Bältesstudie i utvalda områden Resultat av bältesstudie på 14 platser i 7 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd Oktober 2003 2003 Rapport 0305 1
Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...4 1 Bakgrund...6 1.1 Historik... 6 1.2 Trafikolyckor... 7 1.3 Bilbältets skyddseffekt... 7 1.4 Vad säger lagen?... 7 2 Syfte...9 3 Undersökningsmetod...9 3.1 Mätplatser i Stockholms Stad... 9 4 Resultat...10 4.1 Bältesanvändning på olika platser i Stockholms stad... 10 4.2 Jämförelse alla kategorier över tid, områdesvis.... 12 5 Diskussion...16 6 Referenser...18 7 Bilagor...19 7.1 Befolkningsfördelning... 19 2
Förord I detta notat redovisas en studie kring bältesanvändningen i sju olika områden inom Stockholms Stad med olika demografiska utseenden. Denna bältesundersökning är en uppföljning av en stickprovsstudie 2000 och en större studie 2001. Projektledare har varit Lotta Frejd som också stått för dokumentation och analys. Fältobservatörer har varit Catalin Westenheim, Rickard Rozalski, Åke Nordgren, Erik Blomkvist, Yngve Rosengren samt Anders Berg. Solna i januari 2004 Hans Norbeck VD, NTF Stockholms län 3
Sammanfattning NTF Stockholms län har under hösten 2003 genomfört en bältesstudie i invandrartäta områden i Stockholms stad. Syftet med studien har varit att försöka få en uppfattning om huruvida de insatser som genomförts i de aktuella områdena, jämfört med tidigare liknande studier, ökat användningsgraden när det gäller skyddsutrustning i bil för barn och vuxna. I den aktuella studien har vi dessutom tillfört två nya områden med hög invandrartäthet. Den aktuella studien genomfördes under vecka 36 och 37 och omfattade totalt 6476 fordon med totalt 9070 åkande. Områden som studerats är Rinkeby, Tensta, Rågsved, Hässelby, Vällingby, Husby och Skärholmen. Rinkeby och Tensta mättes första gången 2000 och Rinkeby, Tensta, Rågsved, Hässelby och Vällingby studerades 2001. Hässelby och Vällingby är två områden med lägre invandrartäthet och fungerar som referensområden. I studien framkommer att de invandrartäta områdena överlag har en lägre bältesanvändning om man jämför med andra bältesstudier i landet och i Stockholms stad. Viktigt att notera är att fordonsunderlaget är mindre än tidigare jämförbara studier av NTF Stockholms län, trots att vi använt oss av exakt samma metod. Orsaken till detta har vi inget svar på. I redovisningen av studien har vi valt att i totalen slå ihop mätningarna i Rinkeby, Tensta, Rågsved, Husby och Skärholmen och jämföra dessa med mätningarna i Vällingby och Hässelby för att kunna urskilja skillnader och jämföra. För enkelhetens skull redovisas områdena Rinkeby, Tensta m fl som mätområde 1 och Vällingby, Hässelby som mätområde 2 i sammanfattningen. Dessutom redovisas förändringar över tiden i de områden som vi kunnat följa. Mätområde 1: Rinkeby, Tensta, Rågsved, Husby och Skärholmen. Mätområde 2: Vällingby och Hässelby Bältesanvändningen var totalt 66 % i Rinkeby, Tensta, Rågsved, Husby och Skärholmen jämfört med Hässelby och Vällingby där den totala användningen låg på 79 %. Detta kan jämföras med de mätningar som NTF Stockholms län gjort i olika delar av Stockholms stad under motsvarande period 2003 då användningen låg på omkring 84 %. Vid dessa mätningar valdes inte platserna utifrån demografisk karaktär. Förare När det gäller förarna låg användningsgraden i mätområde 1 på 68 % jämfört med 79 % i mätområde 2. Jämfört över tid har Rinkeby ökat sin användning mest, från 46 % år 2000 till idag 70 %. Vuxna passagerare I mätområde 1 använde 63 % av de vuxna passagerarna fram bälte jämfört med 40 % bak. När det gällde mätområde 2 låg användningsgraden på 78 respektive 80 %. Tensta och Rinkebys bältesanvändning har ökat över tiden. 4
Barn Som barn räknas här personer yngre än 12 år. Användningsgraden för barnen i mätområde 1 låg på 60 % fram och 45 % bak, detta att jämföra med 83 % respektive 80 % i mätområde 2. Tendenserna från tidigare studier i de invandrartäta områdena visar att ju längre bak i bilen man kommer desto sämre användningsgrad av bälte, kvarstår även i denna mätning. Jämfört över tid ser man dock att områdena Tensta och Rinkeby som legat lägst i sin användning har ökat användningsgraden under de år de undersökts, även här har Rinkebys bältesanvändning ökat mest. Från att år 2000 ha legat på en 10 procentig användning till 40 % 2003. 5
1 Bakgrund 1.1 Historik 1967 kom den första bestämmelsen om att det skulle finnas bilbälte i framsätet i alla nya bilar från och med 1969 års modell. 1970 kom motsvarande bestämmelse för baksätet. Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet kom 1 januari 1975. Då hade bilbältet fått viss acceptans och lagen hade föregåtts av en omfattande upplysningskampanj. Ytterligare 11 år senare blev det obligatoriskt för alla över 15 år att använda bilbälte oavsett var man satt i bilen. Först i april 1988 kom lagen som ålade alla, både barn och vuxna, att använda bilbälte såväl i framsätet som i baksätet. Kraven på att använda bilbälte har skärpts fr.o.m. den 1/10 1999. I fortsättningen gäller: Den som färdas i en personbil eller i en lastbil skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och skall använda bilbälte. Den som färdas i buss på en sådan plats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. Det finns många säkerhetsanordningar i dagens bilar med varierande effekt. Idag vet man att bilbältet minskar risken att dödas eller skadas svårt med 50 %. Näst viktigast är en krockkudde på förarplatsen. Den skyddar med ytterligare 20 %. Har man både bilbälte och krockkudde, ger det alltså ett mycket bra skydd. Exempel på andra skyddsanordningar är bältessträckare, (som drar åt bältet vid en krock), sidokrockskydd och krockkudde på passagerarplats. Konstruktionen av bilens övriga säkerhetssystem utgår från att man använder bilbälte. Utan bältet fungerar bilens skyddssystem inte som det är tänkt. Även om bilen är försedd med krockkuddar måste alltid bilbälte användas. Undersökningar från USA visar att de som skadas av krockkudden i stor utsträckning inte använt bälte. Barn behöver mera skydd än vuxna då deras kroppar är bräckligare och därför är det viktigt att ha rätt anpassat skydd. Barns säkerhet i bil är den vuxnes ansvar upp till att man är 15 år. En förutsättning för att kunna ta det ansvaret är att den vuxna vet hur man ska skydda sig själv och sina medpassagerare. Under år 2000 fick NTF Stockholms län i uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm att påbörja ett projekt med inriktning på invandrartäta områden i Stockholm. Ett viktigt redskap för vidare trafiksäkerhetsarbete i de olika stadsdelarna, var att få fram ett underlag som talade om huruvida det fanns skillnader mellan olika områden när det gäller användningsgrad och kunskap kring skyddsutrustning i bil och cykelhjälm. Med anledning av detta gjordes en stickprovsstudie kring bältesanvändningen i bil. Studien genomfördes under hösten 2000 i tre olika bostadsområden, Rinkeby, Tensta och Hässelby/Vällingby. Studien omfattade 3704 bilar med sammanlagt 5542 åkande personer. Undersökningen omfattade förare, passagerare fram och bak samt barn. I Rinkeby och Tensta som har en stor andel invånare med utländsk bakgrund var användandet av skyddsutrustning betydligt lägre än i Hässelby/Vällingby där befolkningen är mer homogen. Som exempel kan nämnas barn i baksätet där användningsgraden i Rinkeby var så låg som 10 % att jämföra med en mängd större studier runt om i landet där användningsgraden brukar ligga kring 88-89 %. 2001 fick därför NTF Stockholms län i 6
uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret att göra en mera omfattande bältesstudie för att jämföra flera områden med olika demografisk sammansättning. Denna studie visade att det fanns stora skillnader mellan områdena, men att det också fanns stora likheter utifrån områdenas sammansättning när det gällde bältesanvändningen. Överlag var bältesanvändningen mycket låg, totalt använde endast 67% bilbälte jämfört mot ca 80% i tätort i andra mätningar. Vad det gällde barn i baksätet låg användningsgraden extremt lågt i flera områden, runt 30-40%. NTF Stockholms län har sedan 2000 bedrivet ett konsumentupplysningsarbete ut mot invandrartäta områden för att bland annat genom information öka kunskaperna och på så sätt öka användningsgraden av skyddsutrustning som t ex bilbälte och bilbarnstol. 1.2 Trafikolyckor Idag saknas olycksstatistik relaterat till bostadsområden. Enligt den officiella statistik som finns och som bygger på polisrapporterade trafikolyckor skadas årligen drygt 1000 bilåkande i Stockholm. Endast en del av alla olyckor som inträffar rapporteras till polisen. Hur många som verkligen skadas vet man därför inte. I verkligheten kan det röra sig om det mångdubbla. 1.3 Bilbältets skyddseffekt Studier av trafikolyckor har visat att bilbältet är den absolut bästa enskilda trafiksäkerhetsanordningen i bilen och risken för dödliga skador vid en olycka minskar med över 50 % för den som använder bilbälte. Skadereduktionen vid allvarliga skador beräknas till över 90 %. Små barn sitter säkrast bakåtvända i babyskydd eller bilbarnstol. Den bakåtvända placeringen minskar risken för skador och olycksfall med 90-95%. Enligt en undersökning som genomförts av VTI när det gäller dödsolyckor med barn i bil mellan åren 1992-1997 tror man att drygt 32 % av dessa barn kunnat överleva vid bruk av rätt skyddsutrustning i bilen. Om alla bilister skulle förmås att använda bilbälte skulle mer än 100 personer räddas till livet varje år i Sverige. 1.4 Vad säger lagen? Alla som färdas i en bil eller lätt lastbil och sitter på plats där det finns bilbälte ska sitta fastspända. Lagen gör inget undantag för taxi. Barn ska till och med det år de fylla sex år alltid använda någon form av s.k. särskild skyddsanordning, d v s babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde istället för eller tillsammans med bilbälte. Skyddsutrustning tillverkad efter 1 januari, 1990 ska vara godkänd och får endast användas i enlighet med godkännandet. Om barnet färdas tillfälligt i ett fordon som saknar skyddsanordning ska barnet istället använda bilbältet när det är möjligt. Lagen säger också att föraren ska se till att passagerare under 15 år använder bilbälte eller särskild skyddsanordning. Detta gäller dock inte förare i yrkesmässig trafik. För skolskjuts gäller speciella regler som regleras i skolskjutsförordningen. Kraven på att använda bilbälte har skärpts fr.o.m. den 1/10 1999. 7
I fortsättningen gäller följande: Den som färdas i en personbil eller i en lastbil skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och skall använda bilbälte. Den som färdas i buss på en sådan plats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. 8
2 Syfte Att se om bilbältesanvändningen i områdena förändrats och om man kunnat se några paralleller mellan informativa insatser och användningsgrad. 3 Undersökningsmetod Undersökningen är av kvantitativ karaktär. Den arbetsmetod som använts är hämtad ur skriften att mäta trafikbeteenden i trafiken framtagen av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet. Utgångspunkten var att under en viss tid få möjlighet att studera så många fordon och åkande som möjligt. Observationstillfällena har varit förlagda till sen eftermiddag då sannolikt flest bilar som har anknytning till området är i rörelse. Varje plats studerades under två timmar, klockan 15.30-17.30. Tidpunkten, inte antalet fordon har varit styrande vilket visar sig i antalet bilar i förhållande till mätplatser. Ambitionen har varit att genomföra s.k. dolda mätningar för att inte störa eller påverka trafikanterna. I många fall har detta varit omöjligt beroende på mätplatsernas geografiska läge. Då karaktären på områdena är olika har vi försökt hitta mätplatser som ger en så rättvis bild som möjligt av området. För att göra undersökningen så noggrann som möjligt har vi utgått från samma tider och platser och möjligaste mån samma observatörer. I studien har vi endast noterat åkande i personbilar. Alla personer och platser i bilen observerades. Vuxna och barn noterades separat. Som barn räknas här person som uppskattas vara yngre än 12 år. Mätningen skedde under vecka 36 och 37, 2003. 3.1 Mätplatser i Stockholms Stad Tensta Rinkeby Vällingby Hässelby Rågsved Husby Skärholmen Tenstastråket - Tenstavägen Tenstastråket - Lättingebacken Rinkebyvägen - Rinkebystråket Hjulstavägen - Rinkebystråket Vällingbyvägen - Ångermannagatan Malteholmsvägen- Loviselundsvägen Rågsvedsvägen -Hagsätravägen Rågsvedsvägen - Bjursätravägen Norgegatan-Trondheimsgatan Norgegatan Helsingforsgatan Ekholmsvägen-Vårbergsvägen Ekholmsvägen-Måsholmstorget 9
4 Resultat Totalt omfattar studien 2003, 6 476 personbilar med sammanlagt 9 070 personer. Nedan redovisas kort de olika resultaten områdesvis för alla kategorier. 4.1 Bältesanvändning på olika platser i Stockholms stad Rinkeby I Rinkeby noterades 1 448 personbilar med sammanlagt 2 274 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 70 % 780 Vuxen i framsätet 64 % 213 Vuxen i baksätet 33 % 71 Barn i framsätet 80 % 30 Barn i baksätet 42 % 66 Tensta I Tensta noterades 673 personbilar med sammanlagt 984 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 66 % 673 Vuxen i framsätet 56 % 180 Vuxen i baksätet 24 % 50 Barn i framsätet 57 % 35 Barn i baksätet 30 % 46 Hässelby I Hässelby noterades 986 personbilar med sammanlagt 1198 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 76 % 986 Vuxen i framsätet 80 % 134 Vuxen i baksätet 87 % 23 Barn i framsätet 92 % 38 Barn i baksätet 88 % 17* Studerat antal är litet varför siffran bör tas med försiktighet 10
Vällingby I Vällingby noterades 774 personbilar med sammanlagt 932 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 83 % 774 Vuxen i framsätet 74 % 85 Vuxen i baksätet 77 % 44 Barn i framsätet 67 % 21 Barn i baksätet 62 % 8 * Studerat antal är litet varför siffran bör tas med försiktighet Rågsved I Rågsved noterades 1439 personbilar med sammanlagt 1781 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 73 % 1439 Vuxen i framsätet 69 % 229 Vuxen i baksätet 63 % 43 Barn i framsätet 67 % 42 Barn i baksätet 71 % 28 Husby I Husby noterades 778 personbilar med sammanlagt 1090 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 66 % 778 Vuxen i framsätet 56 % 176 Vuxen i baksätet 18 % 17 Barn i framsätet 56 % 48 Barn i baksätet 49 % 71 11
Skärholmen I Skärholmen noterades 1489 personbilar med sammanlagt 1925 personer. KATEGORI ANDEL MED BÄLTE STUDERAT ANTAL Förare 67 % 1489 Vuxen i framsätet 67 % 333 Vuxen i baksätet 57 % 37 Barn i framsätet 47 % 40 Barn i baksätet 43% 26 4.2 Jämförelse alla kategorier över tid, områdesvis. Rinkeby Med bälte procentuellt 2000 2001 2003 Förare 46 % 47 % 70 % Pass fram 32 % 51 % 64 % Pass bak 9 % 14 % 33 % Barn fram 37 % 38 % 80 % Barn bak 10 % 29 % 42 % Procentuell andel med bälte i Rinkeby 2000-2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak 2000 2001 2003 12
Tensta Med bälte procentuellt 2000 2001 2003 Förare 56 % 65 % 66 % Pass fram 50 % 55 % 56 % Pass bak 11 % 18 % 24 % Barn fram 56 % 49 % 57 % Barn bak 24 % 27 % 30 % Procentuell andel med bälte i Tensta 2000-2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak 2000 2001 2003 Stadsdelar som kom med i mätningen 2001 Rågsved Med bälte procentuellt 2001 2003 Förare 74 % 73 % Pass fram 77 % 69 % Pass bak 62 % 63 % Barn fram 79 % 67 % Barn bak 69 % 71 % Procentuell andel med bilbälte i Rågsved 2001 och 2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak 2001 2003 13
Vällingby Med bälte procentuellt 2001 2003 Förare 81 % 83 % Pass fram 79 % 74 % Pass bak 63 % 77 % Barn fram 73 % 67 % Barn bak 74 % 62 % Procentuell andel med bilbälte i Vällingby 2001 och 2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 222 Förare Pass fram pass bak barn fram barn bak 2001 2003 Hässelby Med bälte procentuellt 2001 2003 Förare 70 % 76 % Pass fram 70 % 80 % Pass bak 69 % 87 % Barn fram 81 % 92 % Barn bak 89 % 88 % Procentuell andel med bilbälte i Hässelby 2001 och 2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förare Pass fram pass bak barn fram 2001 2003 14
Nya stadsdelar i undersökningen 2003 Husby Med bälte procentuellt 2003 Förare 66 % Pass fram 56 % Pass bak 18 % Barn fram 56 % Barn bak 49 % Andel med bälte i Husby 2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% förare pass fram pass bak barn fram barn bak Skärholmen Med bälte procentuellt 2003 Förare 67 % Pass fram 67 % Pass bak 57 % Barn fram 47 % Barn bak 43 % Andel med bälte i Skärholmen 2003 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% förare pass fram pass bak barn fram barn bak 15
5 Diskussion Rinkeby: NTF stockholms läns mätningar visar att Rinkeby är det område som mest har ökat sin bältesanvändning under perioden. Förbundet har vid ett flertal tillfällen haft olika slags aktiviteter i området, allt ifrån information och utbildningar till utställningar. Arbetet har varit väl förankrat i stadsdelen, även bland tjänstemän och politiker. Trots insatser utifrån är det nog svårt att få en varaktig förändring om det inte finns ett naturligt, kontinuerligt arbete bland dem som arbetar och bor i området. Tittar man och jämför statistik från mätningen 2001 till 2003 ser man att befolkningen inte ökat speciellt mycket och de människor som bor i området kommer från samma delar i världen som tidigare. Tensta: Mätningarna i Tensta visar på en ökning av bältesanvändningen på alla platser i bilen, dock inte lika markant som i Rinkeby. I Tensta har förbundet arbetat på samma sätt som i Rinkeby dock utan samma lokala förankring bland tjänstemän och politiker. Däremot har studieförbund och föreningsråd varit mycket aktiva i samarbetet med förbundet. Bilparken har ökat i Tensta, något som dock inte gett utslag i antalet mätta fordon. För övrigt har det inte skett så stora förändringar vad det gäller befolkningsökning eller nya grupper. Rågsved: Är det område som inte visar på någon bältesökning alls. Vad det beror på är svårt att säga. En del av förklaringen kan vara att förbundet inte haft samma framgång när det gäller informations- och förankringsarbetet i området. En annan kan vara att Rågsved genomgått en hel del större förändringar under de år som gått mellan de olika mätningarna. Fler medborgare med utländsk bakgrund har flyttat till området, mycket av tillgänglighet till service har försvunnit och bostadsbolagen tycker sig ha en större omflyttning av hyresgäster än tidigare vilket kan innebära att området har ändrat sin befolkningsstruktur. Husby: Är ju ett nytt område i denna mätning och därför går det inte att göra någon jämförelse över tiden. Jämför man Husby med Rinkeby och Tensta 2003 ligger användningsgraden ungefär som dessa områden, något lägre inom vissa kategorier. Tendensen som varit att ju längre bak i bilen man kommer desto lägre användningsgrad hittar man även här. Vad det gäller arbetet från NTF Stockholms läns sida har det varit insatser i området i form av olika samarbetsprojekt som t.ex. Husbyfestivalen och inslag i lokal-tv. Arbetet har dock bara bedrivits i liten skala. Skärholmen: Även Skärholmen är ett nytt mätområde. Användningsgraden av bälte 2003 ligger på ungefär samma nivåer som övriga områden förutom passagerare bak där det ligger något över i jämförelse. Barnens användningsgrad bak ligger dock ungefär lika lågt som Tensta och Husby dvs runt 40%. NTF Stockholms län hade tidigare goda kontakter i stadsdelen, men dessa kontakter har antingen upphört eller förändrats. Föreningarna har varit svåra att nå för samarbete och arbetet i stadsdelen har inneburit tillfälliga inslag utan någon djupare förankring. Slutsatser: Förbundet har under ett antal år genomfört bältesmätningar i några utvalda områden, dels som barometer på huruvida områdets karaktär påverkar användningsgraden av bilbälte, dels som någon form av mätinstrument när det gäller att försöka utröna om de informativa insatserna gett någon effekt. Svenskt trafiksäkerhetsarbete är ett långsiktigt arbete när det gäller integration. För att större förändringar ska till i ett område krävs lokal förankring, detta för att arbetet ska leva vidare även efter en tillfällig insats. Det är lätt att bygga upp ett samarbete 16
kring nyckelpersoner i föreningarna, vilket inte alltid är fördelaktigt då det kan göra arbetet sårbart. Det är heller inte alltid självklart att ett bra samarbete utgår från en person i den grupp man vill nå med informationen. Förbundets erfarenhet är att det lika väl kan vara en tjänsteman på kommunen som står för den lokala förankringen bland medborgarna i stadsdelen. 17
6 Referenser Annika Wesslen Folkhälsogruppen Stockholms län landsting. Föräldrar, barn och trafiksäkerhet i ett mångkulturellt område. Rapport nr 17, 1998 Anna Anund, Gunilla Sörensson och Yaha Mohammed Reza Väg och Transportforskningsinstitutet. Barns säkerhet i bil. En enkätundersökning i västra Sverige. Notat 20-1999 Lotta Frejd, Anna-Sofia Holmquist NTF Stockholms län, Skyddsutrustning i bil, stickprovsstudie i tre områden i Stockholm Notat 8, 2000 Lotta Frejd NTF Stockholms län Studie i utvalda områden med olika demografisk karaktär Rapport 4, 2001 Sonja Forward, Dora Kos-Dienes och Sanja Obrenovic Väg och Transportforskningsinstitutet, Invandrare i trafiken. En attitydundersökning i Värmland och Skaraborgs län. Rapport 454-2000 Hans-Åke Cedersund Väg och Transportforskningsinstitutet Bältesanvändningen i Sverige, 2002 VTI-945 Mohammed-Reza, Yahya Väg och Transportforskningsinstitutet Invandrare och trafiksäkerhet. En analys av tillgängliga data i Sverige. VTI 907-2001. Jan Wenäll Väg och Transportforskningsinstitutet Barn i bil,lagkrav, råd och tips VTI - 26-2003 Susanne Gustavsson, Anna Anund Väg och Transportforskningsinstitutet, Samband mellan socioekonomisk bakgrund och användningen av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil, VTI-notat 17-2003 18
7 Bilagor 7.1 Befolkningsfördelning Tensta Befolkning Antal % Folkmängd totalt 17763 100 % Invånare med utländsk bakgrund: 11054 62 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 5205 29 % I Tensta förvärvsarbetar 51% i åldern 20-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 5853 99 % Småhus: 78 1 % Totalt: 5935 100 % Rinkeby Befolkning Antal % Folkmängd totalt 16178 100 % Invånare med utländsk bakgrund: 10971 68 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 865 36 % I Rinkeby förvärvsarbetar 47% i åldern 20-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 5047 100 % Småhus: 24 0 Totalt: 5865 100 % 19
Hässelby Befolkning Antal % Folkmängd totalt 31936 100 % Invånare med utländsk bakgrund: 6392 20 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 2907 9 % I Hässelby förvärvsarbetar 77% i åldern 20-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 9827 66 % Småhus: 5101 34 % Totalt: 14928 100 % Vällingby Befolkning Antal % Folkmängd totalt: 26722 100 % Invånare med utländsk bakgrund: 4560 19 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 1990 7 % I Vällingby förvärvsarbetar 72% i åldern 20-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 7769 63 % Småhus: 4510 37 % Totalt: 12279 100 % Rågsved Befolkning Antal % Folkmängd totalt: 9660 100 % Invånare med utländskbakgrund: 4136 43 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 2068 21 % I Rågsved förvärvsarbetar 64%1% i åldern 20-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 4363 100 % Småhus: 0 0 % Totalt: 4363 100 % 20
Husby Befolkning Antal % Folkmängd totalt: 11874 100 % Invånare med utländsk bakgrund: 7071 60 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 2961 25 % I Husby förvärvsarbetar 56% i åldern 20-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 4725 100 % Småhus: 0 0 % Totalt: 4725 100 % Skärholmen Befolkning Antal % Folkmängd totalt: 7690 100 % Invånare med utländsk bakgrund: 3700 48 % Därav invånare med utländskt medborgarskap: 1599 21 % I Skärholmen förvärvsarbetar 62% i åldern 16-64 år. Bostäder Antal % Flerbostadshus: 2527 49 % Småhus: 560 51 % Totalt: 3087 100 % 21
Rapporter och notat finns att hämta i sin helhet i utskriftsvänligt format på www.ntf.se/stockholm NTF är en ideell trafiksäkerhetsorganisation. Vi är partipolitiskt obundna och arbetar för allas rätt till en trygg och säker trafik NTF = Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 22