Grundutbildningsnämnden Nämnden Ärendelista/Protokoll Möte 2/2016 Mötestid: onsdagen den 14 september 2016, kl. 9.00 11.30 Mötesplats: FÄ:s konsistoriesal i Åbo och DC:s mötesrum (B0308) i Vasa. Medlemmar: Ordinarie Professor Ria Heilä-YliKallio Professor Michaela Pörn Professor Jan Westerholm Professor Mikael Lindfelt (1-4) Akademilektor Mira Karrasch Akademilektor Jonas Lagerström Akademilektor Sari Pikkala Docent Patrik Eklund Studerande Ken Snellman Studerande Anna Nylund Kåren utser ny medlem Studerande Lennart Jern Petra Lindblad Suppleanter Professor Kristina Ström Professor Carola Wärnå-Furu Professor Henrik Saxén Professor Meri Larjavaara Professor Kerttu Huttunen Universitetslärare Joachim Enkvist Akademilektor Tom Carlsson Docent Tom Wiklund Studerande Anna Englund Studerande Ellen Kackur Studerande Alex Karlsson Studerande Jennifer Lindholm Beredande: Sakkunnig: Sekreterare: Mats Lindfelt Anita Sundman, koordinator Gurli-Maria Gardberg Monica Nerdrum Ärenden: Enligt ärendelistan 2/2016 Åbo 9.9.2016 Christina Nygren-Landgärds, Ordförande Ordinarie medlem bör meddela om ev. förhinder att delta i mötet till sekreteraren per e-post gurlimaria.gardber@abo.fi. Ordinarie medlem ansvarar själv för att inkalla suppleant.
GUN Ärendelista/Protokoll Möte 3/2016 ÄRENDELISTA 3/2016. 1. Konstaterande av närvarande medlemmar 2. Godkännande av ärendelistan 3. Meddelanden a) Studentantagning 2016 och 2017 (ML analys i bilaga 1) b) Magisterutbildning vid ÅA lägesrapport (CNL och ML) c) Internationella magisterprogram ( ML) d) Överflyttning hösten 2016 (G-M-G) e) ÅA:s utbildningsansvar (CNL + ML) f) ERKO-utbildningar aktuellt 4. Revision av examensstadgan, examination och bedömning samt direktiv. Bilaga 2, 3, 4 5. Sysselsättning 1 år efter examen (rapport bifogas av Arbetsforum). Bilaga 5. 6. UKM utlysning 2016 7. Nästa möten Åbo 9.9.2016 Christina Nygren-Landgärds, ordförande
1. Konstaterande av närvarande medlemmar Kallelsen till mötet skall delges förvaltningsorganets medlemmar i så god tid som möjligt och senast tre arbetsdagar före mötet ska kallelsen utsändas med en föredragningslista, ur vilken framgår de ärenden som ska behandlas. Kallelsen till mötet har sänts fredagen 9 september 2016. 9.9.2015/Lindfelt Beslut: Enligt föredragning. 2. Godkännande av ärendelistan Förslag: Nämnden godkänner ärendelistan. 9.9.2016/Lindfelt Beslut: Enligt föredragning. 3. Meddelanden a) Studentantagning 2016 och 2017 (ML analys i bilaga 1) Föredragande redogjorde för den antagningsanalys som finns i bilaga. Det finns vissa magisterprogram och vissa utbildningslinjer som har haft svårare att locka sökande. Kan konstateras att antagningssystemet ändrats under senare år, vilket påverkat antagningen under de två senaste åren. Nämnden diskuterade ärendet: En analys av vilka som är populära utbildningar vid akademin borde göras noggrant. En förklaring till popularitet kan vara att sökande vet vad utbildningarna går ut på. Benämningarna på magisterprogrammen bör begrundas noga. Borde också finnas anslag för att kunna göra reklam. Är betygsantagning eller urvalsprovsantagning att föredra? Förmodligen ger urvalsprovsantagning mera motiverade sökande. b) Magisterutbildning vid ÅA lägesrapport (CNL och ML) Magisterarbetsgruppen har kommit med förslag, vilket diskuterades i styrelsen. Styrelsen beslöt att återremittera benämningarna på magisterprogrammen, men beslöt om tidpunkterna för start. Ärendet kommer att diskuteras på aftonskolan i november och beslut fattas senast i december. Strukturen på magisterprogrammen fastslagen, men det kommer att behövas ytterligare arbete för att komma med rekommendationer för t.ex. praktik. Nämnden diskuterade ärendet: Konstaterades att medlemmarna i GUN gärna får diskutera ärendet vidare i fakulteterna. Beslut om de tvärgående modulerna vid magisterprogrammen ska fattas av dekanus. Rekommendationer för hur detta arbete ska göras bör ges. Dekanus måste ta ett stort ansvar för de moduler som är öppna för alla studerande. Bör diskuteras hur modulerna ska vara uppbyggda, inom ämnen eller fakulteter eller över gränser. Ärendet avses diskuteras i rektors ledningsgrupp.
c) Internationella magisterprogram ( ML) Styrelsen beslutat om sex program, en gaffel för kostnaderna, samt om att finansiering av stipendier ska göras. Priset för programmen ska fattas av rektor efter att man jämfört med vad andra universitet, t.ex. Åbo universitet, har fastställt. Nämnden diskuterade ärendet: Konstaterades att det inte är helt lätt att prissätta. Programmen kan också leva, och kan ändras om de inte är livskraftiga. d) Överflyttning hösten 2016 (ML, G-M-G) Överflyttning betyder att en studerande som upplever att man är på fel linje kan ansöka om överflyttning om det är inom samma examen. Vid byte av examen, måste studerande byta genom den normala antagningen. Detta gäller främst kandidatnivån. Vid akademin finns inga bytesplatser på magisternivån. Ansökningstiden är om cirka en månad. Inom samma examen kan man byta på detta sätt, men inte mellan examina. Vissa linjer har inga överflyttarplatser vid akademin. Nämnden diskuterade ärendet: Avsikten är att en överflyttare snabbare ska komma in på den rätta linjen. Tanken är att tidigare antagna ska komma in rätt, utan att komma in i den stora antagningen med sin ansökan. Svårt är för unga personer att genast veta hur man ska välja. e) ÅA:s utbildningsansvar (CNL + ML) Det finns en förordning om utbildningsansvar vid universiteten. Akademin har önskat en ändring i förordningen och få ansvar för socialt arbete respektive provisorsutbildning. Akademin bett om mera ansvar med hänvisning till brett utbildningsansvar. Stort behov av personer med utbildning i socialt arbete. Utexaminerade arbetar på båda språken. Seminarium 30.9.2016 för vicerektorer om ett första utkast till en ny förordning. Senaste gång blev inga förändringar efter det första utkastet. Förordningen avses träda i kraft 1.1.2017. Tillfälliga utbildningar förbättrar inte bestående, utan det skulle behövas stabil lösning. Placeringen för socialt arbete skulle vara inom socialpolitik. Försökte också få flera platser till psykologin, men detta lyckades inte. Nämnden diskuterade ärendet: f) ERKO-utbildningar aktuellt Anslag för specialiseringsutbildningar har sökts inom tre program. Rättspsykologi, mångkulturalisim och förvaltning. Beslut: Meddelandena antecknades för kännedom.
4. Revision av examensstadgan, examination och bedömning samt ordningsregler Bilaga 2 Förslag till ändringar i examensstadgan Bilaga 3 Förslag till ändringar i instruktion för examination och bedömning Bilaga 4 Beredningstext till förslag till ändringar Begäran om utlåtande om förslag till ändringar i examensstadgan respektive i instruktionen för examination och bedömning samt ett nytt direktiv för hantering av oredlighet i vetenskaplig verksamhet, försummelse av god forskningspraxis eller fusk inom tentamen Akademins bestämmelser inom utbildning: Examensstadgan (ES) för Åbo Akademi förnyades under år 2015. Styrelsen godkände en ny stadga 20.1.2015 och justeringar i den 9.6.2015. På samma möte godkändes en ny instruktion för examination och bedömning (EB). På det senare mötet beslutades att styrelsen önskar en redogörelse för ibruktagande av den nya examensstadgan i maj 2016. Denna redogörelse fick styrelsen på sitt möte 9.6.2016. Styrelsen behandlade ärendet och gav som vägkost för kommande uppdateringar att akademins bestämmelser vid uppdateringar ska göras så tydliga och ändamålsenliga som möjligt. Enkät våren 2016 om centrala punkter i den nya examensstadgan 2015 Rollfördelningen mellan utbildningslinjeansvariga och ämnesansvariga var en central del i den nya examensstadgan 2015. För att få en bild av hur rollerna har fungerat gjorde forsknings- och utbildningsservice (FUS) våren 2016 en enkät som skickades till utbildningslinjeansvariga (ULA), ämnesansvariga (ÄA) och examinatorerna samt dekanerna. Svaren sammanställdes i en rapport, som delgavs styrelsen. Enkätens frågor gällde endast vissa bestämmelser i ES. Uppdateringsbehov i akademins bestämmelser om utbildning En lika systematisk granskning som för de nya rollerna har inte gjorts för hela ES och inte hellre av EB, utan det är främst olika kategorier av användare som har gjorts FUS uppmärksam på bestämmelser som fortsättningsvis är oklara eller som inte fungerar. Under personalutbildningar, främst inom universitetspedagogik, har praktiska tillämpningar diskuterats och deltagarna har pekat på förändringsbehov och förtydliganden. Nya interna eller externa beslut inverkar på att bestämmelserna i ES och EB behöver justeras. Ett exempel är rektorns beslut om obligatorisk kursutvärdering och gemensamma obligatoriska frågor. Ett exempel på nationell lagstiftning som ändras är att avgiftsbelagda internationella magisterprogram har införts samt att reglerna om bedömning av avhandlingar har uppdaterats i universitetslagen. Centrala uppdateringsförslag hösten 2016 De centralaste bestämmelserna där justeringar i ES föreslås gäller rollen handledare och hens uppgifter, lärdomsprovet och språkgranskningen, strukturen för högre högskoleexamen samt kursutvärdering. När det gäller EB finns behov av att uppdatera bestämmelserna om tillgodoräkning, framför allt av kunnande som visas på annat sätt an via studier. Därtill finns behov av att se över reglerna om bedömning av avhandlingar. I övrigt har framkommit behov av att göra endast smärre förtydliganden. Beredningsarbetet har gjorts i samråd med ett flertal aktörer inom FUS, därav främst utbildningskoordinatorerna samt CLL/CSK och enskilda lärare.
Åtgärdsförslag med motiveringar Nedan förtecknas de större åtgärdsförslagen med motiveringar, medan de mindre som närmast är korrigeringar av felaktigheter eller förtydligande endast är utmärkta med rött i de versioner av ES och EB som finns som bilaga. Övergripande systematik För att förtydliga så mycket som möjligt och underlätta användningen av akademins bestämmelser har gjorts en övergripande granskning av ES, EB i förhållande till förvaltningsinstruktionen. Avsikten är att undvika dubbleringar i de olika bestämmelserna, så att förvaltningsinstruktionen innehåller de administrativa ramarna för alla aktörer inom utbildning, medan de mera detaljerade rutinerna för bedrivande av utbildningsverksamheten finns i specialbestämmelserna i ES och EB. Därför föreslås vissa flyttningar av innehåll mellan de olika bestämmelserna. ES 10a Rollen handledare Rollen handledare finns inte i förteckningen av aktörer i ES, vilket är en klar brist. I nuvarande ES 54 finns nämnt vissa av handledarens uppgifter, men för tydlighetens bör handledarrollen finnas där de andra aktörerna nämns. Det som saknas i nuvarande bestämmelser är vem som kan ge tillstånd att skriva gemensam avhandling inom högre högskoleexamen, vilket föreslås vara handledaren. Det som också saknas nu är hur ett eventuellt byte av handledare kan göras, vilket nu föreslås bli inskrivet. ES 16 Lärdomsprov En av de större förändringar i ES 2015 var att mognadsprovet som regel utgörs av en del av en avhandling eller av ett abstrakt. När bestämmelserna började tillämpas kom flera situationer fram, där bestämmelser saknas, är felaktiga eller är oklara. Bestämmelserna har nu omformulerats. FNT har 20.10.2016 gjort en framställan till styrelsen om ändring i ES. FNT framför att kravet på den svenska sammanfattningen på 10 000 tecken är för krävande för många i de tekniska och naturvetenskapliga ämnen i vilka avhandlingen består av lite text och många formler och diagram. Att skriva en så lång sammanfattning betyder att den studerande måste skriva om nästan hela avhandlingen på svenska. Tidigare krav på 4-6 sidor passar FNT:s ämnen bättre. Motiveringen att en sammanfattning borde vara kortare torde kunna omfattas också av andra fakulteter och också ur ett lärandeperspektiv torde arbetet med en kortare sammanfattning uppfylla lärandemålet väl. Strävan att ha gemensamma regler för att möjliggöra flexibilitet mellan fakulteter och ämnen gör att förslaget föreslås gälla alla fakulteter och att sammanfattningen för högre examen blir 5 000 tecken. ES 17b Internationella magisterprogram Lagstiftningen ändras fr.o.m. 1.8.2017 så att vissa magisterprogram riktade åt internationella studerande kan vara avgiftsbelagda. Undervisnings- och examinationsspråket för dem är något annat än svenska. Programmen föreslås få benämningen internationella magisterprogram. ES 23 Högre högskoleexamen Uppbyggnaden för högre högskoleexamen ändras för internationella magisterprogram hösten 2017 och för övriga hösten 2018. Lärdomsprovet blir 30 sp och de obligatoriska seminarierna 10 sp. Uppbyggnaden görs enligt moduler omfattande 20 sp.
ES 38 Språkanvändning i grundutbildningen P.g.a. att internationella magisterprogram inleder sin verksamhet behövs bestämmelser om hur programmens språk definieras. ES 39 Språkanvändning i avhandlingar och mognadsprov Bestämmelserna om språkanvändningen i avhandlingar och mognadsprov justeras så att de är följer definitionerna i ES 16. En viktig justering är att alla studerande inom separata magisterprogram skriver sin avhandling på programmets språk. ES 52 Studieplanering och uppföljning av studier Anhållan om möjlighet till alternativ examination infördes i ES, men ingenting om hur den som är missnöjd med ett avslag kan begära rättelse. Därför föreslås nu rutiner införas för detta. ES 54 Handledning och seminarier Obligatoriska seminarier införs också inom högre högskoleexamen (jfr 23 ). Målsättningen med seminarierna införs i ES. Därtill preciseras att ett handledningsavtal ska uppgöras och i det definieras rättigheter och skyldigheter för både handledare och skribent. Avtalstexten finns i bilaga till ES. ES 55 Avhandlingars form och offentlighet Införandet av elektroniska avhandlingar skulle vara en resurssparande åtgärd. Myndigheternas tillstånd för att förvara avhandlingar bestående i elektroniskt form har inte fåtts. Därför föreslås att akademin går in för en kompromiss så att avhandlingar lämnas in och blir tillgängliga elektroniskt för allmänheten och att endast ett inbundet exemplar inlämnas för bestående förvaring. ES 56 Utvecklande av utbildningen samt systematisk studentrespons Rektorns beslut om obligatorisk kursutvärdering med gemensamma frågor inarbetas i ES. *** EB 1a God vetenskaplig praxis och avvikelser från den För att kunna arbeta med begreppet god vetenskaplig praxis bör detta definieras tydligt, vilket i detta förslag görs utgående från Forskningsetiska delegationens anvisningar. EB 15 och 38 Sakgranskare av avhandlingar för lägre och högre högskoleexamen samt omprövningsförfarandet När det gäller sakgranskning för högre högskoleexamen ges två alternativa förslag. Avsikten är att så bra som möjligt garantera studentens rättsskydd i bedömningen och därtill att spara på personresurser inom akademin. Alternativ 1 är att det fortsättningsvis skulle vara två sakgranskare och tillåtet att utser handledaren till en granskare. Om omprövning begärs skulle enligt detta alternativ inte utses någon ytterligare granskare. Alternativ 2 innehåller förslaget att det utses endast en sakgranskare, som inte kan vara handledaren. I ett sådant fall föreslås om omprövning begärs att ytterligare en granskare utses.
Kap 4. Tillgodoräknande Avsikten med förslagen i kap. 4 är att akademin ska erbjuda ett så bra rättsskydd som möjligt till sin studerande samt att rutinerna vid akademin ska vara i linje med andra universitet i Finland när det gäller tillgodoräknande. Hittills har akademin haft en linje där ingenting kunnat tillgodoräknas från en högskoleexamen till en annan och där det inte funnits tydliga anvisningar för hur kunnande som erhållits på annat sätt än genom studier ska kunna tillgodoräknas. Förslaget innehåller detaljerade förslag om tillgodoräknanden av obligatoriska respektive valfria studier samt definierar valfria studiers lärandemål vid akademin. EB 32 Vitsordsskala för bedömning av avhandlingar Arbetsgruppen för planering av de nya magisterprogrammens strukturer har föreslagit en enhetlig bedömningsskala för avhandlingar för högre högskoleexamen, d.v.s. skalan 1-5. Detta förslag har inarbetats i EB. Kap. 6. Sökande av ändring Detta kapitel har omarbetats grundligt. Detta beror på att universitetslagens begrepp inom processen för att söka ändring har uppdaterats. I enlighet med detta har och nya anvisningar för begäran om omprövning respektive besvärsanvisning utarbetats och ingår som bilaga till EB. I detta kapitel har strukits de administrativa processerna kring akademins rättsskyddsnämnd, vilka avses införas i förvaltningsinstruktionen. Förslag: GUN diskuterar särskilt behoven att omdefiniera rollerna vid akademin och revidering av tillgodoräknanden samt ger sina rekommendationer för vidareberedning 9.9.2016 /Mats Lindfelt/215 4741 Föredragande och sekreterare redogjorde för ärendet. Webbadresser: 1) Utskick till resultatenheterna: http://www.abo.fi/personal/utskick_enheterna, med följande innehåll: Begäran om utlåtande 5.9.2016 Till fakulteterna, centret för livslångt lärande och centret för språk och kommunikation samt till Åbo Akademis Studentkår Ytterligare distribution: Rektorn, vicerektorerna, förvaltningsdirektören, områdescheferna inom FUS Beredningstext med grundläggande principer för ändringsförslagen nedan [ pdf] Härmed begärs utlåtande om förslag till ändringar i examensstadgan [ pdf] o handledningsavtal [ pdf] ändringar i instruktion för examination och bedömning [ pdf] o anvisning för begäran om omprövning [ pdf] o besvärsanvisning [ pdf] ändringar i direktiv för hanteringen av misstänkt avvikelse från god vetenskaplig praxis [ pdf] direktiv för hanteringen av misstänkt överträdelse av Åbo Akademis ordningsregler [ pdf]
Vi ber er lämna era utlåtanden om förslagen senast den 31 oktober 2016 för fortsatt behandling i akademins styrelse beträffande stadgan respektive instruktionen samt av rektorn beträffande direktiven. Utlåtandena sänds elektroniskt till registrator@abo.fi. 2) Akademins författningar inom utbildning http://www.abo.fi/personal/stuforf, med följande innehåll: Examensstadga [ES] för studerande inskrivna efter 31.7.2015 Examensstadga för Åbo Akademi. Godkänd 20.1.2015. Uppdaterad 9.6.2015. Träder i kraft 1.2.2015 [ pdf] o E-postinformation till studerande 26.1.2015 [pdf] Bilaga 1. Utbildningsansvar enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015 [ pdf] Bilaga 2. Utbildningsansvarför separata magisterprogram. Godkänd 9.6.2015 [ pdf] Bilaga 3. Undervisnings- och examinationsspråket. Godkänd 9.6.2015 [ pdf] Nämnden rekommenderar: För det fortsatta arbetet med dokumenten bör följande observeras: - Bra om alla regler görs för både studerande och personal. o Tydligt för alla parter - Sakgranskare av avhandlingar o alternativ 1 får starkt stöd av GUN - Ämnesansvariga och examinatorer o Kan bli problem om examinatorer slopas o Ämnesansvariga får många flera ämnen att ansvara för o Finns fortfarande många hierarkier av ämnen Ämnen som inte är huvudämnen eller biämnen, men ämnen som finns i lärarutbildningarna, 16 stycken vid FPV, var finns dessa i den nya hierarkin? o Vilka uppgifter ska ULA, programansvarig respektive ÄA göras? Kan man ännu se över dessa, t.ex. utveckling av undervisning och pedagogisk? o Försöka förenkla rollerna och ansvaret - Kursutvärdering o Det nya systemet med kursutvärderingen innefattar både ämnesansvariga och ULA och programansvariga i team Kunde formulera med operativt ansvar och övergripande ansvar Om ÄA och programansvarig inte kommer överens, vems ord gäller? - Ämne, huvudämne, biämne o Hur stort är ett ämne? I princip är det minst 25 sp. o Inriktning, vad är det. Borde stå att inom utbildningslinjerna kan finnas olika huvudämnen. Fackämnen finns därtill inom kemiteknik. o Huvudämnen, t.ex. teologi har fem huvudämnen efter reformen. - Blockansvariga för de nya blocken på magisternivån o Blockansvariga, vem ska vara detta? - Terminologi o Lärandet och kunnandet, kontrollera ord och begrepp i EB 24 5. Sysselsättning 1 år efter examen (rapport bifogas av Arbetsforum) Bilaga 5 Rapporten Ett år efter examen se www.abo.fi/stodenhet/placeringpaarbetsmarknaden
Åbo Akademis utexaminerade skall ha den högsta sysselsättningsgraden i jämförelse med landets alla universitet. Så står det i Akademins strategi 2015-2020 (s10). En titt i Vipunen.fi på de utexaminerade 2013 och vad de gör ett år efter examen visar, att när det kommer till arbetslöshetsgrad i jämförelse med de mångvetenskapliga universiteten så har ÅA den lägsta arbetslöshetsgraden, och ser vi på alla universitet så har vi den tredje lägsta arbetslöshetsgraden (6,7% då medeltalet av alla är 5,9%). Ser vi på sysselsättningsgrad kommer ÅA på en åttondeplats, under medeltalet, med 80% då det nationella medeltalet är 83,2%. När det gäller utexaminerade som flyttar utomlands har ÅA den tredje högsta andelen, 6,7% mot medeltalet 3,6%. En stor del av dessa har flyttat utomlands pga arbete. Att dessa statistikförs separat torde vara en bidragande orsak till den låga sysselsättningsgraden i Utbildningsförvaltningens statistik. I enlighet med Åbo Akademis plan för systematisk studentrespons skall Arbetsforum behandla och ge tre åtgärdsförslag beträffande arbetslivsresponsen senast 15.8. Arbetsforums förslag baserar sig på den feedback som samlats in via sysselsättningsuppföljningen ett år efter examen. De åtgärdsförslag som nämns är betydligt fler än tre. En del av dem finns på Arbetsforums bord, andra på ämnenas. På frågan om hur nöjda de utexaminerade är med sin examen med tanke på sysselsättning och jobbsökande får Åbo Akademi vitsordet 4,7 då skalan är 1-6. Med tanke på att akademins uppgift är att utbilda kritiskt granskande experter så är resultatet helt tillfredsställande men visst finns det en viss utvecklingsmål. Våra förslag tar fasta på tre frågor: 1. Hur lätt har det varit att hitta jobb? Dvs vilka svårigheter har man stött på som kan relateras till studierna? Får man jobb som motsvarar examen? 2. Har de utexaminerade lärt sig rätta saker? Och har de användning för det de lärt sig? 3. Har de saknat nånting i utbildningen, som skulle ha gett dem bättre beredskap att svara mot arbetslivets förväntningar? På den första frågan spelar självfallet många olika aspekter in och erfarenheterna är olika, inte bara utbildningsområdena emellan utan också bland utexaminerade inom samma utbildningsområde. Den största orsaken till att man upplevt svårigheter med att hitta jobb relaterar de utexaminerade till sysselsättningsläget inom branschen och inom regionen men en stor del hittar också orsakerna i att man har för lite relevant arbetserfarenhet och att man har för smala nätverk. En sakta stigande andel har/har haft jobb som inte motsvarar efter examen, och tiden man haft detta jobb stiger liksom tiden man varit arbetssökande. Närmare 18% uppger att de inte haft arbete som motsvarar examen och 15% saknar arbetserfarenhet från sitt område. Arbetsgivare uppskattar en examen från ÅA enligt de utexaminerades bedömning och man ser sin utbildning som en bra investering. I en jämförelse med de senaste åren ser vi också en stigande trend i svaren på de här frågorna. Inom en del utbildningar signalerar man också att arbetsgivare inte känner till utbildningen, att den ger en bred behörighet samtidigt som den inte ger yrkeskunskap för något speciellt område. Det är framförallt inom samhällsvetenskaper och humaniora som man upplever sig ha arbeten på en kravnivå som understiger utbildningsnivån (s 34). Detta medför följande tre åtgärdshelheter: Stärka våra samhällskontakter, bygga nätverk och säkra att våra studerande har tillgång till, kan dra nytta av och bidra till dessa nätverk men också hjälpa våra studerande att kan känna igen sina nätverk. Säkra att de utexaminerade har relevant arbetserfarenhet från sitt område när de lämnar akademin Säkra att de har kunskap om arbetsmarknaden och sin utbildnings arbetsmöjligheter och verktygen för framgångsrikt arbetssökande.
På den andra frågar så ser vi i rapporten att de utexaminerade i högre grad än tidigare kontinuerligt använder sig av det de lärt sig i sina studier, 59%, men också att den andel som inte har så stor användning av sina kunskaper har blivit något större. Det hänger ihop med arbetsmarknadssituationen i samhället och är snarare ett tecken på konjunkturer än på utbildningens attraktionskraft. Vi ber de utexaminerade uppskatta i vilken grad studierna utvecklat vissa arbetslivsfärdigheter, och hur mycket de behöver dem i arbetslivet, och det finns en viss diskrepans. Akademin lyckas rätt väl möta arbetslivets behov när det gäller teoretisk branschkännedom, analytiskt och systematiskt tankesätt och i att kommunicera på svenska och engelska. Mindre bra lyckas vi med att utveckla problemlösningsförmågan, grupparbetsförmåga, inlärnings-, utbildnings- och handledningsförmåga samt förmågan att verka i en mångkulturell miljö. Ekonomihantering och budgetering liksom kännedom om lagstiftningen har man mycket större behov av i arbetslivet än vad studierna utvecklade, och det framkommer bland alla utbildningsområden. Sämst lyckas akademin med att utveckla o praktisk förmåga, både i betydelsen arbetserfarenhet och övning i att implementera och tillämpa teorier i praktiken o förhandlingsförmåga och o kommunikation på finska Det kan vi möta genom att inom alla utbildningsområden erbjuda kurser i juridik och för branschen gällande lagstiftning samt i ekonomisk planering och uppföljning. Fortsätta utveckla undervisningen och tydliggöra kopplingen teori praktik. Stärka undervisningen i finska, i högre grad utnyttja finskspråkig kurslitteratur och dra nytta av möjligheten till JOO-studier vid finska universitet. Därmed är vi inne på den tredje och sista frågan: Vad har våra nyutexaminerade saknat i utbildningen? Det är framförallt tre saker som framkommer: 1. Praktik, praktiska övningar och praktisk tillämpning av teori 2. Kunskaper i ekonomihantering, budgetering och bokslutsanalys samt juridik och gällande lagstiftning för sitt område. 3. Kunskaper om arbetsmarknaden, utbildningens användningsområden i arbetslivet, jobbsökarverktyg, arbetslivskontakter och nätverk. För att få en starkare arbetslivs- och samhällsanknytning in i utbildningarna föreslås att: Att man inom alla ämnen aktivt uppmuntrar studerande till praktik eller sommarjobb så att den studerande har minst sex månader relevant arbetserfarenhet vid examen. Akademin har möjlighet att stöda praktiken dels genom nuvarande delfinansierings-system som Arbetsforum koordinerar, dels genom program som ex Erasmus. För utförd praktik om minst två månader och praktikrapportering beviljas 5 sp. Arbetsforum kan göra en kartläggning av studerandes tillgång till praktik inom olika studieinriktningar under hösten 2016.
Ett starkare samarbete med arbetslivet integreras i utbildningarna. Dels gästföreläsningar och studiebesök men också i form av projektkurser och uppdragsgradun. Projektkurser kan med fördel vara en naturlig del av kurser inom utbildningens ämnesstudier, gärna i samarbete med organisationer eller branscher av vikt för ämnet ifråga. En handbok finns på http://www.abo.fi/stodenhet/lahde. Arbetsforum, som akademins servicepunkt i ärenden relaterade till studier-arbetsliv, står gärna till tjänst. Gradun på uppdrag av extern arbetsgivare gör man redan inom många av våra utbildningsområden, speciellt inom ekonomi och teknik. Det här kunde också i högre grad tillämpas inom humaniora och samhällskunskaper, där man redan nu ofta skriver avhandlingar om olika aktuella samhällsfenomen men inte nödvändigtvis i samarbete med de organisationer som arbetet behandlar. Här behöver kontakten stärkas och informationen flöda bättre så att både idéerna in, det arbete som görs och de studenter som gör det synliggörs för arbetsgivare och samhällsaktörer, (tex i form av offentliga lärdomsprovskonferenser à Novia). Via Arbetsforums hemsida kan arbetsgivare meddela om graduuppdrag men det här är ännu en underutnyttjad resurs och en större systematik i hur man plockar upp aktuella teman och involverar också graduskribenter i forsknings- och utvecklingsarbetet behövs. Förse de studerande med information om arbetsmarknaden för akademiker och för de olika utbildningsområdena samt ge dem verktyg för att kunna planera sina studier så att steget ut i arbetslivet blir smidigt. Det här bör vara en obligatorisk del av studierna. Inom kursen Akademiska studiefärdigheter kommer Arbetsforum under nästa läsår att hålla ett avsnitt om just dessa frågor. Därtill fortsätter vi inbjuda tredje årets studerande till valfria karriärplaneringssamtal och erbjuda kortkurser i jobbsökeri. Ett flertal av landets universitet har infört/kommer att införa de här elementen som obligatoriska kurser om 5-10 sp (praktikperiod och/eller projektkurs samt kurs i arbetslivskompetens, där man lär sig jobbsökarverktygen). Detta är något vi starkt rekommenderar att också Åbo Akademi utvecklar. Ett starkare samarbete med alumner inom olika organisationer och också synliggöra dessa alumner som ambassadörer för Åbo Akademi. 100-årsjubileet ger goda möjligheter att också engagera dem i arbetet med att utveckla utbildningen, tex i det nu aktuella arbetet med magistersprogrammen. Därtill ger alumners exempel och karriärvägar studerande en konkret inblick i utbildningens arbetsmöjligheter och kan fungera som sporrande och lärorika inslag i studierna. Förslag: GUN diskuterar ovannämnda förslag och ger sina rekommendationer till fakulteterna. 9.9.2016 /Mats Lindfelt/215 4741 Koordinator Anita Sundman redogjorde för ärendet. Rapporten Ett år efter examen samt Karriäruppföljning 5 år efter examen. Ämnesvisa rapporter http://www.abo.fi/stodenhet/placeringpaarbetsmarknaden Nämnden diskuterade ärendet:
Hur är det med förhållandet mellan exemplen och antalet studieplatser? Hurudan svarsprocent finns det? Kom ut en rapport om teologistuderande senaste år vid ämnet teologi. Önskan om mera praktik försvinner efter ett visst antal år i yrkeslivet, d.v.s. efter ca 6 år i arbetslivet. Erfarenheten kommer alltså med tiden, för utbildningen kan inte ge all praktik. Nämnden rekommenderar: Rapportens resultat utnyttjas vid planeringen av utbildningarna, särskilt av de nya magisterprogrammen. 6. Specialunderstöd för högskolorna för utvecklingsprojekt inom högskoleutbildningen Syftet med specialunderstödet för utvecklingsprojekt inom högskoleutbildningen är att förbättra kvaliteten och studerandeorienteringen i fråga om lärandet, undervisningen och handledningen, att främja samverkan mellan utbildningen och det omgivande samhället, att öka det fortgående samarbetet mellan högskolorna samt att förnya verksamhetssätten och lärandemiljöerna. Kompetens och utbildning är ett av de strategiska områdena i regeringsprogrammet. Målet är att Finland ska vara ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande år 2025. Regeringen anser det viktigt att lärandemiljöerna moderniseras samt att digitaliseringens och den nya pedagogikens möjligheter utnyttjas i lärandet. Regeringen vill minska antalet unga som hamnar utanför utbildningen och arbetslivet och minska avbrytandet av utbildning. Målet är också att öka samverkan mellan utbildningen och arbetslivet samt utbildningens och forskningens internationalisering. Regeringsprogrammets mål konkretiseras i spetsprojekten. Målet med spetsprojekt 3 En snabbare övergång till arbetslivet är att ungdomarna snabbare än tidigare övergår från andra stadiet till högskolestudier och från studierna till arbetslivet. Avläggandet av studierna främjas med flexibla studievägar samt genom att underlätta sammanjämkandet av arbete och studier. Spetsprojektets mål uppnås med bl.a. följande åtgärder: 1. Inträdet och tillgängligheten till högskoleutbildning förbättras, studerandeantagningen förnyas, jämställdheten och likställdheten främjas och därtill stöds utbildningen av invandrare (i synnerhet ökad undervisning i de inhemska språken). 2. Man utvecklar möjligheterna till flexibla studievägar och studier året om, främjar studerandehälsan och tillgängligheten, utvecklar kompetensen hos högskolornas personal samt skapar bestående verksamhetsmodeller för stöd och handledning till studerande. OKM/58/592/2016 2 (4) 3. Lärandemiljöerna förnyas (inkl. utnyttjande av digitaliseringens möjligheter i lärandet och utbildningsutbudet) samt kompatibiliteten och den gemensamma användningen av datasystem som stöder lärandet och undervisningen förbättras. 4. Högskolornas gemensamma utbildningsutbud och samarbetet i anknytning till detta ökas samt arbetsfördelningen inom högskoleutbildningen förtydligas. Högskolestuderandenas arbetslivs- och företagarfärdigheter stärks. Vidare stärks samarbetet mellan högskoleundervisningen och forskningsverksamheten. I förhandlingarna om planen för de offentliga finanserna för 2017-2020 fattade regeringen beslut om att rikta totalt 105 miljoner euro till utveckling av
högskoleundervisningen bl.a. genom att stärka de digitala lärandemiljöerna och förbättra förutsättningarna för studier året om. Därtill beslöt regeringen främja verksamheten hos unga forskare. Tilläggssatsningen genomförs åren 2017 (39 900000 ) och 2018 (65 700 000 ) med ett treårigt reservationsanslag. Ministeriet beslöt att man med tilläggssatsningen genomför ett utvecklingsprogram för högskoleutbildningen (75 M ) samt stöder forskningsverksamheten hos unga forskare (30 M ). År 2017 fördelar utvecklingsprogrammet för högskoleutbildningen 25 M till universiteten och yrkeshögskolorna. Med utvecklingsprogrammet för högskoleutbildningen stöds genomförandet av ovannämnda mål för spetsprojekt 3. Med detta brev ombeds högskolorna förbereda sig för ansökan om finansiering hösten 2016 och att bereda förslag till undervisnings- och kulturministeriet för genomförandet av 2- eller 3-åriga gemensamma projekt. Den elektroniska projektansökan genomförs 1.9 31.10.2016. Av alla projekt som finansieras förutsätts följande: Projektet genomförs i samarbete mellan högskolorna. I projektplanen bestäms varje deltagande högskolas delansvar i projektet och tillämpandet av resultaten. Projektet är till nytta för hela högskolefältet, någondera högskolesektorn eller hela utbildningsområdet. Projektplanen omfattar en tydlig, kostnadseffektiv och realistisk plan för projektets ledning, arbetsfördelning och samarbete. Projektplanen omfattar en uppskattning av projektets konsekvenser samt av tillämpandet av dess resultat i högskoleutbildningen under projektets gång och efter det. Forskningsorienteringen utnyttjas i projektets målsättning, planering, genomförande och i utvärderingen av den förändring projektet gett upphov till. Internationell god praxis och internationella nätverk utnyttjas i planeringen och genomförandet av projektet. Kriterier för bedömning av projekt: Koppling till de högskolepolitiska målen och målen för regeringsprogrammets spetsprojekt 3. Koppling till genomförandet av de sökande högskolornas strategi. Projektplanens innovationsrikedom, verksamhet som skapar och etablerar nya verksamhetssätt samt fast koppling till utvecklingen av de deltagande högskolornas utbildning och verksamhetssätt. OKM/58/592/2016 3 (4) Samarbetsnätverkets omfattning och ändamålsenlighet, inkl. arbetslivssamarbete och studerandenas deltagande. Vid beslut om specialunderstöd görs en helhetsbedömning av förverkligandet av nämnda kriterier och förutsättningar samt av möjligheterna att föra vidare spetsprojektets mål. Projekten som finansieras ska starta år 2017. I projekten används en helhetskostnadsmodell och högskolornas självfinansieringsandel ska vara minst 30 procent av projektets kostnader. Finansieringen riktas till en högskola som samordnar helheten. I beslutet antecknas vid behov tillstånd att fördela finansieringen till andra parter i projektet. I sådana fall ska i ansökan enligt statsunderstödslagen (688/2001) ges följande uppgifter för beslutsfattandet: det maximala beloppet av summan som utdelas, till vilka (målgrupp) finansieringen avses utdelas och för vilket syfte. Tillstånd att dela anslaget vidare kan inte antecknas i beslutet ifall dessa uppgifter saknas i ansökan.
Förslag: GUN diskuterar utlysningen och kommer med galna idéer som kan ÅA kan bidra till utvecklingsprojekt inom högskoleutbildningen 9.9.2016 /Mats Lindfelt/215 4741 Ordförande redogjorde för ärendet. Största delen av de strategiska medlen ska sökas varje år. De projekt man nu söker ska startas 2017. Ansökan ska grundas på akademins strategi, men samtidigt ansökas tillsammans med andrauniversitet, som har sina egna strategier. Vicerektorerna har diskuterat ärendet och identifierat ansvarsområden, på basis av vilka gjorts en förteckning. Nämnden diskuterade ärendet: - Finns språkbadsutbildningen i vicerektorernas lista? Språkbadslärare, klasslärare, barnträdgårdslärare. Också utveckla ämneslärarutbildningen för språkbad. De eftersatta konst- och färdighetesämnena kunde också inkluderas i detta sammanhang. - Ansökan borde innehålla arbetsmetoder, arbetssätt, lösningar som är tillämpbara också för andra. - Ekonomiutbildningen kunde samarbeta nationellt. Också det digitala lärandet kopplas in. - Sommarstudier, olika ämneshelheter man kunde läsa webbaserat. E-tentsystem gemensamt för hela landet, skulle kunna gagna alla. E-tent borde fungera också för formler m.m. - Evidens finns på att man får bättre jobb om man arbetat under somrarna. Kunde ha något projekt om att stöda nätverksbildande m.m. - Söka generellt till akademin. Fördelar alla tomma platser. Ta in många, varav en del inte får fortsätta. - Marknadsföra tydligare: Studera på svenska hos oss! Rikta sig till finskspråkiga men också till personer med andra språk. - Mera tekniska lösningar, kontakter till sådana som är nästan färdig, d.v.s. åtgärder som kan stöda genomströmningen och utexamineringen. - Gemensamma lösningar för metodundervisning, t.ex. kvantitativa och kvalitativa metoder kunde ges i samarbete med andra universitet. - Dead-line 31.10.2016. Nämndens medlemmar får gärna kontakta ordförande och/eller direktören för FUS med förslag och frågor. Nämnden rekommenderar: Ovannämnda diskussionspunkter beaktas vid uppgörande av akademins ansökan. 6. Nästa möten 27.10. kl. 9-11.30 14.12. kl. 9-11.30 Beslut: Antecknades för kännedom.