Kompensation av förändrade koldioxidutsläpp. Exempel E22 genom Skåne

Kompensation av förändrade koldioxidutsläpp Exempel E22 genom Skåne 1

Martin Ljungström Ola Wilhelmsson Jenny Carlstedt 2

Syfte Kristinas frågeställningar Utreda möjligheten att kompensera för koldioxidutsläpp på E22 genom Skåne Skogsplantering Lokalt i Skåne I Sverige Globalt - t ex tropisk skog Utsläppsrätter Kombination Alternativen ska kostnadsberäknas och bedömas utifrån praktisk genomförbarhet ur legal och planeringsmässig synpunkt Alternativa kompensationsåtgärder 3

Vad är miljömässig kompensation återupprätta påverkade ekologiska funktioner kompensera för skador på naturvärden ett sätt att bidra till uppfyllande av de svenska miljökvalitetsmålen för att nå en mer uthållig utveckling främst avsett biologisk mångfald och ekologiska funktioner miljömässig kompensation har inte haft fokus på koldioxidutsläpp från vägtrafik 4

Beräknade utsläpp - exempel E22 genom Skåne Förändrade koldioxidutsläpp p g a utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Underlaget har varit Vägverkets EVA-kalkyler enligt EET-prognos Följande etapper har studerats: Hurva Rolsberga Rolsberga Fogdarp Fogdarp Hörby (N) Hörby (N) Linderöd Förbi Linderöd Förbi Sätaröd Tollarp Fjälkinge Gualöv 5

Beräknade utsläpp - exempel E22 genom Skåne Förändrade koldioxidutsläpp p g a utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Underlaget har varit Vägverkets EVA-kalkyler enligt EET-prognos Följande etapper har studerats: Utsläpp CO2 (ton/år) Etapp Bas Utredning Diff Hurva Rolsberga 8648 9129 481 Rolsberga Fogdarp 4267 4600 333 Fogdarp Hörby (N) 11562 11604 42 Hörby (N) Linderöd 8786 9303 517 Förbi Linderöd 6320 6926 606 Förbi Sätaröd Tollarp 20680 18205-2475 Fjälkinge Gualöv 24840 25362 522 Totalt 85103 85129 26 6

Trafikprognoser Förutsättningar och osäkerheter Referensprognos och EET-prognos Trafikökningen historiskt i Skåne Inducerad trafik Kalkyltid/ beräkningstid 7

Beräkning av utsläpp i exempel E22 Förändrade koldioxidutsläpp p g a utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Totalt alla 7 etapper Etapper med ökning 6 av 7 etapper 2010 2020 2040 2010 2020 2040 Basvägnät 85103 77363 79593 Basvägnät 64423 58263 59920 Utredningsvägnät 85129 77318 79403 Utredningsvägnät 66924 60540 62197 Diff 26-45 -190 Diff 2501 2277 2277 (Alla värden ton CO 2 / år) 8

Beräkning av utsläpp i exempel E22 Förändrade koldioxidutsläpp pga utbyggnad av E22 genom Skåne till motorväg Etapper med ökat koldioxidutsläpp 6 av 7 etapper 2010-2020 2020-2040 2040-2050 SUMMA (ton) Medeldiff (utr-bas) (ton/år) 2389 2277 2277 Antal år 10 20 10 Ackumulerat utsläpp (ton) 23890 45540 22770 92200 9

Förändrade utsläpp av koldioxid Ökade utsläpp CO2 på E22 70000 60000 5 % 92 200 ton ton/år 50000 40000 30000 95 % Basvägnät Utredningsvägnät 20000 10000 0 2010 2020 2030 2040 2050 10

Kolinnehåll i olika biotoper Trädbiomassa (ton C/ha) Mark (ton C/ha) Totalt (ton C/ha) Andel kol under mark (%) Övedskloster * (bokskog på näringsrik mark i Skåne) Kongalund * (bokskog på måttligt näringsrik mark i Skåne) Långaröd * (bokskog på näringsfattig mark i Skåne) Genomsnittlig svensk ** skog Tropisk skog (tropical forests)*** 156 168 324 52 159 106 265 40 115 86 202 43 45 80 125 64 120 123 243 50 Våtmark (wetlands)*** 43 643 686 94 Odlad mark (croplands)*** 2 80 82 97 11

Arealer med ett kolinnehåll som motsvarar utsläppen från E22 under 40 år Areal (km 2 ) Bokskog på näringsrik mark 0,8 Bokskog på måttlig näringsrik 0,9 Bokskog på näringsfattig mark 1,2 Genomsnittlig svensk skog 2,0 Tropical forests 1,0 Våtmark 0,4 12

Areal för kompensation 0,8 1,2 km 2 för skånsk eller tropisk skog innehåller så mycket kol som motsvarar merutsläppen på E22 under 40 år En faktor 2 för att det tar 80 år för skogen att växa upp En faktor 2 för att vi bara tillgodoräknar oss ovanjordsdelen 3,2 4,8 km 2 skog behövs för att kompensera för merutsläppen på E22 13

Kostnad för kompensation med skog i Skåne Marktyp Färdig skog Mycket god åkermark Åkermark Kalmark, lämplig för skogsplantering Schablon för planteringskostnad Pris (kkr/ha) 100-125 200-300 upp till 200 25 15 Räkneexempel Åkermark 3,2 km 2 åkermark för 200 kkr/ha plus plantering av skog för 15 kkr/ha ger totalt 68,8 Mkr över 80 år eller 860 000 kr/år Kalmark 3,2 km 2 kalmark för 25 kkr/ha plus plantering av skog för 15 kkr/ha ger totalt 19,2 Mkr över 80 år eller 240 000 kr/år 14

Kostnad för kompensation med tropisk regnskog Grunder Möjlighet att med ideella bidrag genom olika organisationer skydda regnskog, plantera träd eller adoptera ett stycke skog Osäkerheter kring vad ett köp innebär, hur länge det gäller och om det i praktiken genomförs Kostnad två exempel 3,2 km 2 regnskog för 320 kkr/ha ger en årskostnad på 1 280 000 kr/år (totalkostnad 51,2 Mkr över 40 år) 3,2 km 2 regnskog för 80 kkr/ha ger en årskostnad på 320 000 kr/år (totalkostnad 12,8 Mkr över 40 år) 15

Utsläppsrätter Grunder Utsläppsrätt rätten att släppa ut ett ton koldioxid inom EU:s utsläppsbubbla under innevarande handelsperiod (nu 2008 2012) Omfattning anläggningar inom energisektorn, produktion och bearbetning av järnmalmer, mineraler samt tillverkning av papper och pappersmassa och som resulterar i utsläpp av växthusgaser 13 000 anläggningar inom EU 730 anläggningar i Sverige Cirka 40 % av de totala koldioxidutsläppen Transportsektorn omfattas ännu inte av systemet Tilldelning, rapportering och övervakning är formaliserad 16

Utsläppsrätter Systemet Tak för de totala utsläppen sätts på EU-nivå Verksamheter som omfattas av systemet måste kompensera sina utsläpp med motsvarande antal utsläppsrätter 90 % av alla utsläppsrätterna fördelas gratis eller mot betalning till berörda verksamheter 10 % av alla utsläppsrätter går direkt till utsläppsrättshandel Verksamheter som får brist på utsläppsrätter måste: Handelsmekanismen Handla fler utsläppsrätter på den öppna marknaden Reducera sina utsläpp Målet är att kontinuerligt minska antalet utsläppsrätter i systemet samt att integrera fler verksamheter i systemet 17

Kompensation med utsläppsrätter Priser varierar Beroende på var utsläppsrätterna handlas Ideella organisationer etc, exempelvis SNF Handelsbörser för energi och utsläpp, exempelvis Nord Pool Över tid på grund av efterfrågan 18

Kompensation med utsläppsrätter Exempel E22 genom Skåne Ren kompensation ett ton CO 2 mot en utsläppsrätt Räkneexempel: Snittpris olika handelsplatser 195 kr / ton CO 2 ger totalt 18,0 Mkr över 40 år eller 450 000 kr / år Dagspris Nord Pool (2009-06-18) 144 kr / ton CO 2 ger totalt 13,3 Mkr över 40 år eller 331 000 kr / år Högt pris (30 ), hög marknadsnotering Nord Pool 333 kr / ton CO 2 ger totalt 30,7 Mkr över 40 år eller 768 000 kr / år Kalkylvärdet för CO 2 1500 kr / ton 19

Summering kostnader och arealer Utsläppsrätter Skånsk skog Svensk skog Tropisk skog Kostnad (kkr/år) Max Min 770 330 860 240 - - 1280 320 Areal (km2) 0 3,2-4,8 8,0 4,0 Ingen stor skillnad i kostnad mellan de olika metoderna Arealbehovet likartat mellan de olika skogstyperna Varken kostnader eller arealer är oromliga att hantera för Vägverket 20

För- och nackdelar med utsläppsrätter Fördelar Officiellt reglerat och övervakat system Given effekt en utsläppsrätt motsvarar ett ton CO 2 Flexibelt över tid Enbart ett handelssystem ger inte upphov till några nya sidoverksamheter Nackdelar Begränsad till 5-åriga handelsperioder Långsiktigt och återkommande administrativt åtagande Osäkerheter i det framtida priset Osäkerheter Vägsektorn ingår inte börjar vägsektorn blanda sig i utsläppsrättshandeln kan eventuellt oönskade effekter uppstå 21

För- och nackdelar med skog Fördelar Skog kan bidra med fler positiva aspekter än CO 2 -reduktion så som natur- och rekreationsvärden Pedagogisk effekt konsekvenserna av växthuseffekten kan återkopplas till trafikanterna Skogsinköp i samband med byggandet av vägen kopplar kompensationen tydligt till orsaken Nackdelar Svårt att bedöma verklig mängd kompenserad koldioxid Metoden tar lång tid, skog behöver cirka 80 år för att bli fullvuxen (lagra maximalt med kol) Skog kräver någon form av skötsel, dessutom en icketraditionell då målet är att lagra maximalt med kol Osäkerheter Att ställa om jordbruksmark till skog är inte helt okontroversiellt med tanke på livsmedelsproduktion Möjligheten till markåtkomst antagligen begränsad 22

Kombination av utsläppsrätter och skog En grundstomme i skog som kompenserar för merparten av de ökade utsläppen Utsläppsrätter för att öka flexibiliteten över tid som kan balansera kortare svängningar i trafiktillväxt För- och nackdelarna med respektive metod kvarstår men ett flexiblare system skapas Minskar arealbehoven fördel där det är begränsat med tillgängliga arealer 23

Alternativa kompensationsåtgärder Traditionella kompensationsåtgärder som genomförs är t ex grodtunnlar, utterpassager och viltpassager Budgeten för Vägverket Region Skåne är cirka 8 Mkr (2009) för gröna åtgärder Koldioxidkompensation av E22 ligger i storleksordningen 0,5 Mkr/år - detta skulle varken innebära något stort ekonomiskt tillskott eller någon möjlighet att genomföra speciella åtgärder 24

Möjligheter Bidra till en förbättrad regional grönstrukturplanering Samordning med annan naturvårds- eller grönstrukturplanering (Länsstyrelsen, Region Skåne, kommuner) avseende planering och förvaltning av skog Utökning av befintligt samarbetsavtal Hitta samarbetspartners som redan idag förvärvar och förvaltar skog/naturmark 25

Slutsatser Det är möjligt och rimligt att kompensera CO 2 -tillskott från E22 med skog eller med utsläppsrätter - inget av alternativen är uppenbart orimligt m a p arealer, kostnader eller legala möjligheter. 3,2-4,8 km 2 åkermark behöver beskogas/bevaras (tropisk eller skånsk) effekterna av köp av tropisk skog mer osäkra årskostnad cirka 450 560 kkr per år (20 70 miljoner kr totalt) genomförbarheten beroende av markåtkomst (på frivillig väg eller med väglagen) Möjlighet till samordning med annan naturvårds- eller grönstrukturplanering (Länsstyrelsen, Region Skåne, kommuner) avseende planering och förvaltning av skog konkurrens om markanvändning en metod för att kompensera för ökade koldioxidutsläpp löser inte hela koldioxidproblematiken 26

Legala aspekter - miljöbalken 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet.. skall utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått. som behövs för att förebygga, hindra eller motverka.. skada eller olägenhet för miljön. 7 Kraven i 2-5. gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.. 27

Bildyta - Välj Infoga bild 28