God lärandemiljö innehåll och användningsmöjligheter. Webbinarium Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet

Transkript

1 God lärandemiljö innehåll och användningsmöjligheter Webbinarium Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet

2 Mål och målsättningar för utbildning och undervisning Riksdagens mål (UniL 558/ ): Universitetet ska ordna undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examen inom den föreskrivna målsatta tiden Mål för lägre och högre högskoleexamen enligt förordningar European Standards and Guidelines + Bolognaprocessens mål Auditeringsmål, jfr självvärdering av utbildningar + bevis Strategiska mål för utbildning vid ÅA: Utbildningarna vid ÅA ska vara utmanande, engagerande och baserade på hög pedagogisk och vetenskaplig kompetens ÅA-graduerades kunskaper och färdigheter ska vara de mest eftertraktade på arbetsmarknaden Grundförutsättningar för att uppfylla målen, bl.a: goda rutiner, tydligt formulerade stadgor och instruktioner målgruppsinriktade guider, modeller och annat stödmaterial relevant utbildning för personal och studerande. 2

3 Lärandemål för detta webbinarium Efter genomgånget webbinarium förväntas deltagarna kunna: Hitta akademins beskrivning av God lärandemiljö Redogöra för skillnaden mellan bedömningskriterier och bedömningsgrunder Fundera på vad som utmärker en god lärandemiljö vid det egna ämnet eller den egna linjen genom att Jämföra med de uppställda kriterierna och grunderna Förklara systemet för och diskutera det med studerande och kollegor Använda beskrivningen av god lärandemiljö systematiskt Besluta om i vilken ordning man systematiskt börjar arbeta med kriterierna Vilket kriterium prioriteras? Årlig systematik? Systematik enligt årskurs? Ställa beskrivningen av god lärandemiljö i relation till andra yttre eller inre ramar Examensstadgan (ES), instruktion för examination och bedömning (EB), rektors beslut m.fl. (God praxis inom andra utbildningslinjer eller ämnen) (Teoretiska referensramar) 3

4 Innehåll idag 1. Beskrivningen av God lärandemiljö Bedömningskriterier och bedömningsgrunder Varför behövs dokumentet? Hur kan dokumentet användas systematiskt? 2. Exemplifieringar av dokumentets bedömningskriterier och - grunder Huvudkriterium a) planering av utbildningen Huvudkriterium b) genomförande av utbildning Huvudkriterium c) uppföljning och utvärdering 4

5 1. God lärandemiljö vid Åbo Akademi 5

6 Kriterier för God lärandemiljö Kriterierna för god lärandemiljö utgör grund för det fortsatta arbete vid alla utbildningslinjer 11 kriterier (vad?) och tre bedömningsgrunder (hur bra?) Utbildningslinjerna gjorde en självvärdering ht 2014 Auditeringshandboken som grund > god praxis identifierades > underlag för utarbetande av god lärandemiljö-dokumentet Rektors beslut

7 Beskrivning av god lärandemiljö vid Åbo Akademi God lärandemiljö definieras enligt bedömningsgrunden inarbetade för tre olika huvudbedömningskriterier och elva olika delkriterier Bedömningsgrunderna är tre: Inledande Under utveckling (grunderna för inledande ingår) Inarbetade (grunderna för inledande och under utveckling ingår) UL = utbildningslinje = utbildning i detta dokument I alla UL ingår ett eller flera ämnen, som huvud- och/eller biämnen som har en ämnesansvarig. ULA = utbildningslinjeansvarig. 7

8 Varför behövs dokumentet? Beskrivningen av en god lärandemiljö utgör grund för det fortsatta arbete vid alla utbildningslinjer Bygger på cirkelmodellen planering > genomförande > uppföljning och utvärdering av undervisning och utbildning Beskriver utbildningen och enhetens undervisning inte en mätare av lärarens förmåga kriterier för bedömning av lärarens pedagogiska kompetenser finns i bedömningsmatrisen för universitetsportfölj, se 8

9 Tre huvudkriterier (vad?) A) Planering av utbildningen 5 delkriterier B) Genomförande av utbildningen 5 delkriterier C) Uppföljning och utvärdering 1 delkriterium 9

10 Tre bedömningsgrunder (hur bra?) Inledande Under utveckling De inledande grunderna ingår Inarbetade = god lärandmiljö vid akademin De inledande och under utveckling varande grunderna ingår 10

11 Hur kan dokumentet användas? Granska kriterierna och grunderna och jämför med rutiner och systematik inom eget ämne eller linje Vilket kriterium är mest angeläget hos oss? När är den lämpligaste tiden att arbeta med kriteriet? Hur många kriterier är det realistiskt att granska årligen? Ska man direkt sträva efter bedömningsgrunderna för inarbetade rutiner? Har vi redan inarbetade rutiner för något kriterium? 11

12 2. Exemplifieringar av huvudbedömninsgkriterierna 12

13 Huvudkriterium a) Planering Bedömningskriterierna ger underlag för en checklista för planeringen: 1. De årliga undervisningsplanerna och hur de utarbetas 2. Studiegång och studieschema 3. Kursbeskrivning och kursers lärandemål 4. Kopplingen mellan utbildningen och forskningen 5. Examinas relevans i arbetslivet och livslångt lärande 13

14 14

15 God lärandemiljö: De årliga undervisningsplanerna Bedömningskriterier och bedömningsgrunder för en inarbetad nivå: 1.1. Rutiner, former och tidsperiod för planering (när och hur?) UL har ett system planerat för minst tre år Innehåller minst två möten mellan ULA, ämnesansvariga, lärare och studerande 1.2. Medverkande aktörer och deras engagemang (vem?) De inbjudna deltar, samarbetar och utbyter god praxis Alla har tydlig helhetsbild och följer gemensamma regler 1.3. Dokumentation (vad?) Årsklocka, skriftliga riktlinjer och dokumentation på nätet 1.4. Lärandemål för helheter (vad?) Lärandemål för hela UL och för del av UL utarbetade och finns på nätet 15

16 [ES] 48 Planering av undervisning Fakulteterna ska planera så att 1) Undervisningen uppfyller sitt syfte med tanke på målsättning och lärandemål för kurser, helheter och examina 2) Kopplingen mellan utbildningen och forskningsverksamheten tydliggörs för studerande redan vid studiestarten och förmedlas fortgående med varierande metoder under studietiden 3) Undervisningen vid utbildningslinjerna uppbyggs på en bred bas och möjliggör öppenhet för studerande att göra egna val 4) Öppenheten stöds genom ett utökat mång- och tvärvetenskapligt samarbete, vilket underlättar för studerande att skapa sin examensprofil. 16

17 [ES] 19 Undervisningsplanen Fakultetsrådet godkänner årligen en undervisningsplan som innehåller Utbildningar som ges Undervisning som ordnas förtecknad med kursnamn, omfattning och kurskod Obligatoriska studieprestationer ska alltid ingå i fakultetens egen undervisningsplan Kan vid behov erbjudas med olika intervall. Centret för livslångt lärande gör för varje läsår upp ett förslag till undervisningsplan för öppna universitetet Föreläggs fakulteterna för beslut. Forsknings- och utbildningsservice sköter läsårets schemaläggning Tidpunkterna för den obligatoriska grundundervisningen fördelas så jämnt som möjligt över läsåret och dess olika perioder så att kurs- och examinationskollisioner undviks så att användningen av lärar- och utrymmesresurserna optimeras. Kontaktundervisningen ska planeras så att hela veckan, i huvudsak vardagar mellan kl. 8 och 17, används effektivt. Att notera: Fakultetskansliet ger årligen information och tidtabell om hur undervisningsplanen utarbetas 17

18 Huvudkriterium b) genomförande av utbildningen Undervisningsmetoderna och inlärningsmiljöerna Examination och bedömning Stöd för lärarnas kompetens och välmående i arbetet Stöd för och uppföljning av studerandes studier Handledning av examensarbeten 18

19 God lärandemiljö: Examination och bedömning Bedömningskriterier, vad som bedöms: 7.1. Examinationsformer och uppgifter som stöder inlärning 7.2. Bedömningskriterier och bedömningsgrunder 7.3. Lärarens feedback på övningsuppgifter och tentamina Bedömningsgrunder, hur bra? Inledande > under utveckling > inarbetade 7.1. Ett mångsidigt utbud av pedagogiskt väl uppbyggda former av examination. Lärarna stöds i att planera och förverkliga examinationsuppgifter och examinationen Det finns dokumenterade rekommendationer för formulering av lärandemål och examination och bedömning. Bedömningskriterierna är tydligt uppräknade och vissa bedömningsgrunder för vitsorden finns. En stor del av kurserna har tydligt utskrivet hur viktningen inför slutvitsord uträknas. Studerande uppmuntras att ansöka om tillgodoräknande av tidigare förvärvat relevant kunnande och färdigheter Läraren ger feedback på alla övningsuppgifter och tentamina genom att dessa ges tillbaka åt studenten försedda med vissa kommentarer. Studerande medvetandegörs hur man vid behov kan begära rättelse. 19

20 God lärandemiljö: examination och bedömning Rektors beslut

21 [ES] 38 Examinationen Examinationen sker med lärandemålet som grund på svenska eller engelska Fastställs i kursbeskrivningen För kurser på annat språk än svenska I kursens lärandemål och examination ska ingå prövning av kunskaper i terminologi och centrala begrepp på svenska Om lärandemål och examination innehåller prövning av kunskaper i ett främmande språk Examinationen kan vara enbart på det främmande språket Examinationen i främmande språk sker med utgångspunkt i det aktuella språket Att notera: Ingen subjektiv rätt för studenten att skriva examinationsuppgifter på svenska 21

22 God lärandemiljö: Stöd för och uppföljning av studerandes studier Bedömningskriterier, vad som bedöms: 9.1. Introduktion i studierna 9.2. Akademiska studiefärdigheter och integration i den akademiska miljön 9.3. Rådgivning och kontakt med egenlärare och andra lärare 9.4.Årlig uppföljning Bedömningsgrunder, hur bra? Inledande > under utveckling > inarbetade 9.1. Responsen om introduktionen behandlas på lärarmöten/möte mellan personalen och tutorerna. De nya studenterna välkomnas av studenttutorer, egenlärare och alla andra inom personalen. Studieteknik och olika lärstilar diskuteras. Stödmaterial riktat till både studerande och lärare uppgörs årligen. Delaktighet i den akademiska miljön ses som centralt och det ordnas infodagar, studieresor och olika evenemang för studenter, där också lärare deltar. Ämnesföreningarnas insats är stor för att stöda gemenskap Kursen akademiska studiefärdigheter är strukturerad och erbjuder ett mångsidigt material i Moodle Studierådgivning finns tillräckligt i alla skeden av studiegången. Egenlärare och tutorer samarbetar väl. UL har en klar studierådgivningsstrategi som förverkligas systematiskt och som uppföljs årligen 9.4. UL har ett system för att följa upp studenternas framsteg under studietiden 22

23 [ES] 13 Egenlärare (EL) Med egenlärare avses en lärare som har i uppgift att 1) ge sina egenstuderande personligt stöd i att upptas i den akademiska gemenskapen 2) ge sina egenstuderande stöd i studieplaneringen 3) årligen följa upp studerandes studier via uppföljningslistor 4) i samråd med berörda lärare stöda studerande att göra en anhållan om rätt till alternativ examination under läsårets sista period. 23

24 [ES] 52 Studieplanering Studeranden har det huvudsakliga ansvaret för att studierna framskrider. Akademin och dess fakulteter främjar studieförmågan genom att erbjuda och främja Undervisning och handledning Systematiskt stöd för studiefärdigheterna En trygg studie- och lärmiljö Arbetslivsfärdigheter och övergången till arbetslivet Möjlighet till successivt stöd och studierådgivning under hela studietiden. Varje studerande ska årligen självständigt göra upp en personlig studieplan för sin utbildning. 24

25 [ES] 52 Uppföljning Egenläraren följer årligen upp studerandes studieframgång. Stöd om examens struktur, helhetskrav och behörighetsgivande utbildning ges av studiekansliet (FUS). Att notera: Uppföljningslistor fås årligen från fakultetskansliet i februari 25

26 [ES] 52 Uppföljning Studerande som av vägande skäl inte har avklarat sina studier enligt sin personliga studieplan för läsåret har möjlighet att anhålla om att avklara dem med alternativ examination under läsårets sista period. Görs i samråd med egenläraren och de berörda lärarna och inlämnas till den ämnesansvariga och i anhållan anges önskemål om Alternativ examinationsform (t.ex. e-tent, hemuppgift, muntlig tentamen), Rätt att avvika från det stipulerade antalet tentamenstillfällen eller stipulerad inlämningstid. Att notera: Blankett håller på att utarbetas. 26

27 Huvudkriterium c) uppföljning och utvärdering Bedömningskriterier, vad som bedöms: Användningen av olika typer av statistik som uppföljningsindikatorer Användningen av UL:s material: kursutvärderingar Användningen av akademigemensamt material: studieklimatundersökningen och placering på arbetsmarknaden samt användningen av nationellt material: kandidatrespons och andra utvärderingar Bedömningsgrunder, hur bra? Inledande > under utveckling > inarbetade UL har en dokumenterad arbetsgång för användning av statistiskt material, t.ex. antagning, 55 sp/år, utexaminering m.m. Materialet används vid planering av UL. UL jämför sig med motsvarande enheter nationellt och internationellt UL har ett elektroniskt system för insamling av kursutvärderingar. Resultatet från kursutvärderingarna sammanställs två gånger per år. Resultat/kurs ges åt läraren och ULA och studenterna. Under gemensamma möten två gånger per år görs förbättringsförslag för kurserna På samma möten som ovan analyseras studieklimatundersökningarna, placering på arbetsmarknaden och kandidatrespons. UL inbjuder årligen experter att berätta om enkäterna för personal och studerande. Materialet används för förbättring av kurserna. UL understryker för studenterna vikten av att kunna påverka. UL uppmanar under kandidatseminarierna alla studerande att besvara kandidatresponsen 27

28 [ES] 56 Utvecklande av utbildningen Akademin, dess fakulteter och utbildningslinjer har till uppgift att Fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina, undervisningen, examinationen, handledningen och lärmiljöerna. Ägna särskild uppmärksamhet åt undervisningens och studiernas kvalitet, arbetslivsrelevans, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen. För att utveckla, utvärdera och mäta utvecklingsarbetets effekter på utbildning och undervisning samlar akademin systematiskt in respons på fyra olika sätt: genom obligatorisk kursutvärdering, undersökningar av studieklimatet arbetslivsenkäter och kandidatrespons. Målet är att skapa en fortgående dialog mellan studerandena å ena sidan och läraren, fakulteten och akademin å andra sidan om undervisning och lärande. uppmuntra studerandena till att reflektera över sitt eget lärande och sin lärprocess. Stöda lärarna enskilt och i grupp då de utvecklar sin lärarverksamhet. Responsinsamlingen ska vara regelbunden, lätt att genomföra men ge alla berörda parter riktlinjer för förbättring av verksamheten. Processen ska dokumenteras, synliggöras och uppföljning ska göras fortlöpande. Resultatet av responsinsamlingen ska på lika villkor vara tillgängligt för dem som har besvarat frågorna som för läraren eller fakulteten. 28

29 [ES] 56 Studentrespons och fakulteterna Fakulteterna bör se till att alla kurser utvärderas regelbundet och bör fatta följande principbeslut om kursutvärderingen: 1) hur och med vilken tidtabell kurser utvärderas, 2) vilka frågor som ställs, 3) vilken skala som används, samt 4) när och hur utfallet meddelas till studerandena och lärarna. Den ämnesansvariga Ansvarar för genomförande av kursutvärderingen inom ämnet Meddelar utfallet till fakulteten. Forsknings- och utbildningsservice genomför undersökningen av studieklimatet respektive undersökning av utexaminerade på arbetsmarknaden samt koordinerar insamlingen av kandidatrespons. Resultatet rapporteras till fakulteterna. Fakulteterna behandlar årligen Ämnenas meddelanden om utfallet av kursutvärderingarna Forsknings- och utbildningsservices rapporter på basis av undersökningen av studieklimat respektive utexaminerade på arbetsmarknaden och beslutar om riktlinjer och åtgärder utgående från dem. Ämnena rapporterar till fakulteterna hur åtgärderna genomförts inom ämnet och linjen. Fakulteten offentliggör behandlingen på sin webbplats. 29

30 Uppföljningar och utvärderingar Auditering Utvärderingar Studieklimatundersökningar (SKU) Rapporter: Kandidatrespons Rapporter: Placeringen på arbetsmarknaden Rapporter: Doktoranduppföljning Arbetsklimatundersökningar 30

31 Vad säger utexaminerade om våra kurser och vår utbildning? Arbetsforum: Ett år efter examen Utexaminerade 2013, på arbetsmarknaden hösten 2014 Arbetslöshetsgraden: 6 % Arbetsmarknadssituationen: 86 % sysselsatta Arbetsmarknadsrelevans: 38 % har fast heltidsarbete 72 % har arbete vars kravnivå motsvarar eller är mer krävande än utbildningsnivån 74 % ansåg att examen gett tillräckliga förutsättningar för branschens uppgifter 57 % är nöjda med sin examen med tanke på sysselsättning Läs mera: 31

32 Andel ja-svar [SKU 2015] Vad anser de studerande? 60sp/år 100,0 % Studiernas struktur är sådan att det är möjligt att avlägga 60sp/år 90,0 % 83,9 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 63,0 % 71,0 % 74,0 % 71,0 % 68,0 % 69,0 % 77,0 % 72,0 % 76,1 % 59,5 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % ,0 % 10,0 % 0,0 % År 32

33 [SKU 2015] 60sp/år fakultetsvis Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att avlägga 60sp/år FHPT FPV FSE FNT Jag vet inte fakulteten Jag vill inte uppge fakulteten Ja Nej Kan inte bedöma 1 77,8 % 9,2 % 13,0 % 3 62,1 % 17,2 % 20,7 % 5 57,1 % 26,2 % 16,7 % 1 79,5 % 9,1 % 11,4 % 3 84,2 % 5,3 % 10,5 % 5 66,7 % 12,5 % 20,8 % 1 94,6 % 0,0 % 5,4 % 3 73,8 % 16,4 % 9,8 % 5 69,2 % 19,2 % 11,6 % 1 81,0 % 7,1 % 11,9 % 3 82,8 % 8,6 % 8,6 % 5 48,3 % 20,7 % 31,0 % 1 100,0 % 0,0 % 0,0 % 3 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1 100,0 % 0,0 % 0,0 % 3 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5 0,0 % 0,0 % 0,0 % 33

34 Kandidatrespons: Jag mår bra vid mitt universitet Nationellt medeltal 37% 44% N = 643 ÅA Totalt 44,9% 39,3% Farmaci (N=19) 42,1% 47,4% Teknisk-vetenskapliga 56,1% 36,8% Naturvetenskapliga (N= 73) 43,8% 41,1% Ekonomiska Juridiska (N=30) 44,3% 50,0% 40,0% 26,7% Av samma åsikt Delvis av samma åsikt Delvis av annan åsikt Psykologi (N=18) Sammhällsvetenskap 39,5% 77,8% 33,3% 16,7% Av annan åsikt Jag kan inte ta ställning till frågan. Pedagogiska 37,1% 50,0% Humanistiska 45,0% 38,2% Teologi (N=18) 50,0% 33,3% 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 34

35 Kandidatrespons: Undervisningsmetoder Jag är nöjd med de undervisningsmetoder som användes. N=561 Nationellt medeltal 18% 50% Totalt ÅA 25,0% 47,1% Farmaci 10,5% 68,4% Teknisk-vetenskapliga 36,0% 36,0% Naturvetenskapliga 36,1% 36,1% Av samma åsikt Ekonomiska 24,2% 53,0% Delvis av samma åsikt Juridiska Psykologi 7,1% 46,4% 46,7% 46,7% Delvis av annan åsikt Av annan åsikt Jag kan inte ta ställning till frågan. Samhällsvetenskapliga 14,1% 39,1% Pedagogiska 16,7% 50,0% Humanistiska Teologi 25,0% 33,9% 49,5% 62,5% 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 35

36 Kandidatrespons: Handledning för planering av studier Det har erbjudits tillräckligt med handledning för planeringen av studierna N=355 Nationellt medletal 20% 35% 7% ÅA 2014 ÅA Totalt Farmaci 26,0% 22,0% 10,5% 42,1% 38,0% 36,0% 5% 7% 11% förbättrats med 8 %- enheter! Teknisk-vetenskapliga Naturvetenskapliga Ekonomiska Juridiska Psykologi 28,1% 18,9% 26,5% 10,3% 28,1% 18% 33,8% 8% Av samma åsikt Delvis av samma åsikt 50,0% Delvis av annan åsikt 27,6% 14% Av annan åsikt 61,1% 27,8% Behövde inte hjälp med detta Samhällsvetenskapliga 14,3% 31,2% 10% Pedagogiska 15,6% 35,6% 5% Humanistiska 25,4% 40,8% 5% Teologi 33,3% 27,8% 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 36

37 Information Styrdokument om utbildning för personal och studerande Examensstadga (ES) Instruktion för examination och bedömning (EB) Definition på och kriterier för God lärandemiljö Direktiv för hantering av fusk och plagiat Anvisningar Blanketter för begäran om rättelse

38 Webbinarieserie hösten 2015 Under hösten 2015 hålls fem webbinarier om de nya bestämmelserna och SKU-resultatet: Ändringar i ES: mognadsprovet, språkgranskningen samt utbildningslinjeansvarigas uppgifter EB: examinationsformer, examinationsrätt, tidsgränser för examination EB: tillgodoräknande, bedömning, bedömningskriterier, bedömningsgrunder : Kriterier för god lärandemiljö : SKU2015: resultatrapport om studerandes erfarenheter av studierna och studielivet Rapport Se närmare Våren 2015 hölls fyra webbinarier om ES Se inspelningar 38

39 European Standards and Guidelines,ESG Reviderad , 39

40 European Standards and Guidelines,ESG (sid. 4) Scope and Concepts The ESG are a set of standards and guidelines for internal and external quality assurance in higher education. The ESG are not standards for quality, nor do they prescribe how the quality assurance processes are implemented, but they provide guidance, covering the areas which are vital for successful quality provision and learning environments in higher education. The ESG should be considered in a broader context that also includes qualifications frameworks, ECTS and diploma supplement that also contribute to promoting the transparency and mutual trust in higher education in the EHEA. 40

41 Frågor? Användningsförslag? Ta gärna kontakt! E-post 41