Svensk arbetsskadeförsäkring dysfunktion slår skoningslöst mot minoritetsgrupper drabbad av yrkesrelaterad hepatit C i Sverige!

Relevanta dokument
Följ mig i Almedalen inför Internationella hepatit. dagen 28 juli 2014!

ISF saknar legitimitet- politisk papperskonstruktion av slukhål stjäl skattepengar!

Opolitiskt förslag Sverige valet 2014: Nationell samordnare i arbetet mot blodburna smittor inom vård-och omsorgen.

Politiskt förslag Sverige valet 2014: Nationell samordnare i arbetet mot blodburna smittor inom vård-och omsorgen.

Risken är fortsatt låg att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall i svenskt arbetsliv vid internationell jämförelse

Den bortglömda arbetsskadeförsäkringen och Riksrevisionens rapport 2007!

Arbetsskadeförsäkringens hantering av yrkesrelaterad hepatit.

17 Riksdagsledamöter ger svar

Almedalsveckan 9 juli 2010

Tre bestickande frågor till hepatit C smittad sjukvårdspersonal i Sverige. 17 april upprop från: Nätverk mot blodburen smitta i vården!

17 Riksdagsledamöter ger svar

Nationell 10 års uppföljning ersättningsnivåer arbetsskadeförsäkring TFA villkor blodburen smittayrkesrelaterad

Nationell 10 års uppföljning ersättningsnivåer arbetsskadeförsäkring TFA villkor blodburen smittayrkesrelaterad

Hepatit C och överföring via stick/skärskador

Öppet brev Hepatit C! Vad politiker och beslutsfattare behöver veta!

Trygg på väg till arbetet. Trygg på din arbetsplats.

Svensk Förening för Vårdhygien HITÅT Hygien i Tandvården, Åtgärder och Tankar

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

PROJEKTBESKRIVNING - ANSÖKAN. Max 5 A4-sidor, teckenstorlek 12

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

Maria Åling. Vårdens regelverk

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Helping all people. live healthy lives. Västerås Becton, Dickinson Amir Fathejalali

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Enkla eller dubbla handskar

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

HITÅT* *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Den nya influensan A(H1N1)

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Vårdrelaterade infektioner

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60)

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

KAPITEL 13 LAGAR, FÖRESKRIFTER, EG-DIREKTIV OCH REKOMMENDATIONER

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Presentation av en ny kunskapssammanställning. Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier 14 september 2018

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

YTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS)

leadercathsafe minimerar & garanterar säkerheten Reducing the r

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Klart och tydligt hepatit C - Den största skandalen under modern tid inom svensk sjukvård!

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Influensavaccination- personal, kommunal vård 2018/2019

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka!

Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hur ska bra vård vara?

Transkript:

Socialdepartementet Stockholm 2014-02-19 Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson Politisk sakkunnig Sabina Joiay Stockholm Svensk arbetsskadeförsäkring dysfunktion slår skoningslöst mot minoritetsgrupper drabbad av yrkesrelaterad hepatit C i Sverige!

Öppet brev till Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson - sjukvårdspersonal hårt drabbad av yrkesrelaterad hepatit C! Bakgrund: Antalet ansökningar om livränta har minskat med 75 procent sedan reglerna för sjukförsäkringen ändrades 2008. - Det är allvarligt, säger Malin Josephson på Inspektionen för Socialförsäkringen i en intervju publicerad 17 februari, Arbetarskydd. Antalet arbetsskador som anmäls till Arbetsmiljöverket har nämligen inte minskat i samma takt. Under perioden 2007-2012 har arbetsskadorna och arbetssjukdomarna minskat med omkring 5 procent, och under de sista två åren ökade anmälningarna. Allt fler som skadar sig i jobbet får inte ersättning. Prövningar av livränteansökningar för både nya och gamla arbetsskador vid Försäkringskassan pekar på en skarpt nedåtgående trend: 2008: 9 528, 2012: 5252. Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen leds av Gunnar Axén, Ordförande, Riksdagsledamot (M) uppdrag är bl.a. översyn av arbetsskadeförsäkringen som att lämna förslag på förbättringar, några besked på åtgärder kommer ej inför valet 2014. Utredningen sägs vara klar 2015. Arbetsskadekommissionen presenterade rapporten Förslag till en reformerad arbetsskadeförsäkring augusti 2012. Rapporten pekar på uppenbara, synnerligen allvarliga brister i rättssäkerhet för de som förolyckas på arbetsplatsen i Sverige. Kommissionens arbete är avslutat. Arbetsskadekommissionens tidigare ledamöter: Björn von Sydow, Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm, Bengt Järvholm, professor och överläkare, Umeå Universitet, Torbjörn Magnusson, vd If Skadeförsäkring AB, Michel Nordmark, enhetschef Analys och försäkringsvillkor, AFA Försäkring, Stig Orustfjord, överdirektör Försäkringskassan, Docent, Gabriella Sjögren Lindquist, forskare, Institutet för Social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Arbetsmiljörisker stick-och skärskador och exponering av blodburen smitta i arbetsmiljön. Yrkesrelaterad hepatit C är en av de allvarligaste arbetsplatsolyckorna inom hälso-och sjukvården och berör ytterligare utsatta yrkes- och riskgrupper som polis, väktare, ambulans osv. Drabbad sjukvårdpersonal i Sverige som dess få offentliga företrädare har betalat ett mycket högt pris yrkesmässigt, hälsomässigt, psykosocialt och i människligt lidande från en infektionssjukdom som redan skördar 1.4 miljoner världsmedborgares liv årligen. Den svenska arbetsskadeförsäkringens uppenbara dysfunktion har utöver en av de allvarligaste arbetsolycksfallen inom hälso-och sjukvården aktivt bidragit till ett långdraget som oacceptabelt lidande som aldrig, vid något tillfälle, givits gehör från statsmakterna som Försäkringskassan. Det är på många sätt oförlåtligt det som skett mot en liten, osynlig minoritetsgrupp av hårt drabbade arbetstagare i Sverige. Hälso-och sjukvårdens anställda har alltid gjort sitt yttersta att behandla alla medborgare likvärdigt som respektfullt inte minst vid svår sjukdom! Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen leds av Gunnar Axén och yttersta politiska ansvar vilar på Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Nedan brev skickat den 17 februari till Socialdepartementet, politisk sakkunnig Sabina Joiay.

Politisk sakkunnig Sabina Joiay, refererar till min kontakt, vårt samtal vecka 17. 1. De betydande nationella allvarliga som olösta problemställningar hade varit en ickefråga i svensk arbetsskadeförsäkring som vid Försäkringskassan om anställda inom hälso-och sjukvården smittats med HIV! 2. För första gången i modern ligger en motion i Sveriges Riksdag enkom på temat: 2013/14:So391 Nationell handlingsplan mot hepatit B och C. - Förväntar mig brett stöd för motionen oavsett politisk färg, mitt budskap som tidigare ledamot i styrelsen Riksföreningen hepatit C. 3. Internationella Hepatit dagen 28 juli 2013, 1.4 miljoner världsmedborgare dör årligen i komplikationer av hepatit. WHO och WHA rapport Global Policy report on the prevention and control of viral hepatitis. - Sverige tillhör inte någon av länder i framkant! 4. Yrkesrelaterad hepatit C är en av de allvarligaste arbetsplatsolyckorna inom hälso-och sjukvården nationellt. EU direktiv 2010/32/EU är infört sedan 11 maj 2013 som Arbetsmiljöverkets efterföljande uppstramning av svenskt regelverk AFS 2012:7 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan över- känslighet. Syftet är att skydda riskutsatta yrkesgrupper mot stick-och skärskador samt exponering av blod-infektionssjukdomar omfattande svensk smittskyddslag 2004:168 såsom HIV, hepatit B, hepatit C och ett 20 tal andra blodburna smittor. - Arbetsskadeförsäkringen och FK är ej i samklang - en svensk myndighet verkar i motsatt riktning från omvärlden som de arbetstagare som drabbats hårt i nationellt! 5. HSAN, kammarkollegiet beslut 2014-07-06, godkänd ansökan. - Återkallat min legitimation som sjuksköterska med hänvisning till min yrkesetiska kod från 1953. Återkallandet är en stark form av demokratisk missnöjesyttring med hänvisning till den utsatta position som råder nationellt för yrkesgrupper drabbad av yrkesrelaterad hepatit C. Är sannolikt den första av landets ca 100 000 yrkesverksamma sjuksköterskor som återkallat legitimationen med hänvisning till min yrkesetiska kod. Sannolikt den enda där syftet också var att uppmärksamma yrkesrelaterad hepatit C internationellt. 6. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningen ska hantera allvarliga som olösta problemställningar med förslag på åtgärder inom arbetsskadeförsäkringen. Enligt information från Sveriges Riksdag kommer den parlamentariska socialförsäkringsutredningen inte vara klar med sitt arbete först under 2015. - Det är helt oacceptabelt, öppnar dörren för någon form av besked som politiskt initiativ från Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson inför valet i september.

7. Socialförsäkringsminister 2006 2010, legitimerad sjuksköterska Cristina Husmark Pehrsson. Det är förstås oacceptabelt långa handläggningstider men jag har fått beskedet från Försäkringskassan att de räknar med att komma ner i tider under 120 dagar efter årsskiftet, säger Cristina Husmark Pehrsson. Arbetarskydd 9 augusti 2007. I Sverige finns ca 50 000 medborgare hårt drabbad av hepatit C. Patientskador som föranlett hepatit C bland blödarsjuka och patienter som smittats ovetandes av infektionen via blodtransfusioner innan 1991 inom hälso-och sjukvården. Infektionen har skördat 100 tals patienters liv i vårdskador och efterföljande komplikationer som levercirros och levercancer. Ingen vet idag exakt antal patienter som dött och ingen synes heller vilja veta hur många patienter som fortsatt är smittade i Sverige efter blodtransfusioner innan 1991, inte ens ansvarig (kd) ministern! Det är slappt, slött, likgiltigt. En liknande prekär nationell situation hade saknat legitimitet, varit omöjligt om patienter smittats inom sjukvården med HIV, ekonomiska trygghet som uppgradering av dessa vårdskador hade med all rätt varit betydande som ekonomiskt ansvar från statsmakterna för dessa patientgrupper! Minoritetsgrupper av arbetstagare med yrkesrelaterad hepatit C nationellt har fram tills dags dato inte väckt socialförsäkringsministerns intresse eller ens beskydd från en dysfunktionell svensk arbetsskadeförsäkringen trots återkommande krav på tryggade arbetsskadeersättningar. Att slippa plågas av årtal av påstådda utredningar inom Försäkringskassan också vid redan godkända arbetsskador är en utopi när inte ens ord från en legitimerad sjuksköterska och Socialförsäkringsminister för tiden 2006 2010 håller måttet: Det är förstås oacceptabelt långa handläggningstider men jag har fått beskedet från Försäkringskassan att de räknar med att komma ner i tider under 120 dagar efter årsskiftet, säger Cristina Husmark Pehrsson. Arbetarskydd 9 augusti 2007. Vad ska kvinnan och sjuksköterskan tro på som deltog i uppvaktning vid FK HK 2008 som trots en godkänd arbetsskada yrkesrelaterad hepatit C slutar sitt yrkesliv som fattigpensionär? - Är det så Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson anser att Sverige ska hantera nationens legitimerade sjuksköterskor, övervägande kvinnor där stick-och skärskador samt exponering av blod är den vanligaste arbetsplatsolyckan? - Är det jämställt och rättstrygg hantering inom arbetsskadeförsäkringen från en infektionssjukdom som internationellt skördar 1.4 miljoners världsmedborgares liv? Jag har sedan en längre tid haft god kunskap om hur FK medvetet/omedvetet brustit i de beslut som myndigheten tog för den kvinnan. FK hävdar fortsatt 2014 med hög svansföring sin ofelbarhet i något som är synnerligen allvarligt för de som kan läsa, höra vad som framgick när arbetsskadekommissionen presenterade sin rapport vid Grand Hotel 2012!

Psykiskt, socialt och yrkesmässigt lidande är statsfäst som obefintligt inom arbetsskadeförsäkringen som FK vid yrkesrelaterad hepatit C för tiden 2008-2014! En jämförelse, den 23 oktober 2001 mottog Förbundet för Blödarsjuka i Sverige ett dokument från Läkemedelsförsäkringsföreningen följande innehåll: Hepatit C smittade får ersättning för psykiskt och socialt lidande! Patienter som smittats med hepatit C genom läkemedel har fått utstå stora psykiska och sociala påfrestningar. Därför har Läkemedelsförsäkringsföreningen vid en extra föreningsstämma beslutat att betala ut en extra ersättning till dem som smittats, även om smittan inte medfört sjukdomssymptom. Ca 250-300 personer kommer få vardera 250 000 kr. Den kommer dock inte betalas ut till efterlevande till personer som avlidit, eftersom den är knuten till det personliga lidandet. - Cyniskt att patienter som avlidit förorsakat av hepatit C i Sverige- döda patienter lider inte längre? Från den 15 januari 2014 råder ett accelererande statsfäst nationellt patriarkalt förtryck mot hela Hepatit C kollektivet i Sverige som hantering av drabbade yrkesgrupper inom svensk arbetsskadeförsäkring! Det ska Socialförsäkringsministern ha kännedom om, som har det högsta politiska ansvaret från det förtroende som gavs från medborgarna via demokratiska val. Så utan att jag ska gå in på några detaljer, tiden har runnit ut, dags att lämna besked från den nationella position som råder för den saknar helt legitimitet, ta det som en kvalificerad bedömning! Vill påminna Socialförsäkringsministern att utanförskap, okunskap bekämpas med kunskap för de som skolats enligt kliniska erfarenheter och metodik inom den medicinska vetenskapen. Jag är motvilligt en av landets mest pålästa i hepatit C frågor i anslutning till en tragisk bakgrund av drabbade kollegor nationellt som internationellt och upprinnelsen till 2010/32/EU i arbetet mot blodburen smitta för sjukvårdens kvalitet och säkerhet utöver livsberättelser från hårt drabbade yrkes-och patientgrupper nationellt! Så ämnar socialförsäkringsministern komma med besked så ska svaren motsvara kunskapsnivå från budbäraren, annars avstå! För kom ihåg, sinom tid blir eftervärldens dom hård där kunskap råder och omfattning av drabbade patientgrupper, anställda inom sjukvården som smittats med hepatit C. Legitimitet kommer råda på motsvarande sätt som för nationens HIV smittade! Hur ämnar Socialförsäkringsministern bli ihågkommen? Nedan fråga ställs bara en gång: Eftersöker inför stundande riksdagsval september 2014 besked och garantier. Ämnar Socialförsäkringsministern på något sätt, värna framtida drabbade arbetstagare inom arbetsskadeförsäkringen från dagens hantering vid FK vid allvarliga arbetsolycksfall förorsakats av stick-och skärskador samt exponering av blod, och yrkesrelaterad hepatit C med hänvisning till EU direktiv 2010/32/EU införande? Med vänliga hälsningar Kaj Johansson

Urval referenser: 1. JAMA, April 4, 1990-Vol 263, No 13. Long-term follow-up of health care workers with work-site exposure to human immunodeficiency virus 2. Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetmiljöverket. Rapport 1990:2 - Incidenter med blodkontakt bland sjukvårdspersonal. 3. Medsurg Nurs.1993 Feb;2(1):49-56. Stress of occupational exposure to blood or body fluids:managing the response. 4. Gen Hosp Psychiatry 1998 Mar;20(2):123-4.Health care workers' experience with postexposure management of bloodborne pathogen exposures: a pilot study 5.Clin Perform Qual Health Care, 1999 Apr-Jun; 7(2):88-91, Underreporting of percutaneous exposure accidents in a teaching hospital in Spain, Benitez Rodriguez E, Ruiz Moruno AJ, Cordoba Dona JA, Escolar Pujolar A, Lopez Fernandez FJ, Servicio de Medicina Pr. 6. Jagger, J., and Perry, J.: Comparison of EPINet Data for 1993 and 2001 Show Marked Decline in Needlestick Injury Rates, Advances in Exposure Prevention. 6(3):25-27, 2003. 7. Castella A, Vallino A, Argentero PA, Zotti CM. Preventability of percutaneous injuries in healthcare workers: a year-long survey in Italy. J Hosp Infect 2003;55:290-294 8. Publication: European healthcare workers at risk, maj 2004. 9. Smittskyddslag 2004:168, juli 2004. 10.Rapport Vårdförbundet och SLF, nuvarande Swedish Medtech, Stick-och skärskador samt blodexponering i vården, 2005. 11 Arbetsmiljöverket : AFS 2005:1. Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, 2005. 12.2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall inom hälso- och sjukvården 13. Socialstyrelsen, rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition, 2005. 14.Socialstyrelsen, Att förebygga vårdrelaterade infektioner- ett kunskapsunderlag, 2006. 15.Infection control and Hospital Epidemiology, februari 2006, vol. 27,NO 2.Post-traumatic stress disorder after occupational HIV Exposure: Two cases and a Literature Review. 16 Göteborgsposten debatt Ge en smittad yrkeskår sin rätt till ekonomisk trygghet, 6 augusti 2007. 17. Socialstyrelsen, SOSFS 2007:19 Basal hygien i hälso- och sjukvården mm 18. EPINET summeringsrapport stick- och skärskador 070101-110101, 2011. 19. Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19)Basal Hygien inom Hälso-och sjukvården m.m.

20. Sveriges Kommuner och landsting. Ren vård är säkrare vård II- erfarenheter från andra omgången av genombrottsprojektet VRISS, 2007. 21. Arbete och Hälsa nr 2008;42:1 Psykisk arbetsskada sidan 86, post traumatisk stress 22. Cost assosiated with shaps injuries in Swedish healthcare setting and potential cost savings from needle-stick prevention devices with needle and syringe. Anna. H. Glenngård. Ulf Persson.Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 2009;41:296-302 23. Enkätundersökning Stick- och skärskador post exponering Hiv, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal. Riksföreningen hepatit C-Nätverket Vårdnet, 2010. 24.Official Journal of the European Union, COUNCIL DIRECTIVE 2010/32/EU of 10 May 2010 implementing the Framework Agreement on prevention from sharp injuries in the hospital and healthcare sector concluded by HOSPEEM and EPSU, juni 2010. 25. Smittskyddsinstitutet, rapport Tema Vårdrelaterade smittor, juni 2010. 26. Arbetsskydd, artikel Vi tvingades ta mediciner mot hiv, nr 8/9 Augusti 2010. 27. Patientsäkerhetslag (2010:659), jan.2011. 28. Arbetsmiljölagen (1977:1160),maj 2011. 29. Nyhetsbrev "Säkra händer" nr. 2, 2011. Mölnlycke 30. Socialstyrelsen Hepatit C hos patienter efter blodtransfusion-resultat av screening 2007-2010, juli 2012. 31. Arbetsskadekomissionen rapport Förslag till en reformerad arbetsskadeförsäkring september 2012. 32. IVL-Svenska miljöinstitutet, rapport Stick och skärskador inom hälso-och sjukvården. Förebyggande insatser för skador och smitta pga. vassa instrument. November 2012. 33. Arbetsmiljöverket ändringsföreskrift, (AFS 2012:7) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. December 2012. 34. WHO, Global policy report on the prevention and control of viral hepatitis. Juli 2013. 35. WHO and World hepatitis Alliance, World hepatitis Day 2013 Summary Report, 2013