Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund & Vattenråd

Transkript

1 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund & Vattenråd 20 års resultat av provtagning och analys av recipientvatten från Kungsbackaåns vattensystem Sassi Wemmer Stefan Bydén

2 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 20 Innehåll1 Kungsbackaån 2 Fosfortransport 20 års vattendragskontroll 3 Mätstationerna 19 Bilagor till årsrapport 20 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund 3 Kontrollprogram 4 Undersökta variabler 6 Årsrapporter och tabeller med analysvärden finns att ladda ner 6 Klimat 7 Vattentemperatur 7 Vattenföring Försurningssituationen Kalkningsprojekt Kungsbackaån 10 P3, Sandsjöbäcken P4, Issjöbäcken P5, V. Ingsjöns utlopp P9, nedströms Lindome P12, Lillån P, Hede P.1, nedströms Hammargårds reningsverk P, Hallabäcken vid Varla P16, Söderå P16.1, Söderå P, Sagsjöbäcken Övriga variabler Elfiske 10 Syrgas 24 Elfiske, recipientkontroll för Swedavia Nätprovfiske, recipientkontroll för Swedavia Elfiske, kalkeffektuppföljning ph Totalt organiskt kol 27 Turbiditet 28 Färg 30 Närsaltsituationen 14 Konduktivitet 31 Totalkväve 16 Långa trender i Kungsbackaåns utlopp 33 Kvävetransport 16 Totalfosfor 1

3 Kungsbackaån Kungsbackaåns vattensystem är beläget inom Härryda, Marks, Mölndals och Kungsbacka kommuner och ingår i Västra Götalands och Hallands län. Avrinningsområdet omfattar en total yta av ca 303 km², varav sjöarealen utgör 6,6 procent. Ån börjar med utloppet från Västra Ingsjön och rinner västerut. I denna sträckning kallas ån också Lindomeån. Till ån avrinner, i det övre loppet, sjöar som Finnsjön, Yxsjön, Nordsjön och Östersjön. Vid Lindome byter ån namn till Kungsbackaån. Lillån utgör det viktigaste tillflödet nedströms Lindome. Ån mynnar slutligen ut i den inre delen av Kungsbackafjorden som i augusti 2005 blev västkustens första marina naturreservat. Landskapet karakteriseras i de övre delarna av barrskog med tunna jordar, svårvittrade bergarter och näringsfattiga sjöar. En stor del av området utgörs av moss- eller myrmarker, vilket bidrar till att göra många av sjöarna humusrika. Nedströms ökar andelen ängs- och jordbruksmark. Ån rinner i sin nedre del genom bördiga jordbruksmarker, som utgörs av lerslätter från gamla havsbottnar. Kungsbackaåns avrinningsområde med provpunkter för Kungsbackaåns vattenvårdsförbund. 2

4 20 års vattendragskontroll Föreliggande rapport från Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och Vattenråd redovisar resultaten av 20 års vattendragskontroll samt tidsutvecklingen av olika variabler. Rapporten innehåller också ett antal bilagor där undersökningar och åtgärder redovisas, som utförts i avrinningsområdet. Eftersom rapporten inte trycks utan distribueras som ett elektroniskt dokument har vi valt att inte korta ner bilagorna. Bland annat finns hela miljörapporten för Landvetter flygplats med och länsstyrelsens rapport för elfiskeundersökningar i Västra Götalands län. Bilagor till årsrapport 20 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Kalkning i Kungsbackaåns vattensystem 20 bilaga 1 Miljörapport 20 för Göteborg Landvetter Airport bilaga 2 Dag och ytvattenkontroll 20 Göteborg Landvetter Airport bilaga 3 Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 20 bilaga 4 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 20 bilaga 5 Elfiske i Västra Götalands län 20 bilaga 6 Analysvärden i excelfil 20 bilaga 7 3

5 Kontrollprogram Provtagningspunkternas läge. Vattendragskontrollen bedrivs enligt ett, tillsammans med medlemmar och berörda länsstyrelser, upprättat kontrollprogram. Detta har under årens lopp reviderats vid flera tillfällen och anpassats till föreliggande, successivt förändrade behov. Det nu gällande programmet, som avser kontrollen från 2003 och framåt, lägger tyngdpunkten på kontroll av närsalter på 7 provtagningspunkter. Ytterligare 3 provtagnings punkter införlivades i vattendragskontrollen Ännu en provpunkt, P18, kom med i programmet från och med 20 men som avvecklades under 20. Anledningen till det är att nä rings ämnes be last ning en från Hassungaredsbäcken är tämligen liten. I stället har en ny provpunkt infogats i programmet P16.1 i Söderå. Fram till och med januari 20 låg P16.1 vid Södra torget precis innan kulverteringen. I februari 20 flyttades P 16.1 några 100 m uppströms så att provpunkten sammanfaller med Länsstyrelsen provtagningspunkt. Således totalt provtagningspunkter med tyngdpunkt på närsalter. Benämning på alla provpunkter och motiv till provtagning på dessa följer nedan. P3, Sandsjöbäcken. Denna provpunkt tjänar främst som referenspunkt till Issjöbäcken. Provtagning och analyserade variabler enligt schema A nedan. P4, Issjöbäcken. Issjöbäcken belastas av verksamheten på Landvetter flygplats. Provtagning och analyserade variabler enligt schema A nedan. P5, Västra Ingsjöns utlopp. Ingsjöarnas utlopp representerar Kungsbackaåns övre, skogs- och sjödominerade avrinningsområde och fungerar också som referenspunkt för belastningen från jordbruk och tätorter nedströms. Från och med 2008 tas prover varje månad, tidigare varannan. Provtagning och analyserade variabler enligt schema B nedan. P9, nedströms Lindome. När denna punkt inrättades fanns i Lindome August Werners fabrik i drift. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P12, Lillån är det största biflödet till Kungsbackaån. Den belastas av jordbruk, ett sågverk, en husfabrik samt av försurning. Samtidigt är Lillån viktig för laxoch havsöringsåterväxten. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P, Hede. Denna punkt ligger uppströms Kungsbacka samhälle. Här tas även prov i länsstyrelsens övervakningsprogram. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P.1, nedströms Hammargårds reningsverk. Detta är den punkt som ligger närmast havet och beskriver därmed Kungsbackaåns samlade belastning på Kungsbackafjorden och västerhavet. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P, Hallbäcken vid Varla. Kom med i provtagningsprogrammet Ån har varit reproduktionslokal för havsöring och lax och har fått mer industriverksam4

6 het i avrinningsområdet. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P16, Söderå. Kom med i provtagningsprogrammet Åns avrinningsområde har fått ny markanvändning med bl.a. en golfbana och dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P16.1, Söderå. Kom med i provtagningsprogrammet 20. Är belägen c:a en km nedströms P16. Åsträckan är tänkt att fungerar som närsaltfälla. Genom att ha en provtagningspunkt uppströms (P16) och en nedströms sträckan kan man se hur stor närsaltretention blir. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P, Sagsjöbäcken. Kom med i provtagningsprogrammet Bäcken är belastad från bergtäkten vid Sagsjön och från dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. Vattenprovtagning och sammanställning av årsrapport har utförts av Melica, Göteborg. Fysikalisk-kemiska analyser har utförts av Eurofins, Lidköping. Den gångna vintern bjöd på ovanligt mycket is. Här på Västra Ingsjön i Inseros. 5

7 Undersökta variabler Utöver den fysikalisk-kemiska vattenkontrollen (se föregående sida) har Västra Götalands län ett antal provtagningspunkter i Kungsbackaåns avrinningsområde. Under år 20 har inom ramen för kalkeffektkontrollen elfiskeundersökningar genomförts på fyra lokaler i avrinningsområdet. Göteborg-Landvetter flygplats har enligt sitt kontrollprogram genomfört fyra elfisken i Issjöbäcken och ett i Lindomeån. Det har även genomförts ett nätprovfiske i Västra och Östra Ingsjön. Fisket ingår i Svedavias recipientkontroll. Årsrapporter och tabeller med analysvärden finns att ladda ner Årsrapporter och tabeller med analysvärden för 20 och bakåt går att läsa och ladda ner från Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och vattenråds hemsida Årsrapporterna finns från och med år 2003 och framåt, tabelldata finns från 1994 och framåt. Det finns även andra matnyttiga och intressanta dokument rörande Kungsbackaåns avrinningsområde och Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund som t.ex. jubilemusskriften Kungsbackaån genom tiderna Schema A P3, P4 Analyserade variabler Provtagningsmånader totalkväve jan, mars, maj, juli, sept, nov totalfosfor jan, mars, maj, juli, sept, nov Schema B P5, P18 Analyserade variabler Provtagningsmånader totalkväve alla totalfosfor alla Schema C P9, P12, P, P.1, P, P16, P16.1, P Analyserade variabler Provtagningsmånader temperatur alla konduktivitet alla turbiditet alla färg alla ph mars maj, oktober december alkalinitet mars maj, oktober december syrgas april september syremättnad april september totalkväve alla totalfosfor alla TOC (totalt organiskt kol) alla 6

8 Klimat Lokala väderleksförhållanden påverkar tillståndet i sjöar och vattendrag och är en bidragande orsak till variationer i uppmätta värden. Vattentemperatur Vattentemperaturen i huvudfåran vid Lindome var i januari och februari lägre än medelvärdet för den senaste tioårsperioden för att i mars sticka upp en bit över medelvärdet. Hela perioden från april till och med augusti låg temperaturen under medel. September och oktober låg över och november och december under medelvärdet. Sammanfattningsvis så har genomsnittstemperaturen år 20 (8,4 C) varit lägre än för 2016 (8,6 C ) och också lägre än för tioårsperioden som var 8,9 grader C. Vattentemperatur, huvudfåran vid Lindome (P9) 20 C Medeltemp och min - max för jan feb mar apr maj jun jul -5 7 aug sep okt nov dec

9 Vattenföring SMHI har från och med 2010 en ny beräkningsmodell för vattenföring som heter HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), som är en nyutvecklad hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning av vatten och näringsämnen, för Sverige kallas den S-HYPE. S-HYPE ersätter den tidigare använda PULS-modellen. S-Hype ger inte riktigt samma resultat som PULS och för tidsserier vid fördjupade analyser ska man överväga att räkna om t.ex. transporter av näringsämnen med S-HYPE j f m a m j 8 j a s o n d

10 Beräknad vattenföring för 20 framgår av diagram på föregående sida och tabeller nedan. I diagrammet med dygnsmedelvärden ser man att flödena för 20 har varit högst i början och slutet av året samt en topp i juni. Året startar med ett högflöde i januari, som når upp till m³/s i början av januari och därefter avtar succesivt till mitten av februari. I mitten av februari fram till början av maj var det höga flöden med en max topp i månadsskifte feb-mars. En mindre topp (8 m³/s) hittar man i början på juni. Resten av juni, juli och augusti var det låga flöden. I september och hela året ut var det höga flöden med flera toppar i september (max m³/s), oktober 12 och m³/s och en maxtopp på 22 m³/s i slutet av månaden som även var max för hela året. I november och december fortsatte flödet att öka med toppar på mellan 10 och 20 m³/s. Medelvattenföringen för 20 var högre än 2016 i alla stationer. Vattenföringens storlek påverkar främst transporten av näringsämnen plus att den påverkar stabilitet och skredrisker på känsliga områden längs vattendragen. Under framför allt september till december var flödestopparna mer frekventa och högre än tidigare år. Proverna togs vid nedgående eller låga flöden utom i september, december och i viss mån i november då prov togs i flödestopp eller i stigande flöde. Månadsmedelvärden av vattenföring 20 enligt S-HYPE-modellering. 20 P5 P9 P12 P P P.1 januari 1,87 3,70 0,96 0,20 5,27 5,74 februari 1,26 2,86 0,98 0,21 4,48 5,00 mars 2,61 5,00 1,22 0,27 7,02 7,65 april 1,26 2,55 0,60 0,14 3,58 3,92 maj 0,85 1,50 0,22 0,07 1,89 2,06 juni 1,05 2,39 0,79 0,23 3,79 4,33 juli 0,47 0,81 0,07 0,03 0,95 1,04 augusti 0,43 1,01 0,33 0,10 1,59 1,83 september 2,51 5,10 1,58 0,37 7,76 8,61 oktober 2,79 6,02 1,87 0,46 9,23 10,3 november 2,81 5,73 1,49 0,34 8,24 9,04 december 4, 8,54 2,52 0, ,7 14,0

11 Försurningssituationen Kalkningsprojekt Kungsbackaån Avrinningsområdet är utsatt för en stark försurningspåverkan. För att motverka försurning av vattendraget sker kalkningsinsatser, vilka administreras av Göteborgsregionens kommunalförbund. Vidare redogörelse lämnas i bilaga 1; Kalkning i Kungsbackaåns vattensystem 20. Sedan 1991 har totalt ton kalk spridits. Från en topp på ton 1993 har den spridda mängden sjunkit till 839 ton 20. Kalkningen följer sedan 2012 en ny kalkningsplan. I tabellen nedan redovisas de senaste årens kalkningsinsatser samt ph i punkterna P9, P12 och P.1 under november månad. Mängderna kalk avser det totala antalet ton spridd kalk inom avrinningsområdet. Elfiske Elfiske, recipientkontroll för Swedavia Fontinalis har elfiskat på fyra lokaler i Issjöbäcken och en lokal i Lindomeån. Elfiskeundersökningen genomfördes september 20 då flödet hade ökat rejält efter en lågflödesperiod.. Elfisket är en del i Swedavias recipientkontrollprogram för Göteborg Landvetter Airport som innefattar vattenkemiska och biologiska undersökningar i omkringliggande vattendrag och sjöar. För första gången sedan 2014 fångades ensomriga öringar. Årets tätheter var lägre på lokalerna "Sommarstugan" och Sågen jämfört med I Lindomeån (lokal Stenen ) var tätheten för lax 39,2 N/100 m², lägre än 20 och 2016 medan tätheten av öring var den högsta sedan 2010; 33,6 N/100 m². Referensvattendraget Sandsjöbäcken fiskades i årets kalkeffektuppföljning. Klassningen för Vattendragsindex (VIX) är samma på lokalerna Sommarstugan och Sågebacken, God respektive Dålig. Lokalen Uppströms stenen, liksom Stenen förbättrades från Måttlig till God medan Sågen försämrades från God till Dålig. Nätprovfiske, recipientkontroll för Swedavia EnviroPlanning AB provfiskade hösten 20 med nät i Västra och Östra Ingsjön. Undersökningen omfattade nätprovfiske och provtagning på fisk. Otoliter och gällock för åldersanalys samt lever- och gonad vikt på abborre i sjöarna analyserades. Resultaten från undersökningarna visar att artsammansättning tycks vara likartad i de två Ingsjöarna. Tillväxten hos abborre är tillfredsställande och antalet fiskätande abborrar utgör en stor del av fångsten. Viktandelen mört i båda sjöarna har minskat i jämförelse med 2012 års resultat. Endast en årsunge av abborre fångades vilket kan Spridd kalk och uppmätta ph-värden i punkterna P9, P12 och P.1 i november. 10

12 indikera på negativ påverkan från olika föroreningar t.ex. försurning. Detta motsägs delvis eftersom sjöarna får kalk indirekt från kalkningar som sker längre uppströms systemet. Emellertid utgör de uppväxtområden som finns en mycket liten andel av de totala sjöytorna i sjöarna vilket gör att nätens placering har stor inverkan på fångsten av yngre mörtindivider. Många av näten som läggs ut i denna undersökning läggs ut på sådana ställen som inte lämpar sig som uppväxtområde för mört och abborre. Det går därför inte att säga att sjön är påverkad av försurning. Ett utökat och standardiserat nätprovfiske behövs för att konstatera om så är fallet. Vid en jämförelse mellan Västra Ingsjön (recipientsjön) och Östra Ingsjön (referenssjön) konstaterades att det inte går att urskilja någon skillnad i LSI-värde sjöarna emellan. Däremot finns en intressant ökning av levervikten hos abborrar från 2002 till 20. Denna viktökning skulle kunna bero på en ökning av miljögifter, men kan också ha andra bakomliggande orsaker såsom variation i temperatur mellan åren, dålig näringstillgång eller andra orsaker. Abborrar i båda sjöarna har en någorlunda bra tillväxt, som inte skiljer sig signifikant mellan sjöarna. Av fångsten att döma skiljer sig inte abborrarnas åldersfördelning och längdfördelning nämnvärt åt i de båda sjöarna. Däremot fångades tre juveniler i Västra Ingsjön som hade en ålder av tre år, vilket är ett något märkligt fynd som skulle kunna indikera en viss störning eller miljöpåverkan. Tillväxttakten tycks inte ha förändrats nämnvärt över de olika årens provfisken. Punkter i Kungsbackaån med provfisken 20.

13 Elfiske, kalkeffektuppföljning Årets elfiske för kalkeffektuppföljning i Kungsbackaåns vattensystem utfördes i sex vattendrag. Vattenflödet var lågt vid 20 års fiske till skillnad från Stationen Getabäcken, som ligger i ett biflöde till Lillån har nu i tre år haft relativ hög täthet av laxyngel, runt 30 yngel per m². Tätheten av öring har gått ner med motsvarande siffra och ligger nu på ca 0 yngel per m². Yngelproduktionen har varit stabil i nu snart 20 år. Hassungaredsbäcken har både lite lägre produktion och större årsvariation men ingen dålig trend. Den lilla Kroksjöbäcken hade som vanligt gott om årsungar med en dominans av öring. Klev i Nordån har länge haft övervikt av lax men de senaste åren har öringen dominerat. I Sandsjöbäcken exploderade årsynglen 20 och därför är det nu en övervikt av äldre fisk. Rätt stor mellanårsvariation i denna bäck. Mörtsjöbäcken har ofta låga flöden och tätheter. Västra Ingsjön sedd från Inseros, punkt 5. 12

14 ph Provtagning sker under månaderna mars april maj och oktober november december. Uppmätta ph-värden ligger inom ett normalt intervall. På våren brukar ph gå från ett lägre värde till ett högre för att på hösten gå från ett högre till ett lägre värde, generellt sett. För 20 varierar vårvärdena från 7,1 till 7,8 och ligger inom ett normalt intervall. Även höstvärdena ligger i ett normalt intervall, från 6,9 till 7,5. På alla stationer ligger årsmedelvärdet högre än Som jämförelse får de försurningskänsligaste fiskarna i vattendrag reproduktionen störd vid ph 6,3 (lax) och vid ph 6,0 (mört och elritsa). ph i i Kungsbackaån P P16 P9 P16.1 P12 P P P.1 ph-värdets variation med max-min-staplar för åren Medelvärdet är inlagt som ett gult streck. ph 20 Vår Höst Provtagningsmånader är mars, april, maj, oktober, november och december. ph 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 P9 P12 P P.1 P 6,6 ph-värden vid de två provtagningsperiderna; vår och höst, 20. P16 P16.1 P

15 Närsaltsituationen Kvävekoncentrationen har, som medelvärde för året, något högre halter än föregående år. I punkterna P3, P4 ökade årsmedelhalten med 33 respektive 19 %. I station P sjönk årsmedelhalten med 9 %. Se stationsdiagram på sidan 22. Sju punkter hade höga halter och fyra punkter hade måttligt höga halter av totalkväve, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, se tabell med klassindelning på sidan 14. Alla punkter ligger kvar i samma klass som De provtagningspunkter som ligger högst upp i avrinningsområdet hade samtliga måttligt höga halter (P3, P4, P5 samt P9). Längre ner i systemet har alla punkter höga halter av kväve. Om man tittar på figuren Totalkväve 20, årsmedelvärden, max min nedan ser man att max- och minvärdena varierar mer ju längre ner i systemet man kommer. Punkterna P3, P4, P5 och P9 har både de lägsta värdena och den minsta spridningen. Förklaringen för P5 är att punkten ligger i Västra Ingsjöns utlopp, sjön fungerar som en närsaltfälla och en utjämnare av halter. För P3 som ligger i Sandsjöbäcken cirka 200 meter innan bäckens utlopp i Västra Ingsjön har spridningen ökat betydligt jämfört med föregående år. Ökningen av kvävekoncentrationen längre nedströms är kanske inte så underlig eftersom både verksamheter och jordbruksmark som kan tänkas påverka halterna av kväve är flera i de nedre delarna av avrinningsområdet. De högsta årsmedelvärden av kväve har P16 och P16.1 med en halt av 1,05 mgn/l vardera, och ligger ungefär på samma värde som föregående år. Max- och min-värdena för P16 och P16.1 varierar stort, 20 var faktorn 3,4 ( µgn/l), 20 är den en faktor 10 ( µg/l), 7100 uppmättes i juni 20 och ligger i klass 5, extremt höga koncentrationer. År 2014 var det en faktor 3 mellan högsta och minsta värde, således en rejäl spridningsminskning. År 20 och 2016 ökar spridningen till en faktor 5. Maxvärdet för kvävehalten 20 (2,0 mg/l) ligger i klass 4, mycket höga halter. Ny är P16.1, den infördes i mätprogrammet i juli 20 och därför är det svårt att jämföra åren 20 och 2016 med mätningar bara den senare delen av år 20. Jämför man P16 och P16.1 för 20 har de samma årsmedel och spridning därför kan man inte utgå ifrån att någon kväveretention har skett. Fosforkoncentrationerna har som medelvärde för året halter både ökat och minskat med mer än 10 % jämfört med föregående år. Se stationsdiagram på sidan 23. I de tre översta punkterna har årsmedelvärdet ökat med 53 % i P3, 8 % i P4 och 61 % i P5. Stationerna P3 och P5 har försämrat sig en tillståndsklass. P3 och P5 som legat i klassen låga halter ligger nu i tillståndsklass måttligt höga halter och P4 ligger kvar i klass 4, höga halter. Provpunkterna P12, P, P.1, P, P16 och P16.1 ligger kvar i samma tillståndsklass som P12, P.1 och P i klassen mycket höga halter. P 16 och Totalkväve 20, årsmedelvärden, max - min µg N/l P3 P4 P5 P9 P12 P P.1 P P16 P16.1 P Medelkoncentrationen och max- och minvärden av totalkväve i Kungsbackaån

16 Totalfosfor 20, årsmedelvärden, max - min µg P/l P3 P4 P5 P9 P12 P P.1 P P16 P16.1 P Medelkoncentrationen och max- och minvärden av totalfosfor i Kungsbackaån 20. P16.1 i klassen extremt höga halter. P9 ökade med 8 % och hamnade även den i en högre klass, klass 3 höga halter. Stationer med minskning är P12 och P med -16 % respektive -21 % jämfört med förra året. P16 har de senaste 9 åren legat i klassen extremt höga halter. P16 har haft en trend med stigande halter sedan år 2008, men som 2012 gick ner något, för att i 2016 ligga på samma höga halt (144 µgp/l) som Andra året (2007) efter det att P16 kom med i provtagningsprogrammet var det som lägst med 96 µgp/l och enda gången under de nio år punkten varit med i programmet som den varit under klassen extremt höga halter. I år ligger värdet uppe på 164 µgp/l. P16.1, som infördes i mätprogrammet i juli 20, har ännu högre värden än P16 och ligger på 5 µgp/l låg värdet på 147 µgp/l, en ökning med 20 % mellan åren. Jämför man fosfor för P16 och P16.1 för 20 har de ungefär samma årsmedel och spridning. Ingen fosforretention har skett mellan dessa punkter. Se tabell med Naturvårdsverkets klassindelning nedan. Precis som för kväve varierar max- och minvärdena av fosfor mer ju längre ner i systemet man kommer, förmodligen av samma orsaker som för kväve. Spridningen av max- och minvärdena i år jämfört med föregående år är något mindre med undantag av P16 och P16.1 som har någon större spridning. P3, P4 och P5 har liten spridning på min- och maxvärden. Alla andra stationer har någon gång under året haft ett mätvärde på 100 µgp/l eller mer vilket är klass 5 extremt höga halter. Punkterna P16 och P16.1 skiljer ut sig med det högsta maxvärdet respektive högsta medelvärdet över året. I området runt Söderå (P16) finns mycket verksamheter med nybyggnation vid Tölö, botillstånd utifrån totalfosforkoncentration och totalkvävekoncentration i sötvatten enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket Rapport 49. Totalfosforkoncentration, µg/l Totalkvävekoncentration, mg/l Klass Benämning 12,5 0,3 1 Låga halter 12,5 25 0,3 0,625 2 Måttligt höga halter ,625 1,25 3 Höga halter ,25 5,0 4 Mycket höga halter > 100 > 5,0 5 Extremt höga halter

17 städer vid Fors, en golfbana på 67 ha och jordbruksmark på 128 ha. Avrinningsområdet för P16 är totalt 544 ha. Vattendragskontrollen har, under innevarande kontrollprogramsperiod, som primär uppgift att följa närsaltutvecklingen i vattenområdet. Förekomsten av fosfor har en direkt påverkan på det organiska livet i vattendraget medan kväveförekomsten bedöms vara av större betydelse för havsmiljön. Totalkväve Totalkvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt längs loppet från nivån 0,42 mg N/l i P5 till 0,86 mg N/l i P.1. Stationerna P16 och P16.1 har de högsta värden med 1,05 mg N/l var. Jämfört med 2016 har halterna i år minskat, undantaget är P16 som ökat lite. En liten minskning av halterna av totalkväve är alltså generell i hela avrinningsområdet. Årsmedelvärden per provpunkt för 20 redovisas i diagram på sidan 21. Kvävetransport Kvävetransporten redovisas som årsmedelvärden per provpunkt under perioden i diagrammet nedan. Totala mängden kväve som transporterats i P.1 är 161 ton för 20, vilket är en ökning med % från föregående år. Även från de övre delarna av avrinningsområdet har transporten ökat. I P5 (V. Ingsjön) beräknas transporten i år till 23 ton, förra året var det 20 ton, en ökning med %. För P12 (Lillån) har transporten ökat med 21 % från 19 till 23 ton. Medelvattenföringen låg 20 högre än 2016 i utloppet till Kungsbackafjorden. Efter de extremt höga transporterna runt millennieskiftet har kvävetransporterna 2007 till 2016 varit 163 ton i medeltal. Uttransporten 20 ligger alltså strax under medelvärdet för tioårsperioden. 20 och 20 års uttransport av kväve i havet var de lägsta sedan

18 Totalfosfor I de övre provpunkterna (P3, P4, P5) ligger årsmedelvärdet på cirka - 25 µgp/l för att sedan i huvudfåran öka och vid sista provpunkten (P.1), som ligger cirka en kilometer från utloppet i Kungsbackafjorden, är årsmedelvärdet 59 µgp/l. Värdet i P.1 ligger på samma nivå som 2016 men betydligt högre än 20 då det var 40 µg/l. Den högsta nivån finns i Söderå (P16 och P16.1) med ett årsmedelvärden på 164 respektive 5 µgp/l, årsmedelvärdet är högre än 2016 och har stadigt legat på en extremt hög nivå på P16 sedan de kom med i mätprogrammet år 2006, P16.1 kom med i programmet 20. Årsmedelvärden per provpunkt för 20 redovisas i diagram på sidan 23. Fosfortransport Totala mängden fosfor som transporterats i P.1 under 20 är 12,77 ton, vilket är den näst största mängden sedan 2007, endast 2008 toppades med 12,96 ton/år. Från de övre delarna av avrinningsområdet P5 (V. Ingsjön) har transporten 20 ökat från 0,37 till 0,83 ton, en ökning med 124 %. För P12 (Lillån) har transporten ökat från 1,68 till 1,86 ton, jämfört med föregående år en ökning med %. P16 har sedan stationen kom med i mätprogrammet 2006 haft extremt höga halter av fosfor, i år låg årsmedelvärdet på 164 µgp/l, förra året var det 144 µgp/l. Några transportberäkningar är inte gjorda på P16 men det går att göra en uppskattning av fosfortransporten om man antar att P16:s medelvattenföring är proportionell mot den P.1 har, vilken vi kan räkna ut med hjälp av S-HYPE data. Se tabell nästa sida.

19 Transporter av totalkväve i ton per år. Transporter av totalfosfor i ton per år. Söder å, här vid punkt 16.1, bidrar med mycket fosfor då vattendraget är hårt belastat. 18

20 Mätstationerna Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 49) kan en klassindelning göras utifrån fosfor- och kvävehalter i sjöar under perioden maj till oktober. Klasserna relaterar till olika inom limnologin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve relaterar den till haltnivåer som är typiska för svenska sjöar och inte till biologiska effekter (se tabell på sidan ). Dessa gränser har vi tillämpat på mätstationerna och på medelhalter uppmätta under hela året. Diagram för kväve för mätstationerna finns på sidan 22, för fosfor på sidan 23. P3, Sandsjöbäcken (måttligt höga halter av kväve och låga halter av fosfor) Sandsjöbäcken är en lämplig referenspunkt för de nedströms liggande punkterna på grund av den ringa påverkan som punkten är utsatt för. Årsmedelvärdena för totalkväve har, sedan 1986 hållit sig runt nivån 500 µg N/l. I år är årsmedelhalten 480 µg N/l. Enligt länsstyrelsens beräkningar är bakgrundskoncentrationen 200 µg N/l. Målet är att inom en 10-årsperiod ligga under den dubbla bakgrundskoncentrationen. Fosforkoncentrationen är som årsmedelvärde,28 µg P/l i år, mycket högre än föregående år. Värdet hamnar nu i klassen för måttligt höga halter av fosfor. P4, Issjöbäcken (måttligt höga halter av kväve och fosfor) Issjöbäcken påverkas av dagvatten från Landvetter flygplats. Efter den kraftiga minskningen av kvävetillförseln från flygplatsen 1991 har koncentrationen sjunkit till strax över 500 µg/l i medeltal. I år är kvävekoncentrationen mindre än föregående år och hamnar alltjämt i klassen måttligt höga halter, från 580 µg/l år 20 till 585 år 2016 till 490 år 20. Under hela tioårsperioden har kvävet pendlat lite över och lite under 500 µg/l. Fosforkoncentrationen i Issjöbäcken har ökat lite och hoppat just in i klassen för höga halter. Årsmedelvärdet har ökat till 25,5 µgp/l, föregående år var det 23,7 µg/l. År 20 har högsta årsmedelvärdet på hela tioårsperioden. P5, V. Ingsjöns utlopp (måttligt höga halter av kväve, låga halter av fosfor) Västra Ingsjön sätter sin prägel på åns övre lopp. Totalkvävekoncentrationen ligger på 420 µg N/l, i nivå med föregående år som hade 440 µg N/l. Lägsta värdet var 20 då nivån var 386 µg/l. Inlagd är också den totala kvävetransporten i punkten, med en minskning från 32 ton år 20 till 20 ton för 2016 för att 20 öka något till 23 ton. Fosforkoncentrationen på årsmedelbasis har ökat sen föregående år, från 8 till 12,6 µg/l. I och med detta så hamnar stationen i klassen för måttligt höga halter. För år 20 låg inga månadsvärden under bestämningsgränsen (5 µg/l). Transporten var 370 kg 2016 och har 20 ökat igen till ca. 800 kg. Lägsta värdet var år 20 med en uttransport på 250 kg. P9, nedströms Lindome (måttligt höga halter av kväve och fosfor) Kväve ligger som årsmedelvärde mellan 500 och 700 µgn/l under tioårsperioden, årets värde är 530 µgn/liter. Det är likvärdigt med i fjol. Koncentrationen av totalfosfor ligger strax över eller strax under 20 µgp/l under tioårsperioden. Årsmedelhalten har ökat jämfört med föregående år, från 25 µgp/liter 2016 till 27 µgp/liter i år. P12, Lillån (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Lillån påverkas av avlopp, jordbruk och industriell verksamhet. Förvaltningen för Miljö och hälsoskydd i Kungsbacka kommun påbörjade 1999 en inventering av en19

21 skilda avlopp inom Lillåns avrinningsområde. Inventeringen är slutförd, och arbete pågår alltjämt med att förmå fastighetsägare att förbättra sina avlopp. I några fall har miljö- och hälsoskyddsnämnden tvingats ta till förelägganden. På sikt torde detta arbete ge resultat i form av minskad belastning på vattendraget. Arbetet är en del i den systematiska avloppsinventering, som utförs i Kungsbacka kommun, och som syftar till att minska näringstransporterna till havet. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd kommer att gå vidare med andra verksamheter utmed ån som läckage från jordbruk m.m. Årsmedelvärdet för totalkvävekoncentration har en minskande trend. Sen år 2004 har koncentrationen minskat från hög halt till måttligt hög halt 20. År 2010 och 20 var det hög halt. År 2012 sjönk halten totalkväve till klassen måttligt hög halt med ett årsmedelvärde på 597 µgn/liter. År 20 ökade årsmedelvärdet till 818 µgn/liter är det en liten minskning av totalhalten till 745 µgn/liter. År 20 har halten återigen ökat något till 830 µgn/liter sänktes den till 761 µgn/liter för att 20 hamna på 700 µgn/liter. Den totala transporten i punkten av kväve har i år legat på 22,5 ton. Lillåns årsmedelvärde för fosforhalten har minskat ytterligare något jämfört med föregående år, från 63 till 53 µgp/liter. Fosfortransporten ligger i år på 1,9 ton. Ett årsmedelvärde understigande µg P/l eftersträvas på sikt i Lillån. P, Hede (höga halter av kväve och fosfor) Denna punkt kom med igen i provtagningsprogrammet Den ligger strax uppströms Kungsbacka i ett jordbrukslandskap. Sen år 2005 har koncentrationen minskat från höga halter till måttligt höga halter år 20. År 2010 och 20 är årsmedelvärdet återigen i klassen höga halter. Från 20 och framåt har det varit en liten minskning. 20 var årsmedelvärdet 644 µgn/liter, 2016 låg på 660 µgn/liter. I år är värdet lite lägre men i samma klass, 640 µgn/liter. Totalfosforkoncentrationen har under perioden 2005 till 2007 minskat med 40 procent och gått från höga halter till måttligt höga halter. Från 2007 till 2010 har en ökning av halterna skett med cirka 60 %. För att sedan minska fram till 2012 med cirka 60 %. Till år 20 har vi en ökning med 70 % jämfört med 2012, från 23 till 39 µgp/liter har vi en minskning med 10% till 35 µgp/liter. År 20 var halten 39 µgp/liter och µgp/liter. I år har det ökat något till 49 µgp/liter och håller sig strax under gränsen för klassen mycket höga halter. P.1, nedströms Hammargårds reningsverk (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Denna punkt påverkas av utsläppet från avloppsreningsverket. Totalkvävekoncentrationen har en minskande trend, under perioden 2004 till 20 har den minskat väsentligt. Dock ökade kvävehalten år 2010 och 20 för att minska med 19 % till År 20 ökar den med % jämfört med minskade halten med 8 % till 778 µgn/liter jämfört med 20. År 20 ökade kvävet med 7% till 829 µgn/liter och 2016 till 968 µgn/liter. 20 har värdet sjunkit till 860 µgn/liter. Transporten har sedan 2005 pendlat runt 200 ton per år med minskande trend. 20 minskade transporten med 32 % jämfört med år 2012 och är den minsta på hela tioårsperioden ökar transporten med 40 % till 5 ton. För 2016 är uttransporten av kväve 8 ton och för 20 ökade transporten till 161 ton. Det är halterna i kombination med vattenföringen som ger uttransporten av kväve i havet. Vi har, som tidigare nämnts, en osäkerhet i jämförelser före och efter 2010 beroende på byte av beräkningsmodell då. Vilket påverkar skattningarna av transporten av både kväve och fosfor. Även fosforkoncentrationen har en minskande trend sedan år 2005, från halter omkring 55 µg P/l till omkring 35 µg P/l för 20 och har halten ökat med 24 % jämfört med föregående år, från 35 till 46 µgp/liter. Fosforhalten ligger kvar på samma nivå 2014, 47 µgp/liter. För 20 ligger årsmedelvärdet på 42 µgp/liter ökade årsmedelvärdet väsentligt, till 60 µgp/liter, det högsta årsmedelvärdet med råge på hela tioårsperioden. 20 låg värdet på samma nivå som året innan 59 µgp/liter. Ut20

22 transporten av fosfor ökar markant i år på grund av vattenföringen. År 20 var uttransporten 8,6 ton, ,7 ton och 20 transporterades 12,8 ton fosfor ut. P, Hallabäcken vid Varla (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan januari Bäcken är eventuellt fortfarande reproduktionslokal för havsöring, det är länge sedan några undersökningar gjordes. Det har sedan i början på 2000-talet tillkommit mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Kvävehalten har minskat från 2016 (802 µgn/liter) till 700 µgn/liter 20. Fosforhalten har minskat mellan 2008 till 2012 med cirka 10 procent varje år för att från 2012 öka med 48 % till 20 respektive 19 % mellan 20 och har fosfor minskat marginellt till en årsmedelhalt på 70 µgp/liter. År 2016 ökar fosfor marginellt till 70 µgp/liter för att 20 sjunka till ett värde på 57 µgp/liter. P16, Söderå (höga halter av kväve och extremt höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan januari Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med bl.a. en golfbana och dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Halten av kväve har minskat med 36 % mellan 20 och ökade halten med % till 95 µgn/l som medelkoncentration för året. År 2016 minskade halten kväve med 14 % till 1025 µgn/liter och 20 ökar värdet lite till 1050 µgn/liter. Fosforhalten har ökat jämfört med föregående år och ligger kvar i klassen för extremt höga halter, från 144 µgp/liter 2016 till 164 µgp/liter, dock en bit under toppnoteringen på 9 µg/liter år 20. P16.1, Söderå (höga halter av kväve och extremt höga halter av fosfor) Ny mätpunkt som kom med i programmet i andra halvan av 20. P16.1 har ingen lång tidsserie ännu. Nu finns två helårsserier. Årsmedelvärdet av kväve är 1050 µgn/liter och ligger i samma storleksordning som Fosforhalten har ökat från 145 µgp/liter 2016 till 5 µgp/liter. Både kväve och fosfor är i paritet med värdena som P16 uppvisar. P, Sagsjöbäcken (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan mars I avrinningsområdet ligger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringliggande bebyggelse. Kvävehalten var µgn/liter och har minskat till 800 µgn/liter i år. Fosforvädet på 50 µgp/liter minskade minimalt till 49 µgp/liter 20. Båda värden ligger i klassningen för höga halter. P18, Hassungaredsbäcken, numera avslutad. 21

23 Koncentrationer av totalkväve, mg N/l Transporter, ton/år P4 P5 P18 P mg/ l mg/ l P3 P9 P12 P P P16 P16.1 P.1 mg/ l mg/ l mg/ l mg/ l mg/ l mg/ l 22

24 Koncentrationer av totalfosfor, µg P/l Transporter, ton/år P4 P P9 P12 P P P3 P5 P18 P16 P16.1 P

25 Övriga variabler Av övriga variabler har de flesta punkter syrgasvärden över 2016 års nivå som halvårsmedelvärden. Koncentrationen för TOC har som årsmedelvärden ökat i alla provpunkter i förhållande till föregående år och ligger inom intervallet måttligt höga halter (8-12 mg TOC/l). Som årsmedelvärde 20 har turbiditeten hamnat i klassen starkt grumligt vatten för samtliga provpunkter förutom för provpunkt P9 som ligger i klassen för betydligt grumlat vatten. Trenden för färgvärdet i Kungsbackaån är fortfarande uppåtgående. Stationerna P16, P16.1 (Söderå) och P (Sags jö bäck en) samt till viss del även P (Hallabäcken) har höga konduktivitetsvärden. Syrgas Syrgashalten är avgörande för att djurlivet i vattnet ska må bra och en av de viktigaste faktorerna i sjöar och vattendrag. Löst syre är mycket viktigt för ämnesomsättningen hos alla vattenorganismer som är beroende av syre. Syrerikt tillstånd är mer än 7 mg syre per liter, 5-7 mg O2/l är måttligt syrerikt tillstånd. Lax och öring är exempel på arter som är särskilt känsliga för låga syrenivåer. Syrgaskoncentrationen i Kungsbackaån har under året varit relativt tillfredställande med syrerikt tillstånd vid de flesta mättillfällena under året, undantaget Söderå där båda punkterna (P16 & P16.1) ligger under gränsen för syrerikt tillstånd i tre av mätningarna. Som halvårsmedelvärde för 20 ligger de flesta punkter väl över gränsen för syrerikt tillstånd, endast P16 och P16.1 ligger något under, men med stora skillnader i max och min värden. Det lägsta uppmätta värdet i år var i P16 i juni då halten syrgas var 4,6 mg/l. För syrgasmättnaden ligger mätningarna mellan 59 och 100 %. Tre värden ligger över 100% mättnad. Detta fenomen kan uppstå vid kallt vatten och omrörning av vattnet. Som halvårsmedelvärde har syremättnaden ökat något på samtliga punkter. Syrgaskoncentration april september 20 Syrgas mg O 2 / l Gränsen för syrerikt tillstånd P9 P12 P P.1 P 0 24 P16 P16.1 P

26 Syrgasmättnad maj september 20 % P9 P12 P P.1 P P16 P16.1 P

27 Syre halvårsmedelvärden (apr - sep), max min * mg O 2 / l *för P Medel P9 P12 P P P P16 P16.1 P Fältanteckningar i följesedeln till laboratoriet

28 Totalt organiskt kol Totalt organiskt kol mäter halten av organiskt material. Ett högt värde av TOC innebär att syre kommer att förbrukas vid nedbrytningen. Koncentrationen har som årsmedelvärden ökat i alla provpunkter i förhållande till föregående år och ligger inom intervallet måttligt höga halter (8-12 mg TOC/l) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 49. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de flesta månadsvärden är lägre på våren och högre på hösten. En viss relation till vattenflödet finns där höga vattenflöden innebär höga halter totalt organiskt kol. Låga halter är 4 8, måttligt höga halter är 8 12, höga halter är mg TOC/l och mycket höga halter över 16 mg/l (NV rapport 49). Totalt organiskt kol, månadsvärden 20 mg/ l P9 P P 2010 P P P P P

29 Turbiditet Grumliget eller turbiditet (FNU) är ett mått på hur mycket partiklar det finns i ett vatten. Det kan vara lera eller delar av döda växter, djur och plankton. I ett grumligt vatten når solljuset inte långt ner, vilket försvårar växters fotosyntes och djurens sikt. Stora mängder partiklar i vattnet kan sätta igen gälar och filtreringsorgan hos djur. När partiklar sedimenterar, dvs sjunker till botten, kan de ställa till problem genom att täcka växter och sätta igen grusbottnar som till exempel öringar behöver för att lägga sin rom. Hög grumlighet är nästan alltid förknippat med höga flöden. När det regnar mycket river vattenmassorna med sig mycket lerpartiklar och växtdelar. Grumlingen beror många gånger på lerslam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumlande partiklar. Måttligt grumligt vatten är 1,0 2,5 FNU, betydligt grumligt vatten är 2,5 7,0 FNU, starkt grumligt vatten är över 7,0 FNU (NV rapport 49). Som årsmedelvärde 20 har turbiditeten hamnat i klassen starkt grumligt vatten för samtliga provpunkter förutom för provpunkt P9 som ligger i klassen för betydligt grumlat vatten. Noterbart är att P16 och P16.1 har en starkt uppåtgående trend trots att P16 förra året hade en nedgående trend. Båda dessa punkter ligger skyhögt över gränsen för starkt grumligt vatten. Även P.1 har en långtidstrend som stiger hela tiden sedan 2012 och håller sig långt över gränsen för starkt grumligt vatten. P9:s uppgående trend från 2010 till 2016 har brutits och ligger nu lägre än förra årets samt har lägsta årsmedelvärde av alla provpunkter. Kungsbackaån har i de nedre delarna mycket grumligt vatten. Tittar man på månadsvärdena ser man att P, P16 och P16.1 har högst och flest mättoppar. Under framför allt augusti och september hade P12, P och P.1 extrema toppar samt att stationerna P16 och P16.1 hade sina toppar under perioden oktober till december. Dessa toppar sammanfaller med med perioder av högt vattenflöde. Turbiditet, månadsvärden 20 FNU P9 P12 P P,1 P 28 P16 P16.1 P

30 Färg Årsmedelvärden mg Pt/ l mg Pt/ l

31 Färg Trenden för färgvärdet i Kungsbackaån är fortfarande uppåtgående. Generellt har färgen i vattnet ökat under de senaste 60 åren, främst i sydvästra Sverige. Årsmedelvärdena för 20 har ökat för P12, P.1, P och P. Varit konstant för P16.1, och minskat för P och P16. I alla provpunkter klassas vattnet som starkt färgat med färgtal > 100 mg Pt/l. Endast P9 och P har en lägre klass med betydligt färgat vatten ( mg Pt/l). Ett flertal faktorer är inblandade i denna så kallade brunifiering, och betydelsen av varje faktor beror i stor omfattning på karaktären på avrinningsområdet. Ett förändrat mönster och intensitet av nederbörd kan ligga bakom en årsvariation i transport av humusämnen till vattendragen. Den viktigaste faktorn är troligen en förändrad markanvändning i avrinningsområdet med en högre täckningsgrad av barrskog, i detta område främst gran. Färg, månadsvärden 20 mg Pt/ l P9 P12 P P.1 30 P P16 P16.1 P

32 Konduktivitet Stora Bugärde Benareby Ju fler lösta joner ett vatten innehåller desto lättare leder det elektricitet, d.v.s. desto högre konduktivip5 P18 tet (ledningsförmåga) har det. Detta innebär att P P9 havsvatten har högre konduktivitet än insjövatten, och att en sjö omgiven av lättvittrade leror har högre konduktivitet än en skogssjö omgiven av svårvittrat P12 P berg. Försurning ökar också jonkoncentrationen i P vatten, då den sura nederbörden är betydligt jonrikap16 re än rent regn. Konduktiviteten uttrycks i millisiep,1 mens per meter, ms/m. Normalvärden för konduktiviteten i södra Sveriges insjöar är 2-20 ms/m. Stationerna P16, P16.1 (Söderå) och P (Sagsjöbäcken) samt till viss del även P (Hallabäcken) har höga värden vilket kan bero på lättvittrade jordar i dessa vattendrags avrinningsområden men det kan också vara en indikation på utsläpp eller dagvatteninflöden. Normalvärden för konduktivitet ligger mellan 2 20 ms/m. De höga månadsvärdena på P.1 beror högst sannolikt på inträngande saltvatten. P4 Eskilsby och Snugga P4 P3 Hällingsjö P3 P5 Lindome P P18 Hällesåker P9 Anneberg P12 P P Kungsbacka P16 P,1 Konduktivitet, månadsvärden 20 ms/ m P9 P 12 P P P.1 31 P 16 P 16.1 P

33

34 Långa trender i Kungsbackaåns utlopp Eftersom vi i de andra diagrammen valt att begränsa tidsserien till tio år för överskådlighetens skull har vi lagt in denna sida som visar på några långa trender. Här tar vi bara upp trenderna som visas i punkten P.1, närmast Kungsbackaåns utlopp. Här presenteras fyra trender; vattenföringen som årsmedelflöde i kubikmeter per sekund, den årliga uttransporten av fosfor och kväve i ton och halten TOC, totalt organiskt kol i mg per liter. Det verkar som om uttransporten av både kväve och fosfor ökade under den första tioårsperioden utan att medelflödet visade någon synbar trend. Runt millenieskiftet hade uttransporten en topp vilket till en del kan förklaras med de höga flödena de åren. Efter denna topp kan man se en minskande trend i uttransporten trots att flöden bitvis varit höga, de tre åren med de högsta flödena under den studerade perioden inföll alla tre Transporterna är fortfarande högre än vad de var under åren Till en del kan detta förklaras av att flödena var högre under den senare perioden men troligen inte helt. Skillnaden i transport är högre än skillnaden i flöde. Ett gott tecken kan man se om man jämför de två högflödesperioderna och Uttransporterna är lägre under den senare perioden. Kväveuttransporten låg kvar på samma nivå som under mellanperioden medan fosfortransporten visade på en mindre ökning. Fosfor är mer känsligt för erosion vid häftiga regn. Det är därför fosfortransporten inte minskade mellan 20 och Flödet vid Kungsbackaåns utlopp under perioden och uttransporten av kväve och fosfor under samma period. 33

35 2016 när flödet minskade med en fjärdedel. Provet i november togs i början på ett högflöde och då kan halterna bli skyhöga. TOC-värdena ökar också vilket kan bero på ökat utflöde av humus från skogarna. Färgvärdet visar också en ökad trend vilket stärker det antagandet. Flödet vid Kungsbackaåns utlopp under perioden och halterna av TOC under samma period. 34