Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande detaljreglerna för KRAV-certifierad Får- och Getproduktion remissas fyra andra dokument innehållande gemensamma regler samt regler för övriga djurslag, nämligen: Gemensamma Regler Nötkreatur Gris Fjäderfä 1

Får och get KARENSTIDER VID INTRÄDE OCH INKÖP 5.1.5 Karenstider vid inträde Karenstiderna för får och getter är (EU): Kommenterad [PQF1]: Ändringar: Uppdelat i en text för alla djurslag under Gemensamma regler. Och här ges de specifika karenstiderna för får och getter. 6 månader för produktion av kött, hudar och ull 6 månader för produktion av mjölk Du får sälja lamm och killingar som föds under karenstiden som KRAV-certifierade när 6 månader gått från karensstarten. (EU) Alternativt kan du välja: 24 månader för mjölk, kött, hudar och ull när mark och djur samtidigt läggs om till KRAVcertifierad produktion. Du ska utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. (EU) Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. 5.1.7 Karenstid för inköpta konventionella får och getter Om du redan har en KRAV-certifierad djurhållning och köper in konventionella djur av samma slag för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren också skötas enligt KRAVs regler under sin karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Lamm och killingar till dessa inköpta djur har ingen karenstid. (EU) Kommenterad [PQF2]: Ändringar: Anpassat till djurslaget. 2

Karenstiderna för får och getter är (EU): 6 månader för produktion av kött, hudar och ull 6 månader för produktion av mjölk Om du har djurhållning i karens och köper in konventionella djur av samma slag för rekrytering eller avel ska de också skötas enligt KRAVs regler under ovan angivna karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Lamm och killingar till dessa inköpta djur kan säljas som KRAV-certifierade när karensen för din djurhållning uppfyllts. (EU) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. INKÖP AV DJUR 5.3.2 Inköp av KRAV-certifierade djur för uppfödning till slakt Du får köpa in lamm och killingar från maximalt 3 besättningar inom en tolvmånadersperiod. (K) 5.3.4 Inköp av enstaka konventionella får och getter Du får bara köpa in enstaka konventionella djur i avelssyfte. För rekrytering får du årligen köpa in maximalt 20 procent ungtackor/-getter som inte lammat/killat, räknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur du har efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) Kommenterad [PQF3]: Ändring: Första meningen tillagd. Detta följer EU-förordningen och det blir tydligt att avelsbagge,-bock är tillåtet att köpa in. 3

UTEVISTELSE OCH BETE 5.4.5 Tid på bete under betesperioden Du ska ordna så att får och getter är ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. (EU) Kommenterad [PQF4]: Ändringar: - Tidigare regel uppdelad i 2; betestid och betesintag Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. 5.x.x Betesintag under betesperioden Djuren ska ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K) Kommenterad [PQF5]: Ändringar: - Tidigare regel uppdelad i 2; betestid och betesintag Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. 5.4.5.1 Utevistelse för baggar och bockar Baggar och bockar för avel får du undantagsvis hålla i obevuxna rastgårdar under betesperioden och utevistelseperioden. På vintern får de hållas inne. (EU) 5.x.x Utevistelse för får och getter övrig tid Under annan tid än betesperioden ska får och getter kunna vara ute minst en del av dagen. Du kan dock få göra undantag från kravet på utevistelse vintertid om du uppfyller de extrakrav som finns i regel 5.4.7. (K) Kommenterad [PQF6]: Ändring: Bör -regel om färskt grovfoder borttaget. Kommenterad [PQF7]: Ändringar: - Text utklippt från 5.4.5. Egen regel skapad. Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. 5.4.6 Tillfällig innevistelse för får och getter I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Du får under betesperioden och övrig tid som djuren ska ha daglig utevistelse, tillfälligt hålla dem inne högst 2 veckor vid betäckning, inseminering, sinläggning, för att föda eller före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp, otjänligt väder, stor risk Kommenterad [PQF8]: Ändringar: -Mindre ändringar för att bättre överensstämma med motsvarande regel för nötkreatur. 4

för rovdjursangrepp eller efter klippning. Under perioden med lamning och killning får du hålla gruppen eller grupper av besättningen inne. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge djuren tillgång till utevistelse. (EU) STALLFÖRHÅLLANDEN 5.6.6 Mått i stallar för får och getter Det utrymme inomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerade i tabellen nedan. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. (K) Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. Tabell 2 Utrymmeskrav för får och getter Minsta utrymme inomhus (m 2 per djur ) Minsta utrymme utomhus/rastgård (m 2 per djur ) Vuxet får eller get 1,5 (EU) 2,5 (EU) Dräktig tacka 1,7 (SL) 2,5 (EU) Lamm eller killing: Levande vikt (kg): < 15 0,35 (EU) 0,5 (EU) < 30 0,5 (SL) 0,5 (EU) 5

> 30 1,0 (SL) 1,0 (K) Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna i grupperna. 5.x.x. Utomhusyta (Rastgård) Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete, såvida du inte håller dem i ett stall som uppfyller kraven i regel 5.4.7. (K) Kommenterad [PQF9]: Ändring: - Ny regel som förtydligar när ytan utomhus ska finnas. - Villkor för rastgården flyttad från tidigare regel 5.4.18 Rastgården får vara täckt med tak upp till 75 procent av ytan (EU). 5.x.x Får och getter i ligghall För djur som hålls i ligghall, kan ytan i ligghallen utgöras av minimikravet för liggyta enligt svensk djurskyddslag. Totala tillgängliga ytan ska dock vara lika stor som den sammanlagda ytan för minsta utrymme inomhus och utomhus. Kommenterad [PQF10]: Ny regel. Ersätter tidigare kolumner i tabell 2 Exempel: Du har 10 dräktiga tackor i en grupp i en ligghall med ständig tillgång till utevistelse. Tackorna har ett utrymme på 12 m 2 (1,2 m 2 per djur enligt SL) i ligghallen. Tackorna ska ha minst 42 m 2 totalt, om man lägger ihop ytan inomhus och utomhus/rastgård. Du kan då alltså minska ytan inomhus. Ytan i rastgården ska då vara minst 30 m 2. 5.4.7 Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden Du får hålla får och getter inne under vintern utan tillgång till rastgård, om stallet har (K): 1,5 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt tabell 2 för vuxna djur. 6

2 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt tabell 2 för lamm och killingar. Ljusinsläpp i stallet motsvarande minst 10 % av golvytan. Insläpp av frisk luft så att stallmiljön blir utomhusliknande, men torr och vindskyddad. Dessutom ska dina får och getter, så länge vädret gör det möjligt, vara ute dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden. (K) Regeln gäller även lamm som föds under vintern och slaktas innan betesperioden, om den är förenlig med EU-förordningen för ekologisk produktion. Om så inte är fallet gäller att dessa lamm ska ha tillgång till utevistelse på rastgård efter lamningsperioden för att kunna säljas som KRAV-certifierade. (K) Du får en större avvikelse om dina får eller getter inte har tillgång till utevistelse under vintern utan att stallet uppfyller villkoren ovan. 5.x.x Avskildhet vid lamning/killning Får och getter ska kunna lamma/killa avskilt från andra djur. Inomhus ska du bevaka djuren för att vid behov kunna avskilja dem från övriga i flocken senast direkt i samband med födseln. Kommenterad [PQF11]: Just nu tittar Jordbruksverket på denna fråga och den föreskrift som anger vad som ska gälla för dessa lamm ska remissas nu under vintern/våren. Kommenterad [PQF12]: Ny regel! Motsvarande regel som finns för kor och grisar. Har saknats för får/get. Avskildhet i samband med födsel är viktigt bland annat för undvika lammtjyvning. Utomhus finns gott om plats och djuren kan själva söka sig undan flocken. SJÄLVFÖRSÖRJNING OCH FODER 5.7.1.1 Självförsörjningsgrad för får och getter Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för får och getter ska vara: Kommenterad [PQF13]: Ändringar: - Anpassat till djurslaget nötkreatur - Skrivning anpassad till ändringar 2015. Minst 60 % för mjölkande djur (EU) 7

Minst 75 % för övriga (K). Besättningar i områden med begränsad tillgång på eget foder och begränsad möjlighet att samarbeta om foder och gödsel med en annan KRAV-gård, till exempel på öar, kan få undantag från självförsörjningskravet på 75 % till en lägre nivå, dock lägst 60 %. Ditt certifieringsorgan ska bedöma vad som är rimlig nivå för din gård. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.13 Andel kraftfoder i foderstaten för får och getter Du får utfodra enligt följande: Kommenterad [PQF14]: Ändringar: Anpassat till djurslaget, samma innebörd. Högst 30 procent kraftfoder till slaktdjur och ungdjur (K). Högst 40 procent kraftfoder till mjölkproducerande djur (EU). Du får höja andelen till högst 50 procent under 3 månader tidigt i laktationen (EU). Du får också tidigarelägga 3-månadersperioden för högdräktiga tackor och getter då de på grund av fostrens tillväxt inte har utrymme för att konsumera tillräckligt mycket grovfoder. (K) Högst 40 procent kraftfoder till lamm och killingar vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat. Perioden får vara längst 1 månad efter avvänjning. (EU) Du ska beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som ts. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.12 Fri tillgång till grovfoder Du ska ge djuren fri tillgång till grovfoder av god kvalitet (EU). Bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat. Getter ska ha tillgång till vedartade växter eller grenar året om. (K) Kommenterad [PQF15]: Ändringar: - Anpassat till djurslaget. - Smakligt ersatt med god kvalitet. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 8

5.7.15 Klimat och miljönytta i utnyttjandet av grovfoder För får och getter ska du uppfylla minst ett av följande regelalternativ (K): Du ska hålla dina djur huvudsakligen på betesmark under betesperioden. För slaktdjur innebär det minst en betesperiod. Som "betesmark" räknas mark med kod 52 enligt Jordbruksverket och liknande marker. Även permanenta betesvallar på åkermark, där vallen inte brutits på de senaste 10 åren räknas som betesmark. Du ska ha en god utfodringsstrategi för att minimera risken för över- eller underutfodring. Du ska kunna beskriva hur utfodringsstrategin ser ut. Till exempel genom att analysera ditt skördade grovfoder eller göra annan bedömning av näringsinnehållet i olika skördepartier och utfodra till olika djurgrupper därefter. Du ska följa upp att dina slakt- och rekryteringsdjur har en bra tillväxt genom vägning eller annan bedömning av tillväxten. Du ska kunna visa på en bra tillväxt hos dina slaktdjur genom till exempel normala slaktvikter på slaktavräkningen. Vid återkommande problem med slaktvikter eller låg fettklassning krävs en dokumenterad uppföljning av tillväxt och utfodringsstrategi tills problemen avhjälpts. Du kan använda olika alternativ för att uppfylla regeln för olika djurgrupper. UTFODRING AV LAMM OCH KILLINGAR 5.8.1 Digivning Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn, men de får gärna dia längre tid. (K) Om din besättning går igenom en period med sanering av en speciell sjukdom där diande inte kan tillåtas, till exempel CAE hos get, får du göra undantag från regeln om du informerar ditt certifieringsorgan i förväg. Du får en större avvikelse om regeln inte följs. 9

5.8.2 Mjölkutfodring under mjölkperioden Efter råmjölksperioden ska lamm och killingar huvudsakligen födas upp på det egna djurslagets oprocessade KRAV-certifierade mjölk till dess att lammet är minst 8 veckor och killingen är minst 6 veckor. (EU) Om ungarna inte har möjlighet att dia ska de kunna suga mjölk i en naturlig ställning genom en konstgjord spene som inte ska vara placerad för högt. För att tillfredsställa djurets sugbehov ska du låta mjölkbaren, napphinken eller motsvarande finnas tillgänglig en tid efter att djuren har druckit upp mjölken. (K) 5.8.3 Utfodring med mjölk från moderdjur i karens Du får utfodra djurens ungar med mjölk från konventionellt inköpta moderdjur när det har gått 2 månader från moderdjurens karensstart. (K) 5.8.4 Utfodring med mjölk från läkemedelsbehandlade djur Mjölk från läkemedelsbehandlade djur under den karenstid som Livsmedelsverket har fastställt får du endast ge till det behandlade djurets egen diande unge (K). Efter den av Livsmedelsverket fastställda karenstiden får du ge mjölken också till andra avkommor. Ovanstående gäller också mjölk från moderdjur som behandlats upprepade gånger och som ska gå igenom en extra karensperiod enligt regel 5.10.11. (K) 5.8.5 Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning Du får även använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker under högst en vecka kan djuren ändå vara fortsatt KRAV-certifierade. (K) Kommenterad [PQF16]: Ingen ändring, endast anpassning till djurslaget. 10

Djur som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter 6 månaders karens. (K) Det är tillåtet att hetta upp mjölk eller att använda mjölk från ett annat djurslag för att bekämpa sjukdomar, om en veterinär har rekommenderat det. (K) 5.x.x Kraft-och grovfoderutfodring under mjölkperioden Du ska se till att lamm och killingar har riklig tillgång till kraftfoder och lämpligt grovfoder under mjölkperioden.(k) Reglerna för andelen kraftfoder, 5.7.13, tillämpas efter mjölkperiodens slut. Kommenterad [PQF17]: Ändring: Tidigare del av 5.8.2. Ingen nytt krav men blir egen regel. OPERATIVA INGREPP 5.10.17 Djurens ålder vid avhorning Du får låta avhorna djur som är yngre än 8 veckor genom bränning (K). Djuren ska vara bedövade (SL) och ska ges smärtstillande medel vid ingreppet (K). Kommenterad [PQF18]: Inte vanligt eller förekommande alls på lamm, men däremot vanligt på getter, därför behålls denna regel även här under djurslaget Får och Get. Vid speciella omständigheter som sena hornanlag kan avhorning genom bränning göras vid något högre ålder. Avhorning av äldre djur är tillåten av djurskydds- eller hanteringsskäl. (EU) Sedering i samband med avhorning är tillåten men inget krav. På KRAVs hemsida hittar du information om bedövning, smärtlindring och sedering. http://www.krav.se/bedovningoch-smartlindring Kommenterad [PQF19]: Nytt tillagt förtydligande om sedering. Se definitioner för sedering, bedövning och smärtlindring i slutet av dokumentet Gemensamma Regler. 11