Säkerhetsledning (SMS) vid Såtenäs flygplats

Sidan 1 / 43 Säkerhetsledning (SMS) vid Såtenäs flygplats 1. Tillämpning... 5 1.1. Allmänt... 5 2. Säkerhetsledning på Såtenäs flygplats... 6 2.1. Ansvar... 6 2.2. Prioritering... 6 2.2.1. Förbättringsområden... 6 2.3. Flygplatsens flygsäkerhetskultur... 6 2.3.1. Flygplatsens flygsäkerhetskultur ska kännetecknas av... 7 2.4. Förutsättningar för att uppnå en hög flygsäkerhetskultur... 7 2.5. Flygplatsens organisation för säkerhetsledning... 8 2.6. Funktionsansvar inom flygplatsdriften... 8 2.6.1. Delegering... 8 2.6.2. Dokumentation... 9 2.6.3. Funktioner och arbetsuppgifter med säkerhetspåverkan... 9 3. Flygplatsens kritiska processer... 9 3.1. Kritiska procedurer (RML-V-1C 1.36.2)... 9 4. Fokusområden och säkerhetsmål...10 4.1. Fokusområden Såtenäs Flygplats... 10 4.1.1. Flygsäk Centrala fokusområden (långsiktig tidsperiod)... 10 4.2. FM flygplatsgemensamma fokusområden 2016-2020... 10 4.3. Flygplatsernas nedbrutna fokusområden till delområde... 10 4.3.1. Fokus område 1: Säkerställa flygplatsprocesserna i ny organisation... 11 4.3.2. Fokus område 2: Samordna säkerhetsarbetet inom FM flygplatser... 11 4.3.3. Fokus område 3: Minska intrång på flygplatsområdet... 11 4.3.4. Fokus område 4:Minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten... 11

Sidan 2 / 43 4.3.5. Fokus område 5: Införa HF... 12 4.3.6. Fokus område: Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system... 12 4.3.7. Flygplatsens lokala säkerhetsmål 2016... 12 4.4. Handlingsplan för lokala säkerhetsmål 2016-2020... 12 4.4.1. Mätbara mål för lokala säkerhetsmål 2016... 12 4.4.2. Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen 2016... 13 4.4.3. Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen 2017... 13 4.5. Verktyg för att identifiera nya lokala mål och uppföljning av fokusområden... 14 4.5.1. Avvikelsehantering... 14 4.5.2. Orsaksidentifiering (MTO verktyg)... 14 4.5.3. Egenkontroll... 15 4.5.4. Internkontroll... 16 4.5.5. Central statistik från myndigheterna... 16 4.5.6. Internrevision... 16 4.5.7. Lokala analyser... 16 4.6. Säkerhetsnyckeltal och mål... 16 4.6.1. Klassificering vid Runway/Taxiway Incursion (RWI/TWY)... 16 4.6.2. FOD... 19 4.6.3. Vilt och fågel händelser... 21 5. Mötesstruktur...21 5.1. Ledningsmöte flygplats... 22 5.2. Samordningsmöte MF... 22 5.3. Flygplatsgruppens driftmöte... 23 5.4. Flygsäkerhetsgrupp flygplats... 23 5.5. Flygsäkerhetsmöte... 24 5.6. Informationsmöte flygplatsdrift... 24 5.7. Emergency training group (ETG)... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Avvikelsehantering...24

Sidan 3 / 43 6.1. Allmänt... 24 6.2. Rapportering/Måluppföljning... 25 6.3. Uppföljning av verksamhetstillståndet (certifikat/driftttillstånd)... 25 6.4. Avvikelserapportering... 25 6.4.1. Ansvar... 26 6.4.2. Införande av temporära restriktioner... 26 6.4.3. Typer av avvikelserapporter... 26 6.4.4. DA- flygplats... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.4.5. Flöde avvikelserapportering... 27 6.4.6. Klassificering av avvikelse... 27 6.4.7. Sekretess... 27 6.5. Rutin för hantering av avvikande luftfartsprodukter... 27 6.6. Flygsäkerhetsmeddelande... 28 6.7. Driftstörningar och fältskador... 28 6.8. Åtgärder i samband med haveri... 29 6.9. Direktanmälan... 29 6.10. Korrigerande och förebyggande åtgärder... 29 7. Nödlägesberedskap och agerande vid nödlägen...30 7.1. Haveri eller annan olycka inom flygplatsområdet.... 31 7.2. Strömavbrott... 31 7.3. Strömförsörjning över tid... 31 8. Informationsspridning...31 8.1. Spridning av säkerhetsrelaterad information... 31 8.2. Säkerställande av informationsspridning... 32 8.2.1. Internet... 32 8.2.2. Emilia... 32 8.2.3. Email... 32 8.2.4. Flygplatsmeddelande (AI)... 32

Sidan 4 / 43 8.2.5. Garnisonsorder eller garnisonsdirektiv... 32 9. Rutiner...33 9.1. Rutin som endast berör egen verksamhet... 33 9.2. Rutin som påverkar andra aktörer... 33 10. Process för förändringar av lokala bestämmelser...34 10.1. Allmänt... 34 10.2. Process... 34 10.2.1. Initiering... 34 10.2.2. Förstudie... 34 10.2.3. Genomförande... 34 10.2.4. Avslutning... 34 11. Luftfartsskydd...34 12. Kompetens och resurser...35 12.1. Lokala tilläggsutbildningar... 35 13. Systemsäkerhetsanalys...35 13.1. Allmänt... 35 14. Säkerhetsbevisning...36 14.1. Tillträdeskontroll... 36 14.2. Allmänt... 37 14.3. Säkerhetsplan... 37 14.4. Kravkvittenslista... 37 14.5. Riskkällelista... 37 14.6. Övrig relevant dokumentation... 37 14.7. Genomförande... 37 14.7.1. Allmänt... 37 14.7.2. Vägledning vid bedömning av olika nivåer... 38 14.7.3. Nivåer... 39

Sidan 5 / 43 14.7.4. Nivå 1... 39 14.7.5. Nivå 2... 40 14.7.6. Nivå 3... 40 15. Revision...41 15.1. Säkring av externa och interna leverantörer... 41 15.2. Frekvens av externa och interna revisioner... 42 15.3. Revisionsplan för flygplatsen... 42 15.3.1. Kvartal 1... 42 15.3.2. Kvartal 2... 42 15.3.3. Kvartal 3... 42 15.3.4. Kvartal 4... 43 1. Tillämpning SMS (Safety Management System) är en del av verksamhetshandboken och ska tillämpas på Såtenäs flygplats. Flygsäkerheten skall alltid prioriteras i verksamheten vid Såtenäs flygplats. Detta innebär att säkerheten och säkerhetsarbetet har företrädesrätt mot all annan verksamhet. Vid planering och genomförande av flygsäkerhetsrelaterade verksamheter skall säkerhetsförebyggande åtgärder vidtas enligt TSFS 2010:122. Innan nya system sätts i drift, förändringar i existerande system införs eller system ersätts eller avvecklas ska en säkerhetsbevisning genomföras och redovisas skriftligen i god tid för flygplatsledningen. 1.1. Allmänt En flygplats, dess system och delsystem ska utformas och drivas så att kombinationen av sannolikheten för feltillstånd som kan inträffa, och allvarlighetsgraden i de konsekvenser som feltillståndet kan leda till, resulterar i en acceptabel risknivå för de luftfartyg som använder flygplatsen Flygsäkerhetsarbete tar sin utgångspunkt på att identifiera och reducera risker för att säkerställa en acceptabel säkerhetsnivå. Om det inte går att uppnå en acceptabel risknivå, kan en lägre risknivå accepteras under förutsättning att åtgärder har vidtagits

Sidan 6 / 43 för att minska sannolikheten och/eller konsekvenserna enligt As Low As Reasonably Practicable (ALARP-principen) 2. Säkerhetsledning på Såtenäs flygplats 2.1. Ansvar Ansvarig för innehåll, revidering samt efterlevnad av säkerhetsledningssystemet är Flygplatschefen. Utsedd flygsäkerhetskoordinator förvaltar system för säkerhetsledning och är ansvarig för utformning, utveckling och revidering av flygplatsens säkerhetsledningssystem och flygsäkerhetsplan. Uppdatering av säkerhetsledningsdokumentet ska ske varje år. 2.2. Prioritering Flygplatsen strävar att alltid ligga steget före så att riskerna minimeras enligt ALARPprincipen. Det ska i samtliga beslut på alla nivåer i organisationen säkerställas att säkerheten omhändertas, vid verksamhet som påverkar flygplatsområdet Det förebyggande flygsäkerhetsarbetet karakteriseras av: Identifiering av trender och problemområden Systematiska riskbedömningar Aktiviteterna omfattar analyser, planering, genomförande, uppföljning och korrigerande åtgärder. 2.2.1. Förbättringsområden Ständiga förbättringar uppnås genom att: Förbättringsplaner och mål årligen revideras Revisioner av verksamheten Regelbundna analyser av avvikelser Korrigerande och förebyggande åtgärder Eftersträva stor delaktighet i förbättringsarbetet av alla inom flygplatsverksamheten. 2.3. Flygplatsens flygsäkerhetskultur På Såtenäs flygplats har flygsäkerheten högsta prioritet. Vi ska därför ständigt sträva efter att vår flygplats ska vara en trygg och säker plats för våra flygoperatörer, besökare, medarbetare, och passagerare. Ett proaktivt flygsäkerhetsarbete med hög säkerhetskultur hos ledning och medarbetare bidrar till att Såtenäs flygplats minimerar risken för incidenter.

Sidan 7 / 43 2.3.1. Flygplatsens flygsäkerhetskultur ska kännetecknas av Ledningens engagemang i flygsäkerhetsfrågor. Kontinuerlig reflektion över arbetets utförande genom analys och återkoppling. Hög grad av eget ansvar hos medarbetarna. Vår verksamhet ska präglas av respekt och öppenhet i en icke-klandrande och icke- straffande atmosfär Flygplatsens personal skall aktivt medverka i förbättringsarbetet, genom kompetens, professionalism och riskanalyser i arbetet samt hög riskmedvetenhet i arbetet och god lag- och kamratanda. Metoder och rutiner skall finnas, vilka gör att avvikelser, brister och förbättringsförslag blir snabbt omhändertagna med korrektiva åtgärder och omsatta till utveckling av flygplatsens verksamhet. Åtgärder för att minimera miljöpåverkan och främja och utveckla en god arbetsmiljö skall alltid eftersträvas. Instruktioner, procedurer är kända för befattningshavare och personal som omfattas av VHB. Åtgärder för utveckling av personalens kompetens, professionalism och kapacitet skall prioriteras. Hög kvalité, arbetsglädje, motivation och öppenhet skall prägla personalen inom flygplatsen 2.4. Förutsättningar för att uppnå en hög flygsäkerhetskultur Lärande: en vilja och kompetens att lära från insamlad information och en beredskap att implementera förändringar och förbättringar Rapporterande: skapa ett arbetsklimat där personalen känner sig trygg och beredd att rapportera felhandlingar, brister och andra tillkortakommanden Rättvis: balanserar ansvar och lärande, förändrar sättet vi tänker kring ansvar så att det blir kompatibelt med lärande Flexibel: anpassar sig säkert och effektivt mot plötsliga externa och/eller interna förändringar och kravbilder

Sidan 8 / 43 2.5. Flygplatsens organisation för säkerhetsledning Befattning Namn Ansvar/uppgift/befogenhet Flygplatschef Henrik Wiklund Enl verksamhetshandboken Flygsäkerhetskoordinator Helene Kjellström Enl verksamhetshandboken Operativ chef Ulf Ragnarsson Enl verksamhetshandboken Flygsäkerhetskoordinator Clas-Göran Malm Enl verksamhetshandboken Tekniskt Ansvarig Roger Evertsson Enl verksamhetshandboken CO ATS Såtenäs Marie Larsson Enl verksamhetshandboken 2.6. Funktionsansvar inom flygplatsdriften Befattning Namn Uppgift Kompetenskrav Lokal C SIS Anders Johansson SIS flygplats Enl COM TA/SIS Roger Evertsson Tekniskt ansvarig SIS Enl COM C Flygplatsräddning Janos Plavsic Flygplatsräddningstjänst Enl verksamhetshandbok C Fälthållning Fredrik Andersson Fälthållningstjänst Enl verksamhetshandbok C 14 FBK /OA Ulf Ragnarsson Operativt ansvarig Enl verksamhetshandbok CO ATS Såtenäs Marie Larsson Flygtrafikledning Enl verksamhetshandbok FMLOG Sven-Inge Handfast Drivmedelstjänst BVKF Enligt MSB 2.6.1. Delegering Följande befattningar skall ha en skriftlig delegering. Delegering av uppgifter och mandat återfinns i Ubilaga_3.2.2.4_Delegering_ansvar_och _befogenheter Flygplatschef (CMF) från CF7 Flygsäkerhetskoordinator (FSK) från flygplatschef Flygsäkerhetsofficer flygplats (FSO-MF) från flygplatschef CO ATS från flygplatschef Operativt ansvarig (OA) från flygplatschef Lokal C SIS från flygplatschef Tekniskt ansvarig (TA) från flygplatschef C Flygplatsräddningstjänst från flygplatschef C Fälthållningstjänst från flygplatschef På respektive delegering ska det minst framgå Uppgift Ansvar

Sidan 9 / 43 Återdelegering 2.6.2. Dokumentation Delegeringarna skall registreras på Såtenäs Garnison expedition, som upprättad i två ex. varav, 1 ex till den som mottagit delegationen. 1 ex registreras på Flygplatschefen SÅT. 2.6.3. Funktioner och arbetsuppgifter med säkerhetspåverkan (TSFS 2010:122) Befattning Namn Uppgift Kompetenskrav C Flygplatsräddning Janos Plavsic Flygplatsräddningstjänst Enl verksamhetshandbok C Fälthållning Fredrik Andersson Fälthållningstjänst Enl verksamhetshandbok CO ATS Såtenäs Marie Larsson Flygtrafikledning Enl verksamhetshandbok TA/SIS Roger Evertsson Tekniskt ansvarig SIS Enl verksamhetshandbok FMLOG Sven-Inge Handfast Drivmedelstjänst BVKF Enligt MSB 3. Flygplatsens kritiska processer Flygplatsens kritiska processer är de funktioner (system) som måste vara i drift för att flygplatsen skall kunna klassas som öppen. ATS/Flygtrafikledning Fälthållning Flygplatsräddning SIS-tropp (kan medges som beredskap/jour) Ovanstående funktioner ställer flygplatsen ett särskilt krav på. Dessa skall ha tydligt upprättade rutinbeskrivningar, identifiera sina kritiska delprocesser och procedurer. 3.1. Kritiska procedurer (RML-V-1C 1.36.2) Flygplatsens kritiska procedurer är de procedurer som finns för att hålla samman flera processer och på så sätt erhålla en flygplatsdrift enligt gällande certifikat och drifttillstånd. Procedurerna syftar till hög driftsäkerhet, flygsäkerhet samt säkerställa att gällande regelverk efterlevs. I dessa processer bedöms nedan angivna procedurer vara kritiska, varför de skall beaktas speciellt och följas upp genom egna internkontroller.

Sidan 10 / 43 Följande kritiska procedurer har identifierats på Såtenäs flygplats: Informationsspridning o Flygsäkerhetsmeddelande o NOTAM o Flygplatsinformation via order och meddelande Funktioners rapportering o Rapport om begränsningar o Avvikelser (DA MF, PRIO, DA ANS, DA SIS, Banskaderapport, MFL) Rättningstjänst och spridning av lokala manualer inom flygplatsen. Upprättande och uppdatering av lokala manualer för flygplatsen Infrastrukturella åtgärder (arbeten på fältet och dess närhet) Besök av nationella/internationella luftfartyg Fågel- viltförekomst och dess prevention. 4. Fokusområden och säkerhetsmål 4.1. Fokusområden Såtenäs Flygplats 4.1.1. Flygsäk Centrala fokusområden (långsiktig tidsperiod) Omogna system och förmågor, RWI, TWI Kvalitetsbrister i dokumentation och processer Fågel- och vilt Resursplanering Nytt avvikelsesystem Human Factor HF 4.2. FM flygplatsgemensamma fokusområden 2016-2020 1 Under 2016 säkerställa flygplatsprocesserna i ny organisation 2) Samordna införandet av nytt avvikelsesystem inom FM flygplatser 3) Inom 3 år minska intrång på flygplatsområdet (RWY/TWY incursion) 4) Inom 5 år minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten 5) Inom 5 år implementera HF i all utbildning 6) Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system 4.3. Flygplatsernas nedbrutna fokusområden till delområde Syftet med delområden inom varje fokusområde är fokusera på de områden som för tillfället behöver särskild uppmärksamhet, områdena baseras på det FM gemensamma flygsäkerhetsarbete som funktionsleds av C Flygsäk/PROD FLYG så att den uppnådda flygsäkerheten ständigt övervakas och utvärderas och utvecklas gentemot de satta målen

Sidan 11 / 43 4.3.1. Fokus område 1: Säkerställa flygplatsprocesserna i ny organisation Huvud Del område i AVV PRIO område/rubrik 1. Org NY i DA- AvvikelsePRIO 2. Brister lokaler och anläggning 3. Organisations brist 4. Kompetensbrist 5. Övrigt 4.3.2. Fokus område 2: Samordna säkerhetsarbetet inom FM flygplatser Huvud område/rubrik i DA- 2. Samordna införandet av nytt avvikelsesystem inom FM flygplatser Del område i AVV PRIO 1. Avsteg från VHB som bedöms utgöra flygsäkerhetspåverkan eller avsteg från regelverk. 2. Avsaknad av beskrivning eller styrning 3. Erfarenhets överföring 4. Övrigt 4.3.3. Fokus område 3: Minska intrång på flygplatsområdet Huvud område/rubrik 3. Otillåten närvaro i DApå airside Del område i AVV PRIO 1. RWI, Runway incursion 2. RWE, Runway excursion 3. TWI, Taxiway incursion 4. TWE, Taxiway excursion 5. API, Apron incursion 6. APE, Apron excursion 7. Övrigt 4.3.4. Fokus område 4:Minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten Huvud Del område i AVV PRIO område/rubrik 4. Vilt/Fågel i DA- 1. Större klövvilt 2. Små vilt 3. Fågelkollision 4. Förhindra bobyggande 4. Övrigt

Sidan 12 / 43 4.3.5. Fokus område 5: Införa HF Huvud Del område i AVV PRIO område/rubrik 5. HF i DA- 1. Övrigt 4.3.6. Fokus område: Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system Huvud område/rubrik i Del område i AVV PRIO DA-MF: 6. Omogna system 1. Tekniska system 2. Nya system RAKEL, I-ATC, etc 3. Anläggningar 4. Fordon 5. Personlig utrustning 6. Övrigt 4.3.7. Flygplatsens lokala säkerhetsmål 2016 a) Utveckla flygplatsens säkerhetskultur HF b) Öka rapporteringsvilligheten genom nytt avvikelsehanteringssystem PRIO c) Mötesformer och erfarenhetsöverföring Org Ny d) Minska vilt och fågelpåverkan på flygsäkerheten fågel- och vilt e) Minska intrång på bana. taxi och rullbana 4.4. Handlingsplan för lokala säkerhetsmål 2016-2020 4.4.1. Mätbara mål för lokala säkerhetsmål 2016 Genomföra kontroll och uppdatering av ledning och VHB. Delta i arbete med central FSK arbetsgrupp. 4.4.1.1. Kvartal 1 Genomföra två (2) interna kontroller enligt revisionsplan för flygplatsen 15.3.1 Utveckla safety foldern. Uppdatera alla lokala utbildare. Fortsätta påbörjad arbetsgrupp med Intrång på bana och inarbeta föreslagna Åtgärder i VHB. Vidareutveckla lokal flygplatssäkerhetsgrupp enligt krav ställda i TSFS 2012:90 7. Utbilda driftpersonal i nytt avvikelsehanteringssystem PRIO

Sidan 13 / 43 Stödja övergången till lokal FAL 4.4.1.2. Kvartal 2 Genomföra två (2) interna kontroller enligt revisionsplan för flygplatsen 15.3.2 Stödja enheternas lokala utbildare i utbildningen av egen personal i att vistas inom airside. Fortsätta arbetet med arbetsgruppen Intrång på bana och inarbeta föreslagna åtgärder i VHB. Vidareutveckla fågeljakten (F7 JVF) i syfte att minska svartfågelförekomsten vid TSFE luftfartyg på platta 6 och övriga färdområden. Stödja arrendatorn i arbetet att förnya biotopen. Stötta funktionerna i nya systemet avvikelsehantering. Starta upp utvärderingen i det nya systemet. 4.4.1.3. Kvartal 3 Genomföra två (2) interna kontroller enligt revisionsplan för flygplatsen 15.3.3 Ta fram flygplatsens underlag för nya centrala fokusområden, mätbara mål och delmål. Genomföra flygplatsgemensamt storforummöte. 4.4.1.4. Kvartal 4 Genomföra tre (3) interna kontroller enligt revisionsplan för flygplatsen 15.3.4 Utarbeta flygplatsens lokala fokusområden utifrån de centrala målen 2017 Sprida och utbilda på de lokala fokusområdena 2017 4.4.2. Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen 2016 Utbilda funktionerna på nya avvikelsehanteringssystemet. Genomföra interna revisioner med inriktning på VHB samt funktionsvisa DHB. Öka kunskapen och rapporteringsviljan till avvikelsehanteringssystemet. Öka tillgängligheten till flygplatsens regelverk för flygplatsens externa leverantörer 4.4.3. Handlingsplan för lokala säkerhetsmål för flygplatsen 2017 Genomföra 2 flygsäkerhetsmöten i storforum i syfte att sprida erfarenhet inom och mellan de olika funktionerna verksamheterna på flygplatserna.

Sidan 14 / 43 Delta i arbete med central FSK arbetsgrupp Genomföra interna revisioner med inriktning på VHB och DHB samt funktionsvisa DHB. Vidareutveckla avvikelsesystemet inom FM flygplatser Minska intrång på flygplatsområdet RWI/TWI Minska fågel- och vilt påverkan på flygsäkerheten Fortsätta implementera HF i all utbildning Minska antalet driftstörningar orsakade av tekniska system 4.5. Verktyg för att identifiera nya lokala mål och uppföljning av fokusområden Det åligger Flygplatschef, FSK och FSO-MF i samverkan med operativt ansvarig arbeta fram årliga flygsäkerhetsmål som sedan delas in i korta och långsiktiga handlingsplaner. Verktyg för arbeta fram förslag är; Avvikelserapporteringssystemet Orsaksidentifiering Egenkontroll (verksamhetsuppföljning) Central statistik från andra flygplatser Interna revisioner. Internkontroller 4.5.1. Avvikelsehantering Avvikelsehanteringssystemet PRIO syftar till att identifiera orsakerna till avvikelser inom respektive fokusområde, som måste omhändertas och inarbetas i en lokal handlingsplan. Avvikelserapporterna analyseras och sorteras på fokusområde och delområde och orsak, FSO-MF/FSK svarar för rapportera säkerhetsläget enligt respektive mötesforms agenda. Vid flygplatsgruppens möte ska respektive funktionsansvarig avrapportera beslutade, vidtagna åtgärder så att ärendena kan avslutas. 4.5.2. Orsaksidentifiering (MTO verktyg) Orsakidentifiering syftar till skapa ett analysunderlag för det förebyggande arbetet med att förbättra flygsäkerheten. De omedelbara analyserna som FSO/FSK gör kring orsak vid en driftstörning, syftar till att med egen statistik kunna se trender inom respektive fokusområde. I uppföljningsdokumentationen så kategoriseras händelserna enligt flygplatsens lokala fokusområden och säkerhetsmål för att säkerställa att åtgärder vidtas då nyckeltalen

Sidan 15 / 43 tangeras eller överskrids, vidare så delas händelsen in enligt Människan Tekniken Organisationen (MTO) i syfte att identifiera nya fokusområden så att proaktiva åtgärder vidtas. 4.5.2.1. Människa bristande säkerhetskultur ingen förståelse/kunskap för HF påverkan vid tillbud och olyckor individens förmåga att hantera många uppgifter stress sociala orsaker 4.5.2.2. Teknik. mekaniska fel el-fel digitala fel bristande underhåll felaktiga rutiner/instruktioner 4.5.2.3. Organisation säkerhetskultur otydlig ledning saknar utbildning organisationsminnestress sociala orsaker för många uppgifter/roller 4.5.3. Egenkontroll Genom egenkontrollerna så identifieras avvikelser/observationer som avviker från fastställda regler och rutiner. Avvikelserna/observationerna omhändertas senare i handlingsplanen för kommande verksamhet, handlingsplanen omfattar både kortsiktiga och långsiktiga mål. Flygplatschefen genomför uppföljningsverksamhet och kontroller enligt VHB rubrik 6.4 vid Såtenäs flygplats samt hos de funktioner som listas i VHB rubrik 4.1.2 och 4.1.3, för att säkerställa att gällande föreskrifter följs. Detta genomförs med hjälp av Ubilaga 3.2.2.5 Checklista. Flygplatschefen har skyldighet att informera L CF och FLYGI vid identifierade flygsäkerhetsproblem och innehar mandat att utfärda nyttjandeförbud om fastställda krav ej kan uppfyllas.

Sidan 16 / 43 4.5.4. Internkontroll 4.5.5. Central statistik från myndigheterna Nyckeltal och statistik kopplat mot de civila centrala fokusområdena hämtas bl.a. från transportstyrelsens hemsida. Statistik för Försvarsmaktens fokusområden hämtas inhämtas från FM Flygsäk. 4.5.6. Internrevision Genom Internrevisoner som leds av F7 CQ och centrala revisoner som leds av FlygI, skapas avvikelser och observationer som omhändertas via Avvikelse PRIO och särskild handlingsplan i samråd med myndigheterna och F 7 CQ. 4.5.7. Lokala analyser Syftar till att se begynnande flygsäkerhetstendenser och identifiera förbättringsområden för flygplatsens säkerhetsarbete med de lokala fokusområdena. 4.6. Säkerhetsnyckeltal och mål Under den kommande perioden 2016-2020 så är ett av fokusområdena att försöka utveckla underlagen för lokala nyckeltal. Syftet med nyckeltal är flygplatschefens sätt att sätta nivån på flygplatssäkerhetsarbetet på flygplatsen, då nyckeltalet överskrids ska flygsäkerhetsorganisationen omedelbart utreda orsaken genom exempelvis internkontroll som leds av FSK. Med syfte att få fram en handlingsplan för att förhindra att det inträffar igen, initialt kan även ett överskridande av nyckeltal innebära begränsningar i verksamheten. 4.6.1. Klassificering vid Runway/Taxiway Incursion (RWI/TWY) I enlighet med rekommendationer i European Action Plan for the Prevention of Runway Incursions arbetar vi kontinuerligt för att minska antalet Runway Incursion händelser. Vi arbetar med två huvudspår där det ena skall leda till att förbättra det statistiska underlaget och det andra ska förbättra möjligheterna att upptäcka och förebygga Runway Incursion genom metoder eller tekniska lösningar. Det statistiska underlaget struktureras genom att rapporter klassificeras. Genom klassificeringen får flygplatsen en snabb analys som kan peka på problemområden t.ex. Hot Spots. Statistiken utvärderas och analyseras av flygplatsens flygsäkerhetsforum och presenteras på flygsäkerhetsgruppens möten RST (Rescue Satety Team).

Sidan 17 / 43 Klassificering vid RWY/TWY Incursion Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D (Katastrof, Mycket Allvarlig Händelse) Händelse på rullbana/taxibana, där extraordinära åtgärder måste vidtas för att undvika kollision eller som slutar i kollision Allvarlig Händelse, Mindre Allvarlig Händelse) Händelse på rullbana/taxibana, med stor risk för kollision Händelse på rullbana/taxibana, med tillräcklig separation för att undvika kollision utan större åtgärder Händelse på rullbana/taxibana, med obefintlig risk för kollision Kategori A-B innebär dels att luftfartygets besättning behövt agera enligt riskvärderingsmatrisens konsekvensexempel dels att händelsen inneburit oriktig närvaro av luftfartyg, fordon eller personer på det skyddade området som är avsedd för start, landning och taxning av luftfartyg. Kategori C innebär att luftfartygets besättning inte behövt agera enligt riskvärderingsmatrisens konsekvensexempel, men att händelsen inneburit oriktig närvaro av luftfartyg, fordon eller personer på det skyddade området som är avsedd för start, landning och taxning av luftfartyg Kategori D att händelsen inneburit oriktig närvaro av luftfartyg, fordon eller personer på det skyddade området som är avsedd för start, landning och taxning av luftfartyg. 4.6.1.1. Runway Incursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Allvarligt tillbud A-B 0 0 0 0 0 0 Tillbud C 1 1 1 1 1 1 Övrig driftstörning D 2 2 2 2 2 2

Sidan 18 / 43 4.6.1.2. Runway Excursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Allvarligt tillbud A-B 0 1 0 0 0 0 Tillbud C 0 2 0 0 0 0 Övrig driftstörning D 0 2 0 0 0 0 4.6.1.3. Taxiway Incursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Allvarligt tillbud A-B 0 0 0 0 0 0 Tillbud C 1 1 1 1 1 1 Övrig driftstörning D 1 1 1 1 1 1 4.6.1.4. Taxiway Excursion NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Allvarligt tillbud A-B 0 1 0 0 0 0 Tillbud C 0 2 0 0 0 0 Övrig driftstörning D 0 2 0 0 0 0

Sidan 19 / 43 4.6.2. FOD Under 2016 genomför Såtenäs flygplats en kampanj parallellt övriga flygplatser i FM med syfte att få tillgång till bättre statistik över antal FOD inom färd- och manöverområdet. Kampanjen genomförs 3 perioder Q2-Q4 Grunden för FOD är alla föremål som inte ska eller förväntas upptäckas inom färd- o manöverområdet. FOD är det inte om vi känner till att en viss verksamhet kommer att orsaka FOD inom bansystemet och vi har en rutin som innebär särskild kontroll med anledning av verksamheten. Ur ett flygsäkerhetsperspektiv så har FOD fyra olika farlighetsnivåer A-till D farlighetsnivåerna beskrivs här nedan. Föremål R- Mindre föremål på RWY Nivå 1 cm -10 cm Kan vara stenar, Is-bitar, A skruvmejslar, radioapparater, verktyg, plåtar. Kan orsaka Anses kunna skada flygplansmotorer allvarligt, eller ge däckskador som om kan innebära avåkning och i värsta fall haveri i samband med starten eller landningen. Större föremål på RWY 10-50 cm Radioapparater, verktyg, Is-block som släppt från fordon, etc. Papper, snus och annat liknande skräp Mindre föremål på TWY (1-10 cm) Kan vara stenar, skruvmejslar, radioapparater, verktyg, plåtar. Mindre stenar på RWY (0,5-1 cm), grus, sand, lera jord etc. Mindre stenar/föremål på TWY/Klg yta 0,5-10 cm A B B C D Anses kunna skada flygplanet allvarligt, och ge skador på landställ, som kan innebära avåkning och i värsta fall haveri i samband med starten eller landningen. Är i sig inte direkt flygsäkerhetspåverkande, men den ger en antydan om vilken säkerhetskultur som råder inom verksamheten, som i sig kan vara väldigt säkerhetspåverkande och Anses i förlängningen kunna skada flygplansmotorer den största säkerhetsrisken. allvarligt, eller ge däckskader som om de inte upptäcks kan innebära avåkning och i värsta fall haveri i samband med starten eller landningen. Anses kunna skada flygplanens motorer, behöver inte innebära haveri, utan mer en ökad kostnad på grund av högre servicekostnader Anses kunna skada flygplanens motorer, behöver inte innebära haveri, utan mer en ökad kostnad på grund av högre servicekostnader

Sidan 20 / 43 4.6.2.1. RWY NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 A-Risk 0 0 0 0 0 0 C-Risk 25 25 25 25 25 25 4.6.2.2. TWY NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL (under 2016 genomför flygplatsen en FOD kampanj för att få ett bättre underlag för nyckeltal) Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 B-risk 10 10 10 10 10 10 D-risk 25 25 25 25 25 25 4.6.2.3. APRON NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL (under 2016 genomför flygplatsen en FOD kampanj för att få ett bättre underlag för nyckeltal) Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 B-risk 5 5 5 5 5 5 D-risk 10 10 10 10 10 10

Sidan 21 / 43 4.6.2.4. FOD ORSAKER NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL Verksamhetsår 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Luftfartyg 10% 10% 10% 10% 10% 10% Fordon 50% 50% 50% 50% 50% 50% Byggverksamhet 20% 20% 20% 20% 20% 20% Övrigt 20% 20% 20% 20% 20% 20% 4.6.3. Vilt och fågel händelser NYCKELTAL (MAX ANTAL) UTFALL MÅL 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Antal viltkollisioner som orsakat ATB 0 0 0 0 0 0 Antal viltkollisioner som orsakat TB el VL 1 1 1 1 1 1 Antal tillfällen då Fälthållning utför viltavvisning. 5 5 5 5 5 5 Antal fågelkollisioner som orsakat ATB 1 1 1 1 1 1 Antal fågelkollisioner som orsakat TB el VL 10 10 10 10 10 10 Antal tillfällen då Fälthållning utför fågelskrämsel. 600 600 600 600 600 600 5. Mötesstruktur För att tillvarata kunders och flygplatsens interna önskemål och uppfattningar i flygsäkerhetsrelaterade frågor drivs inom flygplatsen en övergripande mötesserie, som genom strukturen säkrar att flygplatsledningen alltid blir informerad vid ny-, till eller ombyggnad av flygplatsens anläggningar, samt i övriga frågor aktuella inom flygsäkerheten.

Sidan 22 / 43 Vid mötesformer som berör Såtenäs flygplats ska punkten flygplatssäkerhet finnas med på dagordningen. Följande möten skall genomföras på flygplatsen. Ledningsmöte flygplats Samordningsmöte MF Flygplatsgruppens driftmöte Flygplatssäkerhetsgrupp Flygsäkerhetsmöte Informationsmöte flygplatsdrift 5.1. Ledningsmöte flygplats Omfattning: Säkerställa verksamhet och flygplatssäkerhet genom att tidigt fånga upp händelser tillbud och trender, samt säkerställa kontinuiteten i flygplatsdriften på kort och lång sikt. Ansvarig: CMF Deltagare: CMF, FORTV, CO ATS, OA, FSK, C SIS Frekvens: Var 8 vecka, genomförs normalt efter driftmötet, så att frågor från driftmöte kan hanteras utan dröjsmål. Dokumentation Mötet skall protokollföras och läggas ut på Emilia- portalen. Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail i PDF-format 5.2. Samordningsmöte MF Omfattning: Syfte med samordningsmöte är att samordna flygverksamheten vid Såtenäs flottiljflygplats. I detta ingår att: Fånga upp och åtgärda flottiljgemensamma flygsäkerhetsärenden Samordna och prioritera flygverksamheten med hänsyn till flygplatsens kapacitet och miljöbelastning Samordna och prioritera nyttjandet av gemensamma produktionsresurser Samordna kort- och långsiktig planering Skapa ett forum för informationsutbyte mellan huvudaktörerna med ansvar inom flygverksamheten vid F 7. Ansvarig: CMF

Sidan 23 / 43 Deltagare: CMF SÅT, OA SÅT C HOB SÅT, CO ATS, HL VHT och FlygE, företrädare för Veteranflygverksamheten vid F7 från april-sept. Frekvens: Var 14:dag. Dokumentation Mötet skall protokollföras och läggas ut på Emiliaportalen. Delgivning av mötesprotokoll Protokollet skickas via mail till mötesdeltagarna samt L CF 39/60/Vetflyg, C 1.Utbdiv, C 2.Utbdiv. Protokoll finns på F7 på: I:\Central\Ledning_Flygsäkerhetsledning\Protokoll samordningsmöten. 5.3. Flygplatsgruppens driftmöte Omfattning: Leda flygplatsdriften med 4-8 veckors framförhållning. Analysera flygsäkerhetspåverkande faktorer i ett tidigt skede. Faktorer som skall belysas är kommande verksamhet, intressekonflikter, utbildning, avvikelser, revisioner samt systemförändringar (personal, mtrl, utrustning, metodik, uppgifter etc). Ansvarig: CMF Deltagare: OA, FSO-MF, C Fält, C Rä; C SbTo, FortV, CO ATS, TA, Miljö, Fast Frekvens: Var 4:e vecka. Dokumentation Mötet skall protokollföras och läggas ut på Emiliaportalen. Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail i samband med kallelse och direkt efter genomfört möte. 5.4. Flygplatssäkerhetsgrupp Omfattning: Flygsäkerhetsgruppen skall säkerställa att flygplatsen innehar rätt nivå på flygplatssäkerhet genom att tidigt fånga upp händelser, tillbud och trender samt att rapporterade avvikelser omhändertas och att säkerhetsrelaterade erfarenheter som har kommit fram genom värderingar, uppföljningar, revisioner och utredningar skall kunna spridas till respektive organisation. Ansvarig: Flygsäkerhetskoordinatorn (FSK) Deltagare: Samtliga flygande operatörer; TSFE, FlygE, samt SwAFHF. Verksamheter med uppgifter på marken inom flygplatsen såsom plattansvariga; TSFE och FuE samt övriga utan fördelat ansvar; BAM. Flygtrafikledningen ur LFV samt driftansvarig leverantör av flygplatsdrift; Operativt Ansvarig 14.Flygbaskompaniet. Frekvens: Kvartalsvis eller vid utökat behov enligt särskild kallelse.

Sidan 24 / 43 Dokumentation: Mötet skall protokollföras och läggas ut på Emiliaportalen under flygplatsens sida. Delgivning av mötesprotokoll: De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail i PDF-format. 5.5. Flygsäkerhetsmöte Omfattning: Mötet är en sammanslagning av tidigare LPG och TSFE samt FlygE Flygsäkerhetsråd. Anledningen till det är att L VL med tätare intervall ska få en samlad bild över flygsäkerhetsarbetet inom F7. På så vis kan L VL ta sitt ansvar genom att bland annat balansera uppgifter och resurser samt enligt ställda krav regelbundet rapportera flygsäkerhetsläget till VL/C PROD FLYG. F7 Flygsäkerhetsmöte är L VL forum för uppföljning av flygsäkerheten och flygsäkerhetsarbetet på flottiljen. Mötet fokuseras mot proaktivt arbete där arbetet med Flygsäkerhetsplanen och avvikelsehantering är centrala delar i respektive lokal ansvarshavares redovisning. Ansvarig: CQ Deltagare: LML aktörer Dokumentation: Protokoll för mötet skall föras. Delgivning av mötesprotokoll De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via mail Frekvens: Vid två tillfällen per år är punkterna enligt agendan färre med anledning av att behovet i dagsläget inte finns för tätare frekvens. 5.6. Informationsmöte flygplatsdrift Ansvarig: FSO MF / FSK Deltagare: Samtliga funktioner inom flygplatsverksamhet Mål: minst 80 % procent av personalen har deltagit under mötena i syfte att höja säkerhetsmedvetandet vid flygplatsen och säkerställa att den säkerhetskultur som flygplatschefen har deklarerat råder inom flygplatsdriften. Delgivning av mötesinformation De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesinformation via egen funktion. Frekvens: Informationsmöten ska genomföras minst 2 ggr per år, 6. Avvikelsehantering 6.1. Allmänt (RML-V-1C 1.40.1, 1.44, 1.47, 1.60)

Sidan 25 / 43 Ansatta mål enligt Ubilaga 3.2.2.1 Mål och uppkomna avvikelser analyseras och utvärderas löpande. Resultatet från detta återförs in i planeringsprocessen. En redovisad avvikelse eller störning avskrivs inte förrän ett nöjaktigt resultat uppnåtts. Om resultatet bedöms kunna förbättras eller utvecklas ytterligare skall avvikelsen eller störningen åter analyseras och bearbetas. Det nya resultatet skall ånyo prövas mot ansatt mål innan avslut sker. Vid uppföljningar, analyser och utvärderingar av verksamheten skall målsättningen vara att genomföra ständiga förbättringar på alla nivåer. 6.2. Rapportering/Måluppföljning (RML-V-1C 1.31.7-8) Flygplatschefen avrapporterar måluppfyllnad vid flygsäkerhetsmöte (tidigare LPG) två gånger per år. Till Transportstyrelsen insänds driftstatusrapport en gång per år. F7 miljösamordnare ansvarar för att miljörapportering sker till Generalläkaren en gång/år. 6.3. Uppföljning av verksamhetstillståndet (certifikat/driftttillstånd) (RML-V-1C 1.48) Kontinuerlig uppföljning av verksamhetstillståndet utgörs av: Hindermätning/kontroll Tillträdeskontroller Flygplatsinspektioner Fortlöpande bevakning, följa upp och vid behov anmäla förändringar i tidigare beskriven verksamhet. För detta används checklistan i Ubilaga 3.2.2.5 Checklista. 6.4. Avvikelserapportering Syftet med avvikelserapportering av händelser är att förebygga olyckor och tillbud, inte att fastställa skuld eller ansvarsfrågor. Inom FM flygplatser tillämpas Avvikelse PRIO, enligt RMF kap2, hanteras främst avvikelser som påverkar flygsäkerheten direkt eller i dess förlängning, övrig avvikelserapportering enligt F7 VHL. Genom ett väl fungerande avvikelse hanteringssystem kan flygsäkerhetspåverkande händelser och trender tidigt fångas upp. Systemet syftar till att ge signal till eventuella utredningar då trender eller allvarliga händelser identifierats så att åtgärder kan effektueras.

Sidan 26 / 43 6.4.1. Ansvar Samtliga medarbetare är ansvariga för att upptäckta avvikelser rapporteras så förbättringsåtgärder kan vidtas, rapportering enligt RMF i DA Flygplats skall ske innan arbetspasset är slut. Chefer och funktionsföreträdare är ansvariga för att personalen samt funktionen har förmåga och rutiner finns för avvikelse rapportering enligt RMF. Chefer och funktionsföreträdare är ansvariga för åtgärda avvikelser inom egen funktion och då detta anses nödvändigt samråda med flygplatschefen samt FSO-MF/FSK. FSO-MF är ansvarig för sammanställning av rapporterade avvikelser och att identifiera oönskade trender inom flygplatsen, samt analys om övriga militär flygplatsers rapporterade avvikelser kan påverka Såtenäs Flygplats. 6.4.2. Införande av temporära restriktioner Vid avvikelse som kan medföra att säkerheten åsidosätts och kan leda till akut skada, har envar rätt och ansvar att stoppa verksamheten. Anmälan sker direkt till närmaste chef alternativt till ansvarig funktionsföreträdare, vilken rapporterar till flygplatschefen. Flygplatschef alternativt chef i linjen inför temporära restriktioner i avvaktan på utredning. Flygplatschefen inför eventuell en operativ begränsning på flygplatsen. Flygplatschefen skall informeras snarast för beslut om handläggning och eventuella begränsningar. Flygplatschefen orienterar vid behov FLYGI och Transportstyrelsen om införda restriktioner. 6.4.3. Typer av avvikelserapporter Inom flygplatsen används olika typer av avvikelserapporter. Dessa skall om de påverkar flygsäkerheten inom flygplatsens ansvarsområde komma flygplatsledningen tillkänna. System Omhändertar Rapportör Anmärkning Direktanmälan, DIRA Allvarliga tillbud, olyckor och haveri vilken skall rapporteras till Flygplatschef alt Enligt nödlägesrutin VB, envar om Driftstörnings anmälan flygplats, Avvikelse PRIO Driftstörnings anmälan ANS, DA ANS Driftstörnings anmälan, VB FM samt HKV/Flygsäk Flygsäkerhetspåverkande avvikelser inom/på flygplatsen samt strukturella skador Driftstörningar och flygsäkerhetspåverkande avvikelser som upptäcks inom och av flygtrafikledningen Driftstörningar och flygsäkerhetspåverkande tid ej finnes. Envar Flygtrafik ledaren Via CO ATS Envar inom den tekniska Instruktion och Fastställd blankett enligt System PRIO Rapporteras då det påverkar flygplatsen, enligt 4.6.4 CO ATS ansvarig Rapporteras då det påverkar flygplatsen,

Sidan 27 / 43 Avvikelse PRIO SIS avvikelser som inom flygplatsens tekniska system funktionen Instruktion och Fastställd blankett enligt System PRIO I de fall då avvikelse rapporteras i annat system än ovanstående skall respektive ansvarig för systemet bedöma om rapporterade avvikelse kan påverka flygsäkerheten på flygplatsen och då vidarebefordra denna till Flygplatschefen samt FSO-MF/FSK. System som kan vara aktuella är: Avvikelse PRIO (Bas), ansvarig Lokal Teknisk chef med FSO-M Avvikelse PRIO (Flyg), ansvarig Lokal Flygchef med FSO-F Materielrapport, MR Teknisk Rapport, TRAB Avvikelse PRIO (F7 lokala avvikelsesystem) ansvarig lokal CQ 6.4.4. Avvikelsehantering i PRIO Omhändertar flygsäkerhetshotande avvikelser eller driftstörningar som kan härledas till en händelse eller felfunktion hos materiel, fordon, anläggning eller personal under arbete med/på flygplatsen vilken skulle ha påverkat flygsäkerheten alternativt driftsäkerheten. Rapporterade Avvikelser för flygplats förs in i flygplatsens sammanställning över rapporterade Avvikelser. De avvikelser som rapporteras i annat system, kan efter bedömning av FSO-MF omvandlas till Avvikelse Flygplats och hanteras då som en sådan. Avvikelser Flygplats skall rapporteras i PRIO, senast innan aktuellt arbetspass då händelsen ägt rum enligt RMF. Ifyllande och handläggning av Avvikelserna ska göras i System PRIO. 6.4.5. Flöde avvikelserapportering Enligt RMF Kapitel 2. 6.4.6. Klassificering av avvikelse Enligt RMF Kapitel 2 Avseende beredskapshöjning så rapporteras dessa enligt RMF Kapitel 2. 6.4.7. Sekretess Händelserapportering omfattas av EU förordningens (EU 996/2010)sekretesskydd, händelserapporter (rapporterade avvikelser) får ej användas med annat syfte än förbättra flygsäkerheten. 6.5. Rutin för hantering av avvikande luftfartsprodukter Respektive funktion utarbetar rutin för att säkerställa att luftfartsprodukter i drift överensstämmer med specificerade krav samt skyddas från oavsiktlig användning. Det skall finnas en tydlig utmärkt

Sidan 28 / 43 och av personalen känd plats för placering och inlämning av mtrl och utrustning som av någon anledning ej uppfyller ställda krav. 6.6. Flygsäkerhetsmeddelande Flygsäkerhetsinformation samt operationella order hanteras enligt F7 VHL. Flygsäkerhetsinformation som behöver komma till flygplatsledningens kännedom skickas till dennes fax. Respektive funktion utarbetar rutin för att säkerställa att flygsäkerhetsmeddelande når ut i funktionen. Meddelande av flygsäkerhetskaraktär, vilka utgår från Transportstyrelsen, distribueras av flygplatsledningen till flygplatsens funktioner. 6.7. Driftstörningar och fältskador Driftstörningar hanteras enligt RML för det militära luftfartssystemet och enligt TSFS 2010:122 för den civila luftfarten. TSFS 2010:122 12 påtalar att händelser/avvikelser som skulle kunna påverka säkerheten för luftfarten utan dröjsmål skall rapporteras till Transportstyrelsen inom 72 timmar. Begrepp, grunder och skyldigheter för avvikelsehanteringen framgår av F7 VHL bilaga 3.13.1 Avvikelsehantering. Funktionsansvarig ansvarar för att avvikelser rapporteras omgående och att rapport till flygplatsledningen sker. Härvid skall vissa händelser och tillbud även rapporteras in enligt följande: Om händelsen (olyckor, tillbud m.m.) går att härleda till flygsäkerhet skall den rapporteras som DA Flygplats enligt F7 VHL bilaga 3.14.2 Flygsäkerhetsledning. Övriga händelser (tillbud, olyckor, återkommande problem/strul, miljö, avtalsbrott, resursbrist) enligt F7 VHL bilaga 3.13.1 Avvikelsehantering. FSO Flygplats och personal inom fälthållningstjänsten rapporterar skador på flygfältet enligt kapitel 4 i Handbok Fälthållning. ATS hanterar avvikelser enligt ANS-DA. Alla flygplatsrelaterade avvikelser rapporteras till Flygplatsledningen. Avvikelserapport enligt Stödavtal FMLOG. Vid införande av temporära restriktioner skall detta anmälas till FlygI utöver eventuella NOTAM. Flygplatsledningen säkerställer att händelserapporter som skall tillsändas Transportstyrelsen inom föreskriven tid blir verkställt enligt krav i TSFS 2010:122 12.

Sidan 29 / 43 6.8. Åtgärder i samband med haveri Åtgärdslistor vid fara för haveri, befarat haveri och haveri, vid Såtenäs flygplats och i förekommande fall Råda flygplats, regleras i Lokal Räddningsinstruktion (F7 VHL bilaga 3.12.2 Lokal Räddningsinstruktion Såtenäs). 6.9. Direktanmälan Direktanmälan sker till VB FM. FM rutiner framgår av F7 VHL bilaga 3.14.2 Flygsäkerhetsledning. L CF VB FM vidare befordrar rapporten till VB Flygsäk som i sin tur vidarebefordrar rapporten till FLYGI: Haverier Allvarliga tillbud Händelser som kan medföra risker för militär luftfart Händelser som av annan anledning behöver spridas och komma till FLYGI kännedom än genom ordinarie rapporteringsrutiner. Avvikelsens potentiella konsekvenser är oöverskådliga Ansvaret att direktanmälan blir gjord ligger på aktuell chef enligt nedan där händelsen inträffar: Flygoperativa frågor: Respektive L CF Avvikelser uppkomna/upptäckta i samband med flygunderhållstjänst. Gäller flygplan, verktyg/utrustningar eller basmateriel som flygunderhållsorganisationen förfogar över): Respektive C FU Avvikelser inom ledning fortsatt luftvärdighet: MSK Flyg Avvikelser i flygplatsdriftstjänsten: CMF SÅT/RÅD. Avvikelser i sambandsfunktioner och Informationssystem inom det militära luftfartssystemet: L CSIS Direktanmälan fylls i enligt anvisningar i RAFT Flik 11, därefter skickas den som information till övriga ansvarshavare enligt ovan. Vid direktanmälan som berör annan funktion orienteras lokal företrädare i samband med rapportering. 6.10. Korrigerande och förebyggande åtgärder (RML-V-1C 1.36.4, 1.47-48) 6.10.1.1. Möten för flygsäkerhet Olika mötesformer för att främja en god flygsäkerhet finns angiven under punkt 5.

Sidan 30 / 43 6.10.1.2. Fågel- och småviltsbekämpning Fågel och småviltsbekämpning enligt rutiner i Ubilaga 3.2.2.11 Vilt och fågelskyddsåtgärder skall sammantaget medverka till att minska risken för fågelkollisioner vid Såtenäs flygplats. 6.10.1.3. Förändringar och uppdateringar av verksamhetshandbok Förändringar och uppdateringar av Verksamhetshandbok Såtenäs/Råda flygplatser sker enligt F7 VHL bilaga 1.6.1 F7 VHL rutin. Uppdatering av drifthandboken skall ske vid konstaterade förändringar och hela handboken skall gås igenom minst en gång årligen. Handboken återfinns digitalt i F7 VHL-system. De som önskar pappersutgåva skriver ut denna genom egen försorg. OBS! Utskrift innebär också eget ansvar för att denna utgåva hålls aktuell. 6.10.1.4. Förändringar och uppdateringar av Lokal Räddningsinstruktion Såtenäs Den digitala upplagan av instruktionen som finns i F7 VHL-system, F7 VHL bilaga 3.12.2 Räddningsinstruktion Såtenäs är alltid gällande utgåva (master). Länk till denna finns via F7 Intranät/F7 Processkarta/Nödläge. Pappersutgåva utges endast till externa innehavare, övriga som önskar pappersutgåva skriver ut denna i färg från F7 VHL genom egen försorg. OBS! Utskrift innebär också eget ansvar för att denna utgåva hålls aktuell. Respektive befattningshavare/funktionsansvarig svarar för att uppgifterna i egen del av instruktionen är korrekta, och att underlag för ev. ändring/komplettering insänds till Flygplatschefen Såtenäs. 7. Nödlägesberedskap och agerande vid nödlägen Flygplatsen ska ha en förmåga att omhänderta följande nödlägen; Haveri eller annan olycka inom flygplatsområdet. Strömavbrott. Strömförsörjning över tid. Såtenäs flygplats ska kännetecknas av att konsekvenserna av en kris hanteras på ett förberett, strukturerat och likartat sätt, oavsett vad det är för slags kris eller händelse. Detta ställer krav på att: Personalen är utbildad och övad för att kunna hantera kriser och allvarliga händelser oavsett ursprung och omfattning

Sidan 31 / 43 Det på flygplatsen finns etablerade metoder och rutiner för uthållig krisledning inklusive samverkan, rapportering, lägesuppfattning, information och hantering av förstärkningsresurser, Tekniska stödsystem är införda för att stödja krisledningen och informera berörda. Tydliga regelverk, avtal och instruktioner skapar förutsättningar för en effektiv krishantering både inom försvarsmakten och i samverkan med andra berörda aktörer. 7.1. Haveri eller annan olycka inom flygplatsområdet. Hanteras enl F7 VHL bilaga 3.12.2 Räddningsinstruktion Såtenäs 7.2. Strömavbrott Enl SIS upprättad rutin. 7.3. Strömförsörjning över tid Enl SIS samt FortV rutiner. 8. Informationsspridning 8.1. Spridning av säkerhetsrelaterad information Säkerhetsrelaterade dokument och data ska vara tillgängliga och aktuella. Det ska vara möjligt att ta del av de data och den version av ett dokument som var gällande vid en viss tidpunkt. Flygsäkerhetskoordinatorn är ansvarig för att implementera nya regler och föreskrifter i flygplatsorganisationen. I syfte att upprätthålla aktuella lokala föreskrifter, ansvarar FSK för att leda, övervaka och koordinera arbetet med uppdateringar av regelverken. Uppdateringar sker kontinuerligt och i samråd med berörda intressenter. Erfarenheter av tidigare genomförda uppgifter skall tas upp på flygplatsdriftmöten och flygplatsledningsmöten.

Sidan 32 / 43 8.2. Säkerställande av informationsspridning 8.2.1. Internet Flygplatsens verksamhetshandbok och andra viktiga dokument anslås på Försvarsmaktens hemsida och Skaraborgs flygflottilj. Länken till Såtenäs flygplats uppdateras vid de tillfällen som ändringar i verksamhetshandboken genomförs. Sidan administreras genom FSK försorg. 8.2.2. Emilia På flygplatsens sida anslås mötesprotokoll och andra viktiga dokument för verksamhetsutövare på flygplatsen. Sidan administreras genom FSK försorg. 8.2.3. Email Delgivning av mötesprotokoll: De som saknar tillgänglighet till FM AP, får mötesprotokoll via email. 8.2.4. Flygplatsmeddelande (AI) Syftar till att informera personer och funktioner internt inom flygplatsdriften om händelser och förändringar som på kort- och lång sikt får en påverkan inom flygplatsdriften. Enligt TSFS 2012:90 samt 2012:122 skall verksamhetsansvarig, dvs flygplatschef, säkerställa att alla behöriga, interna som externa leverantörer av tjänst inom flygplatsdrift skall få del av information. Detta meddelande säkerställer del av detta. Händelser och förändringar som påverkar kan vara en stängning av bana eller delar av flygplatsen eller arbeten som skall utföras av entreprenör osv. En sådan händelse eller förändring får stor eller någon påverkan på flygplatsdriften och övrig verksamhet flygplatsen Meddelandet skall anslås och spridas inom egen funktion till alla de som har tillgång till flygplatsen och som absolut har nödvändighet till informationen, interna som externa leverantörer av tjänst. För spårbarhet ges varje meddelande en beteckning för vilket meddelande i ordningen det är samt för vilket år det utges. AI vilket står för det vedertagna flygplatsuttrycket Airport Information anges innan sifferkombinationen, ex AI-01-2013. Meddelandena förvaras digitalt av Flygsäkerhetskoordinator och skall kunna visas upp vid revision. Detta meddelande regleras och styrs i huvudsak av verksamhetshandbok för Såtenäs och Råda. Meddelandet ges alltid ut under Flygplatschefens signatur men kan skapas av Flygsäkerhetskoordinator eller FSO-Flygplats. 8.2.5. Garnisonsorder eller garnisonsdirektiv Syftar till att informera personer och funktioner internt inom flygplatsdriften om händelser och förändringar som på kort- och lång sikt får en påverkan inom flygplatsdriften.