Öresundsbrev NOVEMBER 2008. Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5. Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6

NOVEMBER 2008 Öresundsbrev INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Tilvækst Øresund Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5 Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6 Vejen til bedre forbindelser. Antallet af pendlere er tyvedoblet på otte år - side 7

Fra projektorganisation til proces- og lobbyorganisation Efter strukturreformen i Danmark i 2007 har vi intensiveret samarbejdet i Øresundskomiteen. Vi fokuserer på at løse barriererne for det fælles arbejdsmarked, og det er lykkedes at få vakt beskæftigelsesministrenes interesse i denne sag, men der er brug for, at vi hele tiden skubber på. Sammen med Beskæftigelsesregionen, Region Skåne m. fl. har vi igangsat udviklingen af et kompetenceregnskab for Øresundsregionen. Det skal hjælpe os til at skabe et bedre match mellem arbejdskraften med erhvervslivets behov. Projektet er finansieret af EU s Interreg program for Øresund. Fælles og sammenhængende planlægning af infrastrukturen Infrastrukturen er et andet vigtigt område. Øresundskomiteen har afleveret et fælles udspil til den danske infrastrukturkommission og til den tilsvarende svenske om vores ønsker til trafikinvesteringer i fremtiden. For bidrage til en sammenhængende planlægning af infrastrukturen og den øvrige udvikling på tværs af Øresundsregionen har Region Hovedstaden sammen med Region Skåne og Region Sjælland netop taget initiativ til et markant fælles øresundsprojekt IBU Infrastruktur og Byudvikling i Øresundsregionen ligeledes finansieret af EU s Interregprogram. Der er behov for en samlende strategi, som på tværs af centrale sektorområder som erhverv, kultur, uddannelse, klima, infrastruktur og bolig- og befolkningsforhold udstikker langsigtede sigtelinjer for en konkurrencekraftig Øresundsregion. Strategisk lobbyarbejde De fleste barrierer for samarbejde og udvikling er af national karakter og skal løses gennem lovændringer eller reguleringer på det nationale niveau. Derfor skal vi styrke og fortsætte den dialog Øresundskomiteen har indledt med beskæftigelsesministrene og med transportministrene. Strategien er også at sætte handling bag ordene og støtte op om de mange konkrete projekter, som er vigtige for at drive integrationen frem. Vi skal understøtte mange gode integrationsfremmende aktivititeter gennem EU s Interreg-program. Det kan være universitetssamarbejder, projekter for erhvervslivet, kulturinstitutioner eller mellem kommuner og regioner. Det er af stor betydning at skabe et fællesskab, en dialog med alle interessenter og en synlighed omkring den udvikling, der er godt i gang i Øresundsregionen til gavn for både Sverige og Danmark. Øresund 2.0 Öresundskomiteen arbejder i øjeblikket med en vision for Øresundsregionen Øresund 2.0, som skal lede frem til en Øresundsregional udviklingsstrategi. Det er et spændende arbejde og jeg håber at vi i 2020 har en funktionel Øresundsregion, som hænger sammen på tværs. Min vision er en succesfuld vækstregion med et fælles uddannelses- og arbejdsmarked, hvor virksomheder, arbejdstagere, forskere og studerende helt gnidningsfrit arbejder og har aktiviteter på tværs af Øresund - og en region, hvor det er naturligt for borgerne at benytte regionens natur og kulturtilbud i fritiden. Vibeke Storm Rasmussen, Öresundskomiteens formand Öresundsbrev november 2008 Information från Öresundskomiteen Ansvarig utgivare Mikael Stamming Redaktion Elsebet Fristed och Eva Holmestig Redaktionen avslutad november 2008 Layout Mikael Forth Foto Jens Astrup (s.9), Michael Bothager/Scanpix (s.4) Anders Ebefeldt (s.11), Preben von Eggers (s.7) Eva Engquist (s.10), Mikael Forth (s.9) Eva Holmestig (s. 3, 5, 10, 12), Helle Moos (s.6) Näringslivsdepartementet (s.6) Mats Persson/Malmömässan (s.8) Region Hovedstaden (s.2), Mikael Stamming (s.3) Claus Starup/Bella center (s.8) Øresundsbrevet kan även läsas på www.oresundskomiteen.dk Öresundskomiteens medlemsorganisationer: Från dansk sida Från svensk sida Region Hovedstaden Region Skåne Region Sjælland Malmö stad Københavns Kommune Helsingsborgs stad Frederiksberg Kommune Lunds kommun Bornholms Regionskommune Landskrona kommun Kommunekontaktråd Hovedstaden Kommunekontaktråd Sjælland 2 Öresundskomiteen, Gammel Kongevej 1, DK-1610 København V, Tel +45 33 22 00 11, Fax +45 33 22 00 23, info@oresundskomiteen.dk

Den Skandinaviska Arenan Efter en periode med mindre aktivitet samledes præsidiet i Den Skandinaviska Arena igen den 24. oktober. Samarbejdet i Den Skandinaviske Arena har til formål at knytte vækstregionerne Øresund og Göteborg-Oslo (GO) sammen. Samarbejdet skal føre til et fælles bæredygtigt, attraktivt og konkurrencedygtigt område i et Europæisk og globalt perspektiv. I korridoren Oslo-Göteborg-Øresund findes næsten 7 millioner indbyggere. Her er to hovedstæder, flere store byer og nogle af Nordens vigtigste centre for logistik, forskning og uddannelse, samt et unikt udbud af kultur og turistattraktioner. På mødet den 24. oktober blev man enige om at fokusere på de udviklingsområder som gavner hele regionen og hvor et samarbejde skaber en styrke som hverken Øresundsregionen eller GO-samarbejdet kan opnå på egen hånd. Man blev enige om at fokusere på følgende områder: Infrastruktur EU-midler Nanoteknologi Health care Den Skandinaviske Arena mødes igen ultimo februar 2009. AEBR hade i år sin generalförsamling i Plauen den 16-17 oktober AEBR Association of European Border Regions är en organisation för Europas alla gränsregioner. Öresundskomiteen är sedan länge medlemmar och i år var generalförsamlingen i Plauen i Tyskland på gränsen till Tjeckien. På generalförsamlien och årsmötet var ca 20 länder representerade och 120 personer. Öresundskomiteen är representerade i verkställande utskottet och deltog med ett föredrag om regionens utveckling och att ÖSR har fått pris av EU i år för sitt exelenta gränssamarbete. Plauen var känt en gång i tiden, för att vara ett centrum för spetstillverkning. Därför var kongressbyggnadens fasad klädd med glas som hade mönster av en traditionell spets. 3

Percy Nilssons storsatsning för hela regionen Malmö Redhawks, stadens ishockeystolthet i division 1, med siktet inställt mot eliten, får Malmö Arena som sin hemmarink. Multiarenan blir även ett centrum för Öresundsregionens nöjesliv i storformat, när rockstjärne- och andra evenemang kräver tusenhövdad publik i bekväm inomhusatmosfär. - Det blir Sveriges största konferenscentrum. Mellan 14 och 2 800 personer kan ha konferens eller mässa med tillgång till full service. Vi har flera restauranglokaler och jag vågar säga att de har Europas modernaste kök, säger Percy Nilsson. 7.000 kvadratmeter kontorsyta, 220 garageplatser och 35 logeägare som betalar en årlig avgift är ytterligare ben att stå på när konjunkturerna svänger och ekonomin ska gå ihop. Miljardinvesteringen och finanskrisen i oskön förening kunde få de flesta entreprenörer att sova lite sämre. Så icke Percy Nilsson. - Jag sover gott om nätterna och om jag vaknar så får jag mina bästa idéer vid tretiden på morgonen, säger han. Malmö Arena är inte särskilt högt belånad och hade redan innan invigningen sålt 200 000 biljetter till olika evenemang. Percy Nilsson tror verkligen på satsningen och ser Öresundsregionen som ett långsiktigt bra tillväxtområde. Utan Öresundsbron hade investeringen i Arenan inte blivit av. Beslutet att bygga bron och Yttre Ringvägen runt Malmö fick Percy Nilsson att frukta att människor bara skulle passera ett Malmö som saknade det där lilla extra i form av speciella attraktioner. - Jag har varit i Köpenhamn ett otal gånger och vill gärna att vi tillsammans söker stora evenemang. Malmö och Köpenhamn kompletterar varandra väl, vi är inte konkurrenter, säger Percy Nilsson. Han tycker att danskarna vet för lite om Malmö, även om det har blivit bättre på senare år när tusentals danskar flyttat till Sverige. Regionen är en helhet, menar han, med bra livsförutsättningar på båda sidor om Sundet. På kongressidan är Malmö Arena och Bella Center komplement. 4

Percy Nilsson og Arne Bang Mikkelsen duellerede om den øresundsregionale oplevelsesscene Öresundskomiteen var medarrangør da Percy Nilsson, ejer af den nye multiarena i Malmö og adm. direktør Arne Bang Mikkelsen, Bella Center, duellerede om pladserne på den øresundsregionale oplevelsesscene. Tirsdag den 11. november var mere end 140 personer samlet i Malmö s nye multiarena for at blive klogere på mulighederne for Øresundsregionen som en fremtidig oplevelsesregion. Jan Wifstrand guidede elegant de to potentielle konkurrenter igennem samtalen. Arne Bang Mikkelsen kunne dog beroligende sige, at på sportsområdet behøvede de ikke frygte hinanden, ej heller når det drejede sig om mode, men Percy Nilsson var ikke bleg for at indrømme at han var misundelig over, at Arne Bang Mikkelsen skal afholde 5 koncerter med Metallica i 2009 med i alt 50.000 tilskuere. Men de blev også enige om, at der var al mulig grund til at samarbejde og drage nytte af hinandens faciliteter så Øresundsregionen kan blive en internationalt anerkendt oplevelsesregion. Öresundskomiteen, ØresundDirekt og Øresundsbron stod bag arrangemanget. En stor dag for Øresundsregionen Sveriges største multiarena blev indviet i Malmø den 6. november 2008. Percy Nilsson, arenaens ejer og Bertel Haarder, nordisk samarbejdsminister i Danmark, flettede under stor jubel, det danske og svenske flag sammen. Også Ritt Bjerregaard, Københavns overborgemester talte via storskærm, varmt om den store gevinst den nye arena er, ikke kun for Sverige og Malmø, men også for København og hele Øresundsregionen. Den nye arena huser 15.000 tilskuere og vil blive en mødeplads for både sportslige og kulturelle begivenheder. 5

De har magten over infrastrukturen i Øresundsregi Lars Barfoed og Åsa Torstensson fortæller om visioner for regionen 6 God och glædelig jul och Gott Nytt År Hvilke infrastrukturspørgsmål, mener du, der skal prioriteres i Øresundsregionen frem til 2020? Jeg præsenterer snart den danske regerings forslag til Lars Barfoed infrastrukturinvesteringer frem til 2020. Investeringerne vil blive foretaget der, hvor trængslen og dermed behovet er størst, og hvor det samtidig giver den største gevinst for samfundet. Den danske investeringsplan vil indeholde en række investeringer, som kommer Øresundsregionen til gode. Øresundsbroen er en fantastisk succes og det ligger mig meget på sinde at sikre, at den positive udvikling i regionen kan fortsætte i fremtiden. Danmark har sammen med Tyskland besluttet at bygge en fast forbindelse over Femern Bælt. Den bliver Skandinaviens port til Europa og vil derfor få stor betydning for udviklingen i Øresundsregionen. I forbindelse med Femern Bælt forbindelsen vil der blive foretaget en række kapacitetsforbedringer på jernbanen, der vil sikre den nødvendige infrastrukturkapacitet til togtrafikken og være til gavn for transittrafikken til og fra Sverige. Prognoser tyder på, at godsmængderne stiger, når Femern Bælt-forbindelsen står klar om ti år. For at begrænse lastbiltransporter af miljøhensyn, bør en større andel transporteres med jernbane. Hvordan ser du mulighederne for at øge jernbanekapaciteten over Øresund? Jernbanetrafikken bliver styrket med etableringen af Femern Bælt-forbindelsen. Det gælder ikke mindst godstrafikken på jernbane, der vil få ca. 160 km kortere rejserute mellem Øresundsregionen og Hamborg efter åbning af Femern Bælt-forbindelsen. Som led i etableringen af den faste forbindelse over Femern Bælt vil jernbanelandanlæggene i både Danmark og Tyskland blive udbygget markant. Det vil muliggøre mere jernbanetrafik mellem Skandinavien og kontinentet. Øresundsforbindelsen har allerede meget høj kapacitet, og hvis der bliver brug for at udnytte den fulde kapacitet på forbindelsen, kan der gennemføres kapacitetsforbedringer på de tilsluttende jernbaneanlæg i Sverige og Danmark, der vil sikre endnu mere jernbanekapacitet over Øresund. Skulle alt kapacitet på Øresundsbroen en dag slippe op og der samtidig opstår et markedsgrundlag for en fast forbindelse med jernbane over Øresund mellem Helsingør og Helsingborg, vil man via denne forbindelse muliggøre nye transportmønstre især for persontrafikken. For godstrafikken vil Øresundsbroen stadig være den bedste løsning. Det er vigtigt, ikke mindst af klimahensyn, at satse på højhastighedsforbindelser som alternativ til fly. I Sydeuropa ser det ud til, at der er lykkedes at finansiere højhastighedsforbindelser med EU-midler. Hvad vil du gøre for at sætte nordiske infrastrukturspørgsmål højere op på EU s dagsorden? EU har allerede stor fokus på infrastrukturprojekter i de nordiske lande. Den faste forbindelse over Femern Bælt er af Europa- Kommissionen udpeget som ét af de højt prioriterede infrastrukturprojekter i det transeuropæiske transportnet, TEN-T. I perioden frem til 2013 har Kommissionen givet tilsagn om at støtte projektet med mere end 2,5 mia. kr. Det svarer til omkring 25 pct. af de forventede udgifter i perioden. Den faste forbindelse over Øresund fik også støtte og penge fra Europa-Kommissionen. Det vidner om, at EU har fokus på nordiske infrastrukturprojekter, og jeg vil gøre mit til, at nordiske infrastrukturprojekter fortsat står højt på EU s dagsorden. Vilka satsningar på infrastruktur i Öresundsregionen tycker du ska prioriteras fram till år 2020? I regeringens nyligen presenterade infrastrukturproposition så sätter vi Åsa Torstensson fokus på resenärernas och transportörernas behov. En infrastruktur som tydligare sätter resenären i fokus kommer leda till att fler väljer klimatsmarta transporter än idag. Det leder i sin tur till minskade utsläpp. För svensk del så satsar vi rejält på Öresund i den närtidssatsning som vi för nån månad sedan presenterade. I den satsar vi på E22:an, E6:an och gör rejäla satsningar för kollektivtrafiken genom Kraftsamling Öresund. Med dessa satsningar så förbättrar vi för jobbpendlingen, studenternas pendling och för alla företagare som är beroende av säkra och pålitliga transporter. Det här är satsningar som drar igång redan nu 2009 och 2010. Under november kommer också region Skåne att tillsammans med de svenska trafikverken vara med i pririoterinegn av vilka infrastruktursatsningar som behöver göras under perioden 2010-2021. I det arbetet är det viktigt med en bra dialog med Danmark för att få en så bra fungerande infrastruktur i regionen som möjligt. Prognoser visar att godstrafiken kommer att öka om tio år när Fehmarn-Bältförbindelsen står klar. För att minska godstransporterna med lastbil, av miljömässiga skäl, bör en större andel gods transporteras på järnväg. Vilka möjligheter ser du för att öka järnvägskapaciteten över Öresund? Vi gör nu stora satsningar på förbättrad järnvägstrafik i Skåne. Med kraftsamling Öresund

onen Broeffekten som överraskade alla och kräver ny förbindelse förbättrar vi här och nu järnvägstransporterna. Inom kort kommer också Citytunneln i Malmö stå klar vilket också den leder till ökad kapacitet för både persontransporterna och godstransporterna i regionen. Inom EU driver jag att vi måste förbättra den europeiska järnvägstrafiken genom bättre samordning och tekniska lösningar. Eventuellt skulle också höghastighetsbanor kunna avlasta de befintliga spåren så att mer gods kan gå på dem. Här är det också viktigt att hålla öppet för en framtida fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør. Av hänsyn till klimatet är det viktigt att satsa på höghastighetståg som alternativ till flyget. Det verkar som om höghastighetstågen i Sydeuropa har finansierats med hjälp av EU-medel. Hur vill du få upp den nordiska infrastukturen på EU:s agenda? Jag är oerhört intresserad av att se hur höghastighetsbanor skulle kunna koppla ihop Sverige, Danmark med övriga Europa. Det kräver dock en samsyn mellan Sverige och Danmark och det bygger på att vi hittar en finansieringslösning där vi är flera som tar ansvar. När det gäller stöd från EU så söker Sverige redan idag så mycket som vi kan söka. I juli tar Sverige över ordförandeklubban i EU och en av de prioriterade frågorna som jag ska driva som ordförande för transportministrarna är hur vi kan förbättra logistiken i EU. För mig är infrastrukturen väldigt gränsöverskridande och då är EU helt rätt forum att verka i. Broeffekten har varit så kraftfull att den numera syns på alla plan i regionen. Med en tjugodubbling av antalet dagliga sundspendlare, från tusen personer till 20 000, hör de dansk-svenska mötena nu till vardagen. Effekten av Öresundsbron var inte bara oväntat kraftfull. Den har dessutom överraskat många genom att det är järnvägstrafiken som står för en mycket stor del av ökningen. Både persontrafiken och godstrafiken har, bara åtta år efter Öresundsbron öppnade, ökat så mycket att taket redan är nått. När Michael Svane, chef för transportavdelningen på näringslivsorganisationen Dansk Industri, och Stephan Müchler, VD för Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, talar om infrastrukturen i Öresundsregionen så betonar båda vikten av att skapa nya förbättringar av den spårknutna trafiken. Det som gjorde Öresundsbron till en sådan succé var just kombinationen av bil- och järnvägstrafik, säger Michael Svane. Både den danska och den svenska näringslivsföreträdaren är övertygade om att det kommer att bli en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Ytterligare en transportlänk för både biltrafik och järnvägstrafik är det som krävs för att Öresundsregionen ska kunna fortsätta att expandera. I den investeringsplan som danska regeringen lägger fram i november så finns en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör inte med. Inte heller den svenska regeringen tycks se byggandet av en tunnel som ett högprioriterat projekt idag. En tunnel mellan de två nordligare sundsstäderna kommer att bli den genaste vägen för all trafik som ska mellan Danmark och Sveriges mellersta och nordliga delar. Det finns ett sådant befolkningsunderlag i Malmö-Köpenhamnsområdet att antalet pendlare mycket väl kan stiga upp mot 150 000 personer om dagen, säger Stephan Müchler. Öresundsbron kan då framför allt fungera som en länk för den lokala och regionala trafiken, medan HH-förbindelsen blir förstahandsvalet för den mer långtgående trafiken. 7

2009 et stort Event-år for Øresundsregionen 8 I løbet af 2009 skal hele Øresundsregionen og København i særdeleshed høste frugten af fem års målrettet markedsføringsarbejde. Den internationale Olympiske Komités, IOK s verdenskongres og FN s klimatopmøde er bare to af de store begivenheder. - Allerede for fem år siden fremlagde vi en strategi for, hvordan København og regionen skulle lokke aktiviteter til sig, skabe og udvikle begivenheder inden for sport, kultur og videnskab, siger Martin Bender, eventchef i Wonderful Copenhagen. 2009 blev en slags klimaks for det arbejde, når verdens øjne vil rette sig mod Øresund. I forbindelse med FN s klimakonrerence kommer statsledere fra hele verden for at forhandle om en fornyelse af Kyotoaftalen. IOK skal på sin kongres beslutte, hvem der skal være værtsby ved OL i 2020. Udover disse to møder, afholdes der flere store idrætsmesterskaber: World Out-games, et slags OL for homoseksuelle, VM i taekwondo, EM og VM i flere sejladsklasser, World Cup BMX Supercross, World Cup i banecykling, speedway-gp og et stort løb for historiske racerbiler, er nogle af eksemplerne. Som om det ikke var nok, afholder man også en række lokale arrangementer: Copenhagen Cooking, en stor madfestival, Copenhagen Fashen Week og Copenhagen Contemporary, en stor kunstfestival og Design Week. - Der bliver brug for hele regionens ressourcer, siger Martin Bender. Det gælder bandt andet hotelkapacitet, infrastruktur og sportsstadions. Begivenheder er en måde at fortælle omverdenen, hvad Copenhagen, der omfatter hele Øresundsregionen, står for og for at gøre varemærket Copenhagen lige så selvfølgelig kendt som London og Paris. Regionen brandes som et miljøvenligt, bæredygtigt, sikker og trygt miljø. Her er god mad, boliger af høj standart og spændende kulturopleverlser. - Når beslutningstagere overvejer lokalisering af virksomheder, når folk vil søge job uden for deres eget land og når turister beslutter rejsemål, skal Øresundsregionen være i deres bevidshed som en attraktiv mulighed. Alle skal være bevidste om os som et stærkt alternativ. Ud over positive følelser hos deltagerne og gæster, efterlader begivenhederne også mere tydelige spor: nye hoteller, bedre infrastruktur, nye restauranter, virksomheder og netværk som ellers ikke var opstået.

Mærsk-chef efterlyser One point of entry Den egna verksamheten inom Mærsk är bästa lockbetet när toppkrafter ska värvas från världen utanför Öresundsregionen. Det menar Henrick Carlsen, HR-chef på Maersks huvudkontor i Köpenhamn. En annan viktig punkt är de skattelättnader som vi under tre eller fem år kan erbjuda experter som kommer hit från andra delar av världen, säger Henrick Carlsen. På sikt tror jag att den förmånen måste utvidgas, om vi ska kunna locka toppkrafter att stanna under en längre tid. Henrick Carlsen och hans kolleger på HR-avdelningen är ofta första kontakten för dem som erbjuds anställning vid Mærsks huvudkontor. När väl yrkesfrågorna är avklarade, ställer de nya arbetskamraterna frågor om de praktiska sidorna av vardagslivet utanför Mærsk, frågor som kan vara avgörande för det slutgiltiga beslutet att våga komma till regionen: finns det bra skolor för barnen, kan min make också få arbete, var kommer vi att bo? Henrick Carlsen saknar en One point of entry, en enda ingång för alla dem som intresserar sig för Öresundsregionen och som vill ha mer praktisk information. En gemensam hemsida för regionen borde vara en självklarhet. Öresunddirekt vänder sig till svenskar och danskar som vill bo i grannlandet. Det är gott så, men på ett liknande sätt borde man erbjuda svar på praktiska frågor från dem som inte redan bor i regionen men är intresserade eller till och med är på väg hit. Karriär och trygghet lockar till Öresund När Robert Harrison fick möjlighet att lämna hemlandet Sydafrika för att göra en utlandskarriär inom Mærsk, tvekade han inte att välja Köpenhamn. Det var en underbar möjlighet att komma till ett ordnat, framgångsrikt samhälle där det mesta fungerar effektivt och bekvämt. Det har nu gått tio månader sedan Robert Harrison kom till Danmark med hustrun Deborah och barnen Connor, 7 år, och Shaelyn, 5 år. Han arbetar som projektledare på Mærsk och valde Öresundsregionen för att komma nära koncernens hjärta. Det ska i ärlighetens namn sägas att vi inte hade valt Öresundsregionen om inte det hade funnits bra karriärmöjligheter på Mærsk, säger Robert Harrison. En region som vill locka till sig spetskompetens måste erbjuda ett brett urval av karriärmöjligheter på olika typer av företag. När detta väl är på plats, är de mjuka värdena oerhört viktiga. Öresundsregionen behöver inte på något sätt känna sig underlägset London, Paris eller New York när det gäl- ler attraktionskraft. Det enda jag kan tänka mig att regionen behöver förbättra, är marknadsföringen utomlands. Berätta om hur bra det är! 9

Det hade varit bra med ett internationellt sekretariat för regionen Malmö högskola är en liten plats i forskarvärlden. Men genom ett tätt förgrenat nätverk av kontakter med universitet och högskolor i olika länder, så utgör högskolan ändå en del av ett internationellt flöde av kunskap och samarbeten. Den sektor som forskar kring hur man bygger hållbara städer, där Malmö högskola har satsat mycket resurser, håller på att utveckla ett samarbete med Guangdongprovinsen i södra Kina. I den kinesiska regionen, som är tättbefolkad och har mycket tillverkningsindustri, så är de frågor kring hållbarhet som studeras i Malmö ett prioriterat område, där det krävs snabba och effektiva lösningar. Som vice rektor för Malmö Högskola sitter Eva Engquist mitt i det nätverk, där hon både samverkar med många av de Eva Enquist, Vice rektor Malmö högskola elva andra universiteten och högskolorna i Öresundsregionen, och med kontakter som Malmö Högskola har med andra forskningssäten i världen. Det är lätt att beskriva det universitetskoncept vi har för människor från andra länder, säger hon. De samarbeten som finns här, med ett antal universitet, högskolor och företag på den svenska sidan och en liknande uppsättning på den danska sidan, och hur vi samarbetar på olika sätt, är inget som uppfattas som krångligt eller underligt. Jämfört med Guangdongprovinsen, med omkring 90 miljoner invånare, är den svenskdanska regionen både liten till ytan och till befolkningen. Men i det internationella flödet kan olikheter bli till framgång. Från kinesiskt håll är de intresserade av allt från hur man i Sverige bygger upp företag kring innovationer till hur barnen här undervisas i skolan. Det Eva Engquist saknar i det svensk-danska samarbetet är en plattform där de som har kontakter med andra länder kan samverka och utbyta erfarenheter. För att handskas med de frågorna hade det varit bra med någon form av någon form av internationellt sekretariat för Öresundsregionen. 10

Arkitekter arbetar olika på andra sidan Sundet Netvirksomhed trives bedst i Øresundsregionen Avståndet mellan Sverige och Danmark inte är mer än några kilometer och språket är nästan detsamma, men när det gäller konsten att bygga hus så har länderna helt olika traditioner. Arkitekter är en grupp som ofta korsar Öresund, för att skapa hus i grannlandet. Men enligt Kim Utzon, dansk arkitekt som ritat många hus i Sverige, är olikheterna mellan grannländerna så stora att han lika gärna kunde arbeta i Kina. En avgörande skillnad är att danska arkitekter brukar besöka byggarbetsplatsen för att följa upp ritarbetet med ingående samtal med de hantverkare som ska sköta byggandet. En svensk arkitekt lämnar däremot över ansvaret till byggherren, då ritningarna är klara. De är otroligt lärorikt att arbeta i Sverige, säger Kim Utzon. Jag lär mig saker om hur man löser saker i Sverige, som jag ta med mig hem. Många svenska hantverkare inser samtidigt fördelen med vårt sätt arbeta på, då de kan hitta nya lösningar på hur saker kan göras. Kim Utzon ritade Dunkers kulturhus i Helsingborg. Det var den första tävling jag vann och är lite av min katedral, säger han. Under de sex år som det tog att göra klart byggnaden hann jag bli nära bekant med alla hantverkare som var med. Johan Celsings Arkitektkontor är en av de svenska arkitektkontor som nu bygger i Danmark. Celsings har ritat ett komplex som rymmer 30 000 kvadratmeter kontor, hotell och bostäder vid Amerika plads, intill järnvägen vid Österport. Uppdragsgivare är Köpenhamns hamn och TK-Developement. I området vid Amerika plads finns både äldre och nya byggnader, som tillsammans utgör en stadsdel intill vattnet. Arkitekten Johan Celsing har under åren 2005-2008 varit ledamot i Statens Kunstfund vid Kunstakademin och har deltagit en utredning som gjorts vid Kunglige Akademiens Arkitekturskola i Köpenhamn. Han var även jurymedlem i tävlingen om Danmarks Radios nya hus i Örestad. Mikael Olander er adm. direktør for Cdon. com, en hurtigtvoksende nethandelsvirksomhed. Hurtigvoksende og allerede en af Nordens største inden for CD, DVD og spil, selv når der sammenlignes med de største af de traditionelle kæder i detailhandelen. - Vores virksomhed blev først udviklet i Sverige, men vi er nu også repræsenteret i Danmark, Norge og Finland, siger Mikael Olander. Virksomheden har sit hovedkontor i Malmö og ser det som naturligt at blive i Øresundsregionen. - Det er et stort og spændende rekrutteringsområde og her er meget kvalificeret arbejdskraft og kort til flere stor udddannelsessteder, siger Mikael Olander. For os er dette vigtigt, vi vokser hurtigt og skal kunne lokke dygtige folk til os, bl. a til kundeservice og indkøbsafdeling, IT og markedsføring. Han påpeger at placeringen i Øresundsregionen er en effektiv lokkemad, selv når man rekrutterer personale fra Stockholmsområdet. Det internationale præg er anderledes, spændende og dermed tillokkende. -Jeg har selv arbejdet i Stockholm og oplever Øresundsregionens fordele med korte afstande, kortere vej til arbejde og et dynamisk attraktivt miljø. 11

Jag vågar säga att Øresundsuniversitetet är främst i världen nytt från sekretariaten Øresund 2.0 Öresundskomiteen har igangsat en process som skal lede frem til en vision for Øresundsregionen Øresund 2.0 I november afholdes 6 rundbordssamtaler med meningsdannere fra Øresundsregionen. Læs mere om visionen på www.oresundskomiteen.dk Till våren går Bengt Streijffert, sekretariatschef för Øresundsuniversitetet sedan det startade 1997, i pension. Øresundsuniversitetets nuvarande mandat löper ut 2010. Men Bengt Streijffert är övertygad om att Øresundsuniversitetet kommer att fortsätta finnas även efter 2010. - Intresset ökar ständigt och det finns en inneboende dynamik i Öresundsregionen med alla unga svenskar som jobbar på andra sidan Sundet. Det händer hela tiden mycket här och jag tror att alla gränshinder så småningom kommer att sköljas bort. Øresundsuniversitetets resa från att ha varit ett litet projekt, en dagslända, till att bli ett etablerat faktum som berör många, är en utveckling Bengt Streijffert är stolt över. EU Star Region-priset som Øresundsuniverietet fick i april är också ett betyg för framgångsrikt och innovativt samarbete mellan universitet och näringsliv. - Det var fantastiskt att ta emot EU-priset ur kommissionärens hand och få erkännande internationellt. Jag vågar säga att vi nu är det främsta transnationella universitetssamarbetet i världen, säger Bengt Streijffert. Det internationella samarbetet är viktigt för Øresundsuniversitetet som jobbar aktivt med bland andra USA (North Carolina), Hong Kong, Indien och Kina. Styrkan med Øresundsuniversitetet är en organisation som bygger på flera och breda styrkeområden som bio, it, livsmedel, logistik, miljö, energi, materialvetenskap och nano. Bengt Streijffert ser en spännande framtid för Öresundsregionen och hoppas att både ESS och Max IV kommer att placeras utanför Lund. Planen är att knyta ihop framtida anläggningar med liknande i Hamburg. - Kraftfältet mellan Öresundsregionen och Hamburg som vi kallar The Science Corridor kommer att bli ledande i Europa och hamna bland de stora spelarna i världen. Du er meget velkommen til at komme med dine ønsker for fremtidens Øresundsregion på vision@oresundskomiteen.dk Som et led i visionsarbejdet er der afholdt 2 kulturdialogseminarer og 1 heldags workshop med unge fra hele regionen. Læs mere om det i næste nummer af Øresundsbrev. Den 18. november udgav Öresundskomiteen et bilag om komiteen og regionen i Børsen og Dagens Industri. ØresundDirekt: Etablera företag på andra sidan sundet? Den 16 december bjuder Øresunddirekt och Nordisk ministerråds informationstjänst Hallå Norden in till en halvdags informationsseminarium om etablering i Öresundsregionen. Seminariet riktar sig till företag som har ambitionen att starta upp verksamhet på andra sidan sundet. Ska företaget redovisa enligt danska eller svenska redovisningsregler? Hur beskattas tjänstebilen? I vilket land ska de anställda tillhöra fackförbund och a-kassa? Frågorna är oftast många och svaren likaså. På informationsseminariet den 16 december får företagen möjlighet att få vägledning och svar på sina frågor. För mer information och anmälan kontakta Claes Håkansson, Øresunddirekt, på clh@oresunddirekt.com. Sista anmälningsdag är den 9 december. Interreg: Premiere på nyt nyhedsbrev I december kommer InterNytt på banen. InterNytt er Interreg IVA Öresund-Kattegat- Skagerrak-programmets nyhedsbrev. Brevet udkommer 2 gange om året og sendes primært ud via emails. Vil du modtage InterNytt, så send straks en mail til: oresund@interreg-oks.eu 12