Många bäckar små. Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49

Transkript

1 Rapport :9 Många bäckar små Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak

2 PRODUKTION Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten PROJEKTLEDARE Hans Oscarsson, Vattenmyndigheten TEXT Håkan Lagesson, Karl Norling, Hans Oscarsson RAPPORT : 9 ISSN 118X TRYCK Arkitektkopia

3 Många bäckar små Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak

4 FÖRORD Det mesta av den näring i form av fosfor och kväve som når västkusten kommer via vattendragen. I länet finns alla storlekar på vattendrag representerade allt ifrån Sveriges största vattendrag Göta älv med ett avrinningsområde på cirka km med källflödena i Härjedalen och Norge, till småbäckar som Stene å i Strömstad med ett avrinningsområde på cirka 7 km. I Västra Götalands miljöövervakningsprogram ingår vattendrag från Hallandsgränsen i söder till norska gränsen i norr. I dessa vattendrag har transporten av kväve och fosfor till kustvattnet mätts under lång tid, som minst 1 år men ofta under betydligt längre tid. Resultaten används för att bedöma vattendragens tillstånd och utveckling numera också i relation till de krav som vi förväntar oss att EG:s ramdirektiv för vatten kommer att ställa. Vi försöker också bedöma om utvecklingen av vattendragstransporten till havet är sådan att de nationella och regionala en för fosfor och kväve kan nås. I denna rapport har vi valt att redovisa samtliga bäckar utom Göta älv som ofta redovisas i andra sammanhang. Hans Oscarsson /Vattenmyndigheten Västerhavsdistriktet/

5 INNEHÅLL MILJÖMÅL MED MERA FÖRKLARINGAR TILL BEDÖMNINGAR 7 STRÖMSÅN 1 STENE Å 1 ÖVERBYÅN 1 ANRÅSÄLVEN 1 HOGARÄLVEN 18 JORÄLVEN SKÄRBOÄLVEN ENNINGDALSÄLVEN BROÄLVEN STENE BÄCK 8 BÄRFENDALSÄLVEN FÄRLEV ÄLV ÖREKILSÄLVEN KÄRRAÅN SKREDSVIKSÅN 8 TASKE Å BRATTEFORSÅN FORSHÄLLAÅN RESTEÅN BÄVEÅN 8 HAGAÅN HENÅN KLEVEÅN VAREKILSÅN GUNNEBYBÄCKEN 8 SÄBYÅN ANRÅSE Å ÖDSMÅLSÅN GLOSE Å GRANNEBYÅN 8 SOLBERGAÅN 7 VALLBY Å 7

6 MILJÖMÅL MED MERA När vi redovisar bäckarna har vi bedömt dom från olika synvinklar; hur bäckarnas näringstillstånd är jämfört med de bedömningsgrunder som finns och EU:s krav (de kommande kraven i EU.s ramdirektiv för vatten kommer troligen att ligga på ungefär samma nivå som nuvarande bedömningsgrunder), hur transporten av näringsämnen utvecklats och om nationella och regionala kommer att uppnås. Det nationella miljökvalitetsmålet, Ingen övergödning, är det mål vi sneglat på vid bedömning av bäckarna. Till detta mål finns två delmål, ett för kväve och ett för fosfor kvävetransporten från mänsklig verksamhet till havet ska ha minskat med procent mellan åren 199 och 1. Motsvarande mål för fosfor är procent. Två tredjedelar av den tid vi har på oss till 1 har passerat och det är hittills bara enstaka bäckar som verkar ha en rimlig chans att klara ett av dessa mål och knappast någon som verkar kunna klara bägge. Även om respektive procents minskning inte nås hindrar inte detta att utvecklingen kan gå åt rätt håll i flera vatten. Ett tydligt exempel på detta är Anråse å i Stenungsunds kommun som har en tydligt neråtgående fosfortrend den senaste tioårsperioden. Det finns fler exempel på åar med en positiv trend även om de inte når delmålen för kväve och fosfor till 1. Vattendirektivet ställer krav på att bäckarna ska nå god status senast 1. Det är ännu inte fastställt vad som menas med god status, men i den redovisning som Naturvårdsverket gjort till Bryssel av de svenska vattnens tillstånd har man använt sig av nuvarande bedömningsgrunder. Man kan alltså på goda grunder anta att även de nya bedömningsgrunder vi väntar oss inom något år inte kommer att skilja sig alltför mycket åt från de gamla. Med detta antagande har vi bedömt bäckarnas tillstånd. Den generella bild man då får, är att kvävesituationen i bäckarna är relativt god medan fosforsituationen är långt ifrån godtagbar och att det stora flertalet bäckar löper stor risk att inte uppnå god status innan 1 när det gäller fosfor. Vår bedömning är att denna bild inte kommer att förändras nämnvärt med införandet av de nya bedömningsgrunderna. Eftersom vi inte bara bedömer vattendragen utifrån tillstånd, utan även utveckling och nationella/regionala om transportminskning, kan en del utfall kanske verka motsägelsefulla. Man kan till exempel ha ett vattendrag som har god kvävestatus men som inte uppfyller målet om procents transportminskning, eller har uselt fosfortillstånd men har en god utveckling och uppfyller målet om en tjugoprocentig minskning av fosfortransporten.

7 FÖRKLARINGAR TILL BEDÖMNINGAR När vi redovisar bäckarna har vi bedömt dom från tre olika synvinklar. hur tillståndet är och om de kommande kraven i EG:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet kommer att uppnås hur transporten av näringsämnen utvecklas om de nationella och regionala en kommer att uppnås. Dessa tre parametrar har tre nivåer (se förklaringar till höger). Tillstånd och utveckling + BRA TVEKSAM DÅLIG JA TVEKSAMT NEJ Tillstånd (avvikelse från referensvärde) För att få fram vilket tillstånd som råder i vattendragen används fosfor och kvävekvoter som är baserade på hur stor den arealspecifika förlusten* är. För att beräkna kvoterna divideras ett års medelvärde av hektaravrinningen för fosfor eller kväve med ett referensvärde som beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Referensvärdet är ett värde som används för att ge en indikation på vilka nivåer som skulle förekomma om den mänskliga påverkan är liten eller obetydlig. Ju högre kvoten blir mellan uppmätt värde och referensvärde, desto större är överskottet av fosfor eller kväve vilket ger en större avvikelse från referensvärdet. För att vattendraget ska ha ett bra tillstånd ska det uppmätta värdet ligga nära det beräknade referensvärdet. Avvikelsen från referensvärdet graderas med hjälp av klasserna 1, där klass 1 är det bästa värdet och klass är det sämsta värdet. Klass Avvikelse från referensvärde 1 Ingen eller obetydlig avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse Utveckling Vid jämförelser av halter eller transporter mellan år är det svårt att dra en slutsats av enstaka år och därför har två olika perioder använts i den här rapporten. Den första perioden är och den andra perioden från 199 fram till nutid (). En jämförelse mellan dessa perioder ger en mer rättvis bild över utvecklingen eftersom enstaka år får mindre betydelse. Utvecklingen hos vattendraget bestäms genom att jämföra dessa två perioder samt att bedöma trenden hos den sista perioden från 199. Flödet tas även med i bedömningarna eftersom det har en stor betydelse då ett flödesmässigt extremår kan höja halterna och transporten av näringsämnen rejält. *Arealspecifik förlust beräknas genom att multiplicera koncentrationen av näringsämnen med vattenflödet. Detta resulterar i en transport av näringsämnen som sedan divideras med arealen uppströms från mätpunkten. Enheten som används är kg/ha, år. 7

8 Miljömålet Miljömålet för kväve och fosfortransporter ska vara nått år 1. Miljömålet är baserat på en minskning med procent av kvävetransporten och procent av fosfortransporten från 199 års nivåer. För att få fram ett mer representativt värde för et togs ett medelvärde fram för åren Från detta medelvärde dras den specifika avrinningen för vattendraget av och talet multipliceras med,7 för kväve och,8 för fosfor, därefter adderas den specifika avrinningen igen. Anledningen till att den specifika avrinningen dras av och sedan adderas igen, är att et gäller en minskning av den mänskliga närsaltspåverkan, och därför ska inte den naturliga specifika avrinningen räknas med i minskningen av kväve och fosfor. För vissa vattendrag finns det en första mätning vid 1989 följt av ett uppehåll till 199 och då används ett medelvärde för åren 1989 och Kommentarer till mätresultaten Tolkningen av mätresultaten har varit mycket svår under framför allt den sista perioden, 199. Anledningen är de extrema vattenflöden som varit under denna period, särskilt 1999 och. I de åar där det finns jämförelsevärden, tex Örekilsälven, kan man konstatera att flödet under år är det högsta sedan år 199! Med sådana högflödesår ökar transporten av kväve och fosfor väsentligt, vilket naturligtvis kan tyckas logiskt. Mindre logiskt är det att i vissa vattendrag ökar också halterna. Man skulle kunna tro att vi istället fick en utspädningseffekt med minskande halter då nederbörden är stor men det finns flera bäckar som visar på höga halter vid höga flöden tex Uddevallabäckarna Kärraån, Skredsviksån, Taske å och Resteån, samt också Hogarälven i Tanums kommun. Då både vattenflödet och halten visar på extremvärden blir naturligtvis transporten i sin tur extrem. Man får hoppas att de år med flödestoppar som vi haft under den senaste perioden är engångsföreteelser och att fortsättningen visar på lite mer normala förhållanden. Då kan beräkningar av tex trender bli lite säkrare. Översikt över provtagna vattendrag. 8

9 Översiktsschema FOSFOR KVÄVE Tillstånd Utveckling Miljömålet Tillstånd Utveckling Miljömålet Strömstad Strömsån + + Stene å Överbyån Tanum Anråsälven + Hogarälven Jorälven + Skärboälven + Enningdalsälven + + Lysekil Broälven + Munkedal Stene bäck Bärfendalsälven + Färlev älv + Örekilsälven + Uddevalla Kärraån Skredsviksån Taske å Bratteforsån Forshällaån + Resteån Bäveån + Kungälv Glose å Grannebyån Solbergaån + Vallby å Orust Hagaån Henån + + Kleveån Varekilsån Tjörn Gunnebybäcken + Säbyån Stenungsund Anråse å + Ödsmålsån + 9

10 + STRÖMSÅN AVRINNINGSOMRÅDE km SJÖANDEL % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989), m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE, m /s (1997) Strömsån har ett lekande bestånd av havsöring och lax samt ett bestånd av flodpärlmusslor. Fosfor Tillståndet i Strömsån har förbättrats under perioden 199. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 så är dock avvikelsen från referensvärdet stor och Strömsån hamnar i klass (stor avvikelse). Utvecklingen är positiv med minskande medelvärden för halter och transporter av fosfor mellan perioden och nästkommande period 199. Samtidigt minskade vattnets årsmedelflöde mellan samma tidsperioder. Trenden för perioden 199 är positiv med minskande fosfortransport. Miljömålet för Strömsån år 1 är 7,8 ton/år och målet kommer att nås om de senaste årens nivåer på fosfortransport håller i sig. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten ,1,1,, Avvikelseklasser FOSFORKVOT (Uppmätt värde/referensvärde) Fosforkvoten har minskat från klass under perioden till klass för perioden 199 vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Minskningen innebär ett mindre överskott av fosfor. FOSFORHALT Årsmedelvärdet för fosforhalten under perioden låg på,79 mg/l för att minska med ca 1 % till, mg/l för perioden 199. Samtidigt har vattnets årsmedelflöde minskat med drygt % mellan perioderna från,9 m /s till, m /s. Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) FOSFORTRANSPORT y =,x + 111, Årsmedeltransporten av fosfor för perioden var 9,1 ton/år och under nästkommande period minskade transporten med ca 9 % till, ton/år (199). Vattenflödets årsmedelvärde minskade mellan perioderna med ca %. Trenden för den senare perioden är positiv med minskande transporter. Miljömålet för fosfor år 1 är ca 7, ton/år vilket betyder att nivån i Strömsån för tillfället ligger under et. et 1 STRÖMSTADS KOMMUN 1

11 STRÖMSTADS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 7,,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten för Strömsån hamnar i klass under hela provtagningsserien, vilket betyder tydlig avvikelse från referensvärdet. 1, KVÄVEHALT + Kväve Tillståndet, avvikelsen från referensvärdet har varierat men det finns en positiv trend med minskad kvävekvot mellan åren 199 där kvoten ligger på gränsen till klass 1. År sker däremot en kraftig ökning. Kvävekvoten ligger i klass två år under hela perioden, vilket motsvarar tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. 1,,8,, Kvävehaltens årsmedelvärde för perioden låg på,917 mg/ml. För perioden 199 har det skett en ökning av kvävehalten till 1,7 mg/ml, vilket är en ökning med ca 17 %. Vattenflödets årsmedelvärde har minskat med ca % mellan de två perioderna. Utvecklingen visar att både medelvärdet av kvävehalten och transporten har ökat mellan den första perioden (199199) och den andra perioden (199). Samtidigt har vattenflödets årsmedelvärde ökat mellan de två perioderna. Trenden för den senare perioden är positiv med minskande transporter. Miljömålet för kväve i Strömsån ligger på 8,8 ton/ år ( procent minskning) och målet nås om trenden fortsätter att vara neråtgående. Transporterna är varierande och i flera fall mycket höga, vilket gör det lite osäkert, men år 1 och var transporterna under et. Tyvärr skedde en ökning år trots att inte vattenflödet ökade och det är därför svårt att dra en slutsats om transporten kommer att öka eller minska. 1 1 KVÄVETRANSPORT y =,x + 7, För perioden ligger kvävetransportens årsmedelvärde på 1, ton/år. Nästa period (199) hade transporten ökat till 18, ton per år, vilket är en ökning med ca %. Trenden är för perioden 199 är positiv och år 1 och låg transporten under et som är på 8,8 ton/år för år 1. År skedde dock en stor ökning trots lågt vattenflöde. 1 et 1 1 STRÖMSTADS KOMMUN 11

12 STENE Å AVRINNINGSOMRÅDE:, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s (199,1997) FOSFORKVOT (Uppmätt värde/referensvärde) 18 Reproduktionsområde för havsöring. 1 Fosfor Tillståndet för fosfor i Stene å är dåligt med en hög kvävekvot. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 är avvikelsen från referensvärdet extremt stor (klass ). Det är kraftiga variationer av fosforkvoten och vissa år hamnar Stene å i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet. Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten för Stene å hamnar de flesta år i klass, vilken är den sämsta klassen och motsvarar en extrem avvikelse från referensvärdet. Det finns ett fåtal år som hamnar i en lägre klass och dessa år sammanträffar med lågt flöde. Utvecklingen mellan de två perioderna (199199, 199) visar att medelvärdet av fosforhalten har ökat lite medan transporten av fosfor har minskat. Trenden för den senaste perioden (199) är väldigt svag, vilket visar att det inte skett några större förändringar.,,,1 FOSFORHALT FLÖDE (m /s),1,1, Miljömålet för fosfortransporter i Stene å är, ton/år och det kan jämföras med transporten år som var,8 ton. Det finns möjligheter att et kan nås till 1, men den kraftiga variationen i transporten av fosfor gör det osäkert. Fortsatta mätningar kommer att kunna visa åt vilket håll utvecklingen av transporten går., Årsmedelvärdet för fosforhalten var,1 mg/ml under perioden och nästkommande period (199 ) hade den ökat med ca % till,17 mg/l. Vattenflödet har mellan samma perioder minskat från,9 m /s till,87 m /s, vilket motsvarar en minskning med ca %., FOSFORTRANSPORT,8,8, y =,1x +,71,,,,,, Fosfortransportens årsmedelvärde för den första perioden ( ) var, ton/år för att under kommande period (199) sjunka till ca, ton/år, vilket motsvarar en minskning med ca 8, %. Vattenflödets årsmedelvärde minskade mellan samma perioder med ca %. Under den senaste perioden (199) finns en svagt positiv trend, men variationerna är stora och detta gör det svårt att bedöma om transporterna verkligen är på väg ner De tre år (199, 1997, ) då transporten är som lägst är samma år som har är lågt vattenflöde, och det är även samma år som ligger under et år 1 på, ton fosfor per år. et, STRÖMSTADS KOMMUN 1

13 STRÖMSTADS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten i Stene å hamnar i klass under ett antal år och ligger på gränsen till den under flera år i den första perioden (199199). Under den senaste perioden (199 ) har kvoten befunnit sig i klass, vilket är en stor avvikelse från referensvärdet. Kväve Tillståndet har försämrats under den senaste perioden (199). Enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder 1 ligger kvävekvoten för tillfället () i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Stene å låg under ett par år i klass och flera år på gränsen till den. Utvecklingen är negativ med högre medelvärde av kvävehalter och transporter i den senare perioden (199) jämfört med åren Trenden för åren 199 är även den negativ med ökade transporter. Vattenflödet har ökat mellan de två perioderna. Miljömålet för kväve i Stene å är,1 ton/år och det kan jämföras med år då transporten var,9 ton. Det kommer att bli svårt att nå et och därför behövs effektiva åtgärder vidtas.,, 1,, KVÄVEHALT Årsmedelvärdet för kvävehalten för den första perioden (199199) var 1,9 mg/ml för att öka med ca 7 % till,8 mg/l för perioden (199). Vattenflödets årsmedelvärde har mellan samma perioder sjunkit med ca %. KVÄVETRANSPORT 1 8 y =,1x 8,7 Kvävetransportens årsmedelvärde för åren var,1 ton/år och nästa period (199) hade den ökat till, ton/år, vilket motsvarar en ökning på drygt %. Trenden för 199 är negativ med ökande transporter av kväve. Miljömålet för kväve år 1 är ca,1 ton/år och år transporterades,9 ton kväve., ,1,, 1 8 STRÖMSTADS KOMMUN 1

14 ÖVERBYÅN AVRINNINGSOMRÅDE: km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989,199):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,789 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m /s (199) Reproduktionsområde för havsöring. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Fosfor Tillståndet i Överbyån är dåligt med höga fosforkvoter. De flesta år ligger kvoten i klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet, men vissa år når fosforkvoten upp till klass som är en extremt hög avvikelse från referensvärdet. Vid en jämförelse mellan perioderna har medelvärdet av fosforhalterna och transporterna ökat i den andra perioden (199) jämfört med den första (1989, ). Samtidigt saknas mätningar från åren , vilket kanske kan ge ett vilseledande utslag. Trendlinjen i den senare perioden (199) visar att utvecklingen är positiv med minskande transporter. Miljömålet för fosfortransport år 1 är 1,8 ton/ år och det finns möjlighet att nå det, men då måste transporten minska. År låg dock fosfortransporten under et. Avvikelseklasser,,1, Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har varierat en del genom åren med en topp år 199. Överbyån placeras i de två högsta klasserna och vilket motsvarar mycket stor till extrem avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden 1989, var,98 mg/l för att öka med ca 11 % till,19 mg/l i påföljande period (199). Samtidigt har det skett en ökning i vattenflödet från, m /s till, m /s, vilket är en ökning på ca 17 %. FOSFORTRANSPORT 1,,, y =,7x +, Årsmedeltransporten av fosfor under perioden 1989, var 1,9 ton/år och för följande period 199 hade transporten stigit till 1,8 ton/år, vilket motsvarar ca 1 % ökning. Trenden från 199 och framåt har dock varit positiv med minskad transport. Ett par år har fosfortransporten legat under ets värden och det senaste tillfället var år. Miljömålet för fosfor år 1 är ca 1,8 ton/år. et 1 STRÖMSTADS KOMMUN 1

15 STRÖMSTADS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 1, 7,,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Överbyåns kvävekvot pendlar mellan att ligga i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet till klass, stor avvikelse från referensvärdet. Trenden pekar på att Överbyån går mot klass, vilket är en negativ utveckling med ökad kvot., KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet har försämrats mellan 199 och enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 befinner sig de flesta åren i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen mellan de två perioderna (1989, ) och (199) är negativ med ökat medelvärde av halter och transporter av kväve. Även trenden för perioden 199 är negativ med ökande transport. Det finns en viss osäkerhet eftersom det fattas provdata för åren mellan Miljömålet för kvävetransporter i Överbyån år 1 är ca 1, ton/år, vilket är långt från de 1,7 ton kväve som transporterades år. Miljömålet kommer inte att nås utan effektiva åtgärder. 1,, För åren 1989, är kvävehalten,9 mg/l. Följande period (199) har den ökat till 1,1 mg/l, vilket är en ökning på ca 8 %. Samtidigt har vattenflödet mellan de olika perioderna ökat med ca 17 %. KVÄVETRANSPORT 1 y = 1,7x 717, Medelvärdet för kvävetransporten har ökat från 1, ton/ år för åren 1989, till,7 ton/år för tiden 199, vilket motsvarar ca 8 % ökning. Trenden för åren 199 är negativ med en kraftig ökning av transporten. Miljömålet för år 1 är ca 1, ton/år och det kan jämföras med kvävetransporten år på 1,7 ton.,, et 1 STRÖMSTADS KOMMUN 1

16 ANRÅSÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE: 17 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,8 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1,71 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 Anråsälven utgör reproduktionsområde för havsöring och lax. 1 + Fosfor Tillståndet i Anråseälven har förbättrats mellan 1998 med sjunkande fosforkvot. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 befinner sig kvoten för år i klass som motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Vissa år har kvoten även gått upp i klass som betyder extremt hög avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen ser bra ut med minskande nivåer av medelvärde av både fosforhalt samt transporter mellan de två perioderna (199199, 199). Samtidigt har flödet ökat mellan de två perioderna. Trenden i den senare perioden har även den varit positiv med minskade transporter. Når vi et? Miljömålet för fosfortransport år 1 ligger på,98 ton/år och eftersom år 1 redan ligger under detta värde bör målet nås. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten från 199års nivåer.,,1,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten är stor och ligger klass för att vissa år gå upp i klass, vilken är den högsta klassen och motsvarar extrem avvikelse från referensvärdet. Det är en positiv trend från 1998 med minskad fosforkvot. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde har minskat från,1 mg/ l under perioden till,8 mg/l för perioden (199), vilket motsvarar en minskning på ca 1 %. Samtidigt har flödet ökat med ca 18 % mellan perioderna från, m /s ( ) till, m /s (199). FOSFORTRANSPORT y =,7x +, Fosfortransportens årsmedelvärde var 7, ton för perioden och,8 ton för perioden 199, vilket motsvarar en minskning med ca 7 %. Trenden för perioden 199 är positiv med sjunkande transporter av fosfor. Miljömålet år 1 ligger på,98 ton/år och de senaste tre åren (1) har nivåerna legat under detta värde. TANUMS KOMMUN 1

17 TANUMS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten för Anråsälven ligger år i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Det har skett en ökning av kvävekvoten åren 1991, men de senaste åren (1) minskade kvoten igen., 1, KVÄVEHALT Kväve Tillståndet har försämrats mellan åren De senaste åren (1) har en förbättring skett med en sjunkande kvävekvot. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 ligger kvävekvoten år i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen har varit negativ med förhöjda medelhalter och medeltransporter. Samtidigt har vattenflödet ökat mellan perioderna. Trenden för den senare perioden (199) är negativ med ökande transporter av kväve. Miljömålet ligger på 8, ton per år ( procent minskning) och transporten år var 117, ton, vilket betyder att det behövs effektiva åtgärder för att nå et. 1,,, Årsmedelvärdet på kvävehalten har ökat från 1, mg/l per år från den första perioden (199199) till 1, mg/l per år för den andra perioden (199). Ökningen motsvarar ca 18 %. Samtidigt har det skett en ökning av vattenflödet med ca 18 %. KVÄVETRANSPORT 1 1 y = 1,7x 89, Det har skett en ökning av årsmedelvärdet på kvävetransporten från 9,9 ton/år för perioden till 1,8 ton/år för perioden 199. Ökningen motsvarar drygt %. Trendlinjen mellan 199 visar en negativ utveckling med ökade transporter. Miljömålet för kväve år 1 ligger på ca 8, ton/år och kan jämföras med de 117,8 ton kväve som transporterades år TANUMS KOMMUN 17

18 HOGARÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE: km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,9 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,81 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1 Hogarälven utgör reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Hogarälven visar att det har varit mycket höga halter av fosfor under provtagningsåren. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 hamnar fosforkvoten i klass för de flesta åren. Det har nyligen skett en förbättring vilket syns år då älven hamnar i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen av medelvärdena mellan de två perioderna (199199, 199) visar att fosforhalterna har sjunkit medan transporten har ökat. Även vattenflödet har ökat mellan perioderna. Under den sista perioden (199) har trenden varit negativ med ökade transporter. Miljömålet kan nås, men det är viktigt att bryta den negativa trenden mellan 199. Vid högvattenflöden ökar transporterna mycket och det är betydande att arbeta för att försöka fånga upp fosforn vid dessa tillfällen. Transporten för åren 1 har legat under,8 ton fosfor per år som är et för år 1.,1,8, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten befinner sig mestadels del i klass, vilket motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Vissa år ligger kvoten i en lägre klass () vilket var fallet år. Sedan 199 har fosforkvoten ökat, med undantag för det låga värdet år. FOSFORHALT Årsmedelvärdet av fosforhalten under perioden var, mg/l. Under följande period (199) sjönk medelhalten till,8 mg/l, vilket motsvarar en minskning med ca 1 %. Mellan samma perioder ökade årsmedelflödet med ca 19 % från,98 m /s till,9 m /s. FOSFORTRANSPORT 1,,8, y =,1x Årsmedelvärdet för fosfortransporten för perioden var 1,1 ton/år och för följande period (199) hade en ökning skett till 1,1 ton, dvs. ca 1 %. Trenden under åren 199 är negativ med ökande transporter av fosfor. De tre senaste åren (1) har fosfortransporterna legat under et för år 1 som ligger på,8 ton/år. 1 TANUMS KOMMUN 18

19 TANUMS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten låg i klass från år 1991 fram till 1998, vilket motsvarar tydlig avvikelse från referensvärdet. Under åren 1999 och var kvävekvoten förhöjd och låg därför i klass (stor avvikelse). Sedan dess har kvävekvoten sjunkit för att år ligga på gränsen till klass igen. 1, KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet försämrades fram till år för att sedan bli bättre igen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 har kvävekvoten pendlat mellan stor avvikelse (klass ) och tydlig avvikelse (klass ) och låg år på gränsen till klass igen. Utvecklingen mellan de två perioderna ( och 199) är negativ med ökat medelvärde av kvävehalter och transporter. Trenden mellan åren 199 visar även den på ökade kvävetransporter. Miljömålet för kvävetransporter ligger på 1,7 ton/år och det kan jämföras med år då transporten var,8 ton/år. Det kommer att bli svårt att nå et och därför krävs åtgärder. 1,,8,, Kvävehaltens medelvärde per år under perioden var 1, mg/l och under kommande period (199 ) var den 1,19 mg/l, vilket motsvarar ca 1 % ökning. Samtidigt ökade vattenflödet mellan perioderna med ca 19%. KVÄVETRANSPORT 1 y =,71x 198, Kvävetransportens årsmedelvärde ökade från 1, ton/ år för perioden till, ton/år för perioden 199, vilket motsvarar ca %. Mellan 199 har trenden varit negativ med ökande kvävetransporter. Miljömålet för år 1 ligger på ca 1,7 ton/år och det kan jämföras med år då transporten av kväve var,8 ton. 1,,8,, 1 TANUMS KOMMUN 19

20 JORÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE: 87,8 km Sjöandel: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989): 1, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1, m /s (199) Jorälven utgör reproduktionsområde för havsöring. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1 Fosfor Tillståndet i Jorälven är inte bra, men det har skett en liten förbättring de senaste åren (1). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 befinner sig fosforkvoten i klass (1998) och i klass (1), vilket motsvarar extrem respektive mycket hög avvikelse från referensvärdet Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten är mycket hög och pendlar mellan klass, mycket hög avvikelse och klass, extremt hög avvikelse från referensvärdet. Det positiva är att under de tre senaste åren (1) har fosforkvoten sjunkit. + Utvecklingen är positiv med både sjunkande medelvärden av fosforhalter och transporter mellan perioderna (199199, 199). Trenden för transport av fosfor mellan åren 199 är även den positiv med minskande halter.,,,1 FOSFORHALT 1 Miljömålet för fosfortransporter ligger på,8 ton/ år och bör kunna nås eftersom de flesta år redan hamnar under detta värde. Problemet är vissa år som har höga toppar i transporten som höjer medelvärdet., Årsmedelvärdet på fosforhalten var,11 mg/l under perioden och under den följande perioden 199 hade halten sjunkit till,18 mg/l, vilket är en minskning med ca 18 %. Under samma perioder har vattnets årsmedelflöde ökat från 1, m /s till 1,9 m /s, dvs. en ökning med ca %. FOSFORTRANSPORT y =,11x + 7, Årsmedelvärdet för fosfortransporten mellan åren var, ton/år för att i nästkommande period (199) sjunka till, ton/år, detta motsvarar en minskning på drygt %. Hela mätserien är relativt låg förutom fyra toppar som höjer upp transporterna. Trenden från 199 är positiv med sjunkande halter. Miljömålet för år 1 är,8 ton/år och det borde kunna nås med tanke på att fosfortransporten har legat under et de flesta år. Det som är oroande är de återkommande höga topparna. TANUMS KOMMUN

21 TANUMS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten ligger för tillfället i klass, stor avvikelse från referensvärdet. Det har skett en ökning under senare delen av 9talet med en topp år. Därefter har kvoten sjunkit något, men inte till lika låga nivåer som i början på 9talet då kvävekvoten låg i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT Kväve Tillståndet har försämrats mellan 1998 för att förbättras lite efter år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 befinner sig kvävekvoten i klass, stor avvikelse från referensvärdet. I början på 9talet befann sig Jorälven i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen mellan perioderna (199199, 199 ) har varit negativ med förhöjda medelvärden av kvävehalter och transporter. Trenden för perioder 199 visar även den på en ökande transport. Miljömålet för kväve år 1 ligger på,7 ton och för att nå målet krävs åtgärder. År var transporten av kväve 7, ton., 1,, Årsmedelvärdet för kvävehalten var 1,1 mg/l mellan åren för att höjas till 1, mg/l under perioden 199. Höjningen motsvarar ca %. Vattenflödets årsmedelvärde ökade mellan samma perioder med ca %. KVÄVETRANSPORT 1 1 y =,777x 1, Kvävetransportens årsmedelvärde mellan var 8,18 ton/år och under följande period hade den ökat till 7,7, ton/år dvs. en ökning på ca %. Trenden under den sista perioden (199) är negativ med ökande transporter av kväve. Miljömålet för år 1 är ca,7 ton och för att nå det krävs åtgärder TANUMS KOMMUN 1

22 SKÄRBOÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE: km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,8 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1,18 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m / s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 Skärboälven utgör reproduktionsområde för havsöring. 1 Fosfor Tillståndet har varit dåligt under hela perioden då fosforkvoten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 har legat i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet. Det har dock skett en kontinuerlig minskning från 1998 till vilket är positivt Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Kvävekvoten är hög och befinner sig i klass, mycket stor avvikelse från jämförvärde under hela provtagningsserien. Det är dock positivt med den kontinuerliga minskningen från 1998 och att kvävekvoten för tillfället ligger på gränsen till klass. + Utvecklingen mellan perioderna ( och 199) har varit positiv med sjunkande medelvärden av fosforhalter och transporter, samtidigt har vattenflödet ökat vilket borde ha motverkat den positiva trenden. Trenden mellan 199 har även den varit positiv med minskande transporter.,,1,1, FOSFORHALT 1,,9,, Miljömålet för fosfortransporter i Skärboälven år 1 är 1, ton/år. De senaste åren (1) har nivåerna legat under målet. Miljömålet kommer att nås om trenden inte vänder., Årsmedelvärdet på fosforhalten var,1 mg/l under perioden Under följande period (199) hade halten sjunkit till,81 mg/l, vilket motsvarar en minskning med ca %. Vattenflödets årsmedelvärde mellan samma perioder ökade med ca 19 % från,9 m /s till,71 m /s., FOSFORTRANSPORT y =,7x + 9, Årsmedelvärdet för fosfortransporten under perioden var 1,9 ton/år och mellan åren 199 var den 1,78 ton per år, vilket är en minskning med ca 9 %. Samtidigt ökade vattenflödet mellan perioderna med ca 19 %. Trenden för perioden 199 är positiv med sjunkande fosfortransporter. Miljömålet på 1, ton per år bör nås då transporterna för år 1 redan ligger under et. 1 TANUMS KOMMUN

23 TANUMS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har under senare delen av 199talet ökat från klass till klass, stor avvikelse från referensvärdet. Det har dock skett en minskning igen på senare år, men fortfarande befinner sig Skärboälvens kvävekvot i klass., 1, KVÄVEHALT 1,,9 Kväve Tillståndet har försämrats gradvis fram till år, då en vändning skedde och kvävekvoten minskade, men det är ännu inte lika låga nivåer som i början på 199talet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 ligger kvävekvoten år i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen mellan de två perioderna ( och 199) har försämrats både för medelvärdet av kvävehalten och transporten. Trenden mellan 199 är negativ med ökade transporter. Miljömålet för år 1 ligger på 17,17 ton/år och transporten år var ca,9 ton. Det kommer att bli svårt att nå et och därför kommer det att krävas effektiva åtgärder. 1,,, Kvävehaltens årsmedelvärde under perioden var 1, mg/l och mellan åren 199 hade en ökning skett med ca 1 % till 1,8 mg/l. Mellan samma perioder skedde en ökning med ca 19 % av vattenflödets årsmedelvärde. KVÄVETRANSPORT 1 y =,8998x 179, Kvävetransportens årsmedelvärde för perioden var, ton/år och ökade med ca % till, ton/år för åren (199). Vattenflödet ökade mellan samma perioder med 19 %. Trenden för perioden 199 var negativ med ökade kvävetransporter. Miljömålet år 1 för kvävetransporter är 17,17 ton/år.,,, 1 TANUMS KOMMUN

24 ENNINGDALSÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE:,1 km SJÖANDEL: 11 % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 197): 1,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 18,889 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s (197) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde),, Enningdalsälven har ett bestånd av flodpärlmusslor och utgör reproduktionsområde för havsöring och lax., 1, + Fosfor Tillståndet i Enningdalsälven har under hela provtagningsperioden legat i klass 1 eller klass. Mellan åren 199 ligger fosforkvoten i klass 1 som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar ingen eller obetydlig avvikelse från referensvärdet Utvecklingen mellan perioderna (199199, 199 ) har varit positiv med sjunkande medelvärden av fosforhalter och transporter, samtidigt har vattenflödet ökat. Trenden mellan 199 har däremot varit negativ med ökande transporter. Vid jämförelse med perioden visade det sig att fosforhalten var högre då samtidigt som transporten och vattenflödet var lägre än den är idag (199 ). Miljömålet för år 1 ligger på,1 ton/år och transporten år var ca,88 ton. Miljömålet kan fortfarande nås om den negativa trenden kan brytas. Transporten har blivit starkt påverkad av de höga flödena år 1999 och, och ur ett historiskt perspektiv återkommer dessa höga flöden. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som minskar transporten.,,,1,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten är låg och har legat i klass 1 mellan åren 199, vilket är den lägsta klassen och som motsvarar ingen eller obetydlig avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var,1 mg/ l och följande period (199) minskade halten med ca 1 % till,1 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde mellan samma perioder ökade med 11,9 % från 1,9 m /s till 11, m /s. Årsmedelhalten för fosfor mellan åren var,1 mg/l och vattenföringen för samma period var 8,9 m /s. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedelhalten mellan åren var,1 mg/l och vattenföringen för samma period var 8,9 m /s. FOSFORTRANSPORT 1 y =,7x 1, Fosfortransportens årsmedelvärde för perioden var, ton/år. Nästkommande period (199) hade det skett en minskning med ca % till,8 ton/år. Vattenflödets årsmedelflöde ökade mellan samma perioder med 11,9 %. Trenden för den senaste perioden är negativ med ökande transporter. Miljömålet för år 1 är,1 ton/år och i dagsläget () ligger transporten på,88 ton/ år. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedeltransporten för fosfor mellan åren var, ton/år och vattenföringen för samma period var 8,9 m /s TANUMS KOMMUN

25 TANUMS KOMMUN 1, KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 7,,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har legat i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet, under hela provtagningsserien förutom åren 197 och 197 då kvoten låg i klass 1. 1, KVÄVEHALT + Kväve Tillståndet har förbättrats under de senaste tre åren (1) och ligger idag () i klass, som motsvarar tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Under hela provtagningsserien befinner sig kvävekvoten i klass, undantaget är åren 197 och 197 som ligger i klass 1. Utvecklingen visar att mellan de två perioderna (199199, 199) har medelvärdet av kvävehalten och transporten av kväve ökat, vilket även vattenflödets årsmedelvärde har gjort. Trenden för den senare perioden är jämn och visar inte åt vilket håll utvecklingen har gått under perioden, men efter år har det skett en minskning. Vid en jämförelse mellan den senaste perioden och åren var transporten och vattenflödet lägre under 197talet. Miljömålet för Örekilsälven år 1 ligger på 19, ton kväve per år och år var transporten 179,7 ton. Det är tveksamt om et kommer att kunna nås, höga vattenflöden drar upp transporten i Enningdalsälven och därför är det viktigt att arbeta vidare med att minska transporten.,7,,, Kvävehaltens årsmedelvärde under perioden var, mg/l för att öka med 8 % till, mg/l under kommande period (199). Vattenflödets årsmedelvärde ökade med 11,9 % mellan samma perioder. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedelhalten för kväve mellan åren var,8 mg/l och vattenföringen för samma period var 8,9 m /s. KVÄVETRANSPORT y =,89x + 1, Kvävetransportens årsmedelvärde under åren var 11, ton/år och under följande period (199) hade den ökat med 1, % till 7,97 ton/år. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med 11,9 %. Trenden för den senare perioden (199) är jämn, men skulle kanske ha varit positiv om inte det hade varit så höga transporter år 1999 och. Miljömålet för år 1 är 19, ton/år. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedeltransporten för fosfor mellan åren var 18,7 ton/år och vattenföringen för samma period var 8,9 m /s TANUMS KOMMUN

26 + BROÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE:,8 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m /s (199) Broälven är ett reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet har förbättrats med sjunkande fosforkvoter, men befinner sig under hela mätserien i klass, viket motsvarar en extremt stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Det har skett stora förbättringar av medelvärden för fosforhalter och transporter mellan de två perioderna samt 199. I den senaste perioden har dock trenden planat ut med endast svagt minskade fosfortransporter. Miljömålet på ca 1,9 ton uppnåddes år då transporten av fosfor var 1,17 ton. Det är emellertid viktigt att fortsätta arbeta för lägre transporter, då de flesta åren ligger över et. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten från 199års nivåer. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1,,,1, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten ligger i klass, extrem avvikelse från referensvärdet och det innebär att överskottet av fosfor är mycket stort. Runt år var det nära att Broälven gick ner i klass, men sedan skedde en liten ökning igen. FOSFORHALT Årsmedelhalten av fosfor har sjunkit med ca 9 % från att ha varit,177 mg/l för perioden till att vara,1 mg/l under perioden 199. Samtidigt har en ökning av vattenflödet skett mellan samma perioder med ca 18 % från,1 m /s till,87 m /s.,9,,, FOSFORTRANSPORT y =,18x +, Årsmedeltransporten av fosfor i Broälven (, ton/år) hade under kommande period (199) minskat med ca 1 % till 1,8 ton/år. Mellan samma perioder har vattenflödet ökat med 18 %. Trenden för den senaste perioden 199 är svagt positiv med en liten minskning av transporterna. Miljömålet på drygt 1,9 ton var uppnått år då 1,17 ton fosfor transporterades och det är viktigt att hålla kvar denna nivå. 1 LYSEKILS KOMMUN

27 LYSEKILS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har ökat från att åren ha legat i klass till att 1998 gå upp i klass, vilket motsvarar stor avvikelse från referensvärdet., 1, KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet i Broälven har försämrats och vandrat från klass till klass, vilket enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. 1,,, Årsmedelhalten för kväve för perioden (,98 mg/l) har ökat med ca % till 1,11 mg/l under perioden 199. Samtidigt har vattenflödet ökat med ca 18 %.,, Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärden för kvävehalter och transporter mellan perioderna och 199. Trenden för den senaste perioden (199) är även den negativ med ökande transporter. KVÄVETRANSPORT y =,78x 71,7 Miljömålet som ska vara nått år 1 för kvävetransporter är 9, ton ( procent minskning), vilket är betydligt lägre än dagens nivåer på 1, ton (). För att nå målet krävs stora minskningar av kvävetransporten. 1 Kvävetransporten har ökat med % från 1,9 ton/ år för perioden till 19,9 ton/år för perioden 199. Vattenflödet ökade samtidigt med 18 %. Trenden under åren 199 är negativ med ökande transporter. Miljömålet år 1 är 9, ton/år, vilket är betydligt lägre än kvävetransporten år (1, ton) LYSEKILS KOMMUN 7

28 STENE BÄCK AVRINNINGSOMRÅDE: 1,1 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,8 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,17 m /s (199) Stene bäck är ett reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Stene å har förvärrats. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 är fosforkvoten extremt hög och ligger i den sämsta klassen () under hela tidsserien. Referensvärdet är ett värde som används för att ge en indikation på vilka nivåer som är normala. Ju högre kvoten blir mellan uppmätt värde och jämförvärde, desto större är överskottet av fosfor eller kväve och desto större blir avvikelsen från referensvärdet. Medelvärden av fosforhalten och transporten har ökat mellan de två perioderna (199199, 199 ), vilket även vattenflödets årsmedelvärde har gjort. Trenden för fosfortransporter under den senaste perioden (199) är ökande med höga transporter förutom det senaste året (). Miljömålet för Stene bäck ligger år 1 på ca 1, ton/år. År är ett bra år med relativt låga transporter (1, ton) men trenden är negativ och för att et ska nås måste trenden först brytas. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten och procent för kväve från 199års nivåer. För att få fram en tillförlitligare siffra för et har ett medelvärde för åren använts ,,,,,1 FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten som visar tillståndet i vattendraget befinner sig i den högsta klassen, dvs. klass, vilket motsvarar en extrem avvikelse från referensvärdet. Stene bäck ligger i denna klass under hela tidsserien och ligger långt ifrån klass. FOSFORHALT, I den första perioden mellan är fosforhaltens medelvärde,78 mg/l. I följande period (199) har detta värde höjts med ca % till,91 mg/l. Vattenflödet har mellan samma perioder ökat från,191 m /s till, m /s, vilket är en ökning med ca 17 %. FOSFORTRANSPORT 1 y =,9x 18,8 Årsmedelvärdet på fosfortransporten var i genomsnitt 1, ton/år under åren Följande period (199 ) hade transporten ökat med ca % till, ton/år. För den senare perioden (199) har trenden varit negativ med ökande fosfortransporter. Miljömålet för fosfor år 1 ligger på ca 1, ton/år och det kan jämföras med år då transporterna av fosfor var relativt låga med 1, ton., ,,,,1, 1 MUNKEDALS KOMMUN 8

29 MUNKEDALS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Det har skett en försämring av tillståndet i Stene bäck mellan 19971, därefter har det skett en liten förbättring. Kvävekvoten befinner sig under hela mätserien i klass, stor avvikelse från referensvärdet.,, KVÄVEHALT,, Kväve Tillståndet för Stene bäck har försämrats Under den senaste perioden (199). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 ligger kvävekvoten i klass, stor avvikelse från jämförvärde under hela tidsserien. Utvecklingen mellan perioderna (199199, 199 ) har varit negativ med både kraftigt ökande medelvärden av kvävehalter och transporter. Trenden för transporter för perioden 199 är även den ökande., 1,,8, Kvävehaltens årsmedelvärde under perioden var 1, mg/l. Under nästkommande period (199) hade halten stigit med ca 8 % till,7 mg/l. Samtidigt ökade flödet med 17 %. Trenden har varit negativ med ökande transporter under hela perioden. KVÄVETRANSPORT y = 1,9x 99,,,,1, Miljömålet år 1 är,77 ton kväve per år och det är svårt att uppfylla eftersom nivåerna är höga. Det verkar som om någonting hände år 199 eftersom det har skett en kraftig ökning sedan dess. Hade de låga nivåerna från fortsatt hade inte et varit några problem. Kan orsaken till ökningen lokaliseras och åtgärdas kan målet kanske fortfarande nås Kvävetransportens årsmedelvärde under åren var 9,1 ton/år. Följande period (199) hade en ökning skett på ca 7 % från 9,1 ton/år till 1,7 ton/år. Trenden för den senaste perioden (199) är negativ med kraftigt ökande transporter. Miljömålet år 1 för fosfortransporter är ca,77 ton/år för Stene bäck. 1 MUNKEDALS KOMMUN 9

30 + BÄRFENDALSÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE:,1 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,81 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s (199) Bärfendalsälven är ett reproduktionsområde för havsöring. Forfor Tillståndet har förbättrats med en minskning av fosforkvoten under perioden 1998, men nivåerna är fortfarande väldigt höga (199) och ligger enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen visar att medelvärdet av fosforhalten har minskat medan transporten har ökat mellan perioderna (199199, 199). Trenden för den senaste perioden 199 är positiv med minskande fosfortransporter. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Det har de senaste åren (1998) skett en förbättring av fosforkvoten hos Bärfendalsälven. För tillfället befinner sig kvoten i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet, vilket innebär att fosforöverskottet är mycket stort. Tidigare har kvoten varit i klass. FOSFORHALT 1, 1, Miljömålet för Bärfendalsälven ligger år 1 på,1 ton/år. De senaste åren (1) har fosfortransporterna legat under detta värde och et bör klaras av, såvida inte en topp liknande den som var 1998 återkommer innan 1 och förstör trenden.,1, Mellan åren var fosforhaltens årsmedelvärde,18 mg/l, därefter har en minskning med ca % skett till,1 mg/l för perioden 199. Även om minskningen inte var särkilt stor har samtidigt en ökning av vattenflödet skett med ca 18 % från.7 m /s till,91 m /s.,, FOSFORTRANSPORT 1 8 y =,11x +, Medelårstransporten av fosfor var, ton/år under perioden Följande period hade transporten ökat med ca 1 % till, ton/år, samtidigt ökade vattenflödet med 17 %. Ökningen beror till stor del på en topp år 1998 med en transport på 8, ton. Trenden för perioden 199 är positiv med minskande transporter. Miljömålet för år 1 ligger på ca,1 ton/år ch åren 1 var nivåerna under detta mål. MUNKEDALS KOMMUN

31 MUNKEDALS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten för Bärfendalsälven ligger i klass, stor avvikelse från referensvärdet under hela mätserien. Kvävekvoten varierar och har lägst nivå år 1997 för att sedan öka till år. De senaste åren (1) har nivåerna sjunkit igen. 1, KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet har förbättrats de tre senaste åren (1 ), men innan dess skedde en ökning mellan åren Under hela provtagningsserien ligger Bärfendalsälven i klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärden av kvävehalter och transporter. Trenden för perioden 199 är även den negativ med ökande transporter. Vattenflödet har varit ca 18 procent högre för perioden 199 än för perioden Miljömålet för Bärfendalsälven år 1 är 1, ton per år, vilket är långt ifrån dagens nivåer. År var transporten,9 ton kväve. Det skedde en minskning mellan åren och det är viktigt att försöka vända trenden för att komma ner till ets nivåer. 1,,, Kvävehaltens årsmedelhalt för perioden var 1,1 mg/l. Följande period (199) hade en ökning skett med ca 8 % till 1,7 mg/l. Vattenflödet hade under samma perioder ökat med 18 %. KVÄVETRANSPORT 1 y = 1,11x 199, Årsmedelvärdet för kvävetransporten under perioden var 8,1 ton/år. För följande period (199 ) hade en ökning skett med ca % till, ton/ år. Trenden för den senaste perioden är negativ med ökade transporter av kväve. Miljömålet år 1 är på ca 1, ton och det kan jämföras med de,9 ton som transporterade år. För att nå et krävs det åtgärder som vänder den negativa trenden. 1,,, MUNKEDALS KOMMUN 1

32 + FÄRLEV ÄLV AVRINNINGSOMRÅDE:, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,89 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1,8 m/s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,17 m /s (199) Färlev älv är ett reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet har förbättrats med sjunkande fosforkvot mellan åren 199. Trots detta ligger fosforkvoten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 i sämsta klassen (), vilket är extremt högt i förhållande till referensvärdet. Utvecklingen har varit bra med minskande medelvärden av fosforhalter och transporter trots att vattenflödet har ökat. Trenden för åren 199 är även den god och tyder på fortsatt minskande transporter. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten för Färlev älv befinner sig i klass, extremt stor avvikelse från referensvärdet under hela provtagningsperioden (1989). Det har dock skett en kontinuerlig minskning i fosforkvoten mellan åren 199 och år ligger kvoten nära klass. FOSFORHALT 1, 1, Miljömålet för Färlev älv år 1 ligger på,8 ton fosfor per år. Fosfortransporterna har mellan åren 1 legat under et, och det gäller att behålla dessa låga nivåer.,1, Årsmedelvärdet för fosforhalten under perioden var,17 mg/l. Följande period (199) hade en minskning skett med ca % till,1 mg/l. Samtidigt har det skett en ökning av vattenflödet med 17 % från,81 m /s till,99 m /s.,, FOSFORTRANSPORT 1 8 y =,97x + 99, Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var, ton/år. Följande period (199) hade fosfortransporten minskat med ca 7 % till,1 ton/år. Trenden för åren 199 är positiv med minskad fosfortransport. Miljömålet för Färlev älv ligger år 1 på ca,8 ton/år och de tre senaste åren (1) har transporterna legat under detta värde MUNKEDALS KOMMUN

33 MUNKEDALS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten för Färlev älv befinner sig under hela provtagningsserien i klass, stor avvikelse från referensvärdet. Det har ända sedan 1991 skett en kontinuerlig ökning av kväve., KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet för Färlev älv har försämrats kontinuerligt från år 1989 med ökande kvävekvot. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 har Färlev älv under hela provtagningsserien (1989 ) legat i klass, stor avvikelse från referensvärdet., 1,, Under perioden var årsmedelvärdet för kvävehalten,11 mg/l. Följande period (199) hade halten ökat med ca % till,7 mg/l. Vattenflödet ökande mellan samma perioder med 17 %. 1,,, Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärden av kvävehalter och transporter mellan de två jämförda perioderna (199199, 199). Trenden för perioden 199 är även den negativ med ökande transporter. Miljömålet för kväve i Färlev älv år 1 ligger på ca 9,1 ton/år, vilket kan jämföras med värdet för års transporter som är 9, ton. För att nå målet krävs effektiva åtgärder. År 199 var transporten under et, vilket visar att den nivån går att nå. KVÄVETRANSPORT y = 1,17x 198,9 Under den första perioden (199199) var årsmedelvärdet för fosfortransporten,7 ton/år. Följande period (199) hade transporten ökat med nästan % till 7,1 ton/år. Samtidigt har en ökning av vattenflödet skett med 17 %. Trenden för den sista perioden (199) är negativ med ökande kvävetransporter. Miljömålet för kväve år 1 i Färlev älv ligger på ca 9,1 ton/år vilket är betydligt lägre än transporten år på 9, ton MUNKEDALS KOMMUN

34 ÖREKILSÄLVEN AVRINNINGSOMRÅDE: 1 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 197):,77 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 8, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1, m /s (197) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 1 9 Örekilsälven ett reproduktionsområde för havsöring och lax. Fosfor Tillståndet har under de senaste tre åren förbättrats med sjunkande fosforkvot. I Örekilsälven har mätningar skett sedan 197 och det ger en möjlighet att följa trenderna över en längre tid. När det gäller fosforkvoten har den varierat en hel del över åren med återkommande toppar. Fosforkvoten har befunnit sig i klass under hela provtagningsserien med undantag för åren 197, och 197 då den låg i klass. De tre senaste åren (1) har det skett en minskning av fosforkvoten och år låg kvoten i klass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen av medelvärdet av fosforhalter har förbättrats från den första perioden (199199) till den andra perioden (199). Fosfortransportens medelvärde har däremot försämrats mellan perioderna och transporten för åren 199 var 8,18 ton/år. Trenden för perioden 199 är svagt positiv. Vid jämförelse med perioden ligger både fosforhalten och transporten högre idag än den gjorde då. Samtidigt var även vattenflödet lägre mellan åren Miljömålet år 1 för fosfortransporter i Örekilsälven är, ton/år och de två senaste åren (, ) har transporten legat under detta värde. Örekilsälvens fosfortransport har varierat mycket under åren och transporten har flera gånger legat under et för att nästkommande år överskrida det. Det är därför inte självklart att målet nås.,,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten för den senaste perioden (199) är ungefär lika stor som för perioden , men högre jämfört med mitten av 197talet. Under större delen av tiden har Örekilsälvens fosforkvot befunnit sig i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Endast under åren 197, 197 var kvoten nere i klass. De sista tre åren (1) har det skett en minskning av fosforkvoten och kvoten ligger idag på, som är relativ nära klass. FOSFORHALT, Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var,1 mg/ l och under nästkommande period (199) hade en minskning skett med, % till,8 mg/l. Mellan samma perioder ökade årsmedelflödet med 1 % från,8 m /s till,7 m /s. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedelhalten för fosfor mellan åren var, mg/l och vattenföringen för samma period var, m /s. FOSFORTRANSPORT y =,187x +, Årsmedelvärdet för fosfortransporten under åren var,8 ton/år och kommande period (199) ökade transporten med, % till 8,18 ton/år. Årsmedelflödet för vatten ökade mellan samma perioder med 1 % från,8 m /s till,7 m /s. Trenden för den senare perioden (199) är positiv med minskande transporter av fosfor. De tre senaste åren (1) har transporten minskat och år, var transporten, ton respektive 17,7 ton, vilket är under et för år 1 som är, ton/ år. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedeltransporten för fosfor mellan åren var 1,81 ton/år och vattenföringen för samma period var, m /s MUNKEDALS KOMMUN

35 MUNKEDALS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har varierat över åren och det går inte att se någon långsiktig trend. Kvävekvoten är i dagsläget () den lägsta under mätserien och den ligger i klass som motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT + Kväve Tillståndet under de senaste tre åren (1) har förbättrats och år är det året med lägst kvävekvot under hela provtagningsserien (197 ). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 ligger kvävekvoten åren och i klass som motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen visar att mellan de två perioderna (199199, 199) har medelvärdet av kvävehalten minskat medan transporten och vattenflödet har ökat. Trenden för den senare perioden är trots detta positiv med minskande transporter. Vid en jämförelse mellan den senaste perioden och åren var transporten lägre under 197talet, men inte mycket. Även vattenflödet var lägre under 197talet. Miljömålet för Örekilsälven år 1 ligger på,8 ton kväve per år och år var transporten,1 ton och därmed under et. Det är stora variationer på transporten periodvis historiskt sett och det kommer säkerligen att fortsätta fluktuera, vilket gör att det är viktigt att fortsätta arbeta med att minska transporten. Dessutom är ett år med relativt lågt vattenflöde. 1, 1,,, Kvävehaltens årsmedelvärde för perioden var 1,9 mg/ l. För nästa period (199) hade transporten minskat med, % till 1, mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde ökade under samma perioder med 1 % från,8 m /s till,7 m /s. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedelhalten för kväve mellan åren var 1,17 mg/l och vattenföringen för samma period var, m /s. KVÄVETRANSPORT 1 y =,17x + 9, Årsmedeltransporten av kväve under perioden var 77 ton/år och den påföljande perioden (199) var transporten 77,7 ton/år vilket är en ökning med ca 7 %. Vattenflödets årsmedelvärde ökade mellan samma perioder med 1 % från,8 m / s till,7 m /s. För den senaste perioden 199 är trenden positiv med minskande transporter av kväve. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedeltransporten för fosfor mellan åren var 7, ton/år och vattenföringen för samma period var, m /s MUNKEDALS KOMMUN

36 KÄRRAÅN AVRINNINGSOMRÅDE: km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,81 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s (199) Kärraån är ett reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Kärraån har varierat kraftigt den senaste perioden (199). Det skedde en stor förbättring år från att ha varit en väldigt hög kvot åren. Trots detta ligger fosforkvoten för tillfället () i klass, vilket motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen. Mellan perioderna och 199 har medelvärdet av fosforhalten minskat lite, medan transporterna har ökat med ca procent. Trenden under den senaste perioden är svagt negativ med ökande transporter. Den stora ökningen av transporter i den senare perioden samt den negativa trenden beror helt och håller på en transporttopp år som även är det år då det högsta vattenflödet uppmättes. Miljömålet för fosfortransporter i Kärraån är för år 1 ca 1, ton/år. De tre senaste åren (1) har transporterna legat under detta värde. Även om nivåerna för tillfället ligger under et är det viktigt att komma ihåg att transporterna har varierat en del tidigare år. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten. Trenden är negativ efter 199 på grund av ett enstaka dåligt år. Om liknande år ej återkommer kan et nås. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1,,,1, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten i Kärraån har varierat kraftigt under den senaste perioden (199), från lägre nivåer mellan åren till kraftigt förhöjda nivåer åren, för att år minska till den lägsta kvoten under hela mätserien. Denna kvot ligger i klass, vilket motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Ett par år i början på 199talet samt åren var kvoten uppe i klass, extrem avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde var,17 mg/l under den första perioden (199199). Följande period (199) minskade halten med ca % till,11 mg/l. Samtidigt ökade årsmedelflödet med 18, % från, m /s till, m /s. FOSFORTRANSPORT 8 y =,1x,8 Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var 1.9 ton/år. Under nästkommande period (199 ) hade en ökning med ca % skett till 1,98 ton/ år, samtidigt ökade vattenflödet med 18, %. Trenden för åren 199 är svagt negativ med ökande transporter av fosfor. Den negativa trenden beror på en topp som är ca tre gånger så hög som den normala transporten. Åren 1 har transporterna legat under et för fosfor hos Kärraån, som år 1 är ca 1, ton/år., ,,, 8 UDDEVALLA KOMMUN

37 UDDEVALLA KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har varierat en hel del under den senaste perioden (199). Den första perioden (199199) skedde en kontinuerlig minskning för att öka mellan åren 199. Efter toppen år har det skett en förbättring med lägre kvävekvoter. Kvävekvoten i Kärraån ligger idag i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet 1, KVÄVEHALT,9 + Kväve Tillståndet i Kärraån har förbättrats de tre senaste åren (1) och kvävekvoten ligger idag enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen har försämrats med ökande medelvärden av kvävehalter och transporter mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden under den senare perioden av de två tyder varken på ökningar eller minskningar, dvs den är jämn. Högflödesåren 1999, har givetvis spelat roll här, men det är viktigt att det finns kapacitet att binda kvävet vid höga flöden. Miljömålet år 1 för Kärraån är 8,7 ton kväve/ år ( procent minskning), vilket kan jämföras med transporten år som var 1,7 ton. Detta betyder att åtgärder måste vidtas för att minska transporterna så att målet kan nås. 1,,, Årsmedelvärdet för kvävehalten for perioden var,7 mg/l. Följande period (199) hade kvävehalten ökat med % till 1, mg/l. Samtidigt ökade vattenflödet med 18, %. KVÄVETRANSPORT 1 y =,1x, Årsmedelvärdet för fosfortransporten under åren var 11,1 ton/år. Kommande period (199) hade en ökning skett med ca % till 17,1 ton/år. Samtidigt skedde en ökning av vattenflödet med 18, %. Trenden för den sista perioden (199) är jämn och visar varken en ökning eller minskning i transporten. Miljömålet för kväve i Kärraån år 1 är 8,7 ton/år, vilket betyder att det måste ske en kraftig minskning för att målet ska nås.,,, 1 UDDEVALLA KOMMUN 7

38 SKREDSVIKSÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 7,1 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,88 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Skredsviksån är ett reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Skredsviksån har fluktuerat kraftigt under hela mätserien, vilket gör att det är svårt att se någon trend. Åren mellan är dock trenden positiv med minskande fosforkvot. Från att ha varit i klass under åren har kvoten år sjunkit till vad som motsvarar klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen är tudelad med minskat medelvärde av fosforhalter men ökande transporter, vilket delvis kan bero på ökat vattenflöde. Trenden för perioden 199 är negativ med ökande transporter. Miljömålet för fosfortransporter i Skredsviksån 1 ligger på ca 1, ton/år. Detta värde har nåtts flera gånger under mätserien och de två senaste är år 1 och. År låg transporterna över et, vilket är ett tecken på att nivåerna inte riktigt är nere på önskade nivåer ännu. Målet kan nås, men då måste den negativa trenden brytas. 18 1,,,1, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har varierat under den senaste perioden (199). Under åren minskade kvoten för att därefter åka och nå sin topp år. Åren därefter har det skett en förbättring med lägre fosforkvot. Skredviksån befinner sig för tillfället () i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Årsmedelvärdet på fosfor under perioden var,1 mg/l. Perioden efter (199) hade fosforhalterna minskat med ca 9 % till,11 mg/l. Under samma tidsperiod har vattenflödet ökat med 18, % från,8 m /s till,7 m /s. FOSFORTRANSPORT 1, 1,,, y =,87x, Årsmedelvärdet för fosfortransporten var 1,87 ton/år under perioden Följande period (199) hade transporten ökat med ca % till, ton/år. Samtidigt skedde en ökning av vattenflödet med 18, %. Trenden för åren 199 var negativ med ökande transporter. Miljömålet år 1 är ca 1, ton. Transporten låg under ets nivå år 1 och, men var över år. UDDEVALLA KOMMUN 8

39 UDDEVALLA KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har varierat under hela mätperioden med en topp år. Åren 1 har det däremot skett en minskning av kväve och år motsvarade kvoten klass, stor avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT 1, 1, Kväve Tillståndet har förbättrats mellan år vilket är bra. Samtidigt är det svårt att se någon egentlig trend eftersom kvävekvoten har varierat under hela mätserien. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 ligger kvävekvoten för tillfället i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. 1,,, Årsmedelvärdet för kvävehalten under perioden var 1,8 mg/l. Följande period (199) hade halten ökat med ca % till 1, mg/l. Vattenflödet ökade samtidigt med 18, % mellan perioderna.,, Utvecklingen har varit negativ och visar att medelvärdet av kvävehalterna och transporterna har ökat mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden för perioden 199 är positiv med minskande transporter. KVÄVETRANSPORT y =,x + 9, Miljömålet för Skredviksån år 1 är 1,7 ton kväve/år. De senaste åren har kvävetransporten minskat och år låg transporten på 17,7 ton. För att nå målet krävs åtgärder som minskar kvävetransporten. 1 Fosfortransportens årsmedelvärde för perioden var 19, ton/år och följande period (199) hade transporten ökat med % till,8 ton/år. Trenden för den senare perioden är positiv med minskande halter. Miljömålet för Skredviksån år 1 är 1,7 ton kväve/år och det senaste året () var transporten 17,7 ton UDDEVALLA KOMMUN 9

40 TASKE Å AVRINNINGSOMRÅDE: 7 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,7 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,99 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s (199) Taske å är ett reproduktionsområde för havsöring samt lax FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Fosfor Tillståndet har varierat kraftigt under mätperioden, vilket gör det svårt att se någon säker trend. De sista åren 1 har det dock skett en förbättring med lägre fosforkvoter. Om den här trenden fortsätter återstår att se. För tillfället är fosforkvoten i klass, vilket enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen mellan de två perioderna i Taske å visar att medelvärdet av fosforhalten har sjunkit, medan transporten har ökat. Även vattenflödet var högre i den senare perioden (199). De två åren 1999, var vattenflödet ovanligt högt och det ökade transporten av fosfor. Den senaste periodens trend är negativ med ökande transporter. Miljömålet för fosfor i Taske å år 1 ligger på,7 ton/år och åren 1, var transporten lägre än målet, medan det år låg över. De låga halterna känns lite osäkra och ytterligare arbete krävs, men det är på god väg. Trenden är negativ på grund av extrema flöden i slutet på 199talet. Om dessa ej återkommer frekvent kan målet nås.,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten varierar från klass till klass, vilket är stora omväxlingar. De tre senaste åren (1) har fosforkvoten legat i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var, mg/l. Följande period (199) hade medelvärdet minskat med 7 % till, mg/l. Samtidigt skedde en ökning av vattenflödets medelvärde från,19 m /s till,7 m /s, vilket motsvarar ca %. FOSFORTRANSPORT 1 y =,1x +,8 Årsmedelvärdet för fosfortransporten under perioden var,8 ton/år. Följande period hade transporten ökat med ca 8 % till 1, ton/år. Medelvattenflödet ökade mellan perioderna med ca %. Trenden för den sista perioden har varit negativ med ökande transporter under den sista perioden. Det var höga vattenflöden både år 1999 och vilket påverkade transporterna och bidrog till att trenden blev negativ. Fosfortransporten de tre senaste åren () har varit låg och år 1 samt var transporten under et för år 1 som ligger på,7 ton/år. 1, ,, 1 UDDEVALLA KOMMUN

41 UDDEVALLA KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 1, 7,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har varierat och det är svårt att se någon trend, möjligen har kväveöverskottet ökat lite sedan starten. Ungefär hälften av åren har kvoten befunnit sig i klass och andra hälften i klass, vilket är fallet i dagsläget (). Klass motsvarar tydlig avvikelse från referensvärdet. Kväve Tillståndet har varierat en del och det finns en tendens till en ökning av kväve från början av provtagningen och till dagsläget (). De sista åren har det dock skett en liten minskning och kvävekvoten befinner sig för nuvarande () i klass vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Hälften av åren har kvävekvoten befunnit sig i klass och förhoppningsvis är det dit kvoten är på väg. Utvecklingen visar att det har skett en liten minskning av kvävehaltens medelvärde, men en relativt stor ökning av kvävetransporten mellan de två perioderna (199199, 199). Samtidigt har vattenflödet ökat med ca % mellan perioderna. I den senare perioden visar trenden att transporten av kväve är minskande. Det är viktigt att tänka på att de höga flödena år 1999 och har dragit upp transporterna mycket och att det påverkar både den ökande kvävetransporten och den positiva trenden. Miljömålet för kväve i Taske å år 1 är 1,8 ton/år och det kan jämföras med transporten år som är 1,99 ton. Det finns möjlighet att nå et om trenden fortsätter, men mer åtgärder kan krävas., 1,, KVÄVEHALT Kvävehaltens årsmedelvärde för perioden var,871 mg/l. Följande period (199, ) hade medelvärdet sjunkit till,8 eller med ca %. Samtidigt ökade vattenflödet mellan samma perioder med ca %. KVÄVETRANSPORT 1 y =,71x + 7,8 1, Kvävetransportens årsmedelvärde under perioden var 1,1 ton/år. Nästkommande period (199) hade en ökning av kvävetransporten skett med ca % till 1,98 ton/år. En ökning av vattenflödet skedde under samma perioder med ca %. Trenden under den senaste perioden är positiv med minskande kvävetransporter. Miljömålet år 1 är 1,8 ton kväve per år.,, 1 UDDEVALLA KOMMUN 1

42 BRATTEFORSÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 7, km SJÖANDEL: 9 % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989): 1, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,978 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1 Bratteforsån har ett bestånd av flodpärlmusslor och är ett reproduktionsområde för havsöring och lax. Fosfor Tillståndet har de senare åren förbättrats från att ha svängt mycket under åren. Fosforkvoten ligger på gränsen mellan klass och klass, där klass motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Vid jämförelse mellan de två perioderna ( , 199) har fosforhalten minskat medan medelvärdet av fosfortransporten har ökat. Vattenflödet har samtidigt ökat mellan perioderna med 19 procent. Trenden i den senare perioden (199) är svagt negativ med ökande transporter. Miljömålet för Bratteforsån år 1 är, ton/ år. Åren 1 och låg transporten under et då den var,1 ton. Det finns möjlighet att nå et, men det behövs åtgärder. Det som gör det tveksamt är den negativa trenden och den ökade transporten i den senaste perioden (199 ). Dessa är i sin tur påverkade av det höga flödet år 1999 och., Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor,1,, Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har varierat en hel del från klass till klass. I dagsläget () är fosforkvoten på gränsen mellan klass och klass, där klass motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Under perioden var fosforhaltens årsmedelvärde, mg/l för att nästkommande period (199 ) sjunka med ca 9 % till, mg/l. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med ca 19 % från 1, m /s till 1, m /s. FOSFORTRANSPORT 9 y =,91x 7, Fosfortransportens årsmedelvärde för perioden var,78 ton/år och följande period (199) hade transporten ökat med ca 9 % till, ton/år. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med ca 19 %. Trenden för åren 199 är negativ med ökande transporter. Miljömålet år 1 är, ton/år. Transporten år var,1 ton och låg därmed under et. UDDEVALLA KOMMUN

43 UDDEVALLA KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har minskat de senaste åren och gått från klass till klass som motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet. Kväveöverskottet har med andra ord minskat. 1, KVÄVEHALT Kväve Tillståndet har förbättrats de senaste åren med minskande kvävekvot och därmed mindre kväveöverskott. För tillfället ligger kvoten i klass, vilket innebär tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. För att få ett bättre betyg på tillståndet behöver kvoten ligga kvar ett par år till i klass. 1,,, För den första perioden var kvävehaltens årsmedelvärde,9 mg/l och följande period hade halten ökat med 1 % till 1, mg/l. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med 19 %. 1 Utvecklingen har varit negativ mellan de två perioderna (199199, 199) med ökande medelvärde av halter och transporter av kväve. Däremot är trenden för åren 199 positiv och visar på minskande kvävetransporter. Miljömålet för Bratteforsån år 1 är,78 ton och det kan jämföras med år då transporten var 8,1 ton. Miljömålet kan nås om den positiva trenden fortsätter. Det kommer troligtvis ändå att behövas åtgärder för att minska de höga transporterna som återkommer högflödesår. KVÄVETRANSPORT 9 y =,x + 781,8 Kvävetransportens årsmedelvärde för perioden var, ton/år och för nästa period (199) hade transporten ökat med ca 8 % till 1,9 ton/år. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med 19 %. Trenden för den senare perioden (199) är dock positiv med minskande transporter och år var transporten 8,1 ton. Miljömålet för år 1 ligger på,78 ton UDDEVALLA KOMMUN

44 FORSHÄLLAÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 7, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,79 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Forshällaån är ett reproduktionsområde för havsöring Fosfor Tillståndet har förbättrats i Forshällaån med sjunkande fosforkvot och ligger idag () nära gränsen till klass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Fosforkvoten har under hela testperioden befunnit sig i klass som motsvarar en extremt stor avvikelse från referensvärdet, vilket innebär att det finns ett stort fosforöverskott. Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har varierat en del, men det har skett en minskning sedan början av provtagningsserien. Kvoten har hela tiden legat i klass som motsvarar en extremt stor avvikelse från referensvärdet. I dagsläget () ligger kvoten nära gränsen till klass. + Utvecklingen har varit positiv med minskande medelvärde av halter och transporter mellan perioderna (199199, 199). Trenden för den senare perioden är jämn och visar att det inte har skett någon direkt förändring.,,,1 FOSFORHALT 1, 1,, Miljömålet på,19 ton fosfor per år kommer att kunna nås såvida inte trenden vänder. Det som gör det osäkert är att det har varit låga nivåer förut som snabbt har ökat. Transporten år var 1, ton fosfor., Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var,179 mg/l och följande period (199) hade en minskning av halten skett med 19, % till,1 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde ökade mellan samma perioder från, m /s till, m /s eller med ca 1 %., FOSFORTRANSPORT y =,18x + 9,8 Fosfortransportens årsmedelvärde för perioden var,7 ton/år för att nästkommande period (199) minska med ca % till, ton/år. Vattenflödets årsmedelvärde ökade mellan samma perioder med ca 1 %. Trenden för den senaste perioden (199) har varit positiv med minskande transport av fosfor. Transporten av fosfor låg under et både år 1 (1, ton/år) och (1, ton/år). Miljömålet för fosfor år 1 är,19 ton/år UDDEVALLA KOMMUN

45 UDDEVALLA KOMMUN 1 KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten ökade fram till år för att därefter minska fram till år. Med undantag för år 199 då kvävekvoten låg i klass har den alltid befunnit sig i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT 1, 1, Kväve Tillståndet har förbättrats de senaste åren (1 ) med lägre kvävekvoter och därmed mindre kväveöverskott. Kvävekvoten befinner sig för tillfället () i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. 1,,, Årsmedelvärdet för kvävehalten under perioden var 1,19 mg/l för att öka med ca 8 % till 1,8 mg/l under påföljande period (199). Vattenflödet ökade med ca 1 % mellan samma perioder.,, Utvecklingen mellan perioderna (199199, 199 ) har varit negativ med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter av kväve. Vattenflödet har mellan perioderna ökat med ca 1 procent. Trenden för den senaste perioden (199) är även den negativ med ökande transporter. KVÄVETRANSPORT y =,98x 119 Miljömålet för kväve år 1 i Forshällaån är 1,7 ton/år och kan jämföras med transporten av kväve år som var,8 ton. Det kommer att bli svårt att nå et och därför behövs åtgärder göras Kvävetransportens årsmedelvärde för åren var 1,81 ton/år och nästa period (199) hade transporten ökat med ca % till,9 ton/år. Trenden för åren 199 är negativ med ökande transporter. Det transporterades,8 ton år, vilket kan jämföras med et som år 1 är 1,7 ton/år. 1 UDDEVALLA KOMMUN

46 RESTEÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 1, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,78 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,188 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 Resteån är ett reproduktionsområde för havsöring. 1 Fosfor Tillståndet har förbättrats de senaste två åren () och fosforkvoten har gått från att ligga i klass till gränsen mellan klass och klass, som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen mellan de två perioderna ( och 199) visar att medelvärdet av fosforhalten har minskat medan fosfortransporten har ökat. Trenden för den senare perioden (199) är svagt positiv. Vattenflödet har ökat med ca 1 procent mellan de två perioderna. De tre senaste åren (1) har transporten av fosfor legat under et för år 1 i Restebäcksån som är,8 ton/år. År var transporten, ton. Trenden är svagt positiv trots det finns en del år (1999, ) som har mycket hög transport på grund av extrem vattenföring.,1,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har varierat en hel del under provtagningsserien, men de tre sista åren (1) har den minskat. Från att ha legat på gränsen i klass ligger fosforkvoten idag () på gränsen mellan klass och klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde för åren var,8 mg/l och påföljande period (199) hade halten minskat med ca 1 % till,7 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde ökade mellan de två perioderna med ca 1 % från, m /s till, m /s.,,,, FOSFORTRANSPORT, y =,x + 11,9, 1, 1, 1, 1,,,, För perioden var fosfortransportens årsmedelvärde,71 ton/år och följande period (199) hade transporten ökat med ca 9 % till,78 ton/år. Mellan samma perioder ökade vattenflödets årsmedelvärde med ca 1 %. Trenden för den senare perioden (199) är svagt positiv med minskande transporter. Transporten år var, ton och et för fosfor år 1 är,8 ton., UDDEVALLA KOMMUN

47 UDDEVALLA KOMMUN 1 KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten hade en topp år då den befann sig i klass och därefter har kvoten minskat fram till år, då kvoten var i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet. 1, KVÄVEHALT, Kväve Tillståndet har de senaste två åren förbättrats då kvävekvoten minskade från klass (år ) till klass (år ), som motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen har varit negativ med både ökande medelvärde av kvävehalter och transporter av kväve mellan de två perioderna (199199, 199). Även trenden för perioden 199 är negativ med ökande transporter. 1,,, Kvävehaltens årsmedelvärde för åren var,7 mg/l och kommande period (199) hade en ökning skett med ca 9 % till 1, mg/l. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med ca 1 %. KVÄVETRANSPORT 1 y =,1x 87,7,,, 1 Miljömålet för Restebäcken år 1 är,88 ton och transporten av kväve var år 1,8 ton. Det kommer att bli svårt att nå et och därför är åtgärder som minskar kvävetransporterna viktigt För perioden var kvävetransportens årsmedelvärde, ton/år och påföljande period (199) hade transporten ökat med ca 7 % till 9,78 ton/år. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med ca 1 %. Trenden för den senare perioden (199) är negativ med ökande kvävetransporter. Transporten av kväve var år 1,8 ton och et för Restebäcken år 1 är,88 ton. 1 UDDEVALLA KOMMUN 7

48 BÄVEÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 1 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 197):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 8, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,78 m /s (197) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 1 9 Bäveån har ett bestånd av flodnejonöga samt utgör reproduktionsområde för havsöring och lax. Fosfor Tillståndet har förbättrats lite de senaste åren med sjunkande fosforkvot. Kvoten varierar å andra sidan under hela provtagningserien så nedgången beror kanske enbart på den naturliga variationen. Med undantag från 197 har kvoten under hela provtagningsserien legat i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen mellan de två perioderna (199199, 199) visar att medelvärdet av fosforhalten har minskat medan transporten har ökat. Trenden för den senare perioden (199) är negativ med ökande transporter. Vid jämförelse med perioden visade det sig att fosforhalten var på samma nivå idag (199) som under 197talet medan transporten idag är ca 18 procent högre än mellan åren Detta beror sannolikt på att vattenflödet är ca 9 procent högre idag. Miljömålet för år 1 är,17 ton/år och det kan jämföras med transporten för år som var, ton. Transporten av fosfor ligger i dagsläget under et, men historiskt sett finns det stora variationer med höga toppar och även lägre nivåer av transporter och dessa kommer med all säkerhet att återkomma. Det är därför viktigt att arbeta för ännu lägre transporter.,1,8,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten i Bäveån har under hela provtagningsserien, med undantag av 197, befunnit sig i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Kvoten varierar mellan åren och det är svårt att se någon trend, möjligtvis kan den ha ökat något från 197talet. De senaste tre åren har kvoten däremot minskat. FOSFORHALT, Fosforhaltens årsmedelvärde har minskat med ca 1 % från att ha varit, mg/l för perioden till att i den senare perioden (199) vara, mg/l. Vattenflödets årsmedelflöde mellan samma perioder ökade med 11 % från,8 m /s till,9 m /s. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med (året 197 saknas och har därför inte tagits med i beräkningen). Årsmedelhalten mellan åren var,9 mg/l och vattenföringen för samma period var,7 m /s. FOSFORTRANSPORT 1 y =,89x 19, Fosfortransporten för perioden var,11 ton/år och för perioden 199 var transporten,1 ton/år, vilket motsvarar en ökning med %. Vattenflödet ökade med 11 % mellan samma perioder. Trenden för den senare perioden (199) är negativ med ökande transporter, men de tre senaste åren har en minskning skett. Miljömålet år 1 ligger på,17 ton/år och år transporterades, ton/år, vilket ligger under målet. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedeltransporten för fosfor mellan åren var,11 ton/år och vattenföringen för samma period var,7 m /s UDDEVALLA KOMMUN 8

49 UDDEVALLA KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 1, 7,,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har under större delen av provtagningsperioden legat i klass, som motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet. En ökning skedde mellan åren då flödena var höga., 1, KVÄVEHALT 1 8 1, + Kväve Tillståndet har förbättrats de senaste åren efter att kvävekvoten nådde en topp år. Under den största delen av provtagningsperioden har kvoten legat i klass, som motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärde av halter och transporter av kväve. Trenden för den senaste perioden (199) är trots detta positiv med minskande transporter. Vid en jämförelse mellan den senaste perioden (199) och åren var transporten ca 1 procent högre under den senare perioden har dock vattenflödet ökat med ca 9 procent. Miljömålet för kvävetransporter i Bäveån år 1 är 11,71 ton/år och transporten år var 1, ton. Transporten har minskat de senaste åren, men det är stora variationer över åren så om det är någon långvarig trend är svårt att säga.,8,, Årsmedelvärdet för kvävehalten under perioden var,91 mg/l. Under följande period (199) hade en ökning med ca % skett till,98 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde ökade mellan samma perioder med ca 11 %. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedelhalten för kväve mellan åren var 1,1 mg/l och vattenföringen för samma period var,18 m /s. KVÄVETRANSPORT y =,9x Kvävetransportens årsmedelvärde för perioden var 17,7 ton/år. Följande period (199) hade en ökning skett med ca 1, % till 17, ton/år. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med 11 %. Trenden för den senare perioden (199) är positiv med minskande transporter. Miljömålet för år 1 är 11,71 ton/år och transporten år var 1, ton. För att jämföra nutida värden med äldre värden har en period för åren tagits med. Årsmedeltransporten för fosfor mellan åren var 11, ton/år och vattenföringen för samma period var,18 m /s UDDEVALLA KOMMUN 9

50 HAGAÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 1, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,78 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,8 m /s (199) Hagaån utgör reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Hagaån har förbättrats och gått från klass till klass, vilket motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Trots förbättringen är tillståndet dåligt och visar att det finns mycket stort överskott av fosfor. Det har skett en minskning av medelvärde för både fosforhalten och transporten mellan de två perioderna (199199, 199). Samtidigt har det skett en ökning av vattenflödet. Trenden för den sista perioden (199) visar en negativ trend med ökande transporter av fosfor. Miljömålet för Hagaån år 1 ligger på 1,7 ton fosfor per år, vilket kan jämföras med år då transporten var ca 1, ton per år. Detta betyder att et nåddes redan år, men året innan () var transporten över et och det har även varit stora variationer i fosfortransporten. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten. För att nå et behöver trenden vändas, vilket den kanske redan har gjort. Om inte extrema vattenflöden som år återkommer alltför ofta kan et nås. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1,,1,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Det skedde en kontinuerlig nedgång i fosforkvoten i Hagaån från provtagningens start fram till Efter det ökade kvoten fram till år för att åter igen sjunka år. Nivån har legat i klass, men ligger idag () i klass, vilket motsvarar en mycket hög avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Det har skett en minskning av fosforhaltens årsmedelvärde. I perioden var halten,1 mg/l och följande period (199) hade den sjunkit till,1 mg/ l, vilket är en minskning med ca 8 %. Samtidigt har det skett en ökning av vattenflödets årsmedelvärde under samma perioder med 1, % från,7 m /s till, m /s. FOSFORTRANSPORT 1,,, y =,879x 17, Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var,1 ton/år och följande periods årsmedelvärde var 1,8 ton/år vilket motsvarar en minskning med ca %. Vattenflödet ökade med 1, % mellan samma perioder. Trenden för åren 199 är emellertid negativ med ökande transporter, vilket delvis kan bero på att flödet var lågt 199 och väldigt högt. Miljömålet för Hagaån år 1 ligger på 1,7 ton fosfor per år, vilket kan jämföras med år då transporten var ca 1, ton per år. 1 ORUST KOMMUN

51 ORUST KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Det har skett en ökning av kvävekvoten sedan provtagningens början och kvoten har ökat från klass till klass, stor avvikelse från referensvärdet. År skedde en minskning vilket gör att kvävekvoten ligger på gränsen till klass, tydlig avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet för Hagaån har försämrats och en ökning av kvävekvoten har skett från klass till klass vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. År skedde en minskning av kväveöverskottet. Utvecklingen mellan de två perioderna (199199, 199) visar att det inte har skett någon ökning av kvävehaltens medelvärde men däremot har transporten ökat. Samtidigt har vatten flödet ökat med 1, procent. Under den senaste perioden (199) har utvecklingen däremot varit negativ med ökande transporter. 1, 1,,, Kvävehaltens årsmedelvärde mellan perioden och 199 har inte förändrats nämnvärt. Den första perioden var halten 1,118 mg/ml och följande period (199) var den 1,119 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde ökade däremot med 1, % mellan perioderna från,7 m /s till, m /s KVÄVETRANSPORT y = 1,19x,8,, Miljömålet för kvävetransporter i Hagaån år 1 ligger på 1,7 ton per år. Transporten var år 1,8 ton/år vilket är en minskning från året innan () då transporten var, ton/år. Det kommer att bli svårt att nå et eftersom trenden är starkt negativ. Det skulle behövas göra effektiva åtgärder som bryter trenden Fosfortransportens årsmedelvärde för perioden var 1,7 ton/år. Följande period (199) hade en ökning skett med ca 8 % till 17,9. Vattenflödets medelvärde ökade mellan samma perioder med 1, %. Trenden för perioden 199 är negativ med ökade transporter. Miljömålet för kvävetransporter i Hagaån år 1 ligger på 1,7 ton per år. Transporten var år 1,8 ton/år. 1 ORIUST KOMMUN 1

52 HENÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 19, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,1 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,81 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,18 m /s (199) Henån utgör reproduktionsområde för havsöring. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Fosfor Tillståndet har förbättrats i Henån med lägre fosforkvot och har även passerat från klass till klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Det har skett en minskning av fosforkvoten från klass till klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. + Utvecklingen har varit bra med minskande medelvärden av fosforhalter och transporter mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden i den senare perioden är jämn och visar att minskningen har planat ut.,1,1, FOSFORHALT,,, Miljömålet år 1 för Henån ligger på, ton per år och detta mål har nåtts de senaste tre åren. År transporterades,8 ton fosfor. Miljömålet bör klaras med fortsatt trend. Fosforkvoten är dock fortfarande hög och en fortsatt minskning vore önskvärd., Årsmedelvärdet för åren var,8 mg/ml för att under följande period (199) sjunka till, mg/l, vilket motsvarar en minskning med ca %. Vattnets årsmedelflöde ökade mellan samma perioder med 1, % från,87 m /s till,18 m /s FOSFORTRANSPORT 1,, 1, 1, y =,x +,9 1,,,, Fosfortransportens årsmedelflöde för perioden var,7 ton/år för att under kommande period (199 ) minska med ca 1 % till. ton/år. Trenden för den sista perioden (199) är svagt positiv med minskande transporter. Miljömålet för Henån ligger år 1 på, ton per år och detta mål har nåtts de senaste tre åren. År transporterades,8 ton fosfor per år., ORUST KOMMUN

53 ORUST KOMMUN 1 KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har varierat en del, och ligger just nu i klass, tydlig avvikelse från jämförsvärdet. Vissa år har kvävekvoten varit på väg ner i klass 1 men den har alltid ökat igen. 1, KVÄVEHALT, + Kväve Tillståndet i Henån har varierat en del. Vissa år har det sett ut som om kvävekvoten var på väg ner i klass 1, vilket är den bästa klassen, men kvoten har höjts igen. I dagsläget () befinner sig kvävekvoten i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. 1,,, Årsmedelhalten för kvävehalten under perioden var,9 mg/l för att till nästkommande period (199) sjunka med ca % till,87 mg/l. mellan samma tidsperioder ökade vattenflödet med 1, %.,,, Utvecklingen mellan de två perioderna (199199, 199) visar att det har skett en minskning av kvävehaltens medelvärde, men en liten ökning av kvävetransporten. Trenden för den sista perioden (199) är negativ med ökande transporter. KVÄVETRANSPORT 1 1 y =,x 898, 1 1 Miljömålet för Henån år 1 är, ton kväve per år och transporten idag () ligger på ca 7, ton/år. Kvävetransporten har legat under et två år (199, 1997) och det var även dessa år flödet var lägst. Det är tveksamt om et kan nås eftersom trenden är negativ Kvävetransportens årsmedelvärde för de två perioderna är ungefär lika stora. Den första perioden (199199) var transportens årsmedelvärde 8, ton/år, nästkommande period (199) hade transporten ökat med ca 1 % till 8, ton/år. Vattenflödet ökade samtidigt mellan perioderna med 1, %. Trenden mellan åren 199 är negativ med ökande transporter. Transporten år är 7, ton/år och et för år 1 är, ton kväve per år. ORUST KOMMUN

54 KLEVEÅN AVRINNINGSOMRÅDE:,7 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,87 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 Kleveån utgör reproduktionsområde för havsöring. 1 Fosfor Tillståndet har förbättrats i Kleveån med en lägre fosforkvot som följd. Tillståndet idag () är klass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 och det motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Det har varit en positiv trend de senaste åren och kvävekvoten ligger år på gränsen till klass. Utvecklingen har varit bra med både minskat medelvärde av fosforhalter och transporter. Samtidigt ökade vattenflödet mellan perioderna med ca 1 procent. Trenden för den senaste perioden (199 ) är trots detta negativ och visar på ökande transporter. Både åren 1999, är år med höga vattenflöden samtidigt som 199 är ett år med lågt vattenflöde och detta påverkar trenden. Miljömålet för Kleve å år 1 är 1, ton fosfor per år och detta mål har uppfyllts de tre senaste åren (1). Transporten av fosfor var,8 ton år, och trenden negativ. Detta beror främst på extremåren i slutet på 9talet. Om dessa inte återkommer alltför frekvent kan et nås.,,1,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har förbättrats i Kleveån från att ha legat i klass till att gränsa till klass. Dagens fosforkvot () ligger strax över gränsen till klass, dvs. i klass som motsvarar mycket stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var,1 mg/l. Under påföljande period (199) hade en minskning med ca % skett till,1 mg/l. Mellan samma perioder ökade vattenflödets årsmedelvärde med ca 1 % från, m /s till,88 m /s. FOSFORTRANSPORT 1 y =,8x 7,91 Fosfortransportens årsmedelvärde var 1, ton/år för perioden Nästkommande period var transporten 1,1 ton/år vilket motsvarar en minskning på ca %. Samtidigt ökade vattenflödet med ca 1 %. Trenden för den sista perioden (199) år negativ och visar att transporterna har ökat. Miljömålet för Kleveån år 1 är 1, ton/år och det kan jämföras med år då,8 ton transporterades. 1, ,, 1 ORUST KOMMUN

55 ORUST KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har ökat sedan provtagningsstarten, men de tre senaste åren (1) har det skett en förbättring. Kvävekvoten har hela tiden legat i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet. KVÄVEHALT 1, + Kväve Tillståndet har försämrats sedan början av provtagningen, men det har skett en förbättring de senaste tre åren (1). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 befinner sig kvävekvoten i klass, vilket motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet Kvävehaltens årsmedelvärde för åren var,87 mg/l och ökade med, % till,9 mg/l under perioden 199. Vattenflödets årsmedelvärde ökade samtidigt med 1 %.,, Utvecklingen har varit negativ mellan de två perioderna (199199, 199) med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter. Trenden mellan åren 199 är även den negativ och visar på ökande transporter. KVÄVETRANSPORT y =,817x 1,1 Miljömålet för kväve i Kleveån år 1 är 11, ton och mot det kan jämföras att det år transporterades 1, ton kväve. Det kommer att bli svårt att nå et och för att för att komma ner i de nivåer som krävs behövs åtgärder utföras som bryter den negativa trenden. 1 Kvävetransportens årsmedelvärde under perioden var 1, ton/år för att öka med ca 18 % till 1,9 ton/år för nästkommande period (199). Trenden för den senare av perioderna är negativ med ökande transporter av kväve. Miljömålet år 1 är 11, ton per år och transporten det senaste året () var 1, ton ORUST KOMMUN

56 VAREKILSÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 17, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):,79 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s (199) 18 FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Varekilsån utgör reproduktionsområde för havsöring. 1 Fosfor Tillståndet har förbättrats i Varekilsån där fosforkvoten har minskat från klass till klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har minskat i Varekilsån från klass, till klass vilket motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen mellan de två perioderna (199199, 199) visar att både medelvärdet av fosforhalten och transporten av fosfor har minskat, däremot är trenden i perioden 199 negativ med ökande transporter.,,1 FOSFORHALT,, Miljömålet för Varekilsån är,91 ton per år och de tre senaste åren (1) har transporten legat under et. Transporten år var, ton och et kommer att nås till år 1 om transporterna inte ökar på grund av ytterligare extremår som 1998 och. Den negativa trenden gör bedömningen tveksam. Höga flöden påverkar transporterna och därför kan åtgärder behövas., Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var,17 mg/l och minskade med ca 7 % till,1 mg/l för åren 199. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med 1, % från, m /s till,91 m /s. FOSFORTRANSPORT, 1, 1 y =,1x 7, 1, 1, Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var 1,1 ton/år för att minska med 19, % till,9 ton/år för perioden 199. Samtidigt ökade vattenflödet med 1, %. Trenden för perioden 199 är negativ med en ökad transport som följd. Miljömålet för år 1 är,91 ton per år, och som jämförelse kan nämnas att år var transporten, ton/år., ORUST KOMMUN

57 ORUST KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har ökat från klass till klass, stor avvikelse från referensvärdet, men de senaste två åren (, ) är trenden positiv med lägre kvävekvot., KVÄVEHALT, Kväve Tillståndet har försämrats i Varekilsån med ökande kvävekvot som vandrat från klass till klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från jämförvärde enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. De två senaste åren är dock trenden positiv med sjunkande kvot. 1,, Årsmedelvärdet för kvävehalten under perioden var 1,17 mg/l och följande period (199) ökade halten med 9 % till 1, mg/l. Vattenflödet ökade samtidigt med 1, %.,, Utvecklingen är negativ mellan de två perioderna (199199, 199) med både ökande medelvärde av kvävehalter och transporter av kväve. Trenden i perioden 199 tyder även den på fortsatt ökande transporter. KVÄVETRANSPORT 1 y =,x 17, Miljömålet för kväve i Varekilsån år 1 är 7,9 ton per år och det senaste året () var transporten 11,1 ton. För att nå et kommer det behövas åtgärder för att minska kvävebelastningen Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var 1,1 ton/år och påföljande period (199) ökade transporten med ca 18 % till ton/år. Vattenflödet ökade under samma tid med 1, %. Trenden för perioden 199 är negativ med ökande transporter. Miljömålet för kväve i Varekilsån år 1 är 7,9 ton/år och transporten år var 11,1 ton. ORUST KOMMUN 7

58 + GUNNEBYBÄCKEN AVRINNINGSOMRÅDE: 7,11 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):,11 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,181 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s (199) Gunnebybäcken utgör reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Gunnebybäcken har förbättrats mycket, men fosforkvoten ligger fortfarande i klass, som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen är positiv med minskande halter och transporter av fosfor mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden för perioden 199 är negativ med ökande transporter, detta beror delvis på att år 199 var det år då vattenflödet var som lägst samtidigt som år var det år då flödet var som högst. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 1,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Det har skett en förbättring av tillståndet i Gunnebybäcken med en lägre fosforkvot. Fosforkvoten var långt uppe i klass, men ligger nu i klass på gränsen till klass. Klass motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet, vilket innebär att det är ett mycket stor överskott av fosfor i vattendraget. FOSFORHALT,,1,1 Miljömålet för fosfor i Gunnbybäcken år 1 är,7 ton/år. Av de åtta senaste åren (199) har fem år legat under et och därav de tre senaste (1). Miljömålet år 1 bör klaras av, men det är viktigt att komma ihåg att trenden mellan 199 var ökande. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten.,1, Fosforhalten årsmedelvärde för perioden var,1 mg/l. Följande period (199) var årsmedelvärdet,9 mg/l vilket innebär en minskning med ca %. Vattenflödets årsmedelvärde under den första perioden (199199) var,1 m /s och den följande perioden (199) hade flödet ökat med ca 1 % till,119 m /s FOSFORTRANSPORT 1,,, 1, 1, y =,1x 9,88 1,,,, Årsmedelvärdet för fosfortransporten under perioden var,71 ton/år och under påföljande period (199) hade en minskning med % skett till,7 ton/år. Samtidigt ökade vattenflödet med 1 %. Trenden för åren 199 är negativ med ökande transporter av fosfor. Miljömålet för fosfortransporter i Gunnbybäcken är för år 1 är,7 ton/år. Transporten år var, ton., TJÖRNS KOMMUN 8

59 TJÖRNS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Tidigare har kvävekvoten legat i klass, men under den senare perioden har den stigit (199) och ligger nu i klass, stor avvikelse från referensvärdet, KVÄVEHALT, 1,,1 Kväve Tillståndet har försämrats i den senare perioden (199) och enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 ligger den för tillfället i klass, stor avvikelse från referensvärdet. Tidigare har kvävekvoten legat i klass. Utvecklingen är negativ med ökade medelvärden av kvävehalter och transporter av kväve mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden för perioden 199 är även den negativ med ökande transporter. 1,,, Årsmedelvärdet för kvävehalten under perioden var 1,7 mg/l för att öka med ca 1 % till 1, mg/l under följande period (199). Vattenflödet ökade med ca 1 % mellan samma tidsperioder. KVÄVETRANSPORT 1 8 y =,x 9,81,1,, 1 8 Miljömålet för år 1 är,1 ton/år ( procentig minskning) och transporten år var,7 ton. Det kan bli svårt att nå et, och därför måste åtgärder ske för att minska kvävetransporten Kvävetransportens årsmedelvärde för perioden var,8 ton/år. Nästkommande period (199) hade transporten ökat med ca % till,1 ton/år. Vattenflödet ökade mellan samma perioder med ca 1 %. Trenden för kvävetransporten under perioden 199 är negativ med ökande kvävetransporter. Miljömålet för år 1 är,1 ton/år och år transporterades,7 ton, vilket betyder att det krävs åtgärder för att minska transporterna av kväve. TJÖRNS KOMMUN 9

60 SÄBYÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 1,9 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):, m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Säbyån utgör ett eproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet i Säbyån har förbättrats med fosforkvoter som år var nästan hälften så höga som år 199. Trots minskningen ligger fortfarande fosforkvoten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 i klass, vilket motsvarar en extremt stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen från den första perioden (199199) till den andra perioden (199) visar att medelvärdet för både fosforhalter och transporter har minskat. Trenden för åren 199 är negativ med ökande fosfortransporter, förutom år då det skedde en minskning. Miljömålet för fosfor i Säbyån år 1 är 1, ton/ år. De senaste tre åren (1) har legat under et och år transporterades 1, ton fosfor. Trenden är dock negativ på grund av de extrema flödena 1998 och. Om dessa mycket höga flöden inte återkommer alltför ofta kan et nås. 18 1,,,,,1 Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Det har skett en minskning av fosforkvoten i Säbyån sedan provtagningens början och fosforkvoten är för nuvarande () ungefär hälften så mycket som den var år 199. Fosforkvoten ligger trots minskningen kvar i klass även om det är nära gränsen till klass. Klass motsvarar en extremt stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT, Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var, mg/l för att följande period (199) minska med ca % till,18 mg/l. Vattenflödet ökade under samma tid med ca 1 %. FOSFORTRANSPORT,,,,,1, y =,x 1, Årsmedelvärdet för fosfortransporten för åren var 1,7 ton/år för att minska med ca % till nästkommande period (199). Vattenflödet ökade under samma tid med ca 1 %. Trenden i den senaste perioden (199) är negativ med ökande transporter. Miljömålet för fosfor i Säbyån år 1 är 1, ton/år och transporten år var 1, ton, vilket är under et. Även åren 1 och låg under et. TJÖRNS KOMMUN

61 TJÖRNS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har ökat sedan provtagningens början och ligger idag i klass, stor avvikelse från jämförvärde. Ett par år har kvävekvoten legat i klass., 1, KVÄVEHALT,, Kväve Tillståndet har försämrats i Säbyån med ökande kvävekvoter. Ett par år låg kvoten i klass, men de senaste åren har det skett en ökning och idag () befinner sig Säbyån i klass, som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. 1,,8,, Kvävehaltens årsmedelvärde för perioden var 1,7 mg/l för att följande period öka med ca 1 % till 1,81 mg/l. Vattenflödet ökade under samma tidsperiod med 1 %.,,,1, Utvecklingen mellan perioderna (199199, 199 ) har varit negativ med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter. Trenden för den senaste perioden (199) visar att transporterna har ökat. KVÄVETRANSPORT 1 1 y = 1,18x, 1 1 Transporten för år var 1,9 ton, vilket kan jämföras med et år 1 som ligger på 7, ton/år. Det kommer att bli svårt att nå et och därför behövs effektiva åtgärder införas Årsmedelvärdet för kvävetransporten var 9,8 ton/år under åren Nästkommande period (199) hade en ökning skett med ca % till 1,97 ton/år. Trenden för den senaste perioden är negativ och visar att transportern av kväve har ökat. Miljömålet ligger på 7, ton kväve per år och kan jämföras med år då 1,9 ton kväve transporterades. TJÖRNS KOMMUN 1

62 + ANRÅSE Å AVRINNINGSOMRÅDE: 1,7 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989): 1,91 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,8 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1,1 m /s (199) Anråse å har ett bestånd av flodpärlmussla samt utgör reproduktionsområde för havsöring och lax. Fosfor Tillståndet har förbättrats med en fosforkvot som har sjunkit från klass till klass. Klass motsvarar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen har varit bra med sjunkande medelvärden av fosforhalter och transporter mellan den första perioden (199199) och andra perioden (199). Samtidigt har vattenflödet ökat med 19 procent mellan perioderna. Trenden för åren 199 visar att fosfortransporterna har minskat. Miljömålet för fosfor i Anråse å år 1 är, ton/ år och det bör kunna nås om inte trenden vänder. Som jämförelse kan nämnas att transporten år var,1 ton. Även år 1 och ligger med fortsatt trend under målet. Miljömålet år 1 kommer klaras av, såvida inte trenden bryts. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) ,,1,1,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Tillståndet i Anråse å har förbättrats genom att fosforkvoten har sjunkit. Fosforkvoten låg vid provtagningens början i klass och har fram till år sjunkit ner till klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT Fosforhaltens årsmedelvärde för perioden var,78 mg/l. Nästkommande period hade en minskning skett med ca 7 % till,9 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde för den första perioden (199199) var 1,7 för att öka med ca 19 % till,8 under åren 199. FOSFORTRANSPORT 1 8 FLÖDE (m / y =,1x + 1, Fosfortransportens årsmedelvärde för perioden var, ton/år för att minska med ca % till,97 ton/år för nästa period (199). Vattenflödet ökade mellan samma tidsperioder med ca 19 %. Trenden för den senare perioden (199) visar att transporterna av fosfor har fortsatt att minska. Miljömålet år 1 för fosfortransport i Anråse å är, ton/år. Transporten för de tre senaste åren (1) har legat under et och år transporterades,1 ton fosfor. STENUNGSUNDS KOMMUN

63 STENUNGSUNDS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 1, 7,,,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har varierat en hel del med ett lägsta värde år 199 och ett högsta år 1. Efter 1 har det skett en minskning och kvävekvoten ligger idag i klass, vilket motsvarar en tydlig avvikelse från referensvärdet. 1, KVÄVEHALT FLÖDE (m /s) + Kväve Tillståndet i Anråse å har försämrats under åren 199, från att ha legat på gränsen till klass 1 till att ligga på gränsen till klass. De senaste åren, och, har en minskning skett och Säveån befinner sig för närvarande () i klass, tydlig avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1.,7,,, Kvävehaltens årsmedelvärde för åren var,811 mg/l. Nästkommande period (199) hade halten minskat med ca % till,79 mg/l. Samtidigt ökade vattenflödet med ca 19 %. 1 Utvecklingen mellan de två perioderna , 199 visar att kvävehaltens medelvärde har minskat medan transporten har ökat. Trenden under åren 199 är negativ med ökande transporter. KVÄVETRANSPORT 1 8 y =,x Miljömålet för kväve i Anråse å år 1 är 8,8 ton/år ( procentig minskning) och det senaste året () transporterades,1 ton. Miljömålet kommer att vara svårt att nå om inte åtgärder görs som vänder trenden. Det positiva är att det har skett en minskning sedan år Årsmedelvärdet för transporten av kväve var,9 ton/ år för perioden Följande period (199) ökade transporten med ca 1 % till 1,8 ton/år. Vattenflödet ökade under samma tidsperiod med ca 19 %. Trenden är negativ med ökande transporter under perioden 199. Miljömålet år 1 för kväve i Anråse å är 8,8 ton/år och kan jämföras med de,1 ton som transporterades år. STENUNGSUNDS KOMMUN

64 ÖDMÅLSÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 1, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,1 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,91 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 Ödmålsån är reproduktionsområde för havsöring. 1 + Fosfor Tillståndet har förbättrats i Ödmålsån genom att fosforöverskottet har minskat. Fosforkvoten har sjunkit från en låg klass till en låg klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen har varit bra och både medelvärdet av fosforhalten och transporten har sjunkit mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden för den senaste perioden (199) är svagt negativ med ökande transporter.,,1,1, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforöverskottet har minskat i Ödsmålsån. Fosforkvoten har förbättrats med en hel klassgräns från låg klass till låg klass, vilket motsvarar en mycket stor avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT 1,, Transporten i Ödsmålsån har de tre senaste åren (1) legat under et för fosfor som år 1 är,78 ton/år. Miljömålet kommer att kunna nås såvida inte trenden fortsätter öka., För perioden var fosforhaltens årsmedelvärde,18 mg/l och följande period (199) hade haltens minskat med ca % till,9 mg/l. Samtidigt skedde en ökning av vattenflödet med 18, % från,8 m /s till,7 m /s., FOSFORTRANSPORT 1, 1, 1, y =,1x 9,91 1,,, Fosfortransportens årsmedelvärde för åren var,9 ton/år och nästa period (199) hade den sjunkit med ca % till,1 ton/år. Trenden för den senaste perioden (199) är svagt negativ med ökande transporter. Miljömålet år 1 för fosfor i Ödsmålsån är,78 ton/ år och det värdet har transporten legat under de senaste tre åren (1) ,, STENUNGSUNDS KOMMUN

65 STENUNGSUNDS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Det har skett en ökning av kvävekvoten från 199, vilket tyder på att kväveöverskottet har ökat. 199 var kvävekvoten i klass för att idag () ligga i klass som motsvarar stor avvikelse från referensvärdet. 1, KVÄVEHALT, Kväve Tillståndet har försämrats i Ödmålsån med ökad kvävekvot från 199 till vilket betyder att kväveöverskottet har ökat. Kvävekvoten var år 199 i klass och är idag () i klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter mellan de två perioderna (199199, 199). Trenden för åren 199 är även den negativ med ökande transporter. 1,,, Kvävehaltens årsmedelvärde för perioden var 1,89 mg/l för att kommande period (199) öka med ca, % till 1,11 mg/l. Mellan samma perioder ökade vattenflödet med 18, %. KVÄVETRANSPORT 1 y =,811x 1,,, 1 Miljömålet för kväve i Ödemålsån år 1 är 7, ton/år. De tre senaste åren (1) har det skett en ökning av transporten och år transporterades 1,9 ton kväve per år. Det kommer att bli svårt att nå et och därför krävs åtgärder för att minska kvävetransporten. 1 För perioden var kvävetransportens årsmedelvärde 9,8 ton/år för att nästa period (199) öka med ca 19 % till 11, ton/år. Vattenflödets årsmedelvärde ökade med 18, % mellan samma perioder. Trenden för den senaste perioden (199) är negativ med ökande transporter. De tre senaste åren (1) har det skett en ökning av transporten och år transporterades 1,9 ton kväve per år. Miljömålet för kväve i Ödemålsån år 1 är 7, ton/år STENUNGSUNDS KOMMUN

66 GLOSE Å AVRINNINGSOMRÅDE:, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,7 m /s () Lägsta årsmedelflöde:,8 m /s (199) Glose å utgör reproduktionsområde för havsöring FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Fosfor Tillståndet har förbättrats med sjunkande fosforkvot, men kvoten är fortfarande väldigt hög och ligger i klass, extrem avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen visar att medelvärdet av fosforhalten har sjunkit, medan en liten ökning av transporten har skett mellan de två perioderna ( samt 1997). Även vattenflödet ökade mellan perioderna. Trenden under åren 1997 är svagt negativ med ökande transporter, vilket även är fallet under de tre senaste åren (1).,, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten ger en bild av hur tillståndet i vattendraget ser ut. I Glose å är trenden positiv med minskande fosforkvot, men tyvärr är kvoten fortfarande väldigt hög och ligger i klass under hela perioden. Klass motsvarar en extrem avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT 1, 1, Miljömålet för fosfor i Glose å 1 är,9 ton/ år. De senaste tre åren (1) har en ökning av transporten skett och värdet år var drygt ton/år. Målet kan nås med åtgärder som vänder den negativa trenden. Miljömålet är baserat på en procentig minskning av fosfortransporten.,1, Årsmedelvärdet för fosforhalten under perioden var,11 mg/l. Följande period (1997) hade fosforhaltens årsmedelvärde sjunkit med ca 1 % till,18 mg/l. Mellan samma perioder ökade årsmedelflödet med 7, % från, m /s till, m /s.,, FOSFORTRANSPORT y =,7x, Fosfortransporten för åren var,8 ton/år. Följande period (1997) hade en ökning med ca % skett till, ton/år. Årsmedelflödet ökade under samma tidsperioder med 7, %. Trenden för perioden 1997 är väldigt jämn och det har inte skett någon märkbar förändring. Miljömålet för Glose å år 1 är,9 ton fosfor per år. Transporterna låg under detta år 199, 1997 och 1. Tyvärr har en ökning skett år, och i dagsläget () är transporterna över et. 1 KUNGÄLVS KOMMUN

67 KUNGÄLVS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten har ökat kontinuerligt sen början på provtagningarna. Under hela provtagningsserien ligger kvoten i klass, stor avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT 1, Kväve Tillståndet har försämrats över åren men ligger fortfarande i samma klass, d.v.s. klass som motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter mellan de två jämförda perioderna (199199, 1997). Även vattenflödet har ökat, vilket påverkar ökningen av kväve. Trenden under den senaste perioden är även den negativ med ökande transporter., 1,, Kvävehaltens årsmedelvärde mellan åren var 1, mg/l. Följande period (1997) var halten 1,89 mg/l, vilket är en ökning med ca %. Vattenflödet ökade samtidigt med 7, % KVÄVETRANSPORT y = 1,7x 79, 1,,, Miljömålet år 1 ligger för Glose å på 1,8 ton/ år (procentig minskning) och i dagsläget () ligger nivåerna på det dubbla med,1 ton. Det blir svårt att nå et och därför bör åtgärder göras snarast Kvävetransportens årsmedelvärde under perioden var 1,7 ton/år för att följande period (1997) ha ökat till,1 ton/år eller med nästan %. Trenden under den senare perioden (1997) är negativ med ökande transporter. Miljömålet år 1 för kvävetransporter i Glose å ligger på 1,8 ton/år, vilket kan jämföras med,1 ton kväve som transporterades år. 1 1 KUNGÄLVS KOMMUN 7

68 GRANNEBYÅN AVRINNINGSOMRÅDE:, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):,8 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE: 1, m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,1 m /s (199,1997) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 18 Reproduktionsområde för havsöring 1 Fosfor Tillståndet är dåligt. De flesta år ligger fosforkvoten i klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar extrem avvikelse från referensvärdet. Ett par år (1997, ) ligger kvoten i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet. Det senaste året () har fosforkvoten gått upp i klass igen Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Tillståndet verkar ha förbättrats lite i Grannebyån med lägre fosforkvot. Större delen av tiden har kvoten legat i klass, extrem avvikelse från referensvärdet, men ett par år ligger den i klass, mycket stor avvikelse från referensvärdet vilket är fallet år, följande år () har kvoten stigit och befinner sig i klass igen. Utvecklingen har förbättrats med sjunkande medelvärde av fosforhalter och transporter mellan de två perioderna (199199) och (1997). Trenden i den senare perioden är positiv med sjunkande transporter, trots att en ökning skedde under åren 1.,,,1 FOSFORHALT 1, 1,, Miljömålet år 1 för Grannebyån ligger på, ton fosfor per år och det finns möjlighet att nå detta mål, men då måste transporterna minska i högre takt än i dagsläget. Fosfortransporten för år var,7 ton., Fosforhaltens årsmedelvärde under perioden (199199) var,19 mg/l för att till följande period (1997) ha minskat med ca % till,1 mg/l. Vattenflödets årsmedelvärde ökade samtidigt med 7, % från,71 m/s till,9 m/s., FOSFORTRANSPORT y =,8x + 17, Fosfortransportens årsmedelvärde under åren var,7 ton/år. Kommande period (1997) hade transporten minskat med,7 % till,7 ton/år. Mellan samma perioder ökade vattenflödet med 7, %. Trenden för åren 1997 är positiv med minskningar i transporten. Tyvärr har en ökning skett de tre senaste åren. Miljömålet år 1 ligger på, ton fosfor per år och transporten år var,71 ton. 1 KUNGÄLVS KOMMUN 8

69 KUNGÄLVS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvoten ökade fram till år och därefter har det skett en minskning av kväve, även om nivåerna inte är lika låga som åren 199, Kvävekvoten befinner sig i klass, vilket motsvarar stor avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT 1, Kväve Det har skett en liten förbättring efter år med sjunkande kvävehalter. Kvävekvoten befinner sig i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen är negativ med ökande medelvärde av kvävehalter, men framförallt ökande transporter mellan perioderna (199199, 1997). Trenden mellan åren 1997 är även den negativ och visar på fortsatt ökande transporter. Miljömålet för kväve år 1 i Grannebyån ligger på,8 ton/år, vilket kan jämföras med,77 ton som är transporten för år. Transporten har ökat med procent mellan de två perioderna (199199, 1997) och det ger en negativ trend. Det kommer att bli svårt att nå et och åtgärder för att minska transporten behöver göras., 1,, Kvävehaltens årsmedelvärde under åren var 1, mg/l. I jämförelse med nästkommande period (1997 ) ökade halten fosfor med ca % till 1,1 mg/l. Under samma perioder ökade vattenflödet med 7, %. KVÄVETRANSPORT y =,9x 1797, Kvävetransportens årsmedelvärde för åren var, ton/år. Följande period (1997) hade det skett en ökning med ca % till, ton/år. Vattenflödets ökning mellan de båda perioderna var 7, %. Miljömålet för år 1 är,8 ton/år och transporten år var,77 ton. 1,,, 1 KUNGÄLVS KOMMUN 9

70 SOLBERGAÅN AVRINNINGSOMRÅDE: 17,1 km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 1989):,7 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,19 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,19 m /s (199) Reproduktionsområde för havsöring. FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) 8 + Fosfor Tillståndet har förbättrats, men är fortfarande dåligt och befinner sig i klass, vilket motsvarar extrem avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen har varit bra mellan de båda perioderna (199199, 199) med minskande medelvärde av fosforhalter och transporter. Det går inte se någon trend för den senare perioden (199). 1, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Det har skett en i stort sett kontinuerlig minskning av fosforkvoterna sedan år 199, vilket är positivt. Men tyvärr har ingen klassgräns passerats och Solbergaån befinner sig fortfarande i klass, extrem avvikelse från referensvärdet. FOSFORHALT, Mellan åren 199 ligger alla år utom två (1999, ) under et på 1,99 ton fosfor per år, vilket betyder att et bör nås, men det är viktigt att arbeta med att få ner transporterna ytterligare eftersom fosforkvoten är hög och dessutom har transporterna ökat de tre senaste åren (1).,,, Årsmedelhalten av fosfor var,98 mg/l under åren för att sjunka med % under följande period (199) till,1 mg/l. Årsmedelflödet ökade samtidigt med ca 1 % från, m/s till,9 m/s.,,, FOSFORTRANSPORT y =,1x + 9, Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var,7 ton/år. Följande period (199) hade en minskning skett med ca % till 1,9 ton fosfor per år. Trenden under åren 199 visar däremot inga speciella förändringar i fosfortransporter utan ligger på en jämn nivå. Åren 1 ligger under et, men ökningar har skett de två senaste åren. Miljömålet för år 1 ligger på 1,99 ton/år. 1 KUNGÄLVS KOMMUN 7

71 KUNGÄLVS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Det har skett en successiv ökning av kvävekvoten sedan Kvoten befinner sig under hela tiden i klass, som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT FLÖDE (m /s), Kväve Tillståndet har försämrats med en kontinuerlig ökning av kvävekvoten. Kvoten har under hela tiden legat i klass som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen har varit negativ med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter mellan de två perioderna (199199, 199). Även vattenflödet ökade mellan perioderna med ca 1 procent. Trenden för den senare perioden har varit negativ med ökande transporter. Det kommer att bli svårt att nå et och därför är det nödvändigt att utföra effektiva åtgärder. Miljömålet år 1 är 9, ton/år och det kan jämföras med de 19, ton som transporterades år. 1, 1,,, Kvävehaltens årsmedelvärde under perioden var 1,9 mg/l. Följande period (199) hade kvävehalten ökat med drygt 1 % till 1,9 mg/l. Samtidigt skedde en ökning av vattenflödet med ca 1 %. KVÄVETRANSPORT y = 1,x 9, 1 1 Årsmedelvärdet för kvävetransporten under åren var 1, ton/år. Följande period (199) hade transporten ökat med ca % till 1, ton/år. Vattenflödet ökade mellan perioderna med ca 1 % mellan perioderna.trenden mellan åren 199 är negativ med kraftigt ökande transporter av kväve. År var transporten 19, ton och det kan jämföras med et för år 1 som ligger på 9, ton kväve per år.,,,1, KUNGÄLVS KOMMUN 71

72 VALLBY Å AVRINNINGSOMRÅDE:, km SJÖANDEL: % ÅRSMEDELFLÖDE (MEDEL 199):,9 m /s HÖGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:,71 m /s () LÄGSTA ÅRSMEDELFLÖDE:, m /s (199) FOSFORKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Vallby å utgör reproduktionsområde för havsöring. Fosfor Tillståndet är dåligt med hög fosforkvot. Under hela provtagningsperioden har kvoten befunnit sig i klass, vilket motsvarar extrem avvikelse från referensvärdet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1. Utvecklingen har varit positiv mellan de två perioderna (199199, 1997) med minskat medelvärde av fosforhalter och transporter. Trenden i perioden 1997 visar däremot att minskningen har avstannat och det har snarare skett en liten ökning. Miljömålet för Vallby å år 1 ligger på knappt 1,91 ton fosfor per år och det finns möjlighet att nå det målet med åtgärder som bryter den negativa trenden. Ett par år har redan varit under ets nivåer. 18 1,,,1, Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalfosfor Klass (>1) Klass (1) Klass () Klass (1,) Klass 1 (<1,) Fosforkvoten har under hela provtagningsserien legat i klass, extrem avvikelse från referensvärdet. Den lägsta fosforkvoten uppmättes år 1 och sedan dess har det skett en liten ökning. FOSFORHALT Årsmedelvärdet på fosforhalten under åren var,1 mg/l. Följande period (1997) hade en minskning med ca 7 % skett och årsmedelvärdet för fosforhalten var,1 mg/l. Under samma perioder ökade årsmedelflödet med 7, % från, m /s till, m /s.,,,, FOSFORTRANSPORT y =,19x, Fosfortransportens årsmedelvärde under perioden var, ton/år för att följande period (1997) sjunka med 1, % till,11 ton/år. Trenden mellan åren 1997 är svagt negativ med ökande transporter. Miljömålet år 1 för Vallby å är ca 1,91 ton per år. Det finns ett par år med transportmängder under et, men de sista åren har det däremot skett en ökning. 1 1 KUNGÄLVS KOMMUN 7

73 KUNGÄLVS KOMMUN KVÄVEKVOT (uppmätt värde/referensvärde) Avvikelseklasser Arealspecifik förlust totalkväve klass (>) klass () klass () klass (,) klass 1 (<,) Kvävekvotens utveckling har varit ökande och befinner sig för tillfället () i klass, vilket motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet., KVÄVEHALT,,, Kväve Tillståndet i Vallby å har försämrats sedan provtagningarnas början, men ligger trots detta kvar i samma klass, dvs. klass, vilket enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1 motsvarar en stor avvikelse från referensvärdet. Utvecklingen mellan de två jämförda perioderna (199199, 1997) har varit negativ med ökande medelvärde av kvävehalter och transporter och dessutom en negativ trend för den senaste perioden (1997). Miljömålet för Vallby å år 1 ligger på 1,7 ton kväve per år. För nuvarande (år ) ligger transporten på 1,8 ton per år, vilket är långt över et. Det kommer att bli svårt att nå et och därför behövs åtgärder som minskar transporten. 1,, Årsmedelvärdet på kvävehalten för perioden var 1,9 mg/l. Den följande perioden (1997) skedde en ökning med % till, mg/l. Under samma period ökade årsmedelvärdet på vattenflödet med 7, %. KVÄVETRANSPORT 1 y = 1,x För åren var kvävetransportens årsmedelvärde 17,1 ton/år för att öka med nästan 8 % till,7 ton/år under perioden Mellan samma perioder ökade Vattenflödets årsmedelvärde med 7, %. Trenden mellan åren 1997 är även den negativ med ökande kvävetransporter. Miljömålet för kvävetransporter år 1 i Vallby å ligger på 1,7 ton per år, vilket kan jämföras med 1,8 ton kväve som transporterades år.,, 1 1 KUNGÄLVS KOMMUN 7