KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 2 års vattendragskontro
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2 Innehå Kungsbackaån 2 2 års vattendragskontro 3 Biagor ti årsrapport 2 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund 3 Kontroprogram 4 Undersökta variaber 6 Tabeer över anaysvärden 6 Kimat 7 Vattentemperatur 7 Vattenföring 8, Sandsjöbäcken, Issjöbäcken, V. Ingsjöns utopp, nedströms Lindome P, Liån, Heden.1, nedströms Hammargårds reningsverk, Haabäcken vid Vara, Söderå, Sagsjöbäcken P18, Hassungaredsbäcken Övriga variaber 18 18 18 18 19 19 19 2 2 2 2 23 Försurningssituationen Kakningsprojekt Kungsbackaån Syrgas 23 Efiske Totat organiskt ko 25 Efiske recipientkontro Turbiditet 26 Efiske kakeffektuppföjning Konduktivitet 27 ph 11 Långa trender i Kungsbackaåns utopp 29 Närsatsituationen 13 Totakväve 15 Kvävetransport 15 Totafosfor 16 Fosfortransport 16 Mätstationerna 18 1
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Kungsbackaån Kungsbackaåns vattensystem är beäget inom Härryda, Marks, Möndas och Kungsbacka kommuner och ingår i Västra Götaands och Haands än. Avrinningsområdet omfattar en tota yta av ca 33 km², varav sjöareaen utgör 6,6 procent. Ån börjar med utoppet från Västra Ingsjön och rinner västerut. I denna sträckning kaas ån också Lindomeån. Ti ån avvattnas, i det övre oppet, sjöar som Finnsjön, Yxsjön, Nordsjön och Östersjön. Vid Lindome byter ån namn ti Kungsbackaån. Liån utgör det viktigaste tifödet nedströms Lindome. Ån mynnar sutigen ut i den inre deen av Kungsbackafjorden som i augusti 25 bev västkustens första marina naturreservat. Landskapet karakteriseras i de övre dearna av barrskog med tunna jordar, svårvittrade bergarter och näringsfattiga sjöar. En stor de av området utgörs av moss- eer myrmarker, viket bidrar ti att göra många av sjöarna humusrika. Nedströms ökar andeen ängs- och jordbruksmark. Ån rinner i sin nedre de genom bördiga jordbruksmarker, som utgörs av ersätter från gama havsbottnar. Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga Häingsjö Lindome P18 Häesåker Anneberg P Kungsbacka,1 Kungsbackaåns avrinningsområde med provpunkter för Kungsbackaåns vattenvårdsförbund. P18 är en ny punkt för året och befinner sig i nedre deen av Hassungaredsbäcken. 2
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 2 års vattendragskontro Föreiggande rapport från Kungsbackaåns vattenvårdsförbund redovisar resutaten av 2 års vattendragskontro samt tidsutveckingen av oika variaber. Rapporten innehåer också ett anta biagor där undersökningar och åtgärder redovisas, som utförts i avrinningsområdet. Eftersom rapporten ej trycks utan distribueras som ett eektroniskt dokument har vi vat att inte korta ner biagorna. Band annat finns hea mijörapporten för Landvetter fygpats finns med, ikaså änsstyresens rapport för efisken för hea Västra Götaand. Biagor ti årsrapport 2 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Kakning i Kungsbackaåns vattensystem 2 Redovisning från Göteborgsregionens kommunaförbund. biaga 1 Mijörapport 2 för Göteborg Landvetter Airport Här redovisas b.a. under året företagen kontro av dagvatten. biaga 2 Efiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter fygpats mijökontroprogram år 2. biaga 3 Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2. Ingående i Swedavias mijökontroprogram. biaga 4 Åtgärdspan för restaurering av Sagsjön Samarbetsprojekt mean Jehander Sand & Grus AB, Möndas kommun och Göteborgs Ornitoogiska Förening. biaga 5 Efiske i Västra Götaands än 2 Kakeffektuppföjning i Västra Götaands än. Kungsbackaån: sammanfattning sid 8, efiskeokaerna sid 4 114. biaga 6 Mindre näring ti Kungsbackafjorden Utredning om minskad näringsbeastning ti Kungsbackafjorden. Uppdragsgivare är Kungsbackaåns och Lygnerns vattenråd biaga 7 Anaysdata (både som.xs och.csv) biaga 8 3
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Kontroprogram Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Anneberg P Kungsbacka Häingsjö Vattendragskontroen bedrivs enigt ett, tisammans med medemmar och berörda änsstyreser, upprättat kontroprogram. Detta har under årens opp reviderats vid fera tifäen och anpassats ti föreiggande, successivt förändrade behov. Det nu gäande programmet, som avser kontroen från 23 och framåt, ägger tyngdpunkten på kontro av närsater på 7 provtagningspunkter. Ytterigare 3 provtagnings punkter införivades i vattendragskontroen 2. Ännu en provpunkt, P18, kom med i programmet från och med 211. Såedes totat 11 provtagningspunkter med tyngdpunkt på närsater. Benämning på aa provpunkter och motiv ti provtagning på dessa föjer nedan.,1 Provtagningspunkternas äge., Sandsjöbäcken. Denna provpunkt tjänar främst som referenspunkt ti Issjöbäcken. Provtagning och anayserade variaber enigt schema A nedan., Issjöbäcken. Issjöbäcken beastas av verksamheten på Landvetter fygpats. Provtagning och anayserade variaber enigt schema A nedan., Västra Ingsjöns utopp. Ingsjöarnas utopp representerar Kungsbackaåns övre, skogs- och sjödominerade avrinningsområde och fungerar också som referenspunkt för beastningen från jordbruk och tätorter nedströms. Från och med 2 tas prover varje månad, tidigare varannan. Provtagning och anayserade variaber enigt schema B nedan., nedströms Lindome. När denna punkt inrättades fanns i Lindome August Werners fabrik i drift. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan. P, Liån är det största bifödet ti Kungsbackaån. Den beastas av jordbruk, ett sågverk, en husfabrik och en fiskoding samt av försurning. Samtidigt är Liån viktig för ax- och havsöringsåterväxten. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan., Hede. Denna punkt igger uppströms Kungsbacka samhäe. Här tas även prov i änsstyresens övervakningsprogram. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan..1, nedströms Hammargårds reningsverk. Detta är den punkt som igger närmast havet och beskriver därmed Kungsbackaåns samade beastning på Kungsbackafjorden och västerhavet. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan., Habäcken vid Vaa. Kom med i provtagningsprogrammet 2. Ån har varit reproduktionsoka för havsöring och ax och har fått mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan. 4
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2, Söderå. Kom med i provtagningsprogrammet 2. Åns avrinningsområde har fått ny markanvändning med b.a. en gofbana och dagvattentiförse från omkringiggande bebyggese. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan., Sagsjöbäcken. Kom med i provtagningsprogrammet 2. Bäcken är beastad från bergtäkten vid Sagsjön och från dagvattentiförse från omkringiggande bebyggese. Provtagning och anayserade variaber enigt schema C nedan. P18, Hassungaredsbäcken. Kom med i provtagningsprogrammet 211. Bäcken är beastad från en gofbana. Provtagning och anayserade variaber enigt schema B nedan. Vattenprovtagning och sammanstäning av årsrapport har utförts av Meica, Göteborg. Fysikaisk-kemiska anayser har utförts av Eurofins, Lidköping. Schema A, Anayserade variaber Provtagningsmånader totakväve jan, mars, maj, jui, sept, nov totafosfor jan, mars, maj, jui, sept, nov Schema B, P18 Anayserade variaber Provtagningsmånader totakväve aa totafosfor aa Schema C, P,,.1,,, Anayserade variaber Provtagningsmånader temperatur aa konduktivitet aa turbiditet aa färg aa ph mars maj, oktober december akainitet mars maj, oktober december syrgas apri september syremättnad apri september totakväve aa totafosfor aa TOC (totat organiskt ko) aa 5
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Undersökta variaber Utöver den fysikaisk-kemiska vattenkontroen (se tabeer) har Västra Götaands än ett anta provtagningspunkter i Kungsbackaåns avrinningsområde. Under år 2 har inom ramen för kakeffektkontroen efiskeundersökningar genomförts i fem vattendrag i avrinningsområdet. Göteborg-Landvetter fygpats har enigt sitt kontroprogram genomfört fyra efisken i Issjöbäcken och ett i Lindomeån. Också ingående i mijökontroprogrammet är de nätprovfisken som gjordes i Östra och Västra Ingsjön. Tabeer över anaysvärden Tabeer över anaysvärden för 2 går att äsa och adda ner från hemsidan www.kbavvf.se i form av en text- eer excefi. Här finns även årsrapporterna nedaddningsbara, från och med år 23 och framåt, pus andra matnyttiga och intressanta dokument rörande Kungsbackaåns avrinningsområde och Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund. Punkter i Kungsbackaån med provfisken 2. Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga Häingsjö Lindome P18 Häesåker Anneberg P Efisken från kakeffektuppföjningen i Västra Götaand 2. Ofyda = ej fiskade Kungsbacka Efisken från mijöuppföjning Göteborg Landvetter Airport 2.,1 6
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Kimat Lokaa vädereksförhåanden påverkar tiståndet i sjöar och vattendrag och är en bidragande orsak ti variationer i uppmätta värden. Vattentemperatur Vattentemperaturen var för första kvartaet av året ungefär ika med medetemperaturen för perioden 22 211. Under perioden apri ti och med jui var temperaturen år 2 väsentigt ägre än genomsnittet för dessa månader, i jui tangeras minimivärdet för perioden. För månaden augusti stiger temperaturen och är ika med mede för perioden. Sedan sjunker den något under september och oktober för att tifäigt igga något över mede i november. Och sutigen i december månad igger återigen temperaturen väsentigt under mede för perioden 22 211. Sammanfattar man detta så igger 2 års vattentemperaturer för första kvartaet ika med mede jämfört med föregående -års period. För andra kvartaet väsentigt under och för tredje och fjärde kvartaen under medetemperatur jämfört med föregående -års period. Vattentemperatur, huvudfåran vid Lindome () 2 Medetemp och min - max för 22-211 25 2 15 C 5 jan feb mar apr maj jun ju -5 7 aug sep okt nov dec
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Vattenföring SMHI har från och med 2 en ny beräkningsmode för vattenföring som heter HYPE (HYdroogica Predictions for the Environment), som är en nyutveckad hydroogisk mode för integrerad simuering av föden och omsättning av vatten och näringsämnen, för Sverige kaas den S-HYPE. S-HYPE ersätter den tidigare använda PULS-modeen. S-Hype ger inte riktigt samma resutat som PULS och för tidsserier vid fördjupade anayser ska man överväga att räkna om t.ex. transporter av näringsämnen med S-HYPE. Vattenföringen i Kungsbackaån 2 dygnsmedevärden m³/s 4.1 Koahed V. Ingsjöns utopp 3 2 j f m a m j j a s o n Medevattenföring 1984 2 m 3/s P.1.1 S-Hypedata 8 6 4 2 1985 199 1995 2 8 25 2 d
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Beräknad vattenföring för 2 framgår av diagram på föregående sida och tabeer nedan. I diagrammet med dygnsmedevärden ser man att födena för 2 har, vid fera tifäen under året, varit mycket höga. Året startar med ett högföde i januari som snabbt avtar ti ågvattenföring för att i mitten av februari hamna på höga nivåer igen och avta i sutet på mars och början på apri ti ågvattenföring. Sommaren kommer med födestoppar och däremean åg vatten. På hösten kommer fera högföden men nu sjunker inte vattenföringen så mycket som under vår och sommar. I november och december kommer ytterigare några toppar med högvatten och emean dem sjunker födet ti under medevattenföring. Man kan säga att generet över hea året har det kommit toppar med högvattenföring som avkingat reativt snabbt och däremean har vattenföringen varit åg. Medevattenföringen för 2 var 7,27 m3/s, 211 var den 7,46 m3/s, såedes en margine minskning. Vattenföringens storek påverkar främst transporten av näringsämnen pus att den påverkar stabiitet och skredrisker på känsiga områden ängs vattendragen. Månadsmedevärden av vattenföring 2 enigt S-HYPE-modeering. 2 P januari 4,57 8,88 2,,458 februari 1,64 3,96 1,4,339 6,31 7, mars 1,95 3,36,55,91 4,21 4,47 apri 1,37 3, 1,5,265 4,87 5,47 maj 1,59 3,11,74,17 4,36 4,76 juni,69 1,54,41,1 2,21 2,42 jui 1,16 2,35,56,162 3,37 3,75 augusti,91 2,,61,172 3,22 3,58 september 2,39 5,25 1,84,454 8,36 9,36 oktober 5,7,16 2,57,594 14,5 15,9 november 3,46 7,22 1,92,447,5 11,6 december 1,83 4, 1,,326 9,4 6,16.1 13,5 6,99
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Försurningssituationen Kakningsprojekt Kungsbackaån Avrinningsområdet är utsatt för en stark försurningspåverkan. För att motverka försurning av vattendraget sker kakningsinsatser, vika administreras av Göteborgsregionens kommunaförbund. Vidare redogörese ämnas i biaga 1. Sedan 1991 har totat 35 994 ton kak spridits. Från en topp på 3 45 ton 1993 har den spridda mängden sjunkit ti 7 ton år 2. Kakningen föjer sedan 2 en ny kakningspan. I tabeen nedan redovisas de senaste årens kakningsinsatser samt ph i punkterna, P och.1 under november månad. Mängderna kak avser det totaa antaet ton spridd kak inom avrinningsområdet. Biaga 1. Spridd kak och uppmätta ph-värden i punkterna, P och.1 i november. År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 2 25 2 27 2 29 2 211 2 Kak, ton/år 4 1 473 3 45 2 22 2 292 1 767 2 5 1 831 2 5 1 863 2 1 867 2 94 1 8 1 6 1 57 1 195 1 275 1 335 1 1 8 7 ph (november) - 6,4 6,6 6,8 6,7 6,4 7,6 6,9 6,9 6,8 7,1 7,2 7,3 6,9 7,3 7,3 7,1 6,9 7,2 6,9 7, 7,2 P - 6,5 6,9 7, 6,9 6,7 7,5 7, 7, 6,8 7,4 7,4 7,5 7, 7,4 7,5 7,3 7, 7,4 7,1 7,3 7,5.1-6,5 6,7 7, 6,9 6,8 7,4 6,9 6,9 7, 7,4 7,6 7,6 7, 7,6 7,6 7,2 7, 7,2 7,2 7,1 7,5 Efiske Efiske recipientkontro I år gjordes efisken på fyra okaer i Issjöbäcken, normat fiskas en oka. Anedningen var frånvaron av årsungar av öring. Trots det utökade fisket så fångades inga årsungar, sutsatsen är att någon reproduktion av öring inte skett i Issjöbäcken varken år 211 eer 2. Vad det är som förorsakat detta är inte karagt men en diskussion om möjiga orsaker förs i rapporten. Ett efiske gjordes som vanigt i Lindomeån på okaen Stenen. Ett ferta ax- och öringungar fångades. Se biaga 3 Efiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån. Stationernas pacering visas på kartan på sid 6. Efiske kakeffektuppföjning I Kungsbackaån fiskades 2 fem okaer; Finnebäcken Bergfoten, Issjöbäcken Sågen, ovan bron, Kroksjöbäcken Torvmossared, Lindomeån Ågårdsbacka och Nordån Kev. En oka kunde inte fiskas på grund av högt vatten; Liån Station 1. Årets efiskeresutat i Kungsbackaåns avrinningsområde sammanfattas i rapporten Efiske i Västra Götaands än 2 : De vatten som undersöks i Kungsbackaåns vattensystem är i huvudsak vattendrag med vandrande axfiskbestånd. Dessa hade bra och förväntade tätheter. I de bäckar som hade ax var det förhåandevis fer ädre axungar än årsungar. Den bäck som stack ut var Issjöbäcken som sannoikt inte har någon insjövandrande ekfisk och ägre tätheter av öring än tidigare.. Se Efiske i Västra Götaands än år 2 biaga 6. Stationernas pacering visas på kartan på sid 6.
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 ph Provtagning sker månaderna mars apri maj och oktober november december. Uppmätta ph-värden igger inom ett normat interva. och har höga men ändå normaa värden, högt ph kan uppkomma vid kraftig agtiväxt som en konsekvens av kodioxidupptaget vid fotosyntesen. I figuren ser man en samvariation mean punkterna med, i mars, det ägsta värdet för våren för sedan ha det högsta i maj. Likadant är det för hösten fast det omvända, det startar med det högsta ph-värdet för i december suta med det ägsta. En berättigad fråga är om man med nuvarande prov- 8,6 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 P.1 8,6 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 ph-värdets variation med max-min-stapar för åren 23 2. Medevärdet är inagt som ett gut streck. 11
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 tagningar mars-maj och oktober-december fångar in perioden med ägsta eer högsta ph-värden? Stationsfigurerna i ph-diagrammet indikerar att det eventuet kan vara ägre värden under januari och februari månad. Under de senaste tio åren har ph totat varierat från 6,8 ti 7,8 på, P, och.1 viket också igger inom ett normat interva. ph 2 Vår Höst Provtagningsmånader är mars, apri, maj, oktober, november och december. ph 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 P.1 ph-värden vid de två provtagningsperiderna; vår och höst, 2
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Närsatsituationen Kvävekoncentrationen har, som medevärde för året, minskat på aa punkter jämfört med föregående år, se stationsdiagram på sidan 21. Sju punkter hade måttigt höga hater av totakväve och resterande fyra punkter hade höga hater av totakväve, enigt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för mijökvaitet, se tabe med kassindening på sidan 14. Av de provtagningspunkter som igger högst upp i avrinningsområdet hade samtiga (,, ) måttigt höga hater. Längre ner i systemet har, P, och P18 måttigt höga hater..1,, och har höga hater. Det är stor skinad från förra året då endast åg i kassen måttigt höga hater, resterande punkter, utom, hade höga hater. som förra året hamnade i kassen mycket höga hater, hamnar i år i kassen höga hater. Såedes en rejä förbättring för år 2 jämfört med år 211. Om man tittar på figuren "Totakväve 2, årsmedevärde, max min" ser man att max- och minvärdena varierar mer ju ängre ner i systemet man kommer. Punkterna och har både det ägsta värdena och den minsta spridningen för maxoch minvärdena och förkaringen för är att punkten igger i Västra Ingsjöns utopp, sjön fungerar som en närsatfäa och en utjämnare av hater. För som igger i Totafosfor 2, årsmedevärden, max - min µg P/ 2 15 5 P.1 P18 Medekoncentrationen och max- och minvärden av totafosfor i Kungsbackaån 2. Totakväve 2, årsmedevärden, max - min µg N/ 15 9 6 3 P.1 P18 Medekoncentrationen och max- och minvärden av totakväve i Kungsbackaån 2. 13
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Sandsjöbäcken cirka 2 meter innan bäckens utopp i V. Ingsjön är det svårare att hitta en förkaring, möjigen att aktiviteten i skogsnäringen har varit åg i Sandsjöbäckens avrinningsområde. Ökningen av kvävekoncentrationen ängre nedströms är kanske inte så underig eftersom både verksamheter och jordbruksmark som kan tänkas påverka haterna av kväve är fera i de nedre dearna av avrinningsområdet. Det högsta årsmedevärdet av kväve har med en hat av 872 µg/, en minskning med 33 % sedan förra året och en trend med stigande årsmedevärden sedan 2 har brutits! Vidare minskar max- och min-värdena för punkten, år 2 var det en faktor 6 mean högsta och ägsta mätvärdet, 211 en faktor 3 och 2 var faktorn 2 (6 µg/). Fosforkoncentrationerna har som medevärde för året minskat för majoriteten av provtagningspunkterna i förhåande ti 211. I åtta punkter har den minskat. Två har ökat något men igger kvar i samma kass, åga hater, och det är och som igger högt upp i avrinningsområdet, den tredje punkten som igger i de övre dearna har minskat och bytt kass, från höga hater ti måttigt höga hater. Se stationsdiagram på sidan 22. I de nedre dearna har, och P18 måttigt höga hater. Punkterna P,,, och.1 har höga hater. Punkten har extremt höga hater. har haft en trend med stigande hater sedan år 27 men som förhoppningsvis bryts med årets värde på 113 µg/, dock igger punkten kvar i kassen extremt höga hater. Andra året (27) efter det att kom med i provtagningsprogrammet var det som ägst med 96 µg/ och enda gången under de sju år punkten varit med i programmet som den hamnat i kassen mycket höga hater aa andra år har den hamnat i kassen extremt höga hater. Se tabe med Naturvårdsverkets kassindening nedan. Precis som för kväve varierar max- och minvärdena av fosfor ju ängre ner i systemet man kommer, förmodigen av samma orsaker som för kväve. Spridningen av max- och minvärdena igger ungefär på samma nivå som föregående år. Höga maxvärden har punkterna Västra Ingsjöns utopp, P Liån, Haabäcken och Sagsjöbäcken, aa igger i kassen mycket höga hater. Maxvärdet för punkten, är avvikande. har normat sett åga värden och iten variation. Punkten skijer som vanigt ut sig med det högsta maxvärdet och högsta medevärdet över året. I området runt Söderå () finns mycket verksamheter med nybyggnation vid Töö, bostäder vid Fors, en gofbana på 67 ha och jordbruksmark på 8 ha. Avrinningsområdet för är totat 544 ha. Vattendragskontroen har, under innevarande kontroprogramsperiod, som primär uppgift att föja närsatutveckingen i vattenområdet. Förekomsten av fosfor har en direkt påverkan på det organiska ivet i vattendraget medan kväveförekomsten bedöms vara av större betydese för havsmijön. Tistånd utifrån totafosforkoncentration och totakvävekoncentration i sötvatten enigt Bedömningsgrunder för mijökvaitet Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket Rapport 4913. Totafosforkoncentration, µg/ Totakvävekoncentration, mg/ Kass Benämning,5,3 1 Låga hater,5 25,3,625 2 Måttigt höga hater 25 5,625 1,25 3 Höga hater 5 1,25 5, 4 Mycket höga hater > > 5, 5 Extremt höga hater 14
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 45 µg N/ i ti 75 µg N/ i.1. Jämfört med 211 har haterna i år minskat i aa provpunkter förutom i där haterna ökat något. Minskningen av haterna av totakväve var atså genere i hea avrinningsområdet. Årsmedevärden per provpunkt för 2 redovisas i diagram på sidan 13. Kvävetransport Kvävetransporten redovisas som årsmedevärden per provpunkt under perioden 23 2 i diagrammet nedan. Totaa mängden kväve som transporterats i.1 är 163 ton för 2, viket är en minskning med 16 procent från föregående år. Från de övre dearna av avrinningsområdet tycks transporten vara oförändrad, i (V. Ingsjön) beräknas transporten i år ti 31 ton, förra året var det 32 ton. För P (Liån) har transporten minskat med 14 %. Vattenföringen skijer inte nämnvärt mean åren, jämfört med 211 har den minskat med 2 % i år, så andra faktorer igger bakom den 16 % minskningen av uttransport av totakväve i havet. Om man tittar på vattenföringen för 211 och 2 så ser man ett ikartat mönster med höga födestoppar som snabbt panar ut, atså inga större skinader i födesmönster. Medevattenföringen var 2 % ägre, i praktiken ingen skinad. Den minskade uttransporten av totakväve kan då förkaras av den minskade kvävekoncentrationen i främst de nedre dearna av avrinningsområdet. Efter de extremt höga transporterna runt miennieskiftet har kväve- Transport av totakväve 23 2 ton/år P.1 4 3 2 3 5 7 9 11 Transporter av totakväve 23 2 i ton per år. Totakväve, ton/år 23 2 25 2 27 2 29 2 211 2 17 35 35 36 63 41 21 26 32 31 P 31 35 25 36 3 35 18 25 28 24 178 217 178 225 198 225 2 151 195 163.1 15
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 transporterna varit runt 2 ton per år, viket är dubbet så högt som några år i sutet på 198-taet och början på 199-taet. 29 års uttransport av kväve i havet var den ägsta sen 1992. Uttransporten 2 är väsentigt ägre än 211 och igger vä under medevärdet för tioårsperioden. Totafosfor I de övre provpunkterna igger årsmedevärdet på mean och 18 µg/ för att sedan i huvudfåran öka och vid sista provpunkten, som igger cirka en kiometer från utoppet i Kungsbackafjorden, är årsmedevärdet 35 µg/ det vi säga något ägre än 211 då det var 4 µg/. Den högsta nivån finns i Söderå () med ett årsmedevärde på 113 µg/, årsmedevärdet har varit stadigt stigande sedan stationen kom med i mätprogrammet år 2 men i år har den trenden förhoppningsvis brutits. Årsmedevärden per provpunkt för 2 redovisas i diagram på sidan 13. Fosfortransport Totaa mängden fosfor som transporterats i.1 under 2 är 8,3 ton, viket betyder att transporten har minskat jämfört med föregående år med 14 procent. Från de övre dearna av avrinningsområdet tycks transporten vara oförändrad, i (V. Ingsjön) beräknas transporten i år ti,67 ton, förra året var den också,67 ton. Dock ska sägas att vid fera tifäen var haterna av fosfor under bestämningsgränsen (5 µg/), vid tre Transport av totafosfor 23 2 ton/år P.1 25 2 15 5 3 5 7 9 11 Transporter av totakväve 23 2 i ton per år. Totafosfor, ton/år 23 2 25 2 27 2 29 2 211 2,48,33,52,41,67,44,25,5,67,67 P 1,52 1,66 1,92 2,22 1,43 2,33 1,44 2,19 1,92 1,59.1 7,1 9,15 8,38 13,88 8,88,96 5,67 8,53 9,67 8,34 16
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 tifäen 211 och vid fem tifäen 2. För P(Liån) har transporten minskat med 17 % jämfört med föregående år. har sedan stationen kom med i mätprogrammet 2 haft extremt höga hater av fosfor, i år åg årsmedevärdet på 113 µg/. Några transportberäkningar är inte gjorda på men det går att göra en uppskattning av fosfortransporten om man antar att :s medevattenföring är proportione mot den.1 har, viken vi kan räkna ut med hjäp av S-HYPE data. Se tabe nedan. Transporten av fosfor 2 från är atså uppskattningsvis 463 kg per år. bidrar i år med 6 procent av den totaa transporten av fosfor i systemet trots att dess ande av avrinningsområdet endast är knappt 2 procent. År 211var bidraget 8 procent, år 2 bidrog med 4 procent av den totaa transporten av fosfor i systemet. Transport i jämfört med transporten i hea Kungsbackaån. Yta(ha) Medevattenföring /s Medevattenföring % Hat totafosfor (µg/) Transport (kg) Transport %.1 3 3 7 27 35 8 24 544 13 2 113 463 6 17
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Mätstationerna Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Enigt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för mijökvaitet (Rapport 4913) kan en kassindening göras utifrån fosfor- och kvävehater i sjöar under perioden maj ti oktober. Kasserna reaterar ti oika inom imnoogin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve reaterar den ti hatnivåer som är typiska för svenska sjöar och inte ti bioogiska effekter (se tabe på sidan 14). Dessa gränser har vi tiämpat på mätstationerna och på medehater uppmätta under hea året. Diagram för kväve för mätstationerna finns på sidan 21, för fosfor på sidan 22. Häingsjö Anneberg P Kungsbacka,1, Sandsjöbäcken (måttigt höga hater av kväve och åga hater av fosfor) Sandsjöbäcken är en ämpig referenspunkt för de nedströms iggande punkterna på grund av den ringa påverkan som punkten är utsatt för. Årsmedevärdena för totakväve har, sedan 1986 håit sig runt nivån 5 µg N/. I år är årsmedehaten något under och igger på 422 µg N/. Enigt änsstyresens beräkningar är bakgrundskoncentrationen 2 µg N/. Mået är att inom en -årsperiod igga under den dubba bakgrundskoncentrationen. Fosforkoncentrationen är som årsmedevärde µg P/ i år, precis som de två föregående åren. 29 åg den på 7 µg P/. En fortsatt åg siffra, speciet jämfört med åren 2 och 27., Issjöbäcken (måttigt höga hater av kväve och fosfor) Issjöbäcken påverkas av dagvatten från Landvetter fygpats. Efter den kraftiga minskningen av kvävetiförsen från fygpatsen 1991 har koncentrationen sjunkit ti runt 5 µg/. Från år 2 och framåt igger haten av kväve och pendar runt 5 µg/, eventuet med en viss förhöjning år 2 och 27. I år har kvävekoncentrationen minskat jämfört med föregående år och hamnar i kassen måttigt höga hater, från 62 µg/ år 2 ti 655 µg/ år 211 ti 543µg/ i år. Fosforkoncentrationen i Issjöbäcken ha ändrat kass, från höga hater ti måttigt höga hater. Årsmedevärdet har minskat ti 18 µg/, föregående år var det 29 µg/., V. Ingsjöns utopp (måttigt höga hater av kväve, åga hater av fosfor) Västra Ingsjön sätter sin präge på åns övre opp. Totakvävekoncentrationerna igger på 445 µg N/, atså en iten minskning sen föregående år. Lägsta värdet var 29 då nivån var 386 µg/. Inagd är också den totaa kvävetransporten i punkten, med en margine minskning från 32 ti 31 ton. Fosforkoncentrationen har ökat något sen föregående år, år 2 året åg 4 av månadsvärden under bestämningsgränsen (< 5 µg/). År 211 åg 3 av värden under bestämningsgränsen. I år är det 5 av månadsvärden som är under bestämningsgränsen, ändå har genomsnittet för året ökat från 8 µg/ år 211 ti 11 µg/ i år. Förkaringen ti detta är att augustiprovtagningen 2 hade en hat av fosfor på 5 µg/, viket fick ett stort genomsag i medevärdet för året. Transporten igger på samma nivå som förra året, 67 kg, men man ska komma ihåg att augusti månads bidrag ti transporten p.g.a. den höga koncentrationen av fosfor är 2 kg viket är väsentigt mycket högre än en norma augustimånad., nedströms Lindome (måttigt höga hater av kväve och fosfor) Efter en uppgång 21 minskade koncentrationen av kväve 22 för att ägga sig mean 5 och 7 µg/, årets värde är 5 µg/iter, är en minskning med 15 procent sen i fjo och igger på samma nivå som år 29 en ökning med 22 procent sen i förfjo som hade det ägsta värdet sen 1986. 18
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Koncentrationen av totafosfor har totat sett minskat sedan 1997, förutom en rejä topp under 21 för att därefter kraftigt sjunka. Nivån på 2, 17 µg/iter, är samma som förra året och i paritet med haterna 27. P, Liån (höga hater av kväve och fosfor) Liån påverkas av avopp, jordbruk och industrie verksamhet. Förvatningen för Mijö och häsoskydd i Kungsbacka kommun påbörjade 1999 en inventering av enskida avopp inom Liåns avrinningsområde. Inventeringen är sutförd, och arbete pågår atjämt med att förmå fastighetsägare att förbättra sina avopp. I några fa har mijö- och häsoskyddsnämnden tvingats ta ti föreägganden. På sikt torde detta arbete ge resutat i form av minskad beastning på vattendraget. Arbetet är en de i den systematiska avoppsinventering, som utförs i Kungsbacka kommun, och som syftar ti att minska näringstransporterna ti havet. Förvatningen för Mijö & Häsoskydd kommer att gå vidare med andra verksamheter utmed ån som äckage från jordbruk m.m. Årsmedevärdet för totakvävekoncentration har en minskande trend. Sen år 23 har koncentrationen minskat från hög hat ti måttigt hög hat 29. År 2 och 211 var det hög hat. I år sjunker haten totakväve ti kassen måttigt hög hat med ett årsmedevärde på 597 µg/iter. Den totaa transporten i punkten har minskat med 14 % jämfört med föregående år. Liån håer en betydigt högre totafosforhat än åsystemet i övrigt, undantaget. Årets medevärde har minskat med 24 procent jämfört med föregående år och igger därmed på nivå med år 27. Transporten har också minskat med 13 procent jämfört med 211. Ett årsmedevärde understigande 2 25 µg P/ eftersträvas på sikt i Liån., Hede (måttigt höga hater av kväve och fosfor) Denna punkt kom med igen i provtagningsprogrammet 23, dessförinnan var sista provtagningsåret 1995. Den igger strax uppströms Kungsbacka i ett jordbruksandskap. De sista provtagningsåren 1992 1995 hade totakväve en sjunkande trend. Även nu kan man se en minskande trend. Sen år 23 har koncentrationen minskat från höga hater ti måttigt höga hater år 29. År 2 och 211är det återigen i kassen höga hater. I år har haterna minskat med 5 procent jämfört med föregående år. Totafosforkoncentrationen har under perioden 23 ti 27 minskat med 4 procent och gått från höga hater ti måttigt höga hater. Från 27 ti 2 har en ökning av haterna skett med cirka 6 procent. I år har vi en minskning med 26 procent jämfört med föregående år, från 31 ti 23 µg/iter..1, nedströms Hammargårds reningsverk (höga hater av kväve och fosfor) Denna punkt påverkas av utsäppet från avoppsreningsverket. Totakvävekoncentrationen har en minskande trend, under perioden 23 ti 29 har den minskat väsentigt. Dock ökade kvävehaten år 2 och 211. I år minskar den med 19 procent jämfört med 211. Transporten har sedan 23 pendat runt 2 ton per år med variationer på drygt procent för att 29 vara den ägsta på år. I år minskade transporten med 14 procent jämfört med år 211. Om man jämför år 29 med i år är uttransporten 25 procent högre. Det är haterna i kombination med vattenföringen som ger uttransporten av kväve i havet. Vi har som tidigare nämnts en osäkerhet i jämföreser före och efter 2 beroende på byte av beräkningsmode då. Viket påverkar skattningarna av transporten av både kväve och fosfor. Även fosforkoncentrationen har en minskande trend sedan år 2, från hater omkring 6 µg P/ ti 34 µg P/ 29. I år har haten minskat med 18 procent jämfört med föregående år, från 4 ti 35 µg/iter. Liksom för kväve så har även transporten av fosfor ökat men med cirka 14 procent jämfört med föregående år. Förkaringen är samma som för kväve. 19
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2, Haabäcken vid Vara (höga hater av kväve och fosfor) Ny provpunkt sedan januari 2. Bäcken är eventuet fortfarande reproduktionsoka för havsöring, det är änge sedan några undersökningar gjordes. Det har sedan i början på 2-taet tikommit mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Kväve har minskat med % jämfört med förra året och fosforhaten har minskat fyra år i rad med cirka procent varje år. Årsmedehaten av fosfor var i år 42 µg/iter., Söderå (höga hater av kväve och extremt höga hater av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 2. Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med b.a. en gofbana och dagvattentiförse från omkringiggande bebyggese. Haten av kväve har minskat med 33 % sen förra året, ti 872 µg N/ som medekoncentration. Fosforhaten har minskat sen föregående år, från toppnoteringen på 179 ti 113 µg/iter. Förhoppningsvis är det ett trendbrott., Sagsjöbäcken (höga hater av kväve och fosfor) Ny provpunkt sedan mars 2. I avrinningsområdet igger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringiggande bebyggese. Kvävehaten har minskat med 17 % sen föregående år och fosfor minskat med 2 %. P18, Hassungaredsbäcken (måttigt höga hater av kväve och fosfor) Hassungaredsbäcken är nytikommen i provtagningsprogrammet från och med 211. I sitt avrinningsområde har bäcken b.a. en gofbana. Några tidsserier har det, av förkariga skä, ännu inte hunnit bi. Årsmedevärdet för totakväve var år 211 723 µg N/ och i år 52 µg N/, en minskning med 3 %. För totafosfor minskade haten med 36 % jämfört med föregående år, från 28 ti 18 µg P/. 2
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Koncentrationer av totakväve, mg N/ Transporter, ton/år mg/ 2, 2, 1,5 1,5 1, 1,,5,5 P18 mg/ P,1,, mg/ ton/år 2, 3 25 1,5 P18 mg/ 2, 1,5 1,5 1, 1,,5,5 mg/ 2, 2 1, 15,5 5, mg/,, 2, 1,5 1,5 P mg/ 2, ton/år 3 mg/ 2, 25 1,5 2 1, 1,,5,5 15 1,,5 5,, mg/ mg/,.1 mg/ 2, 2, 2, 1,5 1,5 1,5 ton/år 3 25 2 1, 1, 1,,5,5,5 15 5,,, 21
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Koncentrationer av totafosfor, µg P/ Transporter, ton/år P18 P µg/ µg/ 8 8 6 6 4 4 2 2,1 µg/ ton/år 2 8 15 6 P18 µg/ 8 8 6 6 4 4 2 2 µg/ 4 5 2 P µg/ ton/år µg/ 2 µg/ 8 15 6 8 8 4 6 4 2 2 6 5 2 µg/ 4 µg/.1 µg/ 8 8 8 6 6 6 4 4 4 2 2 2 ton/år 2 15 5 22
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Övriga variaber Stora Bugärde Benareby Av övriga variaber har de festa punkter syrgasvärden på samma nivå som 211. Det ägsta uppmätta värdet i år var i i jui med en syrehat av 7, mg/, viket är ett syrerikt tistånd enigt Naturvårdsverkets rapport 4913, såedes har aa stationerna haft goda syrevärden i år. Årsmedevärdena för totat organiskt ko har minskat för aa punkter utom som haft en minskning. Årsmedevärdena för turbiditet har sammantaget minskat minskat jämfört med föregående år men med fortsatt höga värden. För station har årsmedevärdet minskat kraftigt jämfört med jämfört med föregående år men igger kvar i kassen starkt grumigt vatten. De höga årsmedevärdena för konduktiviteten i, och kan förkaras av att det finns ättvittrade eror i avrinningsområdet men det kan också vara en indikation på utsäpp. Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Anneberg P Häingsjö Kungsbacka,1 Syrgas Syrgaskoncentrationen i Kungsbackaån har under året varit tifredstäande med syrerikt tistånd (NV rapport 4913) vid provtagningarna. Syrerikt tistånd är mer än 7 mg syre per iter. Man kan notera att, som har ett något sämre årsmedevärde än 211, har mindre svängningar i syrehat än tidigare år, max min värdena är 11,5 respektive 7, mg O2. Se diagram på nästa sida. Syrgaskoncentration apri - september 2 mg O2/ 15 9 6 3 P,1 Syrgasmättnad apri - september 2 % 8 6 4 2 P,1 23
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Medevärden för sommarhavår syremättnad 23 2 % P.1 5 95 9 85 8 75 23 25 27 29 211 7 65 6 55 5 Syre årsmedevärden, max - min 23-2 mg O2 / 15 9 6 P.1 3 24
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Totat organiskt ko Stora Bugärde Benareby Totat organiskt ko mäter haten av organiskt materia. Ett högt värde av TOC innebär att syre kommer P18 att förbrukas vid nedbrytningen av detta. Koncen trationen har som årsmedevärden minskat i förhåande ti föregående år, men igger fortfarande inom intervaet måttigt höga hater enigt NaturvårdsP verkets bedömningsgrunder 4913. Förutom statio nerna P och har som minskat ti kassen åga hater, 4 8 mg TOC/. TOC har de föregående åren,1 haft en ökande trend som bryts med årets resutat. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de festa värdena igger under 8 mg/ företrädesvis för första havåret. Men under sommaren och hösten går värdena ofta upp ti måttigt höga hater. Låga hater är 4 8, måttigt höga hater är 8, höga hater är 16 mg TOC/ och mycket höga hater över 16 mg/ (NV rapport 4913). Eskisby och Snugga Lindome Häingsjö Häesåker Anneberg Kungsbacka Totat organiskt ko, månadsvärden 2 mg TOC/ 8 4 P.1 Årsmedevärden totat organiskt ko 23 2 mg TOC/ P.1 11 9 8 7 6 3 5 7 9 25 11
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Turbiditet Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Som årsmedevärde har turbiditeten minskat jämfört med föregående år på P,,.1 och och ökat något på resterande punkter. Kungsbackaån har i de nedre dearna mycket grumigt vatten. Station och igger i intervaet starkt grumigt vatten resterande inom intervaet betydigt grumigt vatten. Station P har två år i rad sjunkande årsmedevärden för grumighet. Grumingen beror många gånger på ersam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumande partikar. Betydigt grumigt vatten är 2,5 7, FNU, starkt grumigt vatten är över 7, FNU (NV rapport 4913). Stora Bugärde Benareby Häingsjö Anneberg P Kungsbacka,1 Turbiditet, månadsvärden 2 FNU 25 2 15 5 P.1 Årsmedevärden turbiditet 23 2 FNU 25 P.1 2 15 5 3 5 7 26 9 11
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Konduktivitet Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga Stationerna (Haabäcken), (Söderå) och (Sagsjöbäcken) har höga värden viket förmodigen beror på ättvittrade jordar i dessa vattendrags avrinningsområden men det kan också vara en indikation på utsäpp. Normavärden för konduktivitet igger mean 2 2 ms/m. Både månadsvärdena och årsmedevärdena för ovanstående stationer är högre. De höga månadsvärdena på.1 beror på inträngande satvatten. Häingsjö P18Häesåker Lindome P18 Anneberg P P Kungsbacka,1,1 Konduktivitet månadsvärden 2 ms/m 79 6 4 2 P.1 Årsmedevärden konduktivitet 23 2 P ms/m 25 2 15 5 3 5 9 7 27 11
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Långa trender i Kungsbackaåns utopp Eftersom vi i de andra diagrammen vat att begränsa tidsserien ti tio år för överskådighetens sku har vi agt in denna sida som visar på några ånga trender. Här tar vi bara upp trenderna som visas i punkten.1, närmast Kungsbackaåns utopp. Här presenteras fyra trender; vattenföringen som årsmedeföde i kubikmeter per sekund, den åriga uttransporten av fosfor och kväve i ton och haten TOC, totat organiskt ko i mg per iter. Det verkar som om uttransporten av både kväve och fosfor ökade under den första tioårsperioden utan att medefödet visade någon synbar trend. Om man däremot jämför de två högfödesperioderna 1998 2 och 2 2 så är uttransporterna ägre under den senare perioden. Kväveuttransporten 2 2 åg kvar på samma nivå som under meanperioden 21 25 medan fosfortransporten visade på en mindre ökning. Fosfor är mer känsigt för erosion vid häftiga regn. Sedan mienieskiftet ser det ut som om både fosfor- och kväveuttransporten är på väg nedåt. TOC-värdena ökar också viket kan bero på ökat utföde av humus från skogarna. Färgvärdet visar också en ökad trend (pus 19% i sedan 1995) viket stärker det antagandet. m 3/s Vattenföring 8 6 4 2 3 88 9 92 94 96 98 2 ton N/år Kväve ton P/år Fosfor 2 2 15 5 mg TOC/ Totat organiskt ko, TOC 9 8 7 29