PÅVERKAN PÅ LANDSKAPSBILDEN SAMT DE SAMLADE NATURVÄRDENA

Transkript

1 Dnr: LKS Datum: ANTAGANDEHNDLING (KONCEPT) PÅVERKAN PÅ LANDSKAPSBILDEN SAMT DE SAMLADE NATURVÄRDENA Detta dokument är framtaget för att beskriva och analysera hur ett genomförande av planen skulle påverka landskapsbilden och de samlade naturoch kulturvärdena. Det visar också på hur negativ påverkan kan undvikas. Detta gäller både ifrån land och ifrån hav. I framtagen behovsbedömning gör kommunen bedömningen att genomförandet av planen inte förväntas medföra någon betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen har sedan skickats till Länsstyrelsen för yttrande. Länsstyrelsen delar inte kommunens ställningstagande och menar att påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena som skyddas av riksintresset enligt 4 kapitlet miljöbalken behöver analyseras, beskrivas och värderas.

2 Översikt < < Detaljplanområdet för Norra Skalhamn är beläget på Lysehalvön norr om samhället Skalhamn i Lysekils kommun. Planområdet är beläget i ett område som i sin helhet omfattas av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden. Turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt beaktas. 2

3 Placering i landskapet Planområdet ligger mellan +25 och +35 meter över havsnivå. Omkringliggande bergpartierna mot norr och öster är mellan +50 till +60 meter höga. Mot söder är de högsta bergpartierna mellan +35 och +40 meter. Dessa bergpartier kring planområdet är obebyggda och landskapsbilden är i stora delar opåverkad. Väster om planområdet ligger Skalhamnssamhället mellan ca +10 och +15 meter över havsnivå. Utifrån ett helhetsperspektiv ligger planområdet högre än det befintliga samhället, men däremot är omkringliggande bergpartierna mycket högre än planområdet.detta gör att framtida bebyggelsen på planområdet kommer att vara osynligt från flertal vinklar från land och hav och att landskapets siluett påverkas marginellt av planförslaget. Höjd SEKTION 3 Blötan Östra delen av vägen +26,7 Höjdrygg, högsta punkt +30 Västra delen av vägen +26, Bergrumsvägen +31 Planområde

4 Översiktsplan och hushållsperspektiv Planområdet är i kommunens översiktsplan, ÖP06, utpekat som lämpligt för tätortsutbyggnad. Enligt ÖP finns det enbart ett område som utpekas som lämpligt för tätortsutbyggnad kring Skalhamn. Det omfattar det aktuella planområdet och sträcker sig vidare söderut. Nästa område som utpekas som lämpligt för tätortsutbyggnad ligger ca 2 km ifrån Skalhamn och är delvis bebyggt. Planområde Område lämplig för tätortsutbyggnad (Lysekils ÖP 2006) Småortavgränsning år 2015 enligt statistiska centralbyrån Enligt statistiska centralbyråns (SCB) beräkningar hade Lysekils kommun 10 småorter år En småort definieras som samlad bebyggelse med invånare. Koncentrerad bebyggelse med mer än 199 invånare klassas som tätorter. Skalhamnssamhället hade 153 folkbokförda invånare inom en landareal av ca 53 hektar vilket gör att Skalhamn är den tredje mest befolkade småorten i Lysekils kommun och den andra mest tätbefolkade. Planområdet ligger i direkt anslutning till Skalhamn. 4

5 Det bedöms att planförslaget är vällokaliserad i jämförelse med andra alternativa platser kring Skalhamn som ligger på högre bergpartier och att en utveckling av dessa områden skulle betyda en större påverkan på landskapsbilden samt naturvärdena. Därför bedömer kommunen att planförslaget utgör en lämplig utveckling av det befintliga samhället. Bebyggelsen kommer att uppföras med permanenthusstandard och genom att skapa en varierad bebyggelse med lägenheter, kedjehus, radhus och småhus ges området förutsättningar för ett attraktivt åretruntboende. 5

6 Påverkan från havet Nedan följer bilder som tagits i strategiska punkter för att beskriva påverkan sett från havet. Lokaliseringskarta över havsområdet väster om Lyse-halvön. Avstånd från land till land är ca 4 km, från planområdet till samhället Draget ca 5 km och från planområdet till Lindholmen ca 2 km. 6

7 Bild 1 Bilden är tagen från den västra delen av planområdet som sedan tidigare är utfyllt. Avståndet från planområdet till Lindholmen är ca 2,2 km och från planområdet till Draget ca 5 km. Bilden är tagen från den plats inom planområdet där havet syns som mest och som är en av de högst belägna punkterna inom planområdet. De vattenområden som syns från land är också de vattenområden vilka planområdet kan synas ifrån, man måste alltså åka lång ut i vattnet för att se planområdet. Fotopunkten är markerad med röd markör och planområdet med orange ring. 7

8 Bild 2 Bilden är tagen sydväst om Lindholmen. Avståndet från planområdet till fotopunkten är ca 3,5 km. På ett avstånd av 3,5 km är det svårt att urskilja planområdet. När man närmar sig området kan man ana luftintaget (skorstenen) till bergrummet som ligger norr om planområdet. Bilden är tagen i en siktlinje mellan holmarna som ur vissa lägen skymmer delar av Lysehalvön och därmed även planområdet. Fotopunkten är markerad med röd markör och planområdet med orange ring. 8

9 Bild 3 Bilden är tagen strax sydväst om Lindholmen. Avståndet från planområdet till fotopunkten är ca 2,5 km. Även på ett avstånd av 2,5 km är det svårt att urskilja planområdet. När man närmar sig kan man ana luftintaget till bergrummet som ligger norr om planområdet. Fotopunkten är markerad med röd markör och planområdet med orange ring. 9

10 Bild 4 Bilden är tagen strax norr om Lindholmen. Avståndet från planområdet (orange) till fotopunkten (röd markör) är ca 2,2 km. Fotopunkten är markerad med röd markör och planområdet med orange ring. 10

11 Bild 5 Bilden är tagen nordöst om bild fyra, norr om Lindholmen. Avståndet från planområdet (orange) till fotopunkten (röd markör) är ca 1,8 km. På ett avstånd av 1,8 km från planområdet ser man främst den höjdrygg som ligger närmast havet. Fotopunkten är markerad med röd markör och planområdet med orange ring. 11

12 Påverkan från land Nedan följer bilder som tagits i strategiska punkter för att beskriva påverkan sett från landet. Fotopunkterna är markerade med respektive bokstav på nedanstående karta. Bild A Bilden är tagen från plangränsen längst i norr, sett mot söder. Havet skymtar till höger i bild. Bild B Bilden är tagen från den norra delen av planområdet, den delen av området som sedan tidigare är uppfylld. 12

13 Bild C Bilden är tagen nedifrån området Blötan, planområdet är beläget bakom ridån av träd. Bild D Bilden är tagen från detaljplanegränsen i norr ut mot Bergerumsvägen. Bild E Bilden är tagen från Bergerumsvägen sett från norr. 13

14 Bild F Bilderna är tagna från Bergerumsvägen sett från söder. Bild G Bilderna är tagna från Bergerumsvägen sett från söder. 14

15 Anpassning till landskapsbilden I länsstyrelsens yttrande framförs att bebyggelsen i området enligt tradition är belägen i de lägre partierna mellan bergen och att planområdet som är beläget uppe på berget bryter detta mönster. Utifrån ett helhetsperspektiv ligger planområdet högre än det befintliga samhället men däremot är omkringliggande bergpartierna högre än planområdet vilket gör att framtida bebyggelse på planområdet kommer att vara osynligt från ett flertal vinklar från land och hav och att landskapets siluett påverkas marginellt av planförslaget. Planförslaget kommer att reglera exploateringen för att anpassa bebyggelsens struktur och utformning efter det bohuslänska berget som det kommer att vara beläget på och inte efterlikna den typ av bebyggelse som finns i de lägre partierna med klassiska bohuslänska drag. Se inspirationsbilder längre ner. Inspirationsbilder. Exempel på hur bebyggelsen kan utformas för att anpassas till landskapet. 15

16 Sammanfattning påverkan från havet och land Bergslandskapet runt planområdet är i stort sett obebyggt. Planområdet är till stor del tidigare påverkat av den stenbrytning som präglar stora delar av Lyse- halvön och hela Bohuskusten. Planområdet är som tidigare nämnts lägre beläget än omgivande berglandskapet i norr, öst och söder och bedöms därför inte påverka horisontlinjen. De vattenområden som syns från planområdet är som närmast belägna 2 km ifrån planområdet. Planområdet är dolt från flertalet vinklar av den yttre bergsryggen som ligger mellan planområdet och havet samt av de holmar som ligger utanför Lyse-halvön. För att se planområdet från vattnet måste man därför åka långt ut och hitta en siktvinkel mellan holmarna. Från ett sådant avstånd är det svårt för ögat att uppfatta några detaljer utan bergslandskapet uppfattas som en helhet. Större partier av avvikande kulör skulle beroende på omfattning, höjd och placering eventuellt kunna uppfattas. För att undvika avvikande kulör kommer taken inom planområdet styras till mörkare kulör alternativt vara vegetationsbeklädda. Även fasadkulörer kommer att anpassas till landskapet. Detta gör att bebyggelsen kan läsas ihop med lanskapet som nästan uteslutande består av hällmark och låg vegetation med mindre samlingar av träd. 16

17 Analys av områdets värden Planområdet är beläget i ett område som i sin helhet omfattas av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden. Turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt beaktas. En värdeanalys har gjorts utifrån Länsstyrelsens underlag Kustområdet och skärgården i Bohuslän, -en värdebeskrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken. Här analyseras dessa karaktärsdrag som ska värnas: en ursprunglig karaktär, de särskilda natur- och kulturvärden och områdets föruttsättningar för friluftsliv. Ursprunglig karaktär Planområdet är idag obebyggt men det har tydliga spår av den stenbrytning som pågick under 1900-talet och består i stor del av skrotsten och sönderhugget berg. Stora delar av planområdet har fyllts ut i samband med att ett bergrum byggdes norr om planområdet under 70-talet. En betydlig del av området har förändrats och har inte längre den ursprungliga och orörda karaktär som fortfarande finns i de omkringliggande bergpartierna. Orörd bergparti skrotsten damm Flygbild. Det syns en tydlig skyllnad mellan de orörda bergpartierna och planområdet. 17

18 Planområdet bär tydliga spår av den stenbrytning som pågick under 1900-talet. Bilden är tagen från områdets centrala delar som är kraftigare påverkat av stenbrytningen än de andra delarna. 18

19 Särskilda natur- och kulturvärden Planområdet bedöms inte hysa några särskilda kultur- och naturvärden, dock pekas två områden ut som bedöms hysa vissa naturvärden. Dessa områden undantas från exploateringen. Den genomförda groddjursinventeringen ger ytterligare förslag till hänsynstaganden så som anläggandet av en grodtunnel under gatan. I anslutning till denna sparas en grön korridor från dammen väster ut, mot Blötan. Ur naturinventering: Turkos linje i norra delen betecknar kommunal VA-ledning. Orangestreckade:Utplanad mark med underlag av sprängstensmassor från bergrumsbygge. Grönmarkerade områden i norr och söder föreslås undantas från exploatering. Inom område med gråmarkerad linje finns stora mängder spräng- och skrotsten upplagda. Marken i området skulle kunna utjämnas och vattensamling i f.d. stenbrottet fyllas igen. 19

20 Det rörliga friluftslivet Vid platsbesök konstaterades att planområdet är betydligt påverkat av tidigare stenbrytning och skrotsten. Det är svårt att ta sig fram på planområdet på grund av lösa block och det finns stora risker för olyckor för de vandrare som vågar ta sig genom området. Det finns inga intressanta målpunkter utifrån det rörliga friluftslivets perspektiv. Det finns möjligheter för parkering i den nordöstra delen av planområdet som sedan tidigare är uppfylld och upplevs idag som en startpunkt för att kunna vandra vidare mot bergpartierna i norr. Inga tydliga vandringsstigar finns inom planområdet som skulle kunna knyta ihop Skalhamn med de högsta berghällarna. Tvärtom så kan planområdet idag upplevas som ett hinder för det rörliga friluftslivet. Befintliga vandringsstigar markerad i gul. 20

21 Kommunen anser att planförslaget möjliggör en tydlig koppling mellan Skalhamn och de högre berghällarna genom den planerade gc-vägen samt planlagda allmänna platser. Därmed bedöms att planförslaget förbättrar det rörliga friluftslivet. Planerade vandringsmöjligheter markerad i gul. 21