Bibliografiska uppgifter för Utvärdering av majsensilage i foderstaten Författare Swensson C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2009 Utgivare SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Redaktör Servin D. Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0282-180X, ISRN SLU-SJFD-M-62-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
Utvärdering av majsensilage i foderstaten Christian Swensson, LBT SLU Alnarp & Svensk Mjölk Inledning I Skåne har majsodling förekommit sedan sextiotalet (?) och var under många årtionden av blygsam omfattning. Den stora expansionen i södra Sverige har skett i början av 2000-talet och ökningstakten just nu beräknas till 50% per år (Figur 1; Gustafsson, pers. medd.,2008). I vårt grannland Danmark har majsodlingen ökat kraftigt och omfattar nu cirka 160 000 hektar (Hymöller et al., 2005; Swensson et al., 2009a). I Danmark har majsensilage ersatt framförallt fodersockerbetor men även helsädsensilage som grovfoder till mjölkkor, ofta men inte alltid i kombination med vallensilage. Det bör påpekas att ett bra majsensilage innehåller mycket stärkelse och det är egentligen ingen brist på stärkelserika svenska fodermedel till svenska mjölkkor både vete,rågvete, korn och havre är populära fodermedel i mjölkkofoderstater. Det är ett större bekymmer att få tag i närodlade proteinfodermedel till svenska mjölkkor. Figur 1. Majsarealen i Sverige. Majsensilage i foderstaten Majsensilage är att betrakta som ett energifoder med strukturverkan. Kraven på majsensilage av god kvalite är att torrsubstanshalten är mellan 28-32%, i alla fall inte över 35% ts, att stärkelsehalten är minst 300 gram och att fiberinnehållet är lättsmält. Det senare innebär att innehållet av osmälta fiber (indf) ej får vara för högt, idealet är under 100 gram indf/kg NDF. Innehållet av råprotein i majsensilage är normalt lågt under 100 gram per kg ts. Är torrsubstanshalten för låg är det stor risk för pressvattenavgång under ensileringen och om torrsubstanshalten är för hög ökar risken för varmgång vid uttag av foder. Det är ganska stort samband mellan önskvärd ts-halt och 25:1
stärkelseinnehållet, siktar man på en ts-halt på strax över 30% bör stärkelseinnehållet vara tillräckligt högt. Vid foderstatsoptimeringar med Norfor är majsensilaget konkurrenskraftigt i foderstaten i de flesta fall om minst två förutsättningar är uppfyllda (Swensson & Lidström, 2008; Persson, 2009) : Priset per kg ts får inte är för högt en bra tumregel är att det ska understiga priset för vallfoder, räknat per kg ts. Majsensilaget har hög smältbarhet vilket som tidigare nämnts, innebär att stärkelseinnehållet överstiger 300 gram per kg ts och att fiberinnehållet är lättsmält. Dessutom skall majsensilaget vara av bra hygienisk kvalite. En förutsättning för bra hygienisk kvalite är att majsensilaget är skördat med en stubbhöjd på minst 20 cm och ordentlig hackad. Den teoretiska snittlängden hos majshacken bör understiga 10 mm. Ensilaget skall packas omsorgsfullt. Ett majsensilage som uppfyller ovanstående krav fungerar bra till mjölkkor i givor upp till 4 kg ts per ko och dag. För att kompensera för majsensilagets låga råproteininnehåll är det bra att kombinera med ett klövergräsensilage med högt energivärde (= hög fibersmältbarhet) och med relativt högt råproteininnehåll. I en situation med låga spannmålspriser och höga priser på proteinfodermedel försämras majsensilagets konkurrensförmåga. Under sådana förhållanden är det ännu viktigare med låga produktionskostnader och bra näringsvärde för att försvara majsensilagets plats i kofoderstaten. Tyvärr visade en enkätundersökning som genomfördes under år 2008 att skörderesultatet av majsensilage uppvisade stor variation, till exempel varierade ts-halten mellan 19 45% och stärkelseinnehållet mellan 99 419 gram per kg ts (Nadeua et al., 2009). Egna undersökningar Majsens fenologiska utveckling I ett projekt som initierades av SLU Alnarp och SLU Umeå och stöddes finansiellt av Partnerskap Alnarp studerades bland annat den fenologiska utvecklingen av majsunder sommaren 2007 (PA-projekt nr 208, Swensson et al., 2009b). Majsodlingen var belägen på Alnarps Mellangård och uppnådde önskvärd stärkelse- och tshalt i slutet av september. Som framgår av figur 2 hade majsen en snabb utvecklingen under de sista veckorna i september och vid gynnsam väderlek är det stor risk för att majsen skördas för sent, åtminstone om majsen odlas på optimala odlingsplatser i södra Skåne (Figur 2). 25:2
Figur 2. Majsens stärkelsehalt i förhållande till dagar efter sådd (Swensson et al.,2009b). Majsensilagets nedbrytning i våmmen Ovanstående projekt fortsatte i ytterligare ett Partnerskap Alnarp projekt (PAprojekt nr 307) och ett SLF-projekt där utvecklingen hos olika majssorter på tre olika platser analyserades bl.a. genom att använda en så kallade gas-invitroteknik, en metod som efterliknar händelseloppet i en våm (Hetta et al., 2004). Figur 3 visar att tidigt skördad majs har en snabb nedbrytningsprofil, det är sockret i majsen som snabbt förbrukas. Majs som är skördat 6 veckor senare för en annorlunda nedbrytningsprofil, då har majsens socker omvandlats till stärkelse vilket har en långsammare nedbrytning (Figur 4). Den långsammare nedbrytningen är gynnsammare ur utfodringssynpunkt. n Figur 3. Majs skördad 9 augusti, nedbrytningsprofil. 25:3
Figur 4. Majs skördad 23 september, nedbrytningsprofil. Utfodringsförsök med majsensilage Svensk mjölkproduktion baserar sig ofta på ett näringsrikt vallfoder kombinerad med höga kraftfodergivor. Kraftfodertilldelningen tilldelas som spannmål + koncentrat eller som färdigfoder. Tilldelningen av spannmål begränsas av stärkelsegivan, en tumregel är att en ko inte skall tilldelas mer än 5000 gram stärkelse per ko och dag. Kombineras en spannmålsrik foderstat med majsensilage kan den övre stärkelsegränsen lätt passeras. Det är bakgrunden till ett SLF-projekt med frågeställningen Går det att kombinera majsensilage med höga kraftfodergivor och därmed få mycket stärkelserika foderstater. Sedan gammalt vet man att för mycket stärkelse i en foderstat kan medföra våmstörningar på grund av för lågt ph. Å andra sidan anses stärkelse från majs ha en långsammare nedbrytning än stärkelse från spannmål på grund av majsstärkelsens annorlunda kemiska struktur. Det är dock tveksamt om detta gäller majsensilage. Försöket genomfördes med fyra försöksled med ökande innehåll av stärkelse; 19,22,25 och 28% av ts. Fodret utfodrades som fullfoder i fri tillgång och stärkelsehalten reglerades genom att blanda in olika mängder av vetepellets. Majsensilage och vallensilage utgjorde 50-70% av ts i fullfodret beroende på försöksled. Priserna för de olika fodermedlen var 1 kr för majsensilage, 1,30 för blandvall, 1,30 för vetepelletter och 3,50 för sojamöl (alla värden per kg ts). I försöket registrerades både foderkonsumtion och mjölkavkastning för varje ko. Konsumerad mängd stärkelse i försöket blev 3500, 4400, 5300 och 6400 gram stärkelse per ko och dag. Resultaten visade att korna åt mer foder och mjölkade mer ju högre stärkelsehalt. Däremot ökade inte fodereffektiviteten med ökande stärkelsehalt. Foderstatens stärkelseinnehåll hade ingen påverkan på kornas hälsa och korna fungerade bra även när de konsumerade över 6000 gram stärkelse. Störst ekonomiskt netto erhölls vid en stärkelsehalt på 22% i foderstaten enligt detta försök (Figur 5). Det motsvarar i stort sett den tidigare nämnda tumregeln en ko skall inte konsumera mer än 5000 gram stärkelse 25:4
per dag. Det fanns inga signifikanta skillnader i mjölkens fett- och proteinhalter mellan de olika försöksleden. Kornas kväveeffektivitet försämrades med ökande stärkelseinnehåll. Försöksresultaten indikerar att även om fodereffektiviteten försämras vid höga stärkelsehalter kan förändrade prisförhållanden mellan de olika fodermedlen t.ex. lägre pris på majsensilage och spannmål och högre pris på proteinfodermedel, medföra att det är ekonomiskt fördelaktigt att öka stärkelsegivan till mjölkkor (Swensson et al., 2009c; Tahir et al., 2009). Figur 5. Mjölkavkastning (prickad linje) och mjölk minus foder (heldragen linje) i förhållande till stärkelsehalt, 19, 22, 25 och 28% av ts (Swensson et al., 2009c). Diskussion Majsodlingen har definitivt kommit för att stanna på mjölkgårdar med rätt odlingsförutsättningar. Rätt förutsättningar innebär att det är möjligt att få fram ett billigt majsensilage år efter år med bra näringsvärde. Ett billigt majsensilage innebär i praktiken höga skördar då kostnaden för att odla och hacka majsen är relativt hög. För att lyckas med majsensilage är ett bra utsäde nödvändigt utsädeskostnaden överstiger ofta en tusenlapp per hektar. Att lyckas med ogräsbekämpningen är minst lika nödvändigt för att få en god skörd i slutändan. Till detta tillkommer kostnad för gödslingen. Ännu viktigare för hög skörd är naturligtvis odlingsplatsen och klimatets inverkan. Enstaka år kan man få en god majsskörd, men det gäller att lyckas år efter år. Ett billigt majsensilage med bra näringsinnehåll och god hygienisk kvalite är ett konkurrenskraftigt fodermedel. Det är viktigt att kombinera en majsensilagefoderstat på rätt sätt för att undvika fallgropar använd Norfor för att optimera majsfoderstater (www.norfor.info). En nackdel för majsensilage är det låga råproteininnehållet. Priset på importerade proteinfodermedel har stigit under senare år och tyvärr är det troligt att den höga prisnivån fortsätter. 25:5
Referenser Hetta, M., Gustafsson, A-M., Cone,J.W. & Martinsson, K. 2004. In vitro degradation characteristics of thimothy and red clover at different harvest times. Acta Agriculturae 55:20-29. Lone Hymøller, H., Weisbjerg, R.M., Nørgaard,P., Børsting F.C., & Kristensen, B.N. 2005. Majsensilage till mjölkkor. DJF rapport Husdyrbrug nr. 65, Danmarks Jordbrugsforskning. Nadeau, E., Arnesson, A., Rustas, B-O. & Swensson, C. 2009. Majsodling och foderkvalitet hur ser det ut i verkligheten? D&U-konferensen, Uppsala. Svensk Mjölk. Swensson, C. & Lidström, E-M. 2008. Majsensilage av god kvalitet konkurrenskraftigt foder vid rätt pris. Info från Fakta från Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp. Swensson, C., Hetta, M., Nadeua, E., Lidström, E-M. & Gustafsson,K. 2009a. Majs trivs bäst i varma landskap. Forskning Special, Svensk Mjölk. Swensson, C., Mossadiq, Z. & Hetta, M. 2009b. Majs. Vilken sort skall man välja och när skall ensilaget skördas? Info nr 8, Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp. Swensson, C., Tahir, M.N. & Hetta. M. 2009c.Slutrapport Majsensilage och mycket korn och vete går det? SLF-projekt nr VO 530088. Tahir M. N., Hetta M. and Swensson C. 2009. Increased inclusion of wheat in maize silage based diets: production responses in dairy cows. In: Ruminant Physiology. Digestion,metabolism and effects on reproduction and animal welfare (eds.chillard, Y., Glassier, F., Faulconnier, Y,. Bocquier, F., Vessier,I. &Doreau,M.) Proceedings of the XIth International Symposium on Ruminant Physiology. Wageningen Academic Publishers: 672-673. 25:6