Inventering av groddjur i damm på Lyse 1:2 och Lyse 1:57, Lysekils kommun

Transkript

1 Inventering av groddjur i damm på Lyse 1:2 och Lyse 1:57, Lysekils kommun utförd för VindByggarna AB, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Maj 2012

2 Inledning Syftet med denna inventering är att undersöka förekomsten av groddjur i en naturligt bildad damm på fastigheten Lyse 1:2 och del av Lyse 1:57, Lysekils kommun, samt göra en bedömning av påverkan av eventuell exploatering på dammen och dess närområde. Inventeringen utgör en komplettering till tidigare gjord naturinventering hösten 2010 av vegetation och bedömning av naturvärden i området (Andersson 2010), se karta sid. 7. Inventeringen har utförts på uppdrag av VindByggarna AB, Lysekil, i samband med pågående detaljplanearbete med syftet att möjliggöra exploatering av området med tomter för bostäder. Planområdet är bitvis relativt kuperat och utgörs till stor del av öppna hällmarker som på många ställen bär tydliga spår av den granitbrytning som pågick under 1900-talet. Den aktuella dammen, cirka meter i diameter, som mest ca cm djup, är belägen i hällmark i norra delen av planområdet och omges av ljungmarker på södra sidan och av träd- eller buskvegetation med bland annat asp och björk mot nordväst och nordöst (se foton sid. 9-10). Nära dammen på nordvästra sidan finns inslag av död/döende ved, mestadels av björk. Dammen avvattnas mot nordväst genom en bäck med svag lutning och delvis stillastående vatten. Vegetationen i och kring dammen är närmare beskriven i naturinventeringen av planområdet (Andersson 2010). Dammen besöktes inte vid den inventering av större vattensalamander som genomfördes 2011 i Lysekils kommun inom ramen för det lokala naturvårdsprogrammet (Hultengren 2011). Metodik Besök vid dammen har gjorts vid fyra tillfällen under april-maj Två av besöken har gjorts dagtid för att identifiera potentiella dagaktiva groddjursarter, som mindre vattensalamander, eller konstatera rom/yngel av groddjur. Två besök har förlagts till sen kvällstid (2 och 3 maj, ca kl , lugnt väder, nästan klart) för att söka efter större vattensalamander med stark ficklampa/portabel strålkastare. Metodiken för att söka efter större vattensalamander följer standardiserade metoder för visuell observation med hjälp av lampa (se exempelvis Malmgren m.fl., 2005). Vid ett tillfälle har ph-prov tagits i dammen. Mätningen har gjorts med en digital ph-mätare (Greisinger GPH 014). Resultat Vid inventeringen i april-maj 2012 påträffades följande groddjur i dammen: Mindre vattensalamander. Minst 2 ex. sågs 2 maj. 1 ex. sågs 3 maj. Större vattensalamander. Minst 3 ex., varav minst 2 hanar i lekdräkt, sågs 2 maj. Minst 5 ex., varav minst 3 hanar i lekdräkt, sågs 3 maj. ph i dammens vatten uppmättes till 6,1. Sammanfattande bedömningar med inriktning mot större vattensalamander Den aktuella dammen utpekades i naturinventeringen (Andersson 2010) som tänkbar reproduktionsmiljö för groddjur, vilket föreliggande inventering kan bekräfta. Det uppmätta ph-värdet, 6,1, tyder på att dammen har en sådan vattenkvalitet att den kan utgöra både livs- och reproduk- 2

3 tionsmiljö för större vattensalamander. Förslaget i inventeringen från 2010 kvarstår att hela dammen med omgivningar av den omfattning som anges på kartan sid. 7 undantas från exploatering, samt att det bör finnas möjligheter för groddjur att röra sig mellan dammen och omgivningarna utan att passera över vägbana. Se vidare Förslag till hänsynstaganden nedan. Av de två groddjursarter som påträffats i dammen är större vattensalamander den som omfattas av starkast skydd. Större vattensalamander är fridlyst och numera klassad som livskraftig i Sverige (Gärdenfors 2010, Malmgren 2011), men var fram till 2005 rödlistad, klassad som missgynnad/nära hotad (NT). Större vattensalamander omfattas av Artskyddsförordningen och finns med i bilaga II och IV i EG:s Art- och habitatdirektiv, vilket innebär att bevarandeområden ska bildas inom Natura 2000-områden för att skydda arten samt att dess fortplantnings- och viloområden ska vara skyddade. Naturvårdsverket har dessutom fastställt Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer (Malmgren 2007). Det starka skydd som arten omfattas av innebär att en exploateringsplan måste kunna visa att tillräcklig hänsyn har tagits till arten. Större vattensalamander påträffas i mosaikartade fiskfria småvattenlandskap, ofta med omgivande ängs- och hagmarker, lövrik skog med död ved, block, trädrötter eller andra ytförstorande strukturer som ger skydd i markskiktet. Under fortplantningstiden lever arten i vatten, medan den under övriga året håller till på land. Vanligen använder den småvatten som ligger ca meter från landområdet. Enstaka individer kan dock röra sig så långt som upp till 1,3 km mellan land- och vattenmiljöer (Malmgren 2010). Landmiljöns kvalitet är av stor betydelse för individers möjligheter att klara övervintringen och att söka föda. Ganska ofta kan arten påträffas i närheten av mänsklig verksamhet, t.ex. i trädgårdar, odlingar eller t.o.m. på industrimark (Malmgren 2010). Det kan även vara positivt med anläggande av villaträdgårdar i närheten av lokaler för större vattensalamander (Lindholm 2007). Enligt Länsstyrelsens inventering av större vattensalamander i Västra Götalands län (Stenström 2009) har fynd gjorts av denna art i ett flertal naturtyper utom hällmark och myr. Det har dock på senaste åren påvisats att relativt grunda vattensamlingar i hällmarksmiljöer med omgivande stenig eller blockrik terräng i Bohuslän kan fungera som livsmiljöer för större vattensalamander (jfr Malmgren 2007). Där arten förekommer i hällmark finns oftast anslutande lövskog till någon del av vattensamlingen. I dammar där arten reproducerar sig är ph-värdet i regel över 5,0. Fram till år 2010 var kännedomen om artens förekomst i Lysekils kommun bristfällig och det var inte känt att större vattensalamander förekom på mer än en lokal på Stångenäset (Tronebacken, Fiskebäck, Andersson 2004), beskriven i samband med planarbete för Norra Tronebacken och en lokal på Skaftö (Evensås, Malmgren 2010), beskriven i samband med planarbete för Evensås 1:4. Den inventering som utfördes av större vattensalamander i Lysekils kommun (Hultengren 2011) inom det lokala naturvårdsprogrammet (LONA) visade att arten är betydligt vanligare än man tidigare känt till. Den påträffades vid inventeringen på över 30 lokaler i de kustnära delarna av kommunen. Arten har således varit starkt förbisedd och sannolikt finns den på ytterligare ett antal lokaler, då ungefär en fjärdedel av förekommande dammar i kommunen besöktes vid inventeringen Förekomster av större vattensalamander i närområdet till aktuell damm Närmaste dokumenterade förekomster av större vattensalamander finns ca 700 meter SSV resp. ca 800 meter S om den nu undersökta dammen (objekt nr 30 och 27 i inventeringen som utfördes 3

4 2011). Ca 1,2 km mot SSV finns också en lokal (objekt nr 39) där arten påträffats. Totalt på södra Lysehalvön noterades tio lokaler för större vattensalamander vid 2011 års inventering. I den närmaste större dammen, ca 130 meter SV om aktuell damm i planområdet, har större vattensalamander inte noterats. Där förekommer fisk vilket är negativt för större vattensalamander. Ca 360 meter mot NO ligger en damm (objekt nr 6) som besöktes vid inventeringen Ingen större vattensalamander påträffades vid det aktuella inventeringstillfället, men det kan inte uteslutas att arten kan förekomma där, då dammen besöktes dagtid i relativt ogynnsamt inventeringsväder. Det är inte troligt (dock inte helt osannolikt) att större vattensalamander som noterats vid 2011 års inventering inom ett avstånd av meter S och SSV om den nu inventerade dammen ingår i samma population som individerna i denna. Troligast är att individerna som påträffats i den aktuella dammen rör sig inom närområdet (<300 meter) och därmed har de träd/buskbevuxna ytorna i anslutning väster och öster om dammen som sina viktigaste landhabitat. Även blockrika ytor kan skapa skydd och gömställen för större vattensalamander. Följaktligen är stora delar av dessa angelägna att bevara intakta, och att bibehålla eller skapa tillgång till. Exploatering med anläggande av tomter föreslås i förslaget till detaljplan till stora ske på hällmarker med berg i dagen. Dessa ytor är inte betydelsefulla för den större vattensalamanderns fortlevnad. Förslag till hänsynstaganden Följande hänsyn föreslås för att bibehålla den större vattensalamanderns möjligheter att leva kvar i området även efter en exploatering: Dammen och dess närområde (definieras som ytan med grön streckmarkering på kartan sid. 7, kallas här nedan området ), söder om en linje där befintlig VA-ledning går fram, bevaras intakta både under och efter anläggningsskedet. Det innefattar att dammens normalt fluktuerande vattennivå ska bibehållas och att inga omfattande markarbeten, sprängningar eller utfyllnader får göras inom området. Det är dessutom angeläget att den mindre bäck som avvattnar dammen mot nordväst bibehålls och får behålla sin funktion och ansluta mot det dike som planeras söder om lokalgata längs befintlig VA-ledning. Tydliggöra på plankartor att ytor i dammens omgivning med beteckningen Natur ska behålla sin befintliga struktur och vegetation. Befintlig busk/trädvegetation inom området bör utvecklas fritt. Inget hinder bör finnas från att anordna enkel gångstig i området. Ytor som är bevuxna av skog kommer enligt planförslaget att försvinna på norra sidan av dammen, norr om befintlig VA-ledning, i samband med en exploatering. Detta kan accepteras om en fungerande förbindelse finns västerut för större och mindre vattensalamander i dess landlevande fas så att djuren kan nå den skogbevuxna bergssluttningen väster om planområdet och i planområdets nordvästra del. Detta kan lösas genom att en passage för groddjur anläggs under lokalgatan västerut ( grodtunnel ), så som föreslås i planförslaget (samrådshandling ). Att anlägga en fungerande sådan passage kan vara av avgörande betydelse för den större vattensalamanderns möjligheter att fortleva i området. Passagen vidare västerut från grodtunnel direkt väster om planerad lokalgata bör utgöras av en minst 5-6 meter bred korridor av orörd busk/trädvegetation, som knyter samman skogsmiljö med det långsträckta området av befintlig löv/blandskog i sluttningen mot väster (se flygfoto sid. 8). Följaktligen bör både denna korridor och den sluttande 4

5 yta som på förslaget till plankarta är betecknad som Natur i nordvästra hörnet av planområdet på kartan kompletteras med beteckning som visar att denna yta ska behålla sin befintliga struktur och vegetation, även här med möjlighet att anlägga enklare stig. De tomter som planeras att anläggas på hällmarken sydöst och sydväst om dammen utformas på ett sådant sätt att minsta möjliga mängd av fyllnadsmassor används i slänterna i riktning mot dammen och att dessa fyllnadsmassor i sin nedre del inte inkräktar på dammens närområde. Även vid tomterna i planområdets nordvästra del i riktning mot passage för groddjur väster om lokalgatan bör fyllnadsmassor användas i så begränsad utsträckning som möjligt. Dagvattnet inom de bebyggda delarna av planområdet bör, så som föreslås i planförslaget, anslutas till det kommunala VA-nätet, och duplikatsystem, skilda ledningar för spillvatten och dagvatten, anordnas. Därmed undviks att dagvatten leds direkt från hus/tomter ned mot dammen. 5 Om ovanstående hänsyn tas kan det antas att sådana nödvändiga åtgärder har vidtagits så att en exploatering av området inte får avsevärt negativ påverkan på den större vattensalamanderns förutsättningar för att bibehålla en gynnsam bevarandestatus i planområdet och dess närhet.

6 Litteratur Andersson, T Naturinventering av Norra Tronebacken, Lysekils kommun. Eko Natura Lysekil. Andersson, T, Naturinventering i Evensås 1:4, Skaftö, Lysekils kommun. Eko Natura Lysekil. Andersson, T Naturinventering av område i Lyse 1:57, Lysekils kommun. Eko Natura Lysekil. Gärdenfors, U., ed Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hultengren, S, Ingvarsson, P. & Andrén, C Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun. Naturcentrum AB. Lindholm, S Vattensalamander en nattlig dräng i naturträdgården. Natur och Trädgård. Malmgren, J. m.fl Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus), Handledning för miljöövervakning, Naturvårdsverket. Malmgren, J Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer, Naturvårdsverket 2007: Malmgren, J Utlåtande. Ang. detaljplan för del av Evensås 1:4, Lysekils kommun, och hänsyn till förekomst av större vattensalamander. JM Natur. Malmgren, J Artfaktablad större vattensalamander. Artdatabanken, SLU. Stenström, A, Länsstyrelsen, Västra Götalands län, Rapport 2009:3. Större vattensalamander systematisk inventering för åtgärdsprogrammet. 6

7 7 Inventeringsområdet inom Lyse 1:2 och del av Lyse 1:57, Lysekils kommun. Turkos linje i norra delen betecknar kommunal VA-ledning. Orangestreckat område: utplanad mark med underlag av sprängsten från bergrumsbygge. Grönmarkerade områden i norr och söder föreslås undantas från exploatering. Inom område med gråmarkerad linje finns stora mängder spräng- och skrotsten upplagda. Marken i området skulle kunna utjämnas och vattensamlingen i f.d. stenbrottet fyllas igen. Primärkarta från Lysekils kommun.

8 8 Flygfoto över inventeringsområdet i Lyse 1:2 och 1:57 med omgivningar. Foto framtaget av Lysekils kommun.

9 9 Nordväst om den naturligt bildade dammen breder ett lövskogsbevuxet område ut sig. Trädvegetationen vid dammens nordvästra del består framför allt av klen asp samt björk.

10 10 Den fuktiga svagt sluttande ytan nordöst om dammen är framför allt bevuxen av pors. Denna övergår vidare mot nordöst i en tät trädvegetation av klen till medelgrov sälg och björk samt enstaka tall och gran. Dammen ligger med omgivande ljungmarker på södra sidan och med träd/buskvegetation mot nordväst och nordöst.