GUIDE FÖR KURS- OCH UNDERVISNINGS- PLANERING

Transkript

1 GUIDE FÖR KURS- OCH UNDERVISNINGS- PLANERING Forsknings- och utbildningsservice/lärandestöd 2015

2 Innehåll 1. De årliga undervisningsplanerna och hur de utarbetas Rutiner, former och tidsperiod för planering av utbildningslinjerna Rutiner för planering Former för planering Tidsperiod för planering Medverkande aktörer och deras engagemang Dokumentation Protokoll och mötesanteckningar Studiehandbok Undervisningsprogram Kursbeskrivningar Verktyg för dokumentation Studieplaneringsverktyget MinPlan Resursbokning STURE och kursregistret TeRes för tentamensresultat Inststure för kursplanering och uppföljning Arbetsplaner Lärandemål för helheter Studiegång och studieschema Helhetsplanering av studiegången med sp/termin Definitioner på examens olika delar Dimensionering av studierna Språkanvändning i grundutbildningen Rekommenderad studiegång och studiearrangemang Kursarrangemang Schemaläggning av kurser Praktik, studier utomlands och valfria studier Kursbeskrivning och kursers lärandemål Detaljplanering av kurser inklusive UL-riktlinjer åt läraren för hens arbetsinsats Kursbeskrivningar och kursdatabasen Lärarens arbetsinsats Kursinnehåll, lärandemål och samordning Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning Målsättningar och innehåll Lärandemål

3 Undervisnings- och arbetsformer Examinationsformer och examinationsuppgifter Allmänfärdigheter Belastningsanalys för studentens arbetsinsats Konstruktiv samordning Samarbete mellan lärare, arbete i lärarteam och lärares framförhållning Kopplingen mellan utbildningen och forskningen Rutiner för hur forskning inarbetas i UL Integration i kurser och/eller seminarier Särskilda kurser och/eller seminarier Examinas relevans i arbetslivet och livslångt lärande Rutiner för hur arbetslivsrelevans och livslångt lärande inarbetas i UL samt lärarnas arbetslivskontakter Allmän- och arbetslivsfärdigheter integrerade i kurser och/eller seminarier Arbetspraktik och/eller särskilda kurser I denna guide synliggörs följande: Tips för goda rutiner, som är uppgjord på basis av utbildningarnas självvärderingar Arbetsblad för lärare, som är praktiska arbetsverktyg för lärare Att notera, som oftast anger att det är fråga om en ändring jämfört med tidigare traditioner eller riktlinjer eller att det är ett nytt beslut Att läsa och använda, som anger att det är fråga om centrala källor Information på webben: Stödmaterial hittas på bl.a. Senaste versionen av Guiden för kurs och undervisningsplanering Guiden Kursbeskrivningar och kursdatabasen. Att skapa och revidera kurser i MinPlan Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) (också på engelska) Arbetsblad för lärare (också på engelska) Stadga och instruktioner hittas på Examensstadga (ES) Instruktion för examination och bedömning (EB) Kriterier för en god lärandemiljö Alla dessa dokument är översatta till engelska och hittas på Frågor om utveckling av och stöd för planering, genomförande och uppföljning av undervisning samt personalutbildning om detta riktas till larandestod@abo.fi. 3

4 Kurs- och undervisningsplanering Den här guiden är avsedd för personer som planerar kurser och undervisning vid Åbo Akademi. Målet med guiden är att utgå ifrån en på forskning baserad planering, som leder till tydliga och samordnade kurser och strukturer. Planering är den första delen av undervisningscirkeln. Den följs av genomförande, examination och bedömning och slutligen utvärdering och uppföljning, på basis av vilken vi utvecklar undervisningen och startar en ny kursplanering. Den här guiden ska läsas tillsammans med guiden Kursbeskrivningar och kursdatabasen. Att skapa och revidera kurser i MinPlan. Tillsammans ger de här två guiderna både en redogörelse för beslut och rutiner, en kortfattad teoretisk förankring och en grund för hur en kursbeskrivning dokumenteras steg för steg. Guiden är uppdelad i fem huvudavsnitt som följer de bedömningskriterier som finns i akademins Kriterier för en god lärandemiljö vid planeringen av utbildningen. God lärandemiljö är avsedd att användas för att utveckla och förbättra undervisning och utbildning. Bedömningsgrunderna är uppdelade i tre nivåer, d.v.s. en inledande nivå, en under utveckling varande nivå och en inarbetad nivå. Grunderna för inledande och under utveckling ingår i den högsta nivån och visar de mål vi ska sträva efter att uppnå. Åbo Akademi har genomfört en genomgripande utbildningsreform, vilken ledde till att tjugo utbildningslinjer startade sin verksamhet I slutet av planeringsskedet gjorde alla utbildningslinjer en självvärdering, som i sin tur vid sidan av kriterierna för att utse toppenheter inom utbildning utgjorde grund vid utarbetande av God lärandemiljö samt för att dokumentera god praxis. I denna guide hänvisas också till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, vilken ger bakgrund för nationell och lokal verksamhet inom universitet och högskolor. Ta gärna kontakt när det gäller planering, genomförande och utvärdering av utbildning! December 2015 Monica Nerdrum, utbildningsplanerare Forsknings och utbildningsservice/lärandestöd 4

5 1. De årliga undervisningsplanerna och hur de utarbetas Vad är en undervisningsplan? Vilka delar består den av? Vad ingår i den årliga kurs och undervisningsplaneringen? Vilka är de medverkande aktörerna? Vilka är deras respektive uppgifter? Vad ska dokumenteras av planeringsarbetet och hur? Hur formuleras lärandemål för helheter? 1.1. Rutiner, former och tidsperiod för planering av utbildningslinjerna Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Utbildningslinjeansvariga (ULA) ordnar på begäran ett gemensamt planeringsmöte för ämnesansvariga, lärare och studerande. Ämnena ordnar egna möten på begäran. Under utveckling (inledande ingår): Utbildningslinjen (UL) har ett utvecklat system ör planeringen av utbildningen. ULA sammankallar årligen ämnesansvariga, lärare och studerande till möten. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): UL har ett system planerat för en period på minst tre år framåt. Systemet innehåller minst två möten mellan ULA, ämnesansvariga, lärare och studerande: ett som start för och ett annat i slutskedet av planeringen. Vid planeringen ska utbildningslinjerna sträva efter att uppfylla mål uttryckta genom dessa bedömningsgrunder. Systematik i arbetet genom årliga planeringsmöten, dokumentation, uppföljning, information och delaktighet är naturliga element i en kvalitativ planeringsprocess Rutiner för planering En central kvalitetsrutin inom utbildning är gemensamma styrdokument. Följande dokument utgör en gemensam grund för planering vid akademin: Styrelsen har fastslagit examensstadgan [ES] och instruktion för examination och bedömning [EB] ( ) Rektor har fastslagit bedömningskriterier och bedömningsgrunder för en god lärandemiljö ( ) Rektor har fastslagit principer för schemaläggning ( ) Fakulteterna ska planera (ES 48 ) så att Undervisningen uppfyller sitt syfte med tanke på målsättning och lärandemål för kurser, helheter och examina Kopplingen mellan utbildningen och forskningsverksamheten tydliggörs för studerande redan vid studiestarten och förmedlas fortgående med varierande metoder under studietiden 5

6 Undervisningen vid utbildningslinjerna uppbyggs på en bred bas och möjliggör öppenhet för studerande att göra egna val Öppenheten stöds genom ett utökat mång och tvärvetenskapligt samarbete, vilket underlättar för studerande att skapa sin examensprofil Former för planering Fakultetsrådet godkänner årligen en undervisningsplan (ES 19 ) som innehåller Utbildningar som ges Undervisning som ordnas förtecknad med kursnamn, omfattning och kurskod Obligatoriska studieprestationer ska alltid ingå i fakultetens egen undervisningsplan o Kan vid behov erbjudas med olika intervall. Centret för livslångt lärande gör för varje läsår upp ett förslag till undervisningsplan för öppna universitetet Föreläggs fakulteterna för beslut. Att notera: Fakultetskansliet ger årligen en tidtabell och information om formerna för hur undervisningsplanen utarbetas Tidsperiod för planering Datum för årsplanering (ES 47 ): Läsåret inleds 1.8 och avslutas Undervisning ges under två terminer som vardera är indelad i två perioder. o Höstterminen börjar den 1.8 och slutar den o Vårterminen börjar den 1.1 och slutar den 31.7 Att notera: Det görs årligen ett beslut om periodindelningen. Vid tidsplaneringen bör följande faktorer uppmärksammas: Både undervisande och administrativ personal ska ha tillräckligt med tid för att utföra de olika delarna inom planeringsprocessen Beslut ska kunna fattas i olika beslutande organ i tid Studerande ska kunna erbjudas uppdaterat och relevant material genast när tiden för att göra studieplanerna för följande läsår infaller Särskilt viktigt är det att alla medverkande känner till hur deras arbetsinsats påverkar andra delar av processen. Alla bör agera inom utsatt tid, för att följande aktörer ska kunna utföra sina uppgifter. 6

7 Planeringen för följande läsår brukar inledas på senhösten med att personalen granskar innehållet i utbildningarna. Fakultetskansliets personal granskar utbildningsstrukturer och studiehelheter, medan utbildningslinjeansvariga (ULA) och ämnenas personal granskar innehållet i kurser. Vid årsskiftet brukar de första nya versionerna och nya kursförslagen vara formulerade och införandet i kursdatabasen brukar starta. Därför är det aktuellt att ordna utbildningar för personalen i dessa funktioner under hösten och vintern. Dokumentation finns i fakulteternas protokoll. För att få arbetet att löpa smidigt för alla medverkande kunde en idealtidtabell för arbetet vid akademin vara följande: Ca Möten vid fakulteterna, linjerna och ämnena för handläggarna för att de ska få instruktioner och råd om resp. fakultets specifika undervisningsplanering (ansvar fakultetskanslierna). Ca Personalutbildning gemensam för både undervisande och administrativ personal vid hela ÅA om kurs och undervisningsplanering inkl. införandet av kurser i kursdatabasen (ansvar lärandestödet vid forsknings och utbildningsservice (FUS). Ca Ny version av kurs inlämnad: lärare > examinator > handläggare > fakultetskansliet vid respektive fakultet Ca Nytt kursförslag inlämnat: lärare > examinator/handläggare > fakultetskansliet vid respektive fakultet Ca Gemensamma kurser koordinerade och tidpunkter fastställda vid respektive utbildningslinje och fakultet Ca Undervisningsprogrammet: ämne/examinator > fakultetskansliet vid respektive fakultet Ca Kursernas kodsättning klar vid fakultetskansliet vid respektive fakultet Ca Nya versioner och nya kurser godkända vid fakultetskansliet vid respektive fakultet Ca Bokningarna klara i resursbokningssystemet Ca Studiehelheterna uppdaterade för varje fakultet Ca 1.5. Anmälan till följande läsårs kurser öppnas för studerande Ca 1.5. Studerande börjar göra sina studieplaner Ca Undervisningsprogrammet skrivs ut av fakultetskansliet Att notera: Denna tidtabell är endast en idealmodell med riktgivande tidpunkter. Alla bör kontrollera med sitt fakultetskansli vilka beslut som finns. 7

8 1.2. Medverkande aktörer och deras engagemang Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: De inbjudna deltar sällan i mötena och de har ingen bild av helheten. Under utveckling (inledande ingår): Flera av de inbjudna deltar i mötet, men helhetsbilden är oklar för dem. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): De flesta inbjudna deltar och de anser det centralt att samarbeta och skapa gemensamma rutiner och att utbyta god praxis. Alla har en tydlig helhetsbild och följer de regler och gemensamma anvisningar som finns. Aktörerna och deras uppgifter inom planering: 6 Fakultetsråd o Fastställer den årliga undervisningsplanen o Fastställer examensstrukturer och lärandemål för examina och biämnen 7 Dekanus o Utser utbildningslinjeansvariga, programansvariga, ämnesansvariga, examinatorer, egenlärare och tentatorer för studieprestationer som inte hör till något läroämne 8a De utbildningslinjeansvariga o Bereder undervisningsplanen inför fakultetsrådsbehandling I samråd med ämnesansvariga, FUS och språkcentret o Verkställer fakultetsrådets beslut o Koordinerar studiegången per årskurs o Koordinerar undervisning och examination per läsår 8b De programansvariga för separat magisterprogram o Samma som ovan inom programmet 9 De ämnesansvariga o Leder ämnets undervisning och den pedagogiska utvecklingen inom ämnet o Bereder läroämnets undervisningsplan som innefattar alla obligatoriska och valbara studier som ingår i en linje genom att o Ger i uppdrag åt enskilda lärare eller en grupp att formulera en kursbeskrivning för varje kurs o Bestämmer vilken eller vilka lärare som håller respektive kurs o Sammankallar personal och studerande till överläggningar om väsentliga ärenden o Utser tentatorer och för prestationer med flera tentatorer bland dem utse en huvudsansvarig tentator 10 Examinator o Övervakar att den vetenskapliga nivån upprätthålls i ämnet o Godkänner kursbeskrivningar och kursarrangemang inom läroämnet 8

9 11 Tentator o Ansvarar för en enskild studieprestation o Huvudansvarig tentator ansvarar för en prestation med flera tentatorer Tips för goda rutiner: I början av våren sammankallas till ett kursfeedbackseminarium för personal och studerande. På seminariet presenteras föregående års kursutvärderingar samt det kommande undervisningsprogrammet. På basis av kursutvärderingarna diskuterar man de åtgärder som bör vidtas för att avhjälpa brister och hur konstruktiva förslag kunde integreras i följande läsårs undervisningsprogram. Ämnets personal gör tillsammans en årlig utvecklingsanalys (SWOT: Styrkor, svagheter, möjligheter, hot) av verksamheten. I den beaktas olika former av resurser (driftsmedel, personresurser, utrymmen, kompetenser) samt kärnverksamheten Dokumentation Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Inga skriftliga dokument. Under utveckling (inledande ingår): Skriftliga dokument som förvaras hos någon person. Man kan på begäran få dem så att man kan följa med och följa upp processen." Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): Årsklocka, skriftliga riktlinjer för planeringen och skriftlig dokumentation från mötena finns på webben. Tips för goda rutiner: Skriv och publicera en studiemanual eller en broschyr som informerar om praktiska angelägenheter, vilken publiceras och kommuniceras till både studerande och personal. Se t.ex. Handbok för lärare vid utbildningslinjen för informationsteknologi Handbok för studerande vid utbildningslinjen för informationsteknologi Webbplats: Protokoll och mötesanteckningar Fakultetens protokoll finns på webben och om riktlinjer, anvisningar m.m. behandlats i fakultetsrådet finns anvisningarna på webben. Om det finns en pedagogisk ledningsgrupp eller motsvarande vid fakulteten rekommenderas att också denna grupps protokoll eller mötesanteckningar publiceras på webben. Tips för goda rutiner: Spara mötesanteckningarna i ett mötesrum i Moodle. Alla har då tillgång till samma information snabbt och på lika grunder. Nya deltagare får tillgång till allt material och kommer snabbt in i rutinerna. 9

10 Studiehandbok Dokumentationen av den färdiga och godkända undervisningsplanen finns publicerad på akademins webbplats. Studiehandboken är det inarbetade begreppet för informationen om examina. I den beskrivs en examen och dess struktur samt de övergripande lärandemålen för hela examen inom respektive utbildningslinjer och magisterprogram. Därtill beskrivs de studiehelheter som tillsammans bildar en examen samt de kurser som i sin tur ingår i studiehelheterna. I studiehandboken ingår också en rekommenderad studiegång som förtecknar de kurser som tillsammans bildar 60 sp inom varje linje eller program. Fakultetskansliet ansvarar för informationen i studiehandboken. Bild: Studiehandboken Webbplats: Undervisningsprogram För varje läsår görs ett undervisningsprogram som beskriver de praktiska delarna av undervisningen såsom kurser, koder, tidpunkter, klockslag, lärare, platser m.m. I samband med undervisningsprogrammet finns också läsårets tentamensdagar och betygutskrivningsdagar. Fakultetskansliet ansvarar för informationen i undervisningsprogrammet. Uppgifterna publiceras senast 1.8 (ES 21 ). Webbplats: 10

11 Bild: Undervisningsprogrammet Kursbeskrivningar Följande innehåll finns bl.a. i kursbeskrivningen på akademins webbplats: Kurs, ort, anordnande enhet och ämne, termin/period, tidpunkt och plats, målgrupp, distanskurs, läskurs Förhandsanmälan i MinPlan eller till det öppna universitetet Målsättningar och innehåll, lärandemål, allmänfärdigheter, examinationsformer Arbetsformer och arbetsmängd för studerande Kursansvarig, ämnesansvarig Förkunskaper, tentamensrätt Litteratur, material Bild: Kursutbudet hittas i en numerisk lista på webben. Sökning med ctr+f. 11

12 Uppgifterna publiceras senast 1.8 (ES 21 ). Webbplats: Verktyg för dokumentation Vid akademin används olika verktyg för att hantera och dokumentera information inom kursoch undervisningsplanering. Verktygen kommunicerar med varandra för att göra informationen tydlig, korrekt och tillgänglig för alla användare. Bild: Verktyg för information och dokumentation samt hur verktygen kommunicerar sinsemellan Studieplaneringsverktyget MinPlan MinPlan innehåller funktioner både för både personal och studerande. Kursdatabasen är den centrala delen av MinPlan för kursplanering. MinPlan är också ett verktyg för studerande att göra elektroniska studieplaner i samt att anmäla sig till kurser och examination. Individuella studieplaner för alla studerande infördes vid alla universitet i Finland på basis av resultatavtalen mellan universiteten och UKM (2006). För att använda MinPlan bör man ha ett fungerande användarkonto vid akademin. Därefter tilldelas man de roller man behöver. 12

13 Webbplats för verktyget: Verktygsbalken till vänster på webben eller Webbplats för manualer: Resursbokning Bokning av ordinarie undervisningstider sköts oftast av fakultetskansliets personal. När en kurs är bokad korrekt, genom att ange kurskod, syns bokningsinformationen i MinPlan. Detta innebär att tid och plats uppdateras i realtid i MinPlan och bokningen syns genast i den studerandes läsordning. Webbplats: Verktygsbalken till vänster på webben > Flera verktyg > Resursbokning STURE och kursregistret För registrering av studerande och studieprestationer använder akademin studieregistret STURE, som hämtar kurser ur kursdatabasen och i sin tur kommunicerar avklarade studieprestationer till MinPlan. För undervisningsplaneringen är den viktigaste delen i STURE dess kursregister. Man kan utföra olika sökningar t.ex. utgående från fakultet, ämne eller kod. Det är endast personalen inom forsknings och utbildningsservice som har tillgång till STURE och man kan be att få kurslistor utskrivna på t.ex. nuvarande och tidigare kurser TeRes för tentamensresultat Tentamensresultat och andra studieprestationer rapporteras av den undervisande personalen till fakultetskansliet med hjälp av webbapplikationen TeRes. Uppgifter om kurser och studerande anmälda till kurser och tentamina hämtas ur MinPlan. Fakultetskanslierna registrerar prestationerna i Sture. Användningen av TeRes kräver rättigheter som varje lärare får genom att kontakta fakultetskansliet. Webbplats: Verktygsbalken till vänster på webben > Flera verktyg > TeRes 13

14 Inststure för kursplanering och uppföljning Inststure är den undervisande personalens vy till Sture. Via Inststure kan man se på studerandes person och studieuppgifter samt studieprestationer. Planering innebär också att tidigare års verksamhet uppföljs och utvärderas. Ett verktyg för uppföljning av undervisningen är de olika rapporter man kan få ur Inststure. Vid planering är det bra att följa upp antalet avklarade prestationer och studiepoäng samt avlagda examina. Webbplats för blankett att anhålla om läsrätt i Inststure: Arbetsplaner För att Åbo Akademi skall uppnå de mål som uppställts för verksamheten bör de befintliga resurserna användas på ett ändamålsenligt sätt. Utgångspunkten för lärarnas arbetsplaner är de mål som uppställts för ämnet och för resultatenheten. Målsättningarna och de ekonomiska ramarna finns fastställda i verksamhetsplanen. Lärarnas och forskarnas arbetsuppgifter definieras och fastställs i arbetsbeskrivningar och i arbetsplaner, som varje år fastställs inför ett nytt läsår. Undervisnings och forskningspersonalens arbetsuppgifter kan i huvudsak bestå av undervisnings eller forskningsuppgifter men avsikten är att alla inom denna kategori både forskar och undervisar. Vid uppgörande av arbetsplanen bör undervisningens innehåll beaktas och speciellt den tid som förberedelse av nya kurser förutsätter. Arbetsplanerna behandlas och justeras vid behov i samband med regelbundna utvecklingssamtal. En välgjord arbetsplan fungerar också som hjälpmedel vid bedömningen av de personliga prestationerna vid fastställande av lön. Vid planeringen av institutionernas undervisningsprogram har arbetsplanerna en avgörande betydelse. Det är därför viktigt att planerna uppgörs i samråd med andra lärare inom ämnesområdet och samordnas av ämnesansvariga inom respektive ämne. Webbplats: 14

15 1.5. Lärandemål för helheter Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Lärandemål finns inte för helheter. Under utveckling (inledande ingår): Lärandemål för UL finns och de synliggörs på webben. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): Lärandemål för hela UL och för delar av UL finns utarbetade och de synliggörs på webben. Enligt den nya examensstadga som godkändes ska lärandemål anges för examina (ES 21 ). Planeringen vid linjerna och ämnena ska utmynna i en skriftlig undervisningsplan med kursbeskrivningar för varje kurs, där varje kurs följer samma struktur. Det finns både ett mikrooch ett makroplan för planeringen där Summan av kursers lärandemål ska bilda studiehelhetens lärandemål Summan av studiehelheters lärandemål ska bilda examens lärandemål Det här är i linje med de europeiska riktlinjerna enligt vilka utbildningarna är utformade med övergripande utbildningsmål, som är i linje med lärosätets strategi, och explicita lärandemål (ESG s. 12). Som exempel kan nämnas att fakulteten för humaniora, psykologi och teologi har gemensamma lärandemål för examina: Bild: Lärandemål för kandidatexamen vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi Webbplats: (läst ) 15

16 Också fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi har fastslagna lärandemål för ekonomiutbildningen. 2. Studiegång och studieschema Vilka definitioner finns det för olika delar av en examen? Vad är en rekommenderad studiegång? Finns det gemensamma riktlinjer? Hur görs schemaläggning? Hur beräknar jag arbetsmängden för en studerande för en kurs? Hur kan examen planeras så att arbets och/eller språkpraktik finns med? 2.1. Helhetsplanering av studiegången med sp/termin Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Studiegången är uppbyggd i en rekommenderad studiegång för ett år åt gången. Den omfattar ca 60 sp per läsår. Under utveckling (inledande ingår): Studiegången är uppbyggd i en rekommenderad studiegång för ett år åt gången. Den omfattar ca 30 sp per termin, ca 60 sp per läsår. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): Definition/strategi för hur UL ser på utbildning och undervisning finns som grund för gemensamma riktlinjer. Studiegången är uppbyggd i en rekommenderad studiegång för hela studietiden utgående från den målsatta studietiden. Den omfattar 30 sp per termin, 60 sp per läsår. Progressionen mellan nivåerna är tydlig. Bestämmelser om målen för examina, omfattningen av de studier som krävs för examina och de målsatta studietiderna för heltidsstuderande finns i universitetslagen (UniL 40 ) och i förordning om universitetsexamina (794/2004) Definitioner på examens olika delar Examensbeskrivning (ES 21 ): Publiceras på akademins webbplats (studiehandboken) Utbildningens namn, omfång och nivå i utbildningens struktur Uppdelning i delar: o Obligatoriska studieprestationer Sådana som krävs för examen Ingen av dem kan väljas bort. o Valbara studieprestationerna Finns ett fastslaget utbud av prestationer, av vilka vissa alternativ väljs o Valfria studieprestationer Alla högskoleprestationer kan väljas Studiehelhet o Flera studieprestationer med ett sammanfattande lärandemål. 16

17 Att notera: Examinas benämningar, linjer, program, områden och huvudämnen finns i ES bilaga Dimensionering av studierna Grunden för dimensioneringen av studierna är studiepoäng (ES 18 ) timmar = ett läsårs studier = 60 studiepoäng. 27 timmar (à 60 min.) = 1 studiepoäng. Denna uträkning är baserad på det europeiska meritöverföringssystemet ECTS (European Credit Transfer System). Alla studieår är lika långa. En studieprestation är resultatet av en godkänd formell prövning av inhämtade kunskaper och färdigheter med någon av akademins examinationsformer (EB 17 ). Studieprestationerna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. Studerandes totala arbetsbörda uträknas utgående från arbets och undervisningsformerna (ES 20 ) Arbetsblad 3 för lärare: Arbetsformer och beräkning av arbetsmängd för studerande Webbplats: Prestationernas omfång (ES 18 ) anges i studiepoäng som heltal minsta prestation inom grundutbildningen är 5 sp alla prestationer ska vara delbara med 5 Undantag kan göras vid externt samarbete och för studentaktiviteter enligt vad som fastställs i undervisningsplanen. En godkänd prestation registreras i studieprestationsregistret. En studieprestation kan bestå av flera delprestationer: Examineras separat, men registreras inte i studieprestationsregistret Bör anges hur de olika delarna examineras och bedöms Ska av lärarna dokumenteras i en lärplattform. o För att garantera studerandenas rättsskydd och så att studerande kan kontrollera sina delprestationer Att notera: Kurser med flera inlämningsuppgifter, presentationer eller aktiviteter bör dokumenteras i Moodle. Webbplats för manual och beställning av Moodle botten: 17

18 Språkanvändning i grundutbildningen Akademins undervisnings och examensspråk är svenska. Akademin värnar om att svenska språket i Finland bevaras och utvecklas som vetenskapsspråk samt samhälls och kulturbärande språk. (ES 38 ) Undervisningen för lägre och högre högskoleexamen ges huvudsakligen på svenska. Undervisning kan ges på engelska o Inom en utbildningslinje 0 15 sp o Inom ett magisterprogram 0 25 sp o Fastställs i undervisningsplanen Utöver dessa kan studieprestationer innehålla o lärandemål med terminologiövningar på främmande språk Undervisning ges på finska och främmande språk i respektive språkämne och språkcentrets kurser Att notera 1: Fakultetsrådet godkänner undervisningsplanen och kan i förväg besluta om principer för vilken typ av undervisning som är meningsfull att ges på engelska med tanke på olika målgrupper t.ex. utländska gäststuderande eller inhemska studenters uppövande av engelska m.m. Att notera 2: Beroende på typ av examensstruktur kan kurser på engelska finnas i t.ex. huvudämnet, gemensamma obligatoriska studier m.m. Att notera 3: Studier avklarade på främmande språk utomlands och utanför akademin kan som förut godkännas inom examen Examinationen sker med lärandemålet som grund på svenska eller engelska och den fastställs i kursbeskrivningen. För kurser på annat språk än svenska o I kursens lärandemål och examination ska ingå prövning av kunskaper i terminologi och centrala begrepp på svenska o Om lärandemål och examination innehåller prövning av kunskaper i ett främmande språk kan examinationen kan vara enbart på det främmande språket Examinationen i främmande språk sker med utgångspunkt i det aktuella språket. Att notera: Ingen subjektiv rätt för studenten att skriva examinationsuppgifter på svenska. 18

19 Sammanfattning av språkanvändningen inom grundutbildningen: Undervisnings och examinationsspråket redovisas i ES bilaga 3 enligt följande gruppindelning: o Inhemska och nordiska examensstuderande o Utländska examensstuderande o Inhemska gäststuderande o Utländska gäststuderande För studerande inom separata magisterprogram redovisas språket i ES bilaga 2 Undantag från reglerna kan beviljas av rektor o Bör finnas vägande skäl som förutsätter att undervisningen ges på engelska, t.ex. samarbete med enheter utanför akademin Att notera: Ingen enhet har mera rätt att automatiskt ge alla fördjupade studier på engelska Rekommenderad studiegång och studiearrangemang Fakulteterna ordnar (ES 49 ) undervisningen och handledningen [och examinationen] så att Studerandena kan bedriva sina studier effektivt och ändamålsenligt Heltidsstuderande kan avlägga examina inom den föreskrivna målsatta tiden för examina. Det finns en tydligt strukturerad rekommenderad studiegång o För varje år för hela examen. o Utgående från den målsatta studietiden I regel 30 sp per termin och totalt 60 sp per läsår. De enheter som ordnar (ES 49 ) undervisning ska Främja lärande, studieförmåga, jämställdhet, likabehandling och livslångt lärande genom att o Studiearrangemangen för den ordinarie undervisningen och examinationen i mån av möjlighet utformas så att studerandenas olika utgångslägen, livssituationer och behov beaktas o Vid examination beakta att en del av studerandena utför förtroendeuppdrag vid akademin. Tips för goda rutiner: Linjen har utökat antalet kurser som kan avläggas på distans med olika former av nätstöd. I arbetsplanerna har avsatts tid för lärarna att utbilda sig, planera och genomföra distansundervisning. Studerande uppmuntras att starta och arbeta i studiecirklar för att stöda självstudierna. 19

20 Kursarrangemang Kursanmälan är obligatorisk för alla kurser. För att ordna en kurs krävs ett minimiantal deltagare som framgår av kursbeskrivningen. Om minimiantalet inte uppnås ska alternativ undervisning och examination ordnas, t.ex. en läskurs med examination. (ES 50 ) Att notera: Kom ihåg att infoga kursanmälan i kursbeskrivningen i MinPlan. Tillträdet till kurser kan begränsas av hänsyn till utrymmets storlek, behov av specialutrustning, säkerhetskrav och lärarkapacitet. Vid begränsning följs följande prioriteringsordning (ES 50 ): Studeranden har förkunskaper enligt kursbeskrivningen Kursen är obligatorisk enligt studerandens studierätt för det pågående läsåret Studeranden har gjort korrekt kursanmälan i tid Övriga kriterier som framgår av kursbeskrivningen, t.ex. om första kursträffen är en obligatorisk del av examinationen. Vid val av lärmiljöer samt undervisnings och examinationsformer ska kursdeltagande och kurstillgänglighet underlättas för studerande genom att flexibla studiearrangemang erbjuds, såsom nätbaserade kurser, bandade föreläsningar, kursmaterial på nätet, alternativ studietakt, elektronisk tentamen, fortlöpande examination eller motsvarande. (ES 50 ) Att notera: Kontakta lärandestödet för att vid behov få hjälp vid utvecklandet av kursarrangemang, e post larandestod@abo.fi 2.2. Schemaläggning av kurser Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Inom den rekommenderade studiegången granskas en liten del av studierna så att kollisioner undviks. Under utveckling (inledande ingår): Inom den rekommenderade studiegången granskas en del av studierna så att kollisioner undviks. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): Inom den rekommenderade studiegången är olika typer av undervisning och examination schemalagda så att kollisioner undviks. Fakultetskansliets personal inom forsknings och utbildningsservice sköter läsårets schemaläggning (ES 19 och rektorns beslut ) så att: Tidpunkterna för den obligatoriska grundundervisningen fördelas o så jämnt som möjligt över läsåret och dess olika perioder o så att kurs och examinationskollisioner undviks o så att användningen av lärar och utrymmesresurserna optimeras. 20

21 Grundläggande principer: o Effektivt studieår o Effektiv användning av terminerna både höst och vår o Utbud 60 sp/läsår jämnt fördelat över terminerna o Fyra perioder under ett läsår Tidpunkter och klockslag: o Hela studieveckan används effektivt från måndag fredag o Kontaktundervisningen ska planeras så att hela veckan, i huvudsak vardagar mellan kl. 8 och 17, används effektivt. o Undervisning kl , med huvudsakliga pass Kl , , , o Pedagogiska studier för ämneslärare: ht to o Språkundervisningen anpassas enligt fakulteterna o Undantag: lärarutbildningspraktik vid Övningsskolan Tips för goda rutiner: Skapa en rekommenderad studiegång där även självstudiekurser är inplanerade i schemat Praktik, studier utomlands och valfria studier Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Praktik, studier utomlands och valfria studier är inte nämnda i den rekommenderade studiegången. Under utveckling (inledande ingår): Arbets och/eller språkpraktik rekommenderas, men är inte inplanerade i studiegången. Valfria studier nämns inte. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): I studiegången har inplanerats arbets och/eller språkpraktik inom landet eller utomlands. Dessutom finns valfria studier. Visad studentaktivitet i form av förtroendeuppdrag vid akademin examineras enligt vad som framgår av undervisningsplanen (ES 51 ). Examinas relevans i arbetslivet ska stödas genom kontakt med arbetslivet. Relevant arbetspraktik som har förvärvats enligt en av fakulteten eller någon av dess ämnen godkänd plan och som har genomförts tillfredsställande, examineras enligt vad som framgår av undervisningsplanen. (ES 51 ) Fakulteterna ska erbjuda studerandena möjlighet att Inom ramen för studietiden för lägre och högre högskoleexamen bedriva studier och praktik utomlands. 21

22 o Studierna planeras så att de kan tillgodoräknas helt i examina Internationell erfarenhet som har förvärvats enligt en av fakulteten eller något av dess ämnen godkänd plan och som har genomförts tillfredsställande, ger studeranden, utöver de studiepoäng som följer av det akademiska arbetet, 5 studiepoäng för den tilläggserfarenhet som minst en termins vistelse utomlands ger och examineras enligt vad som framgår av undervisningsplanen. (ES 51 ) Dessa bestämmelser är helt i linje med de europeiska riktlinjerna för utformning av utbildning som anger att utbildningarna innehåller välstrukturerade praktiktillfällen, där så är lämpligt (ESG s. 12). Att notera: Examinationen av dessa allmänfärdigheter handhas vid den egna fakulteten, vilket innebär att ett ämne eller en fakultet ska ansvara för att skapa en kurs eller studieprestation samt för examinationen. 3. Kursbeskrivning och kursers lärandemål Hur planerar vi innehållet i vår undervisning? Hur definieras lärandemål vid akademin? Hur planerar vi för att undervisningscirkelns delar ska stöda lärande och lärprocessen för olika studerande? Vilken betydelse har en kursbeskrivning? Vad betyder det att en kursbeskrivning är samordnad? 3.1. Detaljplanering av kurser inklusive UL riktlinjer åt läraren för hens arbetsinsats Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Inga gemensamma anvisningar finns för utarbetande av kursbeskrivningar. Inga UL riktlinjer för lärarens arbetsinsats utöver de ÅAgemensamma. Under utveckling (inledande ingår): Vissa gemensamma anvisningar finns för utarbetande av kursbeskrivningar. Inga UL riktlinjer för lärarens arbetsinsats utöver de ÅA gemensamma. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): Kursbeskrivningarna är utarbetade enligt gemensamma anvisningar. UL specifika riktlinjer för lärarens arbetsinsats i tillägg till de ÅA gemensamma. 22

23 Kursbeskrivningar och kursdatabasen Kursbeskrivningarna vid akademin utarbetas enligt en viss form och dokumenteras i en gemensam kursdatabas. Kursbeskrivningen är ett arbets och styrredskap för personalen och studerande. I den redovisas för studieprestationens innehåll och hur den ska genomföras (ES 21 ). Färdigheter, kunnande och krav blir synliggjorda. Kursbeskrivningen marknadsför också innehållet i utbildningarna för arbetsgivare och potentiella sökande. Varje kurs ska ha en kursbeskrivning och det unika för varje kurs är dess kod i studieprestationsregistret Sture. Det lättaste sättet att definiera och identifiera en kurs är via dess kod. Arbetet med att skapa en kursbeskrivning för en ny kurs eller ny kursversion görs på olika sätt. Arbetsblad 1 för lärare: Kursbeskrivning och kursplanering: Skapa eller revidera en samordnad kursbeskrivning. Att läsa och använda: Kursbeskrivningar och kursdatabasen: Att skapa och revidera kurser i MinPlan för införandet av färdigplanerade kurser i kursdatabasen. Webbplats: 23

24 Ett gemensamt verktyg som kursdatabasen ger en referensram för terminologi och dokumentation. Ytterligare en fördel är att struktureringen av material är given och sålunda underlättar skapandet av kursbeskrivningar. Samtidigt stöds också målsättningarna för Bolognaprocessen i Europa, eftersom jämförbarhet och transparens ökar genom tydliga beskrivningar. Dokumentationen i kursbeskrivningen utgör juridisk grund för en studieprestation och garanterar att informationen är tillgänglig och lika för alla. Beskrivningarna finns sparade i ett elektroniskt arkiv i kursdatabasen. Kurserna för det följande läsåret publiceras i kursdatabasen och på akademins webbplats senast Lärarens arbetsinsats Lärarens arbetsinsats nedskrivs i arbetsplanerna. Det finns separata anvisningar för uppgörande av dem och i dem ingår beräkningsgrunder för lärarens arbetsinsats. För nätkurser finns särskilda riktlinjer för arbetsmängden. Webbplatser: och Kursinnehåll, lärandemål och samordning Bedömningsgrunder enligt akademins tredelade skala är följande: Inledande: Kursbeskrivningarna innehåller kortfattade uppgifter på de flesta punkter. Lärandemålen är i flera fall otydligt formulerade och samordningen är i de flesta fall inte granskad. Under utveckling (inledande ingår): Kursbeskrivningarna innehåller kortfattade uppgifter på vissa och mera detaljerade på andra punkter. Lärandemålen är kortfattade och inte alltid så tydliga. För vissa kursbeskrivningar har använts stödmaterial för kontroll av samordning. Inarbetade (inledande och under utveckling ingår): Kursbeskrivningarna innehåller detaljerade och tydliga uppgifter på alla punkter. Lärandemålen är genomtänkta, tydligt formulerade och lätta att bedöma. Kontroll har gjorts att kursbeskrivningarna är samordnade. Studentcentrerad undervisning har fokus på vad studenten ska kunna efter avslutad och godkänd kurs. De förväntade studieresultaten beskrivs i form av lärandemål, vilka synliggör för studenterna vad som krävs och förväntas av dem. Lärarcentrerad undervisning har fokus på vad läraren ska ge. Ämnet redogör för detta i målsättningar och innehållsbeskrivningar. Kursinnehåll och lärandemål samordnas så att undervisning och examination stöder lärandemålen och lärandet. 24

25 Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning Bild: Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det euroepiska området för högre utbildning, s. 12 Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det euroepiska området för högre utbildning lägger stor vikt vid studentcentrerat lärande. I standarden betonas studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna och vid bedömning. I riktlinjerna förtydligas detta ytterligare: Studentcentrerat lärande och undervisning spelar en viktig roll när det gäller att stimulera studenternas motivation, självreflektion och engagemang i lärandeprocesserna. Detta förutsätter ett noga beaktande av hur utbildningarna utformas, hur de genomförs och hur måluppfyllelsen bedöms. För att bedöma om riktlinjerna för studentcentrerat lärande och undervisning följs finns detaljerade punkter antecknade (ESG, s. 13): Vid genomförande av studentcentrerat lärande och undervisning: respekteras och beaktas studenternas olikheter och behov, och flexibla studievägar möjliggörs beaktas och används olika sätt att tillhandahålla utbildning på, när så är lämpligt används en variation av pedagogiska metoder på ett flexibelt sätt utvärderas och justeras regelbundet dels sätten att ge utbildningen på, dels de olika pedagogiska metoderna uppmuntras självständighet hos studenten, samtidigt som lämplig vägledning och stöd från läraren säkerställs uppmuntras ömsesidig respekt i relationen mellan student och lärare finns lämpliga rutiner för att hantera klagomål från studenter Målsättningar och innehåll Målsättningar och innehåll ger ämnets eller lärarens syn på vad som ska behandlas. Det finns många sätt att formulera målsättningarna och ämnena följer ofta egna traditioner. En startpunkt kan vara att ställa sig följande frågor ur ämnets synvinkel: Vad är syftet med kursen? Varför hålls kursen? Av vilka delar är kursen uppbyggd? Vad vill jag förmedla ur ämnets synvinkel? Hur förhåller sig kursen till övriga kurser inom en helhet? Finns det en viss ordningsföljd? 25

26 Vid själva formuleringen kan t.ex. följande metoder användas: Gör en förteckning på begrepp, teorier, metoder och forskningsinriktningar som ska behandlas Gör en förteckning på kärnstoffet och innehållet, t.ex. Kursen ger grundläggande kunskap i ämnet X:s lärdomshistoria. Forskningsinriktningar som behandlas är... Beskriv innehållet utifrån en större helhet, t.ex: Detta är den första kursen inom... Berätta om varför detta specifika innehåll har valts just i denna kurs, gärna i relation till målsättningen för hela utbildningen, en viss nivå eller helhet Berätta om hur den sakkunskap som behandlas bygger på tidigare studier och/eller på forskning som utförs vid akademin och ämnet Beskriv hur de allmänfärdigheter som uppövas relateras till målsättningen för hela utbildningen eller en viss nivå Berätta om kursen ger yrkesmässig beredskap eller speciella arbetslivsfärdigheter inom något område eller mera allmänt Lärandemål Lärandemål ska anges i varje kursbeskrivning (ES 21 ) Beskriver kärninnehållet Tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation Beskriver vad studerande förväntas kunna, utföra eller förhålla sig till Fungerar som skriftliga bedömningskriterier för det lägsta godkända vitsordet. Alla lärandemål bör vara uppfyllda för godkänd prestation. Lärandemål ska också anges för examina (se kap. 1.5). Lärandemålen har en dubbel karaktär genom att lärandemålen är preciseringar av vad en studerande ska lära sig och hur väl de förväntas lära sig det. Därtill blir lärandemålen normer och kriterier när vi bedömer läranderesultaten (Pettersen 2008:289). Ett välformulerat lärandemål innehåller följande punkter: Inled med frasen: Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna... Ett aktivt verb o Redogöra, analysera, konstruera, värdera... (kunskapsmål) o Endast ett aktivt verb Ett eller flera ord som bestämmer innehållet, beskriver fenomen och sammanhang o... jämföra teorier (innehåll) om x (fenomen) i globalt perspektiv (sammanhang) (kunskapsmål) Ett eller flera ord som anger kvaliteten o Självständigt, utförligt, översiktligt (färdighetsmål) 26

27 Ett eller flera ord som används för att visa att lärande uppnåtts o... ta ställning till om fenomenet x eller y lämpar sig för z (attitydmål, eller mål för att mäta förhållningssätt eller värderingar) Skriv tydliga lärandemål: Enkla meningar o Gärna flera meningar än långa krångliga Summan av kursers lärandemål = helhetens lärandemål Lärandemålen ska kunna mätas och bedömas Skriv realistiska lärandemål: Kursens tidtabell, studerandes arbetsbelastning och antal timmar för kursen bör uppskattas realistiskt o Kan lärandemålen uppnås inom den tid och med de resurser som finns? Relatera lärandemålen till examinationsuppgifterna o Hur mäter vi och hur vet vi att studerandena har uppnått lärandemålen? o Undvik verb som utåt uppvisar osynlig verksamhet, d.v.s. bekanta sig med, förstå, begripa, veta, få insikter i..., eftersom de i regel inte går att mäta Tips för goda rutiner: Presentera lärandemålen i början av varje kurs. Både lärarna och studerandena har nytta av lärandemålen. Lärandemålen stöder och hjälper läraren att: Utforma kurser eftersom lärandemålen är kärnan i kursen Välja lämpliga läraraktiviteter, undervisnings och examinationsformer samt bedömningskriterier Förklara och förtydliga för studerande vad som förväntas av dem Lärandemålen stöder studerande att: Målinrikta sitt lärande och lära sig effektivare Välja studieteknik och styra tidsanvändningen Få en helhetsbild av studierna och beskriva sitt kunnande Upprätthålla en god studiemotivation För att kunna använda begreppet lärandemål behöver vi ett eller flera redskap för att klassificera dem. Kärnstoffet i en kurs är det som alla deltagare på kursen förväntas kunna och något som är nödvändigt för att fortsätta studierna på de följande kurserna. Lärandemålet uppgörs för en miniminivå. Alla lärandemål måste vara godkända, vilket 27

28 säkerställer att en studerande uppnår den minimikunskap som är grund för deltagande i följande kurser. Arbetsblad 4 för lärare: Granskning av lärandemål i förhållande till målområden och målnivåer. Webbplats: Efter det att kärnstoffet i en kurs är identifierat behövs en modell för att presentera och klassificera kärnstoffet. En känd modell är Blooms taxonomi, där en första klassificering görs utgående från tre målområden kunskaper, färdigheter och attityder. (Pettersen 2008:275) Samma klassificering används i europeiska sammanhang för att klassificera examina. Blooms taxonomi följer en modell med sex målnivåer, där en lägre nivå av lärande beskrivs till vänster och en högre till höger. Att läsa och använda: Blooms taxonomi för kunskapsmål. Webbplats: 28

29 Undervisnings och arbetsformer Vid akademin finns följande undervisnings och arbetsformer (ES 20 ): föreläsning o Föreläsningar kan inte ingå som obligatorisk prestation för studerande (ES 53 ) gruppundervisning/ seminarium (aktiverande undervisning) laborationer/fältarbete/ övningar (praktisk undervisning) självstudier (litteraturläsning/ materialsökning/förberedelse för tentamen eller annan examination/skriftliga uppgifter/övrigt självständigt arbete som syftar till att fördjupa och tillägna sig innehållet) tentamen praktik övrigt. Undervisningen i form av föreläsningar är offentlig (53 ). Följande undervisning är inte offentlig och allmänheten har inte tillträde till undervisning, som ordnas av andra enheter än fakulteterna och ämnena inom dem, ordnas i laboratorier eller andra för speciella behov utrustade utrymmen eller utanför akademin, eller som är övningar eller övningslektioner i övningsskolan (laborationer, fältarbete, övningar), o förutsätter att deltagarna förbereder sitt deltagande i undervisningen, eller som kan jämställas med handledning (gruppundervisning, seminarier), eller i undervisningsplanen eller genom dekanus beslut av särskilda skäl har undantagits offentlighet. Då man väljer undervisningsformer eller andra aktiviteter ska man komma ihåg att kunnande uppövas på många sätt: Lärande sker på med olika lärstilar och därför uppskattas variation i undervisningen Välj de former som lämpar sig bäst utifrån gruppens nivå, storlek och sammansättning Fundera på lämpliga metoder för start och avslutning Variation kan åstadkommas t.ex. som flerformsundervisning med föreläsningar, grupparbeten och nätbaserad undervisning i lämpliga proportioner Välj aktiviteter som uppövar allmänfärdigheter vid sidan av ämneskunnande Examinationsformer och examinationsuppgifter Examinationsformer synliggör hur formell prövning sker. Examinationen har en omfattning som tar hänsyn till den studieprestation som examineras. Examinationsformerna och deras omfattning ska alltid finnas i kursbeskrivningarna, vilka ingår i undervisningsplanerna. Examinationen kan vara uppbyggd av flera delar och med olika examinationsformer för att på bästa sätt kunna pröva om lärandemålen har uppfyllts. (EB 17 ) 29

30 Vid akademin finns följande examinationsformer (EB 17 ): 1) Skriftlig uppgift: avhandling för lägre eller högre högskoleexamen, mognadsprov, uppsats, övningsuppgift, rapport, portfölj, inlärningsdagbok, hemtentamen eller annan skriftlig studieprestation som lämnas in. 2) Muntlig uppgift: föredrag, presentation, muntlig tentamen/förhör eller annan muntlig studieprestation 3) Skriftlig tentamen: ordnas i ett reserverat utrymme, varav a. Kurstentamen: ordnas under/i slutet av en kurs och läraren ger vid kursstarten information om kurstentamen b. Allmän tentamen: erbjuds samtidigt för flera olika kurser och är fyra timmar lång c. Elektronisk tentamen (e tent): ordnas i ett specialinrett utrymme, där tidpunkt kan väljas individuellt inom vissa ramar. d. Flexibel tentamen (flextent) för studerande med specialbehov: ordnas i ett reserverat utrymme som garanterar studeranden ostördhet, längre tidsgränser eller som vid behov utrustas med dator eller annan specialutrustning 4) Obligatorisk aktivitet av studerande: närvaro obligatorisk eftersom prövning av kunskaper och färdigheter sker fortlöpande under varje tillfälle, t.ex. gruppundervisning, seminarium, laborationer, fältarbete, övningar 5) Tillgodoräknande: process för prövning av sådana kunskaper och färdigheter som studerande förvärvat inom studier eller på annat sätt, antingen före eller efter antagning till nuvarande studier och som studerande önskar använda för avläggande av examen vid akademin 6) Alternativ examination: ifall vägande skäl föreligger kan den studerande ansöka om att få avvika från de i kursbeskrivningen fastställda examinationsformerna eller tidpunkterna. Ansökan görs i samråd med egenläraren och de berörda lärarna och inlämnas till examinator. I anhållan anges önskemål om alternativ examinationsform, rätt att avvika från det stipulerade antalet tentamenstillfällen eller stipulerad inlämningstid. (ES 52) Gäller för: a. Studerande som inte har avklarat hela eller delar av sina studieprestationer enligt sin personliga studieplan för läsåret och som önskar avklara dem under läsårets sista period b. Studerande som önskar avklara studieprestationer utanför läsårets perioder. 7) Komplettering av partiellt godkänd examination: studerande som deltagit i tentamen eller inlämnat en uppgift inom korrekt tidsgräns, men inte blivit godkänd i sin helhet eller som missat en obligatorisk aktivitet, kan av tentator ges möjlighet att komplettera examinationen inom en ny tidsgräns. Kompletteringen ska gälla lika för den aktuella examinationsuppgiftens alla partiellt godkända studerande, vara kopplad till lärandemålen och stå i proportion till den arbetsinsats för studerande som gällde för den ursprungliga uppgiften. 8) Höjning av vitsord av redan godkänd examination: studerande som blivit godkänd i examination, men som strävar efter ett högre vitsord kan delta i förnyad examination förutsatt att det a. för en skriftlig tentamen finns kvar någon av de minst tre möjligheterna 30