreprenad Funktionsentreprenad Generalentreprenad Delad entreprenad Totalentreprenören svarar för såväl produktion som hela eller väsentliga del av projekteringen samt samordning av arbetet. 2012-05-28 53 2012-05-28 54 9

Förfrågningsunderlag vid totalentreprenad Förfrågningsunderlaget består normalt av: arbetsplanen som visar linjeföring och erforderligt vägutrymme en teknisk beskrivning där kraven så långt möjligt uttrycks i funktionstermer samt förslagsskisser för konstbyggnader Tekniska lösningar och detaljprojektering ankommer på entreprenören Funktionsentreprenaden Vid funktionsentreprenad avgör entreprenören: hur väganläggningen ska konstrueras vilka material som ska användas Kraven beskrivs i funktionstermer dels för den färdiga vägen, dels för vägen under en garantitid av 5-10 år, under vilken entreprenören svarar för underhållet. 2012-05-28 55 2012-05-28 56 Generalentreprenad Beställaren har avtal med endast en entreprenör Generalentreprenören: Ansvarar för hela produktionen, eventuellt med underentreprenörer, och samordning av arbetena. Ansvar vid Generalentreprenad Beställaren tillhandahåller: projektering, ofta med hjälp av konsult svarar för samordning mellan projektering och produktion Entreprenören svarar för att arbeten utförs enligt de tekniska lösningar som beställaren redovisat i bygghandlingen 2012-05-28 57 2012-05-28 58 Delad entreprenad Delad entreprenad innebär att arbetena utförs av flera entreprenörer som var och en för sig träffar avtal med beställaren Beställaren svarar för samordning av entreprenörernas arbeten Entreprenören svarar för att arbeten utförs enligt de tekniska lösningar som beställaren redovisat i bygghandlingen 2012-05-28 59 10