KOMMUNIKATIONSPLAN för SAMOT vid Karlstads universitet för Etapp 2 1 juli 2008 30 juni 2011 2010 03 16 SAMOT finansieras av Karlstad universitet, ett antal näringslivspartners och VINNOVA
1. INLEDNING God intern och extern information är av vital betydelse för att SAMOT skall kunna uppfylla de mål som slås fast i verksamhetsplanen vad gäller interaktion och samverkan inom och mellan SAMOT (forskargruppen och partnerföretagen), Karlstads universitet och det omgivande samhället. Denna kommunikationsplan är en vidareutveckling av SAMOT kommunikationsplan Etapp 1 (2006 2008). Ett övergripande mål är att etablera och utveckla tydliga, ändamålsenliga informationskanaler och former som inbjuder till delaktighet och insyn, men som också minskar risken för att verksamheten dränks i ett ostrukturerat informationsflöde. SAMOTs kommunikationsplan har därför två huvudsakliga syften: Att göra SAMOTs informations och kommunikationsverksamhet transparent Att fungera som vägledande arbetsredskap för SAMOTs föreståndare och ledningsgrupp i dess verksamhet och prioriteringar vad gäller informationsfrågor Kommunikationsplanen definierar målsättningar för intern och extern kommunikation och informationsspridning samt åtgärder för att uppnå målsättningarna. Målsättningarna har formulerats utifrån SAMOTs verksamhetsplan. Vissa kommunikationsinsatser är löpande, medan andra är av tillfällig karaktär. Kommunikationsinsatserna är inte listade i någon särskild prioritetsordning. En utvärdering av den föreliggande kommunikationsplanen kommer att ligga till grund för nästa kommunikationsplan avseende Etapp 3. 1.1 Mål och vision Det övergripande målet för Vinn Excellence satsningarna är att utveckla starka forsknings och innovationsmiljöer. Vårt uppdrag under Etapp 2 är att vidareutveckla vårt VINN Excellence center inom transportområdet. SAMOTs verksamhetsidé är att bedriva multidiciplinär, internationellt erkänd forskning i aktiv samverkan mellan näringsliv, offentliga aktörer och universitet. SAMOT är ett samarbete mellan olika parter, det är därför naturligt att kommunikation och tydlighet får stå i centrum för att parterna slutligen ska nå framgång i verksamheten. Målet med kommunikationsplanen är att bidra till det övergripande målet för Vinn Excellence satsningen genom att säkerställa en professionell och effektiv kommunikation bland de berörda parterna, något som är av central betydelse för att 2
den samverkan som eftersträvas skall kunna komma till stånd och få ett reellt innehåll. 2. INTERN KOMMUNIKATION Med intern kommunikation avses kommunikation mellan personer direkt involverade i SAMOT, dvs forskare och kontaktpersoner på partnerföretag. Denna kommunikation kan även beröra övriga aktörer i SAMOTs direkta närhet t ex i företagen, CTFs (Centrum för tjänsteforskning) nätverk eller studenter. Den interna kommunikationen syftar till att skapa helhetssyn och värdegemenskap bland SAMOTs medlemmar. Då kan alla på ett övergripande plan kommunicera vad SAMOT är och hur man arbetar. En förutsättning för en effektiv extern kommunikation är en god intern kommunikation. 2.1 Målsättningar Att skapa strukturer för en väl fungerande intern informationsspridning som tydliggör SAMOTs verksamhet för alla inblandade parter Att öka SAMOTs synlighet internt på Karlstads universitet Att synliggöra föreståndare och övriga SAMOT deltagare för varandra Att stärka engagemanget inom SAMOT och öka vi känslan Att lyfta fram, informera och inbjuda till dialog om aktuella och viktiga frågor av relevans för SAMOT Att ge goda förutsättningar för förankring och implementering av beslut rörande SAMOTs verksamhet och inriktning Att förbättra den interna koordinering inom SAMOT så att dubbelarbete kan undvikas Att informera om forskningsprojekt och resultat 2.2 Kommunikationsinsatser 2.2.1 Vidareutveckla etablerade kanaler för att nå alla i SAMOT centrat Tillse att alla som är direkt involverade i SAMOT centrat finns med på våra listor (mailing listor, adresslistor, etc) Tillse att en god kommunikation upprätthålls inom ramen för de olika delprojekten SAMOT hemsida är central i det interna informationsflödet. Information ska finnas lättillgänglig och bearbetad på hemsidan. Det kan vara protokoll, handlingar till kommande möten, nyhetsbrev etc. Samtliga versioner ska vara aktuella. 3
2.2.2 Upprätthålla viktiga informationskanaler inom SAMOT Elektroniskt nyhetsbrev vid behov från föreståndaren. Det är viktigt att hålla nere informationsmängden, bland annat e mail. Upprätta och vidareutveckla en välfungerande mötesstruktur inom SAMOT centrat 2.2.3 Seminarieverksamhet Presentera och diskutera projektplaner, planeringsrapporter för doktorsavhandlingar, resultat från olika delstudier och/eller kunskapsöversikter Presentera och diskutera case studies och framgångshistorier från partners 2.2.4 Ytterligare intern spridning av projektresultat Utformning av gynnsamma kommunikationskanaler i enskilda forskningsprojekt Återrapportering av projektresultat i form av OH serier 2.2.5 Öka SAMOTs synlighet internt på kau Tydliggöra SAMOT i interna dokument och processer såväl som i den fysiska miljön genom t ex skyltning, utställning av broschyrer och uppsättning av postrar 3. EXTERN KOMMUNIKATION Med extern kommunikation avses kommunikation med personer och organisationer som inte är direkt involverade i arbetet med SAMOT. Viktiga grupper är partnerföretagens organisationer bortom kontaktpersonerna, universitetsledning, fakulteter och ämnen, journalister, politiker, kollektivtrafikbranschen och dess leverantörer och kunder samt det globala forskarsamhället. Det kunskapsintresse dessa grupper har är utgångspunkten för hur vi tänker informera om projektresultat. Vi kan något grovt beskriva dem enligt följande: (1) Forskare (dels transportforskning, dels annan ämnesforskning). Karaktäristiskt för denna grupp är mycket stor kunskap om ämnesområdet med fokus på teoretiskt nyhetsvärde och metodfrågor. (2) Branschfolk (trafikhuvudmän, operatörer, konsulter, tjänstemän vid myndigheter och kommuner). Karaktäristiskt för denna grupp är stor kunskap om ämnesområdet med fokus på praktiska resultat och i visst behov av detaljer om enskilda studier. Dessa visar ofta intresse för nytänkande. (3) Politiker och intresseorganisationer. Karaktäristiskt för denna grupp är viss kunskap om och ofta stort intresse för ämnesområdet men med begränsad tid för att sätta sig in i detaljer i enskilda studier. Gruppen sätter med förkärlek in resultat i en större 4
samhällelig kontext. (4) Journalister. Karaktäristiskt för denna grupp är extremt ont om tid för att sätta sig in i detaljer. De har fokus på nyhetsvärde för bransch och på betydelsen för människors vardagsliv. Med hjälp av journalister kan vi nå ut med våra resultat till en bredare allmänhet. Nedanstående kommunikationsinsatser riktar sig i något olika utsträckning till dessa målgrupper. Informationsinnehållet målgruppsanpassas. 3.1 Målsättningar Att profilera SAMOT i syfte att höja kunskapen om dess verksamhet hos olika aktörer i branschen och i övriga samhället (nationellt och internationellt) Att förbättra förutsättningarna för finansiering och forskningsutveckling Att informera om forskningsprojekt och resultat Att utveckla SAMOTs varumärke och bygga varumärkeskapital Att stärka SAMOTs identitet 3.2 Kommunikationsinsatser 3.2.1 Publicering i vetenskapliga journaler Varje projekt redovisas i form av vetenskapliga artiklar som skickas för granskning i vetenskapliga journaler 3.2.2 Skapande och underhåll av nätverk Identifiera och upprätthålla kontakter i relevanta nätverk Identifiera nyckelpersoner och bygga upp ett brett kontaktnät 3.2.3 Presentationsmaterial Grafisk profil och trycksaker. Ett antal trycksaker framställs inom SAMOT med syfte att underlätta spridning och påverkan. SAMOTs grafiska profil skall alla använda sig av. I den ingår SAMOT logotype. Logotypen ska finnas med i all informationsspridning och kommunikation. Utveckla broschyrer och OH presentationer. Informationsmaterialet ska följa SAMOT profil. Inventera behovet av ytterligare material 5
3.2.4 Utveckling av mediekontakter Etablera presskontakter lokal, riks, och/eller fackpress I de fall det finns ett nyhetsvärde i den planerade aktiviteten så skickas inbjudan till lokal, riks, och/eller fackpress. En sådan pressrelease sker med stöd av universitetets informationsavdelning 3.2.5 Vidareutveckling av SAMOTs hemsida www.samot.kau.se Utvärdera hur SAMOTs hemsida länkar till andra hemsidor (t ex kau och CTF) Anpassning av hemsidan efter SAMOT grafiska profil Fundera över medieingången på hemsidan Skapa en välfungerande, attraktiv, lättillgänglig och användarvänlig hemsida som bidrar till god extern och intern kommunikationsstruktur 3.2.6 Medverka vid nationella/internationella konferenser/seminarier Presentera forskningsresultat i nationella och internationella forskningskonferenser Delta i/arrangera branschspecifika konferenser och seminarier 3.2.7 Nyhetsbrev/populärvetenskapliga skrifter Regelbunden information i CTFs nyhetsbrev. Nyhetsbrevet vänder sig till forskare och praktiker inom service management och ska både informera inåt till de som är verksamma inom centrat, till övriga intressenter och till det externa nätverket. Nyhetsbrevet skickas elektroniskt varannan månad till idag ca 240 mottagare och dessutom publiceras det på SAMOTs hemsida. Regelbunden information i Aktuell tjänsteforskning som skickas ut per post två gånger per år till idag ca 420 mottagare och publiceras på SAMOTs hemsida Författa korta populärvetenskapliga beskrivningar för varje projekt 3.2.8 Att bygga varumärkeskapital Ett varumärke byggs upp av ett antal element (logga, namn, symboler) som identifierar och differentierar märket från andra. Varumärket SAMOT utgör det adderade värdet som reflekteras i hur kunder (individer och organisationer) tänker, känner och handlar i fråga om SAMOT. Tabell 1 innehåller en plan för varumärkesbyggande. Programmet innehåller en plan för att utveckla SAMOTs varumärke med hjälp av märkeselement och märkesaktiviteter på ett systematiskt sätt. Tabell 1. Program för tillvaratagande av SAMOTs varumärkeskapital 6
Aktivitet Ansvarig När Identifiera märkeselement som identifierar och differentierar SAMOT. Identifiera de viktigaste målgrupperna. Ledningsgrupp/styrelse Hösten 2008 Utvärdera hur varumärket SAMOT integreras och presenteras i Karlstads universitets marknadsföring (hemsida, officiella dokument och interna processer) Utvärdera associationer som indirekt överförs till varumärket SAMOT när det länkas till en annan enhet (t ex VINNOVA, Karlstads universitet eller partnerföretag) SAMOTs informatör i samarbete med Kau s centrala informationsavdelning Ledningsgrupp/styrelse Okt 2008 Våren 2009 3.2.9 Varumärkesstrategi Utveckla och genomför aktiviteter i syfte att tillvarata och öka SAMOTs varumärkeskapital Applicera identifierade märkeselement i alla marknadsaktiviteter i syfte att stärka SAMOTs identitet 4. UPPFÖLJNING En viktig del av ett planerat kommunikationsarbete är att följa upp både de genomförda kommunikationsåtgärderna och hur bilden av SAMOT förändras och utvecklas bland viktiga målgrupper. Vi behöver utvärdera hur kommunikationen fungerar och om de kommunikationsmål som har satts uppnås. Dessa erfarenheter kan sedan ligga till grund för det fortsatta kommunikationsarbetet. Genomförs utvärderingarna parallellt med kommunikationsaktiviteterna kan vi sedan successivt anpassa och utveckla insatserna löpande. 7
BILAGA 1 VARUMÄRKESBYGGANDE Echeverri, P., Fridberg, L. & Friman, M. Arbetsrapport Karlstad 2008 12 03
VARUMÄRKESBYGGANDE Inledning En arbetsgrupp bestående av Margareta Friman, Per Echeverri och Linda Fridberg har fått i uppdrag att skriva en rapport om de märkeselement som identifierar och differentierar SAMOT. Syftet är att utveckla SAMOTs varumärke med hjälp av märkeselement och märkesaktiviteter på ett systematiskt sätt. Arbetet med att skriva denna rapport har även omfattat ett möte med Rolf Alsing kommunikationschef vid Karlstads universitet. Rapporten har därefter behandlats av ledningsgruppen (081205)och styrelsen (081219). Rapporten utgår från tre huvudaktiviteter i varumärkesbyggandet (Kotler & Keller 2006): (1) val av märkeselement, (2) marknadsföringsaktiviteter/marknadsföringsprogram, (3) associationer som indirekt överförs till märket när det länkas till en annan enhet. Varje aktivitet behandlas separat nedan. Först behandlas relevanta målgrupper (finns även angivna i SAMOT kommunikationsplan Etapp 1 och 2). Målgrupper Målgrupper är personer och organisationer som inte är direkt involverade i arbetet med SAMOT. Viktiga grupper är partnerföretagens organisationer bortom kontaktpersonerna, universitetsledning, fakulteter och ämnen, journalister, politiker, kollektivtrafikbranschen och dess leverantörer och kunder samt det globala forskarsamhället. Vi kan något grovt beskriva dem enligt följande: (1) Forskare (dels transportforskning, dels annan ämnesforskning). Karaktäristiskt för denna grupp är mycket stor kunskap om ämnesområdet med fokus på teoretiskt nyhetsvärde och metodfrågor. (2) Branschfolk (trafikhuvudmän, operatörer, konsulter, tjänstemän vid myndigheter och kommuner). Karaktäristiskt för denna grupp är stor kunskap om ämnesområdet med fokus på praktiska resultat och i visst behov av detaljer om enskilda studier. Dessa visar ofta intresse för nytänkande. (3) Politiker och intresseorganisationer. Karaktäristiskt för denna grupp är viss kunskap om och ofta stort intresse för ämnesområdet men med begränsad tid för att sätta sig in i detaljer i enskilda studier. Gruppen sätter med förkärlek in resultat i
en större samhällelig kontext. (4) Journalister. Karaktäristiskt för denna grupp är extremt ont om tid för att sätta sig in i detaljer. De har fokus på nyhetsvärde för bransch och på betydelsen för människors vardagsliv. Med hjälp av journalister kan vi nå ut med våra resultat till en bredare allmänhet. 1. Val av märkeselement Märkeselement är de grunddrag som används för att identifiera och differentiera märket. Starka märken har många element (t ex logga, symboler, slogan och mytologiskt namn). Många element kan väljas vid varumärkesbyggande. Sex beslutskriterier anses viktiga vid val av märkeselement. (1) Minnesvärd hur lätt kommer man ihåg elementet? (2) Meningsfull hur trovärdig är elementet? Säger den något om produkten och vem som ska använda den? (3) Attraktiv visuellt, verbalt eller på annat sätt? (4) Överförbar kan elementet användas för att introducera nya produkter i samma kategori? (5) Anpassningsförmåga Hur lätt är det att uppdatera elementet? (6) Skydd Hur kan man skydda märkeselementet? Kan den lätt kopieras? Elementens förmåga kan testas genom att undersöka vad kunderna tänker eller känner om dessa element. SAMOT Märkeselement Arbetsgruppen har fört en diskussion utifrån ovanstående sex punkter. (1) Minnesvärd Akronymen SAMOT är formulerad för att man ska minnas den. Den finns inget liknande som vi känner till. Akronymen är kort och bildar ett ord vilket ökar möjligheten för att andra ska komma ihåg den.
(2) Meningsfull Akronymen i sig är inte meningsfull. Akronymen säger inget om innehållet. Akronymen används alltid med namnet som presenteras intill. I namnet finns nyckelord som service, marknad, transporter och forskning. Nyckelorden signalerar och berättar något om innehållet. Ordet forskning ger trovärdighet. Namnet säger något om inriktningen på forskningen och den berättar något om på vilket nivå våra studier ligger. Service signalerar att forskningen sker på en lägre nivå än t ex hela transportsystem. Nivå är mer mer mikro än makro. Namnet berättar att det handlar mer om aktörernas värld än myndigheter eller vägverkets agerande. Namnet signalerar också att det handlar om konkurrens och aktiviteter på marknadsnivå. Allt detta är fördelen med ett långt namn. (3) Attraktiv Visuellt använder vi en grön färg i våra bilder som anknyter till VINNOVA och som är i linje med KAUs färgsättningar. Vi har ett engelskt namn vilket ger oss en fördel att agera internationellt. De bilder vi använder är på olika trafikslag och på olika människor. Visullet handlar det därför mycket om miljöer och dynamik. Allt är i rörelse och det händer något. Det finns saker som vi medvetet har utelämnat. Vi använder t ex ingen ikon. Det vi vill förmedla lägger vi snarare i de bilder som vi använder än vid namnet. Vi har medvetet valt att inte inkludera solen (som är symbolen för Karlstads Universitet). Vi visar på så sätt att vi är distinkt skilt från universitet. (4) Överförbar Namnet definierar ett område (service, transporter). Namnet låser inte exakt vad vi håller på med utan det finns utvecklingsmöjligheter och kan inkorporera andra saker som vi inte forskar om i dag, t ex skulle man kunna inkludera logistik eller tillverkningsfrågor utan att behöva förändra namnet på forskargruppen. (5) Anpassningsförmåga Svaret påminner om förklaringen ovan. Vi låser inte upp oss utan kan inkludera nya och andra saker. Vi har en anpassningsförmåga. (6) Skydd SAMOT kan förstås kopieras. Vem som helst kan sätta upp en liknande akronym. Vi bedömer det som om själva ordet (SAMOT) inte är så attraktivt. Men vårt namn ligger
förstås i tiden. Designen kan man kopiera och man kan använda samma bildspråk osv. Vi tror dock att om man vill göra något liknande kommer man säkert vilja skilja sig åt. Sammanfattning Märkeselement Vi har en genomtänkt strategi vad gäller val av akronym och namn. Det finns utvecklingsmöjligheter. Viktigt är nu att marknadsföra och stärka SAMOTs varumärkeskapital. 2. Marknadsaktiviteter Märken handlar inte enbart om reklam och marknadsföring. Det handlar lika mycket om att komma i kontakt med märket. Kontaktytor kan vara: personliga observationer och användning, word of mouth, interaktioner med personal osv. Märkeskontakter definieras som informationsbärande upplevelser som relaterar till produkten eller tjänsten. Marknadsförare arrangerar märkeskontakter på många olika sätt genom t ex klubbar, kundgrupper, shower, event marknadsföring, sponsorer, besöksverksamhet, publika relationer och press releases. Oavsett vilka verktyg man väljer är det viktigt att personifiera, integration och internalisering. Personifiering sker genom att skapa aktiva relationer med sina målgrupper. Personifierad marknadsföring utgår från att skapa relevant marknadsföring för sina kunder en utmaning eftersom inga kunder är identiska. Integrering handlar om att mixa och matcha marknadsaktiviteter i syfte att maximera deras individuella och kollektiva effekter. För att lyckas med detta krävs att man har tillgång till olika marknads aktiviteter som stärker märket. Det handlar mycket om märkesmedvetenhet som innebär att kunder kan identifiera märket under olika förhållanden. Internalisering handlar om att anlägga ett internt perspektiv. Internalisering inkluderar aktiviteter och processer för att hjälpa och engagera anställda. Det är viktigt att alla anställda har en uppdaterad, djup förståelse för märket.
SAMOT Marknadsaktiviteter Nedan diskuteras SAMOT marknadsaktiviteter i relation till personifiering, integrering och internalisering. Personifiering. Vi arbetar med att anpassa vårt budskap till våra målgrupper. I t ex konferensdeltagande vänder vi oss mot forskarvärlden. Vi presenterar våra forskningsrön på ett traditionellt sätt. Vi har också partneraktiviteter där vi också presenterar våra forskningsresultat. Här försöker vi i högre grad visa på implikationer. Vi sysslar också med uppsökandeverksamhet (t ex inför varje ny etapp). Då har vi inriktat budskapet på att förklara fördelen/nyttan med partnerskap i SAMOT för just det företag vi besöker. I broschyrerna som vi har producerat så långt har vi satsat på en personligprägel genom att gestalta enskilda människor och deras projekt inom SAMOT. Vi har också medvetet valt att lyfta fram olika typer av människor (t ex seniora, doktorander) och människor från olika organisationer (forskare, partnerföretag). I samband med att VINN Excellence centrat formerades skickade vi ut press releases. SAMOT presenterades i ett antal tidningar (t ex DN och NWT). Specifika SAMOT projekt har presenterats i media (t ex SVD, Verdens Gang och lokala TV4 nyheterna). Vi producerade två broschyrer: en allmän beskrivning av SAMOT (engelsk) och en som riktade sig mer mot att synliggöra några pågående projekt (svensk). En viktig aktivitet under första etappen var att presentera en hemsida. Under pågående etapp har vi gjort en ny broschyr som beskriver andra projekt än i den första broschyren (svenska). Integrering. SAMOT har ett nätverk av olika aktörer. En medveten strategi är att försöka särbehandla varje aktör (forskare, journalist etc). Vår grafiska profil integrerar våra aktiviteter under ett gemensamt paraply. Vi har producerat en roll up, tryckt visitkort och utvecklat en grafisk profil. Hemsidan har kontinuerligt uppdaterats och varje vecka/var 14:e dag presenteras en nyhet. Internalisering Vi har företagit interna marknadsföringsaktiviteter i form av t ex forskarkonferenser för SAMOT forskarkollegium. Våra seminarier har synliggjorts på kaus intranät. Ett antal partnerträffar har genomförts bl a i syfte att öka vi känslan inom SAMOT. En annan aktivitet var att synliggöra SAMOT under CTFs 20 års jubileum.
Sammanfattning Marknadsaktiviteter För att tydliggöra diskussionen är det viktigt att påminna om SAMOTs målgrupper (forskare, branschfolk, politiker/intresseorganisationer samt journalister). Forskare och branschfolk är de primära målgrupperna. Nedan diskuteras marknadsaktiviteter i relation till olika målgrupper. Marknadsaktiviteter som riktar sig som mot alla diskuteras inte (t ex broschyrer, webb). SAMOT når ut till andra forskare genom de aktiviteter som angetts ovan. Viktiga frågor är hur mycket vi når ut och om det är rätt forskare som är mottagare för vårt budskap? Under etapp 1 och fortsättningsvis under etapp 2 har en medveten strategi varit att aktivt nå ut till forskare. Vi har god representation på flera olika internationella och nationella konferenser. Vi har också besökt och fått besök av internationella forskare (t ex från Holland, Schweitz, USA). Vi har anordnat seminarier för att nå andra forskare. En möjlighet som vi har utnyttjat är att vi är aktiva inom flera olika fält: transportforskning, serviceforskning och ämnesforskning. Vi har tryckt på att det är viktigt att våra resultat är relevanta såväl för transportforskare som för forskare inom olika ämnesdiscipliner. Marknadsaktiviteter för att nå branschfolk är förstås delvis samma som ovan. Vi är aktiva på transportkonferenser som riktar sig både till praktiker och forskare. Vi deltar också på interna (för branschen) möten. Vi har anordnat symposier, t ex partnermöten. En utvecklingsmöjlighet är att i högre grad utnyttja våra partners och genomföra gemensamma marknadsaktiviteter. Vi bör undersöka om SAMOT finns länkade på partners hemsidor. Politiker/intresseorganisationer. Vi har deltagit i olika former av policydiskussioner. Vi har haft politiker på besök (t ex Lars Lejonborg) och vi har också deltagit i seminarier där publiken i huvudsak utgjorts av politiker. Marknadsaktiviteter för att nå journalister sker främst via press releser. Transportforum är också viktigt. Vi planerar nu att rekrytera kompetens som kan hjälpa oss i dessa aktiviteter (kontakter finns med tidigare chefsredaktören på Resor & Trafik). Vi samarbetar med kommunikationsavdelningen vid Karlstads universitet i dessa frågor. Vi försöker tillhandahålla korta beskrivningar av projekt (bl a på webben). Därutöver finns förstås abstracts och artiklar. En viktig strategi är att arbeta uppmärksamhetsskapande.
En slutsats är att vi expanderar vår synlighet i takt med att vi utvecklar våra partnerrelationer och vår forskning. 3. Associationer som indirekt överförs till märket Varumärket kan stärkas genom att länkas till annan information som har betydelse för kunden, t ex företaget, länder eller andra geografiska platser. Märket kan också relateras till andra märken, talesmän/kvinnor, sport/kulturella händelser (sponsorer) eller till någon annan tredje källa. Relevanta associationer för SAMOT SAMOT länkas till andra enheter som har sina egna associationer vilket skapar ett mervärde och nya märkesanknytningar. Genom att länkas till Karlstads universitet understyrks värden om forskning och utbildning. En översyn har genomförts i syfte att visa i vilken omfattning SAMOT syns i Karlstads universitetsmiljö (se bilaga). Rapporten föranleder en slutsats om att SAMOT som ett VINN Excellence center är väldigt osynligt. Detta har diskuterats med Rolf Alsing som är kommunikationschef på universitetet. SAMOT länkas till Vinnova genom att t ex finnas med på deras hemsida. Denna länk understryks också via SAMOTs gröna färg i loggan. Vinnova är en tung forskningsfinansiär vilket understryker att man blivit utvald för sin kvalitet och innovativa inriktning. SAMOT länkas till CTF som är moder organisationen. Vi har haft och har nytta av koppling till CTF. Nu syns vi på CTF hemsida, i nyhetsbrev och i annat kommunicerande material. SAMOT länkas också till konceptet VINN Excellence centrum. Via ett nätverk (se http://www.competence research centres.eu/no_cache/crcs/) länkas vi med samtliga sådana centrum i Europa. Detta signalerar excellent forskning i samverkan med företagspartners. SAMOT länkas också till ren ämnesforskning t ex psykologi, företagsekonomi och arbetsvetenskap. Här är kopplingen dock inte lika tydlig. En bra exempel är dock att i diskussioner om handelshögskola för fram transporter som en möjlig inriktning. Et annat
exempel är handledning av studenter i respektive ämne. Att vi syns i flera olika sammanhang signalerar att vi är kunniga på att driva såväl ämnes som flerdisciplinär forskning. SAMOT länkas också till flera företagspartners. En sådan länk signalerar att vi är intresserade av och engagerade i att föra ut våra forskningsresultat till branschen. Ett viktigt mål för SAMOT är att driva utvecklingen i branschen vilket understryks i denna association. Sammanfattning Associationer SAMOT associeras med andra aktörer vilket ger upphov till olika mervärden. Det är viktigt att undersöka om denna association är tydlig och att den görs på rätt sätt. Utvecklingsmöjligheter finns, t ex hur väl är vi synliga på Karlstads universitet och hos våra partners? 4. Uppföljning och mätning av varumärket SAMOT Kotler & Keller (2006) beskriver hur sk spårningsstudier kan användas för att samla information från intressenter rutinmässigt över tid. Sådana studier innehåller vanligtvis kvantitativa mått som ger information om hur märket och marknadsaktiviteter utförs utifrån ett antal nyckeldimensioner. Syftet är att förstå var, hur mycket och på vilket sätt värde skapas. Referenser Kotler, P. & Keller, K. L. (2006). Marketing Management 12e. Pearson Education, Inc., Upper Saddle River, New Jersey.
BILAGA Utvärdering av hur varumärket SAMOT integreras och presenteras i Karlstads universitets marknadsföring (hemsida, officiella dokument och interna processer) Karlstad universitets hemsida På www.kau.se/forskning, finns SAMOT presenterat under Centrumbildningar & forskargrupper samt Länkar. Under länken tidskrifter finns en länk till CTFs Aktuell tjänsteforsking vilket alltid innehåller SAMOT nyheter. Detta kan dock inte en oinformerad person veta då CTFs Aktuell tjänsteforsking inte innehåller några signal ord. www.kau.se, Nyheter från Inslaget, finns SAMOT med på Inslaget kan det också i så fall synas på universitetets hemsida externt. (SAMOT nämndes t ex som en viktig verksamhet vid universitetet i samband med Peter Honeths besök). Det syns inte någonstans att Kau har ett Vinn Excellence Center SAMOT. Kau presenterar och beskriver sex prioriterade kunskapsområden inom forskningen: - skog, miljö och material (nationella forskningsprogram Ytbehandlingsprogrammet och T2F. NÄS, Nätverket för älvsäkerhet) - kommunikations och tjänstesamhället (CTF, Centrum för HumanIT, CMIT Communication: Media and Information Technology.) - lärande i skola och arbetsliv (CSL Centrum för språk och litteraturdidaktik) - regional identitet och välfärd (Turism och fritid, Miljöfocus och Cerut) - genusrelationer i samhället - kultur och gestalning (narrativitetsgruppen, Musikhögskolan Ingesund och Skapande Centrum) Inget av dessa prioriterade områden pekar explicit på transporter i allmänhet eller kollektivtrafik i synnerhet. SAMOT kan dock hänföras till området kommunikation och tjänstesamhället men nämns inte inom parentesen.
Nyhetsbrev KaU Nyhetsbrevet Nyheter från Karlstads universitet distribueras till alumnimedlemmar, små och medelstora företag i Karlstads kommun, universitetets partnerföretag och andra samarbetspartner som informationsavdelningen fått kännedom om. Andra samarbetspartners kan vara klustren, andra lärosätens rektorer och informationsavdelningar, länets riksdagsledamöter, kommunalråd och kommunledningar i Värmland inklusive ordförande och högste tjänsteman inom barn och utbildningsnämnderna, näringslivsutvecklare mfl, landstingsledning och länsledning, region Värmland, landshövdingarna i Värmland och angränsande län, riksdagens utbildningsutskott, regeringens minister för skola samt högre utbildning och forskning och så några till. Det har inte funnits någon nyhet om SAMOT i Nyheter hittills. Vi noterade även att forskare från CTF har varit med men presenterats som forskare från Kau. CTFs hemsida, CTF News och Aktuell tjänsteforskning SAMOT finns under Research på CTFs hemsida (länk finns som går direkt till SAMOTs hemsida). SAMOT forskare och aktiviteter presenteras alltid i CTF News och Aktuell tjänsteforskning. Övrigt Sammanfattningsvis visar denna genomgång att (förutom på Kaus hemsida och tillfälliga nyheter på Inslaget) så är SAMOT osynligt på Karlstads universitet. Det nämns ingenstans att det finns ett VINN Excellence Center på universitetet. Förutom (o)synlighet i den virtuella världen är heller inte SAMOT eller VINN Excellence synliggjort i den fysiska miljön. Det finns inte någon skylt som synliggör SAMOT och som visar hur man kan hitta fram till SAMOT. Skyltning är dock beställd och kommer att åtgärdas inom kort.
BILAGA 2 AKTIVITETSLISTA Baserat på rapport om varumärkesbyggande (se BIL 1) har följande aktiviteter identifierats. En tidsplan har upprättats i syfte att underlätta genomförande och uppföljning. Ansvarig person för respektive aktivitet har utpekats. Aktivitet Tidsplan Ansvarig Status Linda access till v.4 Christina Knowles Åtgärdat expertsvar Nyhetsbrev nr 1 v. 19 Linda Fridberg Åtgärdat Nyhetsbrev nr 2 v. 45 Linda Fridberg Åtgärdat Engelsk broschyr v. 41 44 Margareta Friman Åtgärdat Pressbilder på v. 19 Linda Fridberg hemsida Debattartikel i SVD v. 19 Margareta Friman Åtgärdat Utveckling av v. 27 Linda Fridberg mediaingång på hemsidan Upprätta medialista v. 27 Christina Knowles Åtgärdat Nyttja v. 38 Christina Knowles Persontrafikdagarna i oktober för pressaktivitet Publicerade abstract Löpande Linda Fridberg skickas till Christina Bedöma nyhetsvärde Löpande Christina Knowles utifrån abstract Uppföljning av aktiviteter må 4/5 kl 10.00 Margareta, Christina och Linda Åtgärdat Kartläggning av informationskanaler hos partners. Synlighet. Hösten 2009 Linda Fridberg & Christina Knowles
1 broschyr med fokus på implementering Synlighet KAU Uppföljning av aktiviteter må 29/9 kl 13.00 Uppföljning av aktiviteter må 30/8 kl 10.00 Projektfoldrar Maj 2010 November 2008 Våren 2010 Margareta Friman Linda Fridberg Margareta, Christina och Linda Margareta, Christina och Linda Linda Delvis åtgärdat Åtgärdat