PROGRAM FÖR DETALJPLAN

Miljö- och byggnadsnämnden Dnr: 06/049/214 Datum: 2007-08-03 Detaljplan för SÖDRA HAMNENS STRANDPROMENAD Kyrkvik 1:150 m.fl. PROGRAM FÖR DETALJPLAN MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSKONTORET 2007-08-03 Magnus Larsson Arkitekt Märta Grenås Planarkitekt

INNEHÅLL INLEDNING 4 Strandpromenaden 4 Planområdet 4 Planprogrammets syfte 4 Målformulering 6 Medborgarsamtal 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 7 Översiktsplan 7 Detaljplaner 9 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 10 KULTURMILJÖ 11 Historisk bakgrund 11 Kulturmiljö idag 13 Fornlämningar och kulturminnen. 13 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 Markägoförhållanden 14 Topografi och vegetation. 15 Markbeläggning material och karaktär. 15 STADSANALYS 16 Lysekil som helhet 16 Stadsrum och bebyggelsestruktur 18 TRAFIK 19 Trafiköversikt 19 Biltrafik 20 Parkering 20 Infartsparkering 21 Kollektivtrafi k 22 Gång- och Cykeltrafi k 23 DELOMRÅDEN 24 Område 1: Norra delen 25 Historisk bakgrund 25 Användning 25 Markbehandling, material och karaktär 25 Byggnader och anläggningar 26 Problem och möjligheter 26 Område 2: Rosvik 28 Historisk bakgrund 28 Användning 28 Markbehandling, material och karaktär 28 Byggnader och anläggningar 29 Problem och möjligheter 30

Område 3: Havsbadsområdet 31 Historisk bakgrund 31 Användning 31 Markbehandling, material och karaktär 31 Byggnader och anläggningar 33 Problem och möjligheter 34 Område 4: Kyrkvik 35 Historisk bakgrund 35 Användning 35 Markbehandling, material och karaktär 35 Byggnader och anläggningar 36 Problem och möjligheter 37 FÖRSLAG TILL BEVARANDE 39 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR 39 Gestaltning och offentligt rum 40 Trafik och parkering 42 Föreslagna förändringar: delområden 44 Norra delen 44 Rosvik: 50 Havsbadsområdet. 55 Kyrkvik 59 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING 60 FORTSATT PLANARBETE 62 3

INLEDNING Strandpromenaden Södra hamnens strandpromenad är ett centralt beläget stadsområde i Lysekil. Själva strandpromenaden sträcker sig från Lysekils fiskhamn söderut längs kajerna till Havets Hus och vidare ut mot Pinnevik och klipporna vid Stångehuvud. Området har stora värden för Lysekil som stad, här finns flera av stadens mest kända byggnader och stadsrum. Trafikmässigt fungerar området som en entrépunkt till Lysekil oavsett om man kommer med bil, buss eller båt. Framför allt sommartid är strandpromenaden dessutom Lysekils framsida och centrum för sommarturismen och båtlivet. Längs strandpromenaden finns ett antal gällande detaljplaner, den äldsta från 1932. Sedan en längre tid pågår att arbete för att ta fram en aktuell detaljplan som identifierar och tillvaratar områdets kvalitéer och anger riktlinjerna för dess fortsatta utveckling. Planområdet Planområdet sträcker sig från Fiskhamnen längs strandpromenaden ner till Havets Hus. Det omfattar den del av strandpromenaden där centrum möter havet. Nordost om planområdet skiljs staden och havet åt av en industri- och trafikzon, i sydväst tar naturområden vid. Planområdets sammanlagda yta är ca 260 000 kvadratmeter inklusive vattenområden. Planprogrammets syfte Enligt plan- och bygglagen skall en detaljplan grunda sig på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Lagen anger inte hur ett planprogram skall vara utformat, men planprogrammet är tänkt att ligga till grund för den fortsatta planprocessen. Det skall redovisa förutsättningar samt övergripande mål och ambitioner för planområdet som helhet såväl som aktuella förslag till förändringar i dess olika delar. Det skall utgöra underlag för en diskussion kring dessa frågor. Syftet med planarbetet är att skapa förutsättningar för en mer levande stadsmiljö kring Södra hamnens strandpromenad och samtidigt bevara områdets kulturvärden. En vital och väl utformad strandpromenad är en tillgång för Lysekil som stad och som turistort. Den varierade och levande stadsmiljön i nära anslutning till havet och skärgården är något ovanligt som man inte hittar på många andra ställen längs västkusten. I samband med strandpromenaden ligger det nära till hands att också diskutera de stadsrum den passerar och de frågeställningar som är aktuella där. Det gäller Anderssons kaj där ett resecentrum kan vara aktuellt, Rosvikstorg och dess framtida roll i staden samt havsbadsområdet och hur vi bäst skall förvalta arvet från badortsepoken och anpassa det till den nutida besöksnäringens behov. Planprogrammets huvuddrag 4 Planarbetet syftar till att bevara och utveckla området som en levande del av Lysekils stad. Programmet identifierar tre viktiga kvaliteter i området som skall bevaras: De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna, främst inom havsbadsområdet, tillgängligheten till områdets offentliga miljöer och sambandet mellan staden och havet. Programmet föreslår också ett antal förändringar för att ytterligare utveckla området. Det gäller först och främst en sammanhållen utformning av strandpromenaden som ett gångstråk genom området.

Stångenäset Lysekil Gullmarsfjorden Fiskebäckskil Skaftö Bokenäset LYSEKIL Norra hamnen Centrum Södra hamnen Pinnevik Kyrkvik Planområdet I områdets norra del föreslås ett resecentrum för buss och personfärja vid Anderssons kaj samt en separat cykelbana längs Södra Hamngatan. I Rosviksområdet föreslås stadsrummen kring Rosvikstorg och Räkbodarna rustas upp. I söder föreslås en utbyggnad av Havsbadets småbåtshamn och utveckling av Havsbadsområdet och Kyrkvik som ett centrum för olika vattenrelaterade aktiviteter. 5

Målformulering Följande mål har tagits fram för att ligga till grund för planarbetet. Övergripande: Södra hamnens strandpromenad skall vara en levande del av Lysekils centrum. Planen skall identifiera och bevara områdets kvaliteter och ange riktlinjer för dess framtida utveckling. Strandpromenadens utformning skall bidra till att knyta samman området och ge det en identitet i staden. Centrums möte med vattnet skall tillvaratas och utvecklas. Bevara: - De kulturhistoriskt intressanta miljöerna. Havsbadsområdet med Curmans villor. - Tillgängligheten för allmänheten till vattnet och till områdets offentliga miljöer. - De öppna vattenytorna i centrum och stadens kontakt med havet. - Förutsättningarna för de befintliga verksamheterna inom området. - Områdets attraktivitet som sommarcentrum. Utveckla: -Stadens kontakt med vattnet och strandpromenadens utformning. -Möjligheten att röra sig till fots och med cykel inom området och kontakten med Grötö, Pinnevik, Norra hamnen och centrum. -Förutsättningarna för de verksamheter som finns idag och för nya verksamheten som kan berika stadslivet i området. -Bättre förutsättningar för kollektivtrafiken, studera förutsättningarna för ett resecentrum. -Verksamheter som håller området aktivt året runt. Medborgarsamtal Som ett led i arbetet med att ta fram detta planprogram anordnades medborgarsamtal i form av en tvådagars workshop. Syftet var att bredda underlaget för programmet och fånga upp tankar och idéer kring området. Referensgruppen som deltog i workshopen bestod av näringsidkare och föreningsaktiva inom planområdet samt en grupp elever från Gullmarsgymnasiet. Gruppen delades in i tre lag som fick utarbeta varsin vision för områdets framtid. Allmänt sett kan sägas att de tre lagens förslag fokuserade på följande områden: Trafik och planering: Parkering är ett problem på två sätt. Dels upplevs tillgången på parkeringsplatser som otillräcklig, särskilt sommartid. Dels används attraktiv mark för parkeringsändamål. Ett resecentrum för kollektivtrafiken nämns av samtliga grupper. Stråk och offentligt rum: Strandpromenaden bör förtydligas och markeras på något sätt samt sättas i samband med andra viktiga gångstråk i staden. Rosvikstorg och andra offentliga rum behöver rustas upp bli mer tillgängliga. Vattenrelaterad verksamhet. Närheten till vattnet nämns som kanske den viktigaste fördelen med Lysekil. Grupperna vill utveckla bad- och dykaktiviteter i och kring havsbadsområdet samt utöka småbåtshamnen. 6

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I Översiktsplanen för Lysekils kommun från 2006 (ÖP 2006) nämns att det påbörjats ett planarbete för strandpromenaden från centrum via Havsbadsområdet till Havets Hus och vidare mot Pinnevik. Där står även att strandpromenaden skall vara ett livligt stråk kantat av serveringar, mötesplatser och andra aktiviteter. En utveckling av området genom en ny detaljplan kan anses stå i överensstämmelse med intentionerna i översiktsplanen. ÖP 2006 anger två huvudsakliga förändringar inom programområdet. Dels har vattnet utanför havsbadsområdet och vid Kyrkvik avsatts som utbyggnadsområde för småbåtshamn respektive badplats eller annan anläggning för turismens eller friluftslivets behov. Dels har Anderssons kaj och området innanför Fiskhamnen avsatts som utvecklingsområde för turism och centrumändamål. I texten nämns bland annat möjligheten att anlägga en terminal för bussar och för personfärjan till Skaftö i området. I ÖP finns ambitionen att bygga ut gång- och cykelvägnätet i kommunen. För planområdets del anges Södra hamngatan och Drottninggatan som huvudstråk för gång- och cykeltrafik medan Badhusgatan och strandpromenadens fortsättning mot väster anges som övrigt stråk. Utdrag ur ÖP 2006. karta: Delområde Lysekil. 7

I ÖP 2006 diskuteras också Lysekils tätort som helhet. Bland annat identifieras följande tillgångar under rubriken Värden att värna om i Lysekil: Stadens karaktär med en småskalig, omväxlande bebyggelse med tydliga spår av stadens historia ger en rik miljö. Avstånden är korta mellan olika delar av staden och dess omgivningar. Småstadskaraktären och en måttlig utvecklingstakt ger förutsättningar för kontakter och delaktighet i stadens sociala liv. Det är viktigt att hålla samman staden så att kvaliteterna behålls även när den byggs ut. Lysekils centrum är kommunens kommersiella, sociala och kulturella centrum. Genom att koncentrera centrumfunktionerna och vårda bebyggelsemiljön ges centrum förutsättningar att attrahera kommuninvånare och turister och att vara träffpunkt även i framtiden. Havet är en av de största tillgångarna i Lysekil. Överallt är det nära till havet. Utblickarna är varierade och storslagna. Havet och skärgården ger möjlighet till försörjning och rekreation. Denna värdefulla tillgång måste tas tillvara med hänsyn till och respekt för naturmiljön. Gullmarn är av stort värde för den vetenskapliga naturvården och Lysekil är ett av Sveriges centra för havsforskning. Vid utbyggnad av tätorten inom avrinningsområdet till Gullmarn skall särskilda hänsyn tas så att påverkan på Gullmarns vattenkvalitet begränsas. Tätorten skall kompletteras och utvecklas så att bostäder kan uppföras i attraktiva lägen samtidigt som natur- fritids- och kulturmiljöer bevaras och finns tillgängliga i hela tätorten. Ett varierat näringsliv är viktigt för tätortens utveckling. Tillverkningsindustri, hamnen, havsforskning, service och turism är olika delar av ortens näringsliv. Industrier och andra verksamheter skall kunna utvecklas utan att störa omgivningen. 8

Detaljplaner Inom större delen av området gäller en detaljplan från 1932 med plannummer 2. Havsbadsområdet, Rosvikstorg och vissa mindre områden har egna detaljplaner av senare datum. I illustrationen har även befintliga detaljplaner som inte ligger inom området tagits med om de gränsar till programområdet eller ligger så till att de kan vara av intresse för förhållanden där. Följande detaljplaner ersätts helt eller delvis av den nya detaljplanen: Ll 2 är en stadsplan från 1932 som fortfarande gäller för stora delar av centrala Lysekil Befintliga detaljplaner som ersätts helt eller delvis Plannr. Ll 2 Ll 5 Ll 6 Ll 28 Ll 46 Ll 58 Ll 103 Ll 118 Ll 123 Datum (14 LYS 126) (14 LYS 143) (14 LYS 124) (1484 - P88-8) (1484 - P8) (1484 P22) 1932-09-09 1949-04-22 1949-08-12 1957-07-06 1964-06-15 1971-05-13 1990-05-03 1998-11-02 2001-11-05 Ll 5 från 1949 för området kring Rosvikstorg ger utrymme för hotellverksamheten samt andra verksamheter runt torget. Ll 6 från 1949 vars främsta syfte är att ge möjlighet till breddning av Rosviksgatan i trakten av Curmans villor. Ll 28 från 1957 omfattar Drottninggatan som breddas och rätas ut. Ll 46 från 1964 reglerar Landsvägsgatan från Kungsgatan till Valbogatan. Ll 58 från 1973 Omfattar Fram Foods nuvarande område samt Gullmarskajen i Södra hamnen. Syftet med planen är att reglera områdets utbyggnad för industri- och hamnändamål Ll 103 från 1990. Detaljplan för Havsbadsområdet som syftar till att bevara områdets stora kulturhistoriska värden samt reda ut vissa trafikfrågor. I planen föreslås bland annat gångpassagen mellan vattnet och Curmans villor och återuppbyggnaden av det 1986 nerbrunna Societetshuset. Ll 118 från 1998 gäller en mindre utbyggnad av Havsfiskelaboratoriet mot norr. Ll 123 från 2001 gäller för strandhotellet och upprättades i samband med att kommunen sålde fastigheten. Planen preciserar användningen till hotellverksamhet och säkrar de kulturhistoriska intressena i fastigheten. 9

AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kap Miljöbalken. Hela Bohusläns kustområde där Lysekils tätort med omgivande vattenområden ingår omfattas. Bestämmelsen anger att området på grund av natur- och kulturvärdena som helhet är av riksintresse, och att ingrepp endast får göras om de inte påtagligt skadar dessa värden. Bestämmelsen utgör dock inte något hinder för utveckling av tätorter eller det lokala näringslivet. Kommentar: Planförslaget innebär ingen radikal förändring av områdets användning. De förändringar som föreslås kan inte anses påtagligt skada vare sig natur- eller kulturvärden. Riksintresse för kulturmiljövården enligt Miljöbalken 3 kap 6 Hela centrala Lysekil från Gamlestaden och Kungsgatan-området och vidare mot sydväst är riksintresse för kulturmiljövården enl MB 3 kap 6. Området speglar tillsammans med Gamlestaden i Norra Hamnen tydligt de olika stegen från fångstbaserard kustbosättning till industri- och handelscentrum för regionen. Kommentar: De kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer som finns inom planområdet skyddas i den nya planen. De tillägg som föreslås vid Curmans villor eller överhuvudtaget inom havsbadsområdet måste anpassas så att områdets kulturhistoriska värden påverkas så lite som möjligt. Riksintresse enligt Miljöbalkens 3 kap 8 samt 3 kap 9 Järnvägen till och från Lysekils hamn är riksintresse för kommunikationer enligt MB 3 kap 8 samt av riksintresse för totalförsvaret enl MB 3 kap 9. Eventuella åtgärder som berör järnvägen måste ske på ett sådant sätt att riksintresset inte skadas. Kommentar: Spårområdet föreslås minska något i anslutning till Anderssons kaj. Detta kan genomföras utan att riksintresset skadas genom kompensationsåtgärder längre in på spårområdet. Natura 2000: Miljöbalken 4 kap 8 Natura 2000 är ett gemensamt europeiskt nätverk för särskilt värdefulla naturområden. Syftet är att skydda den biologiska mångfalden inom EU. I Sverige är alla Natura 2000- områden riksintressen enligt 4 kapitlet i miljöbalken. Det aktuella planområdet gränsar till Gullmarsfjordens Natura 2000-område som förutom själva fjorden även omfattar tröskelområdet och vattnen sydväst om Lysekil. Tillstånd krävs för åtgärder som kan medföra betydande påverkan på ett Natura 2000-område. Kommentar: Eftersom planområdet gränsar till Gullmarns Natura-2000 område får inte utbyggnad av gästhamn eller andra åtgärder utföras på ett sådant sätt att de medför betydande påverkan inom Natura 2000-området. Viss påverkan i form av ett ökat antal fritidsbåtar som passerar Natura 2000-området är oundviklig om småbåtshamnarna inom området byggs ut, men kan inte anses vara betydande. Strandskydd: Miljöbalken 7 kap. Planområdet omfattas inte av strandskydd enligt Mb 7 kap. 10

KULTURMILJÖ Historisk bakgrund Lysekil har vuxit fram ur fiskelägesbebyggelsen i nuvarande Gamlestaden med anor från 1500-talet. Det ursprungliga fiskeläget hade en naturlig hamn i Norra Hamnen som skyddades för väder och vind av Skeppsholmen. Fiskeläget blomstrade under det sena 1700-talets sillperiod, men när sillen försvann vid sekelskiftet 1800 stagnerade samhället. Nya näringar som fraktfart och handel tillkom med tiden, fiskeläget blev köping 1836 och samhället expanderade mot söder och öster i dalsänkan där Drottninggatan och Kungsgatan idag löper. Mot slutet av 1800-talet växte konservindustrin och stenindustrin fram och satte sin prägel på köpingen och på landskapet. Södra Hamnen kom till och blev efter hand den viktigare av köpingens hamnar samtidigt som Grötö och Fridhem kom att tas i anspråk för industri. Nu växte även den stadsmässiga bebyggelsen vid Lysekil 1866. Bebyggelsen är fortfarande tätast i Gamlestan, men södra hamnen har börjat tas i anspråk och de första havsbadsanläggningarna är på plats Kungsgatan och runt Kungstorget fram. Samtidigt blev Lysekil en ledande badort vilket kom att prägla bebyggelsen inom det nuvarande havsbadsområdet där flera anläggningar växte fram för det förnäma badortslivets behov. Karta över Lysekil år 1892. Staden har växt ut runt Kungsgatan och Kungstorget. Med flera offentliga byggnader (svart på kartan). Den nya kyrkan tronar uppe på sitt berg, men den gamla kyrkplatsen är också markerad på kartan. 11

Lysekil blev stad 1903. Under 1900-talets början blev verkstadsindustrin en viktig näring i Lysekil vid sidan av fisket, badgästerna och stenen. 1913 kom järnvägen och bidrog ytterligare till att förskjuta centrum mot sitt nuvarande läge. 1920- och 30-talen innebar en stagnationsperiod för Lysekil, Havsbadsnäringen minskade i betydelse samtidigt som många av stadens övriga näringar brottades med dåliga tider. 1939 bar sig havsbadsanstalten inte längre utan fick säljas till kommunen. Tiden efter andra världskriget innebar nya förutsättningar. Biltrafikens ökande betydelse innebar att läget längs ut på ett näs, som varit en tillgång så länge vattnet varit den viktigaste transportleden, nu framstod som en svaghet. Lysekil låg inte längre väl till ur kommunikationssynpunkt. Under 60- och 70-talen expanderade staden igen, inte minst efter etableringen av oljeraffinaderiet Scanraff, senare Preemraff, vid Brofjorden. Flera nya storskaliga byggprojekt tillkom, även i anslutning till det gamla centrum. Samtidigt växte den moderna båtturismen fram och kom att prägla staden, inte minst det gamla Havsbadsområdet. Dagens Lysekil är en industri- och turistort som lever upp på sommaren. Stadsbilden är ett lapptäcke av små stadsdelar som präglats av olika tidsepoker, olika funktioner och olika stadsbyggnadsideal. Stor variation inom ett begränsat utrymme bidrar till att göra Lysekil till en speciellt intressant stadsmiljö. Detta är inte minst fallet inom det aktuella området där både kvarterstaden, badorten, industristaden, hamnen och järnvägen finns representerade. Inom planområdet finns flera kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader som kommer att behandlas utförligare under respektive delområde. Generellt kan sägas att programområdet, liksom centrala Lysekil i stort, präglas av en relativt småskalig och varierad bebyggelse med spår av flera olika skeden i stadens utveckling och liv. Många ytor som en gång dominerades av sjöfarten har tagits i anspråk för biltrafikens behov. Ett tidigt flygfoto från förra halvan av 1930-talet visar en stad där centrum förskjututs mot södra hamnen. Höjderna är fortfarande obebyggda och havsbadsområdet är intakt. Vid Anderssons kaj dominerar Abba-huset den i övrigt småskaliga bebyggelsen. Järnvägen har gjort sitt intåg men fiskhamen är ännu inte utbyggd. 12 Lysekil 2005. Staden har vukit ur dalarna och spridit sig över hällmarkerna på bergen runtomkring.

Kulturmiljö idag Lysekils stad är av riksintresse för kulturmiljövård som Stadsmiljö vars delområden tillsammans med lämningar efter bebyggelse på Stora skeppsholmen speglar de olika utvecklingsstegen från fångstbaserad bosättning till tättbebyggt fiskeläge, som under1800-talet utvecklas till badort samt industri och handelscentrum (ÖP06) a Inom planområdet utgör Havsbadsområdet, inklusive vandrarhemmet Strand och Havets Hus, en särskild värdefull kulturmiljö som det är mycket angeläget att bevara för framtiden. Området rymmer flera bevarade byggnader från havsbadsepoken och lämningar efter andra byggnader som inte längre finns kvar. Områdets karaktär har i stort sett bevarats genom att nya byggnader anpassats till havsbadsmiljön vad gäller skala, material, utförande och färgsättning. Även kvartern runt Rosvikstorg med bla. Tidningshuset är värdefull ur kulturmiljösynpunkt. I ett senare skede av planprocessen bör ett bevarandeprogram inarbetas i planhandlingarna för att säkerställa att de delar av planområdet som har stora kulturhistoriska värden får ett fullgott skydd. b Havsbadsområdet 1918. Flera av byggnaderna finns kvar idag medan andra som varmbadhuset (a) och det gamla kallbadhuset (b) är borta. Fornlämningar och kulturminnen. Några kända fornlämningar finns inte inom programområdet. Curmans villor kulturminnesförklarades av länsstyrelsen 1986 som ett minnesmärke över badortsepoken och ett unikt exempel på fornnordiskt inspirerad träarkitektur. Curmans villor, Lysekils enda byggnadsminne 13