Läkemedelskostnader 2011

Relevanta dokument
Läkemedelskostnader 2012

Läkemedelskostnader 2013

Läkemedelskostnader i Stockholms län årsrapport

Ökande kostnadstrend för basläkemedel under 2007

Läkemedelskostnader 2014H1

Läkemedelskostnader 2014

Fortsatt ökade kostnader för specialläkemedel 2008

Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året

Läkemedelskostnader 2013:T1

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012

Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2

Läkemedelsutvecklingen 2008

För uppgifter om landstingets totala faktiska kostnad för läkemedel hänvisar jag till Årsredovisningen.

Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009

Analysmått - läkemedel 2014

Landstingets läkemedelskostnader upp 7,4 procent under första halvåret 2008

Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83%

Läkemedelskostnader årsrapport 2015

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2016

Orsaker till skillnader i läkemedelskostnader mellan distriktsläkarmottagningarna i Primärvården Södra Bohuslän

Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2018

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2019

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2005:1. Statistik över läkemedelsförsäljningen 2004

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedel - trender och utmaningar

Användarhandledning. Sökfunktion för publik statistikåtkomst

Kapitel 25 Terapeutiska kvoter Terapeutiska kvoter vs. Skarpa kvoter Inte bara primärvården

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2012

Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 11 april 2012

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2013

Kommentarer Reklistan Läkemedelskommittén i Sörmland

Kostnaderna för läkemedel mot vanliga folksjukdomar fortsätter att öka

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2013

Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen

Läkemedelsgenomgångar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL

Utvärdering av KÖL-projektet i Stockholms läns landsting - kostnadsansvaret för läkemedel i öppen vård

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

Karenslista Läkemedel

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelskonsumtion i Västra Götaland mätt i kostnader

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Detaljhandel med läkemedel 2015

Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN

Läkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne

Vanliga läkemedelsgrupper. ATC-kod, indikation, verkningsmekanism och biverkningar

Folkpensionsanstaltens beslut

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL

Läkemedelssortiment - utökat förråd Fejan På kommunernas särskilda boenden finns läkemedelsförråd av två typer akutförråd och utökat förråd:

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Producentobunden läkemedelsinfo

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!

Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap

Tema äldre och läkemedel

Stockholmarnas köp av läkemedel under 2006

KLOKA LISTAN Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Producentobunden läkemedelsinfo

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2014

Transkript:

1 (15) Läkemedelskostnader 2011 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 2011. Rapporten belyser kostnadsutvecklingen för läkemedel och andra varor inom den allmänna läkemedelssubventionen (läkemedelsförmånen) vilka förskrivits och hämtats ut på apotek av befolkningen i Stockholms län. Rapporten lämnar även information om bakomliggande faktorer utifrån ett kvalitetsperspektiv. Rapporten grundas på i huvudsak på VAL-data rörande försäljning på recept och rekvisition samt på tabellen Läkemedelskostnader i Årsbokslutet.

2 (15) Uppbromsad ökning av läkemedelskostnader 2011 Landstingets kostnader för läkemedel och läkemedelsnära varor i öppen och sluten vård steg under året med 2,7 procent jämfört med 5,0 procent 2010. Ökningen slutade därmed på samma belopp som läkemedelskommittén bedömde i prognosrapporten i början av året. Läkemedel på recept steg med en procentenhet mindre än under 2010. För rekvisitioner var ökningstakten på 4,0 procent mer än halverad jämfört med föregående år. Specialläkemedel ökade mindre än 2010, totalt 5,3 procent. Fortsatta kostnadsminskningar för basläkemedel Den fortsatta kostnadsminskningen för basläkemedel och den uppbromsade ökningen för specialläkemedel, särskilt på rekvisition, synes huvudsakligen sammanhänga med: Fortsatt generisk priskonkurrens. Få nya läkemedel under året med bred potential ocheller höga kostnader, såväl bland bas- som specialläkemedel. Flera patentutgångar även för specialläkemedel. Trettio procent högre upphandlingsrabatter för rekvisitioner 2011 jämfört med 2010, inklusive cytostatika ca 240 Mkr. Ökad följsamhet till Kloka Listan, för akutsjukhusen och geriatriska verksamheter, delvis ett resultat av KÖL (förvaltningens projekt för införande av kostnadsansvar för läkemedel). Tabell 1. Försäljning i Stockholms län av läkemedel och läkemedelsnära produkter 2011 jämfört med 2010. Uppgifter om försäljningen för egenvård på apotek och i allmän handel, saknas. Källor: VALGUPS, Bokslutsresultat 2011 Läkemedel K. Sollenmark Varutyp, försäljningssätt Totalt, Mkr SLL kostnader, Mkr 2011 2010 Diff. % 2011 '2010 Diff. % Läkemedel: Recept & dosdispenserat 5 790 5 670 120 2,1 4 194 4 115 79 1,9 Dosdispensering, tjänsten 60 57 3 4,8 60 57 3 4,8 Fria läkemedel recept*) 293 277 16 5,4 293 277 16 5,4 Summa läkemedel recept 6 144 6 005 138 2,3 4 547 4 449 98 2,2 Rekvisitioner **) 1 440 1 385 55 4,0 1 440 1 385 55 4,0 Summa läkemedel 7 583 7 390 193 2,6 5 987 5 834 153 2,6 Läkemedelsnära: ReceptHjälpmedelskort***) 243 221 23 10,3 221 209 13 6,1 Hjälpmedel direktdistribution 83 95 2 2,1 83 95 2 2,1 Rekvisitioner 44 44 0-1,0 44 44 0-1,0 Summa läkemedelsnära 370 360 24 6,8 349 348 14 4,1 Summa totalt 7 954 7 749 218 2,8 6 335 6 182 167 2,7 *) Avser läkemedel enligt SML, omeprazol till barn, läkemedel till patienter utansjukdomsinsikt. **) Netto centrala upphandlingsrabatter. Rabatterna för cytostatika (40 Mkr 2012,ingår ej i VAL. ***) Avser stomihjälpmedel, särskilda livsmedel, läkemedelsanknutna hjälpmedel, exklusive moms för momspliktiga varor.

3 (15) Tabell 2. Totalbelopp för bas- respektive specialläkemedel* år 2008 2011 i Stockholms län samt förändring 2010 2011, jämför, Tabell 1. Inkluderar inte belopp för fria läkemedel, se Tabell 1. Beloppen för rekvisitioner är netto efter upphandlingsrabatter för 2010 och 2011. Källa: VALGUPS Typ av läkemedel Mkr 2011 2010 Diff. % 2009 2008 Basläkemedel recept 3 142 3 161-19 -0,6 3 229 3 244 Basläkemedel rekvisition 234 231 3 1,3 247 259 Summa basläkemedel 3 377 3 393-16 -0,5 3 476 3 503 Specialläkemedel recept 2 648 2 509 139 5,2 2 347 2 142 Specialläkemedel rekvisition 1 205 1 153 57 4,9 1 211 1 178 Summa specialläkemedel 3 853 3 662 196 5,3 3 559 3 320 Summa läkemedel 7 230 7 055 180 2,5 7 035 6 823 Beloppsandel specialläkemedel (%) 53 52 51 49 *) För definitioner, se sidan 15. Kostnadsandelen för specialläkemedel fortsatte att stiga, Figur 1. Läkemedelsnära varor steg med 6 procent jämfört med minskning föregående år, Tabell 1, främst till följd av ökad försäljning av sondnäring, särskilda läkemedel till barn samt läkemedelsnära fria hjälpmedel. Försäljningen av hjälpmedel vid diabetes på hjälpmedelskort via apotek är numera minimal och har ersatts av direktdistribuerade varor, Tabell 1. 8 000 7 000 6 000 Mkr 5 000 4 000 3 000 49% 51% 52% 53% 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 Basläkemedel recept Specialläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Specialläkemedel rekvisition Figur 1. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län. Uppgifterna för rekvisitioner år är inklusive leverantörsrabatter, jämför texten till Tabell 2. Immunsuppresiva i topp Läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, ATC-grupp L, svarade liksom tidigare år för den största andelen av läkemedelsbeloppet, totalt mer än en femtedel, Figur 2. Ökningen med 5 procent var något lägre

4 (15) än 2010, 7 procent. En bidragande orsak var att immunsuppressiva L04) och som innefattar TNF-alfa-hämmare, steg 2 procentenheter mindre än under 2010, Tabell 3. Antalet nya patienter med denna behandling tycks ha avtagit vilket kan ha bidragit. Cytostatika (L01) steg med 2 procent netto rabatter jämfört med 5 procent 2010. Sänkta priser på vissa läkemedel efter fallande patent kan vara en viktig orsak. Således finns både cancerläkemedlet docetaxel och aromatashämmaren anastrozol vid bröstcancer bland de läkemedel som minskat mest i belopp 2011, Figur 3b. 1 600 1 400 2011 2010 1 200 1 000 M kr 800 600 400 200 0 Figur 2. Största ATC-1-grupper av läkemedel och läkemedelsnära produkter (recept befolkningen SL + rekvisitioner vårdgivare SL) 2011, totalbelopp Mkr inklusive leverantörsrabatter rekvisition. Källa: VA L MJH, upphandlingsrabatter SEMRG. Den beloppsmässigt näst största gruppen var läkemedel mot nervsystemets sjukdomar, +6 procent, Figur 2. Ökningen berodde på ökad läkemedelsbehandling av ADHD med metylfenidat (Concerta), ATC-grupp N06 samt på behandling med nyare neuroleptika (No5A), Tabell 3. Samtidigt tillhörde det antipsykotiska medlet olanzapin de läkemedel som minskade mest i belopp trots volymökning som resultat av generisk konkurrens efter patentutgång i slutet av året, Figur 3b. Beloppet för läkemedel mot ögon- och öronsjukdomar ATC-grupp S, steg med 8 procent, främst till följd av ökad behandling av ögonsjukdomen makuladegeneration, jämför ranizimumab (Lucentis), Figur 3a samt Tabell 4. Läkemedel mot andningssjukdomar fortsatte att öka i samma grad som 2010, +5 procent. Den volymmässigt och kostnadsmässigt främsta orsaken till ökningen är som tidigare fasta kombinationer till inhalation mot astma och KOL av främst formoterol och budesonid (Symbicort), Figur 3a. Även mer specifik luftrörsvidgande behandling mot KOL, tiotropium (Spiriva)

5 (15) ökar, +11 procent. Andra medel inom gruppen med stor ökning är montelukast (Singular) och omalizumab (Xolair) + 9 respektive + 28 procent. Kloka Listan rekommenderar att kombinationsmedel mot astma och KOL ska prövas först efter att ingående medel var för sig inte visat sig fungera. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2011 förändrades inte följsamheten till denna rekommendation i länet jämfört med tidigare vilket Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3). Totalbelopp recept (förmånsbelopp + egenavgifter) + belopp för rekvisitioner netto rabatter 2010 och 2009, avrundade belopp Mkr. Källa: VA L MJH. ATC-grupp 2011 MKr 2010 MKr Diff. MKr Diff. (%) Immunsuppressiva (L04) 754 672 82 12 Cytostatika (L01) *) 485 474 11 2 Medel vid astma KOL (R03) 427 408 19 5 Antidepressiva, ADHD, demens (N06) 351 305 46 15 Virushämmare, systemiska (J05) 301 282 19 7 Neuroleptika, hypnotika etc. (N05) 298 290 8 3 Hemostatika (mot blödarsjuka) (B02) 260 246 13 5 Analgetika (N02) 251 249 2 1 Könshormoner (G03) 231 223 8 4 Diabetesmedel (A10) 224 220 4 2 Antibiotika (J01) 217 223-6 -3 Immunstimulerare (bl. a. mot MS) (L03) 197 195 2 1 ACE-hämmare och ARB (C09) 193 207-14 -7 Antiepileptika (N03) 180 166 14 9 Antikoagulantia (B01) 168 165 3 2 Ögonläkemedel (S01) 164 151 13 9 Urologiska medel (G04) 151 152 0 0 Blodfettsänkande (C10) 133 131 1 1 Blod- & vätskeersättning (B05) 123 119 4 3 Hypofys- hypotalamushormoner (H01) 117 118-2 -1 *) Netto upphandlingsrabatter, ej i VAL-data, ca 35 Mkr 2010 resp. 40 Mkr 2011. gör Stockholm till ett av de sämsta områdena i landet att följa denna läkemedelsrekommendation. Totalbeloppet för läkemedel mot rörelseorganens sjukdomar minskade med 12 procent Några orsaker är allt mindre förskrivning av glukosamin mot artrossmärta, minskad rekvisition av botolinustoxin för bland annat

6 (15) plastikkirurgiskt bruk samt fortsatt sjunkande priser på generiska Coxhämmare mot inflammation, trots att volymen var oförändrad. De volymmässigt stora läkemedelsgrupperna mot hjärt-kärlsjukdomar (C ) och mot diabetes och mag-tarmsjukdomar ( A ) föll åter i belopp, båda med 3 procent till följd av generisk konkurrens trots stigande volym med några procent. Jämför minskningarna för ACE-hämmare, ARB och blodfettsänkare, Tabell 3, samt ARB-medlet losartan och syrahämmaren esomepazol i Figur 3b. Kloka Listans rekommendationer inom dessa terapiområden är numera med få undantag generiskt utbytbara vid receptköp. Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit Metylfenidat ( CONCERTA ) - ADHD Golimumab ( SIMPONI ) - reumatoid artrit Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit Formoterol + budesonid - ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma Koagulationsfaktor viii, von Willebrand fakt.( HAEMATE ) - blödarsjuka Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit Bortezomib ( VELCADE ) - multipelt myelom Ranibizumab ( LUCENTIS ) - makuladegeneration Emtricitabin-kombination ( ATRIPLA ) - HIV Darunavir ( PREZISTA ) - HIV Kandesartan ( ATACAND ) - hypertoni, hjärtsvikt Tinazaparin ( INNOHEP ) - blodpropp Kalcium, D2 ( KALCIPOS-D) - benskörhet Menapausgonadotropin ( MENOPUR ) - infertilitet Basläkem. i Kloka Listan 2011 Basläkem. övr. Spec.läkem. Kloka Listan 2011 Spec.läkem. övr. 0 5 10 15 20 25 30 Förändring Mkr 2011 Figur 3a. Största ökningar 2011 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VALGUPS

7 (15) Basläkem. Kloka Listan 2011 Basläkem. övr. Spec.läkem. Kloka Listan 2011 Spec.läkem. övr. Metadon ( METADON ) - beroende Nonacog alfa ( BENEFIX ) - blödarsjuka Immunoglobulin s.c.( GAMMANORM ) - immunbrist Olanzapin ( ZYPREXA ) - psykos Darbepoetin alfa ( ARANESP ) - anemi Dutasterid ( AVODART ) - godartad prostataförstoring Glukosamin ( Artrox ) - artros Risedronat ( RISEDRONAT ) - benskörhet Losartan (COZAAR) - hypertoni, hjärtsvikt Papillomavirus human types 6 ( GARDASIL ) - vaccin mot papillomvirus Valciklovir ( Valtrex ) - Herpes siplex Losartan, hydroklortiazid (COZAAR COMP) - hypertoni Anastrozol ( ARIMIDEX ) - bröstcancer Docetaxel ( TAXOTERE ) - tumörsjukdom Esomeprazol ( NEXIUM ) - syrarelaterade symtom -30-25 -20-15 -10-5 0 Förändring Mkr 2011 Figur 3b. Största minskningar 2011 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VALGUPS

8 (15) Tabell 4 (sidan 9). Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp 2011. Källa: VALMJH ATC-grupp läkemedel (exempel på produkt) Kloka Listan 2011 Rek; i special vård Rek(S) Basläkemede l SLL 2011 (B) Upphandlat rek - visition (U) Huvudanvändning 2011 Mkr Diff. Diff. 2010 % Mkr L04AB01 etanercept ( ENBREL ) S Reumatoid artrit 204 5 3 L04AB04 adalimumab ( HUMIRA ) S U Reumatoid artrit 181 30 20 R03AK07 formoterol + budesonid Rek B Astma 148 11 8 ( SYMBICORT TURBUHALER ) B02BD02 antihemofilifaktor a (faktor viii) ( ADVATE ) S Blödarsjuka 139 1 1 L04AB02 infliximab ( REMICADE ) S U Reumatoid artrit 125 9 8 N06BA04 metylfenidat ( CONCERTA ) Rek(S) B ADHD 94 24 34 L03AB07 interferon beta-1a ( AVONEX ) S Multipel skleros 80 6 8 C09CA06 kandesartan ( ATACAND ) Rek B Hypertoni 74 7 10 L01XC02 rituximab ( MABTHERA ) S Tumörsjukdom, svår 74 11 18 reumatoid artrit L01XC03 trastuzumab ( HERCEPTIN ) S Tumörsjukdom 73 4 6 (bröstcancer) N05AH03 olanzapin ( ZYPREXA ) Rek (S) S Psykossjukdom 69-6 -8 C10AA05 atorvastatin ( LIPITOR ) B Förhöjda blodfetter 62 1 1 L04AA23 natalizumab ( TYSABRI ) S Multipel skleros 59 4 7 B01AB04 dalteparin ( FRAGMIN ) Rek B U Blodpropp 59 1 2 R03BB04 tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) Rek B Kronisk obstruktiv 58 5 9 lungsjukdom KOL H01AC01 somatropin ( GENOTROPIN S Tillväxtstörning 57-2 -3 MINIQUICK ) N03AX16 pregabalin ( LYRICA ) B Neuropatisk smärta, 56 4 7 generaliserad ångest R03AK06 salmeterol + flutikason Rek B Astma 53-1 -2 ( SERETIDE DISKHALER ) N02BE01 paracetamol ( ALVEDON ) Rek B U Smärta, feber 51 0 0 R03BA02 budesonid ( PULMICORT Rek B Astma 51-3 -6 TURBUHALER ) A10AE04 insulin glargin ( LANTUS ) Rek (S) B Diabetes mellitus 50 0 1 G03CA03 östradiol ( VAGIFEM ) Rek B Östrogen, 47-3 -5 lokalbehandling C07AB02 metoprolol ( SELOKEN ZOC ) Rek B Hjärtsvikt, hypertoni 47-4 -8 J05AR03 tienovir, emtricitabin S HIV 47 3 6 ( TRUVADA ) L01XE01 imatinib ( GLIVEC ) S Tumörsjukdom 46-1 -3 (leukemi) J05AR02 lamivudin, abakavir ( KIVEXA ) S HIV 46 4 10 S01LA04 ranibizumab ( LUCENTIS ) S Makuladegeneration 46 8 23 J06BA02 immunoglobulin i.v. ( KIOVIG ) S U Immunbrist 44-3 -7 J05AR06 emtricitabin, S HIV 44 7 20 tenofovirdisoproxil, efavirenz (ATRIPLA ) N02AA05 oxikodon ( OXYCONTIN ) B U Smärta 42-3 -7

9 (15) Största ökningen på akutsjukhusen Läkemedelskostnaderna steg 2011 närmare fem procent på akutsjukhusen i Stockholm, en procentenhet mer än 2010, Tabell 5 och Figur 4. Det var främst rekvisitionerna som bidrog till ökningstakten. Psykiatrin ökade sina läkemedelskostnader med 8 procent, medan husläkarverksamheterna minskade sina kostnader med 2 procent. Bakgrunden till dessa skillnader är ökad andel läkemedel inom specialiserad vård och där inslaget av generiska läkemedel är begränsat. Husläkarverksamheterna har i sina avtal med SLL att följa Kloka Listan, vars sortiment är särskilt anpassat till primärvårdens behov. Detta innebär en hög andel generiskt utbytbara läkemedel och därmed pressade läkemedelskostnader trots en beräknad volymutveckling i antal DDD med närmare 2 procent jämfört med 2010. Den beräknade kostnadsreduktionen för geriatrik och SÄBO är möjligen för stor till följd av organisatoriska och administrativa faktorer såsom ändrade avtal, ändrade arbetsplatskoder liksom ändrade rekvisitionskoder. En kostnadsminskning är dock sannolik beroende på hög andel av Kloka Listans läkemedel till följd av att dessa verksamheter omfattas av KÖL. Störst volym för Kloka Listans läkemedel De volymmässigt största läkemedlen i länet dominerades 2011 helt av medel i Kloka Listan Figur 5. Enda undantaget var felodipin som dock fanns i Kloka Listan för cirka fem år sedan då det ersattes av amlodipin med samma verkningsmekanism mot högt blodtryck. Bidragande till att Kloka Listans läkemedel dominerar är bland annat: En aktiv läkemedelskommittéverksamhet sedan många år med många förskrivare engagerade och ett stort utbud av olika fortbildningsaktiviteter. Husläkaravtalen som stadgar följsamhet till Kloka Listan hos den förskrivargrupp som svarar för minst en tredjedel av läkemedelsvolymen på recept i Stockholms län. KÖL-avtalet som på akutsjukhusen ekonomiskt belönar förskrivning ur Kloka Listan när val av basläkemedel är indicerat. Av dessa volymmässiga läkemedel i topp är samtliga definitionsmässigt generiska. Samtliga aktuella produkter är dock inte generiskt utbytbara på grund av tekniska skillnader mellan vissa förekommande produkter.

10 (15) Tabell 5. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag, recept respektive rekvisitioner för läkemedel och vissa läkemedelsnära varor i Stockholms län. Beloppet för rekvisitioner är netto upphandlingsrabatter med undantag av 40 resp. 35 Mkr 2011 och 2010 för cytostatika vilka dock kan antas förbrukas på främst akutsjukhus. Psykiatri innefattar privata specialistmottagningar. Urvalet för Geriatrik + SÄBO kan innefatta brister på grund av felaktiga arbetsplatskoder. Källa: VALMJH Vårdgren varuslag Distribution 2011 Mkr 2010 Mkr Diff. Mkr Diff. (%) Akutsjukhus Recept 1 944 1 873 71 4 Rekvisitioner 1 306 1 233 73 6 Akutsjukhus Totalt 3 250 3 106 144 5 Husläkarverksamheter Recept 1 028 1 053-25 -2 Rekvisitioner 6 7 0-5 Husläkarverksamheter Totalt 1 034 1 060-26 -2 Psykiatri Recept 347 319 28 9 Rekvisitioner 26 27-1 -4 Psykiatri Totalt 373 346 27 8 Geriatrik+SÄBO Recept 159 230-71 -31 Rekvisitioner 86 159-73 -46 Geriatrik+SÄBO Totalt 245 389-145 -37 Övriga vårdgivare SLL Recept 821 823-3 0 Rekvisitioner 54 57-3 -6 Övriga vårdgivare SLL Totalt 875 881-6 -1 Utomlänsförskrivare Recept 117 116 1 1 Rekvisitioner 0 0 0 - Utomlänsförskrivare Totalt 117 116 1 1 Dialysvaror Recept 0 0 0 - Rekvisitioner 30 32-2 -6 Dialysvarar Totalt 30 32-2 -6 Röntgenkontrastmedel Recept 0 0 0 - Rekvisitioner 13 16-3 -21 Röntgenkontrastmedel Totalt 13 16-3 -21

11 (15) 3 500 3 000 Rekvisition Recept Förmånskostnad resp. belopp Mkr 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Figur 4. Landstingskostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren, Källa: VALMJH Acetylsalicylsyra ( TROMBYL ) Mot blodpropp Simvastatin ( SIMVASTATIN ) Blodfettsänkande Enalapril ( ENALAPRIL ) Hjärta oe blodtryck Omeprazol ( OMEPRAZOL ) Syrahämmande Amlodipin ( AMLODIPIN ) Blodtryckssänkande Furosemid ( IMPUGAN ) Vätskedrivande Cyanokobalamin ( BETOLVIDON ) B12-brist Levotyroxin, T4 ( LEVAXIN ) Sköldkörtelhormon Metoprolol ( METOPROLOL ) Hjärta oe blodtryck Kandesartan ( ATACAND ) Hjärta oe blodtryck Ramipril ( RAMIPRIL ) Hjärta oe blodtryck Zopiklon ( IMOVANE ) Sömnmedel Paracetamol ( ALVEDON ) Smärtstillande Felodipin ( FELODIPIN ) Blodtryckssänkande Citalopram ( CITALOPRAM ) Mot depression Kalcium, vitamin D2 ( KALCIPOS-D ) Mot benskörhet Sertralin ( SERTRALIN ) Mot depression Metformin ( METFORMIN ) Blodsockersänknade Propiomazin ( PROPAVAN ) Sömnmedel Levonorgestrel, östrogen ( NEOVLETTA 28 ) P-piller 2011 2010 0 10 20 30 40 50 60 Antal DDD recept+rekvisitioner 1000 inv & dag Figur 5. Läkemedels volym i topp per 1000 invånare i Stockholms län. Källa: VALMJH

12 (15) Kloka Listans läkemedel till flest med recept Det läkemedel som de boende i länet oftast fått minst en gång under 2011 var liksom tidigare vanligt penicillin. I förskrivningen inräknas tandläkares förskrivning, vilken överstiger 10 procent av ordinationstillfällena för penicillin. Bland övriga läkemedel som intas minst en gång om året av befolkningen finns ett stort inslag av vid-behovsläkemedel, förutom antibiotika, hostmediciner, smärtlindrande inflammationsdämpande och sömnmedel. Knappt hälften av de tjugo vanligaste läkemedlen är avsedda för daglig medicinering. Endast ett av dessa 20 vanligaste läkemedel finns inte i Kloka Listan (Mollipect), då farmakologisk effekt enligt aktuella rapporter inte anses styrkt. Hostmediciner innefattas för övrigt inte i läkemedelssubventionen. Sammantaget synes Kloka Listan medverka till att befolkningen i Stockholms län för de 20 vanligaste läkemedlen på recept får evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsterapi i majoriteten av alla fall. Fenoximetylpenicillin - Främst luftvägsinfektioner *) Paracetamol - Smärtstillande, feber Diklofenak - Inflammation, smärtstillande Omeprazol - Syrahämmande Simvastatin - Blodfettsänkande Acetylsalicylsyra (låg dos) - Mot blodpropp Etylmorfin, slemlösande - Hostdämpande **) Metoprolol - Hjärta o e blodtryck Mometason - Bihåleinflammation Kodein, paracetamol - Smärtstillande Efedrin, slemlösande - Hosta ***)' Zopiklon - Sömnbesvär Levotyroxin, T4 - Sköldkörtelhormon Enalapril - Hjärta o e blodtryck Doxycyklin - Infektioner Cyanokobalamin - Vitamin B12 Propylenglykolberedningar - Uppmjukande Flukloxacillin - Hud- och sårinfektioner ****) Estradiol - Övergångsbesvär kvinnor Kalcium, vitamin D2 - Benskörhet Kloka Listan Ej Kloka Listan 0 2 4 6 8 10 12 Andel av befolkningen som fått minst en gång på recept 2011 (%) Figur 6 Läkemedel i topp 2011 som länsinvånare erhållit på recept minst en gång under 2011. Källa: VALMJH Hög följsamhet till Kloka Listan Den sammanlagda följsamheten till Kloka Listan vid receptförskrivning av läkemedel vars volym kan mätas med definierade dygnsdoser DDD enligt DU90%, var 2011 oförändrat 79 procent Figur 7. Följsamheten för husläkarverksamheterna steg från 86 till 87 procent som resultat av att Kloka Listan är särskilt väl avvägd mot primärvårdens medicinska behov och som följd av de incitament som funnits i husläkaravtalet. Även akutsjukhusens följsamhet till kloka Listan förbättrades med en

13 (15) procentenhet till 70 procent, ett resultat som torde kunna tillskrivas KÖL. Den negativa utvecklingen för psykiatrin synes bland annat kunna tillskrivas att det gäller specialistverksamhet med stort inslag av specialläkemedel såsom antipsykotiska läkemedel och tredjehandsmedel vid svårbehandlade fall av depression och ångest. Dessa ingår inte i Kloka Listan. Ytterligare en orsaksfaktor kan i likhet med SÄBO-verksamheterna vara organisatoriska och administrativa förändringar som kan ha försvårat läkemedelsuppföljning såsom användning av fel arbetsplatskoder. 100 90 80 70 Följsamhet till Kloka Listan (%) 60 50 40 30 20 10 0 Husläkarverksamhet Geriatrisk verksamhet Alla vårdgivare SLL Akutsjukhus Övriga vårdgivare (ej avtal) Allmänpsykiatri 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 7. Följsamhet till Kloka Listan (%) enligt DU90% per huvudkategori av vårdgivare. Källa: VALMJH. Något ökad följsamhet till fyra av sju Kloka råd Följsamheten till de Kloka råd vilken går att följa upp med vanlig försäljningsstatistik för receptläkemedel, förbättrades något för tre av sju råd, Tabell 6. För två råd, om val av blodfettsänkare och antidepressiva, var utfallet relativt oförändrat 2011. För resterande två råd, förskrivning av syrahämmande läkemedel respektive medel mot alkoholberoende, var utfallet negativt eller oförändrat vilket enligt expertrådet för psykiatriska sjukdomar är en alltför låg nivå i relation till prevalensen av alkoholberoende.

14 (15) Tabell 6. Utfall av Kloka råd från Stockholms läns läkemedelskommitté vid läkemedelsförskrivning 2011. Grå markering där förbättring uppnåtts Kloka Råd 2011 Indikator Målvärde 2010 2011 Välj Insulatard vid insättning av basinsulin till patienter med diabetes mellitus typ 2 istället för Lantus eller Levemir. Andelen medellångverkande insuliner av medellångverkande insuliner + långverkande analoger (DDD %) >70% 43,6 44,8 Välj simvastatin för prevention av hjärt-andekärlsjukdom simvastatin av statiner (DDD %) >80% 75,7 75,0 hos högriskpatienter med ordinära till måttligt förhöjda kolesterolhalter. Behandla inte asymtomatisk bakteriuri Volym UVI-antibiotika kvinnor 15 år+ Skall minska 156,9 156,1 (ABU) hos äldre. Urinodla endast vid.(recept 1000 inv; TIN) symtom från urinvägarna. Öka användningen av akamprosat och naltrexon vid alkoholberoende och följ upp behandlingen. Välj generika vid nyinsättning av gabapentin, lamotrigin eller topiramat. Magont utan känd orsak bör inte föranleda provbehandling med protonpumpshämmare. Vid indikation för läkemedelsbehandling av lätt till medelsvår depression, inled med citalopram eller sertralin. Volym akamprosat + naltrexon (DDD 1000 inv & dag; TID) Andel generika (generika + original) (% DDD) Volym protonpumpshämmare (DDD 1000 invånare & dag; TID) Andelen citalopram + sertralin av SSRI (DDD; %) Skall öka 0,5 0,5 Skall öka 75,5 79,7 Skall minska 36,4 38,3 >60% 52,4 51,9 Sten Ronge Apotekare Björn Wettermark Docent

15 (15) Läkemedelsdefinitioner: Basläkemedel Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården. Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén. DDD Definierad Daglig Dygnsdos, vid sidan om antal recept, Vedertaget volymmått för läkemedel med begränsningen att det i princip endast gäller läkemedel för daglig medicinering tillfört genom munnen, samt att DDD med några undantag inte överensstämmer med normaldosering i Sverige. DU90% Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av bristande tolerabilitet hos enskilda patienter och andra individuella faktorer. SLL-kostnad I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform. Specialläkemedel Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård. Totalbelopp läkemedel Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp L01 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller. Upphandlingsrabatter SLL Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till akutsjukhusen. Under 2011 uppgick dessa till ca 235 Mkr varav 200 Mkr fördelade på fakturerade kostnader (netto). VAL Landstingets lager av sjukvårdsdata, bland annat försäljning av läkemedel.