Landstingets läkemedelskostnader upp 7,4 procent under första halvåret 2008

Transkript

1 Landstingets läkemedelskostnader upp 7,4 procent under första halvåret 2008 Landstingets kostnader för summan av läkemedelsförmånen och apoteksrekvirerade varor steg under första halvåret 2008 med 7,2 procent till drygt 2,8 miljarder. Enbart läkemedel ökade med 7,4 procent. Specialläkemedel fortsatte att i totalbelopp öka, procentuellt dubbelt så mycket som basläkemedel, tio jämfört med fem procent. Få nya läkemedel i generisk form liksom förskrivning av nylanserade läkemedel bidrog till utvecklingen för basläkemedel. Följsamheten till Kloka Listan för läkemedel mot recept och dosdispenserat var något lägre än tidigare, 75 procent. Det synes främst bero på att flera läkemedel med stor volym utgick ur Kloka Listan Det är svårt att finna några dramatiska förändringar i förskrivningen som skulle förklara den lägre följsamheten. Totalbeloppet för recept och rekvisition av läkemedel och läkemedelsnära varor ökade tiden januari till juni 2008 SLL med 7,1 procent, Tabell 1. Kostnadsandelen för Stockholms läns landsting SLL uppgick till drygt 2,8 miljarder (+7,2 %). Med tillägg för receptkostnader vid sidan av den allmänna läkemedelssubventionen, som läkemedel enligt smittskyddslagen SML, hjälpmedel vid diabetes via Dialink och psykofarmaka vid avsaknad av sjukdomsinsikt, var landstingets kostnader drygt 3 miljarder kronor. Från detta belopp avgår leverantörsrabatter för upphandlade läkemedel via rekvisition med närmare 80 varför nettokostnaden för läkemedel och läkemedelsnära varor kan uppskattas till drygt 2,9 miljarder för första halvåret. Tabell 1: Försäljning av läkemedel och läkemedelsnära produkter till och med juni 2008 till befolkningen i Stockholms län. Källa VAL / LEpC se / Läkemedelsstatistik. Varutyp, distributör, försäljningssätt Totalt, Landstingets andel, Läkemedel: Apotek 2008 '2007 Förändr % 2008 '2007 Förändr % Recept/ApoDos , ,3 ) Rekvisition er ,9 705**** ,6 ) Egenvård** , Summa läkemedel *) , ,4 Läkemedelsnära: Apotek Recept/Hjälpmedelskort , ,3 ***) Rekvisitioner **) Summa läkemedelsnära , ,0 Summa , ,2 *) **) ***) ****) Kostnader tillkommer för bland annat fria läkemedel enligt SML ca 83 samt för psykofarmaka vid avsaknad av sjukdomsinsikt, ca 5 Egenvårdsförsäljning av icke konkurrensutsatta läkemedel på apotek exkl. moms. Avser leveranser från apotek. Kostnaden för hjälpmedel vid behandling av diabetes via DiaLink uppgick perioden till 82. Den totala SLL-kostnaden för rekvisitioner av läkemedelsnära produkter med mera uppgick således 2008 till drygt 110. Upphandlingsrabatterna 2008 beräknas för perioden jan- juni kunna uppgå till 78, +5 (+7,4 %).

2 Tabell 2: Bas- respektive specialläkemedel. Totalbelopp till och med juni månad per år i Stockholms län samt förändring Jämför Tabell 1. Typ av läkemedel Förändring % Basläkemedl recept , Basläkemedl rekvisition , Summa basläkemedel , Specialläkemedel recept , Specialläkemedel rekvisition , Summa specialläkemdel , Summa läkemedel , Beloppsandel specialläkemedel (%) Inkluderar endast SLL-kostnader för den allmänna läkemedelssubventionen samt det samlade fakturabeloppet i länet för rekvisitioner utan hänsyn till upphandlingsrabatter. Jämför Tabell 1. Totalbeloppet för specialläkemedel, det vill säga de läkemedel som i normalfallet inte sätts in i primärvården, steg med 10,2 procent eller 148, Tabell 2 samt Figur 1. Beloppsandelen för specialläkemedel närmar sig +50 procent av totalbeloppet för recept och rekvisitioner. Liksom tidigare år svarade rekvisitionerna av specialläkemedel för en tredjedel av totalbeloppet för dessa läkemedel (9) % 44% 45% 47% Basläkemedel recept Specialläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Specialläkemedel rekvisition Figur 1: Totalbelopp per år i Stockholms län för bas- respektive specialläkemedel samt andel specialläkemedel av total i procent. Medel mot tumörer och immunologiskt betingade sjukdomar upp 17 % Immunologiskt verksamma läkemedel och läkemedel vid tumörsjukdomar (ATC-grupp L), var liksom tidigare den kostnadsmässigt största läkemedelsgruppen. Den omfattar även vissa biologiska läkemedel mot sjukdomar som reumatoid artrit och multipel skleros, Figur 2. Dessa läkemedel svarade för 18 procent av totalbeloppet för läkemedel (17 % föregående år), och var dessutom den grupp som ökade mest både i absoluta tal och procentuellt (74, +17 %). Läkemedel mot nervsystemets sjukdomar (ATC-grupp N) och läkemedel mot infektionssjukdomar (J) var två andra

3 3(9) grupper som i absoluta tal ökade kraftigt i kostnad (34 +7 % respektive 27, + 11 %). Ökningen för infektionsläkemedlen avser främst behandling av HIV och virushepatit. Ytterligare läkemedelsgrupper som ökade mest i absoluta belopp var hjärt-kärlläkemedel, ATCgrupp C, 7 (+3 %), hematologiska medel (B), 5 (+2 %). Den sistnämnda gruppen innefattar koagulationshämmande medel och blödarpreparat. Även läkemedel mot sjukdomar i andningsorganen (R), steg kraftigt i kostnad, +9 (+4 %) L - Tumörsjd., immunologi N - Smärta, neurologi, psyk. C - Hjärta kärl J - Antiinfektiva B - Blod, antikoagulation A - Mage tarm R - Andning H - Hormoner, allmänt G - Könshormon, urologi M - Muskler, skelett Oklassificerade läkemedel D - Hud S - Ögon och öron Hjälpmedel vid diabetes mm Stomihjälpmedel Figur 2. Huvudgrupper av läkemedel (ATC1 enligt ATC-systemet) samt läkemedelsnära varugrupper, recept + rekvisitioner inklusive förändring. Hjälpmedel vid diabetes inkluderar inte varor utlämnade via DiaLink, se ovan.

4 Tabell 3: Största undergrupper av läkemedel och läkemedelsnära produkter (ATC3). Totalbelopp i topp 2008, recept + rekvisitioner. Vara 2008 '2007 Förändring Förändring (%) Immunosuppressiva (L04) Cytostatika (L01) Medel mot astma/kol (R03) Antidepressiva (N06) Neuroleptika, lugnande (N05) Antibiotika, systemiska (J01) ACE-hämmare, ARB, och komb. (C09) Analgetika (N02) Virushämmare, systemiska (J05) Könshormoner (G03) Diabetesmedel (A10) Hemostatika (B02) Immunstimulerande medel (L03) Antikoagulantia (B01) Urologiska medel (G04) (9) Bland de största undergrupperna av läkemedel, Tabell 3, var immunosuppressiva och cytostatika de som kostade mest och ökade mest i procent. Antivirala medel (J05) och antidepressiva (N06) var andra grupper som ökade väsentligt. Antidepressiva accelererade i belopp (+9 %) trots ökad tillgång till generiska SSRI. Det kan främst förklaras av övergång till dyrare ny antidepressiv terapi utanför Kloka Listan. Kostnaderna för ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB) ökade väsentligt mindre än tidigare, (+7 %). Ökad insättning av enalapril och ramipril, vilka båda finns i generisk form synes ha bidragit. Läksaks Kloka Råd om att enbart använda ARB för patienter med ACE-hämmarintolerans förefaller därmed att börja få visst genomslag. Överförskrivningen av ARB uppmärksammades ytterligare under våren då LFN beslutade om begränsad subvention för ARB. Beslutet träder dock först i kraft den 1 september. Specialläkemedel ökade mest De mest kostsamma enskilda läkemedlen framgår av Tabell 4. Sexton av dem är specialläkemedel, bland annat för behandling av tumörsjukdom, reumatologisk sjukdom, koagulationsrubbningar och multipel skleros. Dessa finns inte i Kloka Listan. Av resterande fjorton läkemedel, finns elva i Kloka Listan. Undantagen är atorvastatin (Lipitor) mot hyperlipidemi och esomeprazol (Nexium) mot syrarelaterade symtom. Läkemedel som ökade och minskade mest i totalbelopp under 2007 framgår av Figurerna 3 a och 3b. Av de femton läkemedel som ökade mest var tolv specialläkemedel. Ingen av dem finns i Kloka Listan. Pregabalin (Lyrica) är godkänt vid neuropatisk smärta och depression. Specialister inom smärtbehandling rekommenderade vid lanseringen återhållsamhet i förskrivningen av pregabalin mot neuropatisk smärta eftersom skillnaderna bedömdes små jämfört med det kostnadseffektivare gabapentin vilket finns i Kloka Listan. Då indikationerna neuropatisk smärta och depression går i varandra är det svårt att utläsa vilken insättningsorsak som dominerar. Medlet förskrivs av såväl smärtmottagningar, psykiatri som vårdcentraler.

5 Tabell 4. Läkemedel, recept och rekvisitioner, med största totalbelopp 2008 jämfört med Gråmarkering avser läkemedel i Kloka Listan Special- ATC-gr.Läkemedel (Produkt - exempel) Huvudanvändning 2008 Förändr. fr läkemedel MKR % X L04AB01 etanercept ( ENBREL ) Grav reumatoid artrit X B02BD02 antihemofilifaktor a (faktor viii) ( ADVATE ) Blödarsjuka R03AK07 formoterol + budesonid ( SYMBICORT TURBUHALER ) Astma X L04AB02 infliximab ( REMICADE ) Grav reumatoid artrit X L04AB04 adalimumab ( HUMIRA ) Grav reumatoid artrit C07AB02 metoprolol ( SELOKEN ZOC ) Hjärtsvikt, hypertoni C10AA05 atorvastatin ( LIPITOR ) Förhöjda blodfetter X L03AB07 interferon beta-1a ( AVONEX ) Multipel skleros X N05AH03 olanzapin ( ZYPREXA ) Psykos X L01XC03 trastuzumab ( TRASTUZUMAB ) Tumörsjukdom (bröstcancer) X H01AC01 somatropin ( GENOTROPIN MINIQUICK ) Tillväxtstörning N06AX16 venlafaxin ( EFEXOR DEPOT ) Depressionssjukdom C09CA06 candesartan ( ATACAND ) Hypertoni R03AK06 salmeterol + flutikason ( SERETIDE DISKHALER ) Astma R03BA02 budesonid ( PULMICORT TURBUHALER ) Astma G03CA03 östradiol ( VAGIFEM ) Östrogentillägg lokalbehandling A02BC01 omeprazol ( OMEPRAZOL SANDOZ ) Syrarelaterade symtom X L01XC02 rituximab ( MABTHERA ) Tumörsjukdom, grav reumatoid artrit X B03XA02 darbepoetin alfa ( ARANESP ) Grav anemi X B01AB04 dalteparin ( FRAGMIN ) Blodpropp N02BE01 paracetamol ( ALVEDON ) Smärta, feber X L01CD02 docetaxel ( TAXOTERE ) Tumörsjukdom A10AE04 insulin glargin ( LANTUS ) Diabetes mellitus X J06BA02 immunoglobulin i.v. ( KIOVIG ) Immunbrist X L02BB03 bikalutamid ( CASODEX ) Prostatacancer X J06BA01 immunoglobulin s.c.( GAMMANORM ) Immunbrist R03BB04 tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) Kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL A02BC05 esomeprazol ( NEXIUM ) Syrarelaterade symtom X L01XE01 imatinib ( GLIVEC ) Tumörsjukdom (leukemi) A02BC01 omeprazol ( OMEPRAZOL SANDOZ ) Syrarelaterade symtom En samlingspost avseende en administrativ kostnad för dosdipensering (Apodos) 22 under 2008, har exkluderats. 5(9) Etanercept ( ENBREL ) - reumatoid artrit Papillomavirus human types 6 ( GARDASIL ) - vaccin mot papillomvirus Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit Natalizumab ( TYSABRI ) - Multipel skleros Lamivudin och abacavir (KIVEXA ) - HIV Ranibizumab ( LUCENTIS ) - makuladegeneration Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi Formoterol + budesonid - ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma Bevacizumab (AVASTIN ) - tumörsjukdom Docetaxel ( TAXOTERE ) - tumörsjukdom Kandesartan ( ATACAND ) - hypertoni, hjärtsvikt Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit Metylfenidat ( CONCERTA ) - ADHD Antihemofilifaktor a (faktor viii) ( ADVATE ) - blödarsjuka Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom Figur 3a +b. Största ökningar och minskningar 2008 för läkemedelskonsumtion via recept och rekvisitioner i totalbelopp, substansnamn, exempel på produkt, samt huvudanvändning. Stapel med kraftig kontur = Specialläkemedel. Ljusgrå stapel = I Kloka Listan 2008.

6 6(9) Losartan (COZAAR) - hypertoni, hjärtsvikt Zidovudin,lamivudin och abacavir (TRIZIVIR) - HIV Sumatriptan (IMIGRAN ) - migrän Koagulationsfaktor ix ( NANOTIV ) - blödarsjuka Rimonabant ( ACOMPLIA ) - övervikt Zidovudin och lamvudin ( COMBIVIR ) - HIV Darbepoetin alfa ( ARANESP ) - anemi Erytropoetin ( EPREX ) - anemi Paklitaxel ( PAKLITAXEL ) - tumörsjukdom Mirtazapin ( MIRTAZAPIN ) - depression Immunoglobulin s.c.( GAMMANORM ) - immunbrist Felodipin ( FELODIPIN ) - hypertoni, kärlkramp Sibutramin ( REDUCTIL ) - övervikt Omeprazol ( OMEPRAZOL SANDOZ ) - syrarelaterade symtom Finasterid ( PROSCAR ) - godartad prostataförstoring Bland de läkemedel som minskade mest i totalbelopp återfinns fyra i Kloka Listan. Samtliga dessa ökade i volym trots minskningen i belopp, omeprazol + 22 procent, mirtazapin + 7 procent samt sibutramin och finasterid, båda + 5 procent. De minskade totalbeloppen för dessa läkemedel synes bero på ökad generisk priskonkurrens. Två av de som minskade mest i belopp, losartan (Coozaar) och felodipin, har under senare år har ersatts av kandesarten (Atacand) och amlodipin. Vårdcentralerna ökade förskrivningen mindre än genomsnittet Vårdcentralerna ökade sina receptkostnader med cirka 4 procent medan receptkostnaderna för övriga vårdgivarkategorier steg med det dubbla eller mera, Tabell 5. Det berodde på hög andel basläkemedel jämfört med mer specialiserade vårdgrenar, Figur 4, Tabell 6. Rekvisitioner från specialiserade verksamheter utanför akutsjukhusen och vårdcentralerna är inte medräknade. Dessa vårdgrenar rekvirerar dock vanligtvis läkemedel i ringa omfattning.

7 7(9) Tabell 5: Läkemedel och övriga apoteksvaror inkluderande hjälpmedel via apotek, recept och rekvisitioner. Förmånsbelopp SLL för recept samt hela varukostnaden för rekvisitioner fördelat per vårdgren. Vårdgren, distributionsslag Förändring Procent Akutsjukhus recept Akutsjukhus rekvisition Akutsjukhus totalt Övr. spec.mottagningar recept Övr. spec.mottagningar rekvisition*) Övr. spec.mottagningar totalt Vårdcentraler recept Vårdcentraler rekvisition*) Vårdcentraler totalt Övriga vårdgivare recept Övriga vårdgivare rekvisition*) Övriga vårdgivare totalt *) Övriga specialistmottagningar, recept inkluderar förutom privata mottagningar även psykiatri och geriatrik. Övriga vårdgivare, inkluderar kommunala äldreboenden, företagshälsovård och förskrivning på personlig arbetsplatskod (pensionerade läkare med flera men sannolikt även viss mindre yrkesverksamhet). Uppgifterna om rekvirerande enheter är vid sidan av akutsjukhusen endast ungefärliga på grund av ofullständiga registeruppgifter Akutsjukhus basläkemedel + 5 % Akutsjukhus specialläkemedel + 11 % Akutsjukhus summa + 10 % Övr. spec.mottagningar basläkemedel Övr. spec.mottagningar specialläkemedel + 1% + 14 % Övr. spec.mottagningar summa Vårdcentraler basläkemedel + 3% + 7 % Vårdcentraler rspecialläkemedel + 7% Vårdcentraler summa +3 % Övriga vårdgivare basläkemedel Övriga vårdgivare specialläkemedel Övriga vårdgivare summa + 1 % + 7 % + 4 % 2007 Förändring 2008 Figur 4: Special- respektive basläkemedel i SLL-kostnad, recept och rekvisitioner samt förändring.

8 8(9) Tabell 6: Special- respektive basläkemedel i SLL-kostnad, recept och rekvisitioner 2007, jämför Figur 5 och Förändring 2008 Vårdgren, läkemedelskategori Procent Akutsjukhus basläkemedel Akutsjukhus specialläkemedel Akutsjukhus summa Övr. spec.mottagningar basläkemedel Övr. spec.mottagningar specialläkemedel Övr. spec.mottagningar summa Vårdcentraler basläkemedel Vårdcentraler rspecialläkemedel Vårdcentraler summa Övriga vårdgivare basläkemedel Övriga vårdgivare specialläkemedel Övriga vårdgivare summa De största absoluta kostnadsökningarna per nedbruten vårdgren skedde för specialläkemedlen på akutsjukhusen, + 107, Figur 5, Tabell 6. Specialläkemedlen har klassificerats enligt ett preliminärt uppdaterat förslag (maj 2008) och merparten av tidigare oklassificerade apotekstillverkade beredningar och licensläkemedel har dessutom räknats som specialläkemedel i kalkylen. Förändringen jämfört med 2007 gällde summan av recept och rekvisitioner, Figur SLL-belopp resp. fakturabelopp Specialläkemedel rekvisition Specialläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Basläkemedel recept Akutsjukhus Övr. spec.mottagningar Vårdcentraler Övriga vårdgivare Figur 5: Bas- och specialläkemedel fördelat på recept och rekvisitioner per vårdgren jan - juni 2007 respektive 2008 (exklusive fria läkemedel inom SLL vid sidan av den allmänna läkemedelssubventionen. Följsamheten i DDD till Kloka Listan för receptförskrivet 75 procent Följsamheten vid receptförskrivning till Kloka Listan enligt DU90%-metoden (=Drug Utilization 90%) publiceras varje månad på LEpC:s hemsidan (via janusinfo.se). Metoden finns närmare definierad på LEpC:s hemsida och är relaterad till Kloka Listan för innevarande år. Under första halvåret 2008 svarade 169 olika substanser med definierade dygnsdoser DDD för 90 procent av den förskrivna volymen. Följsamheten till Kloka Listan var 75 procent. Följsamheten har successivt ökat under de senaste åren med ungefär en procentenhet per år men har nu fallit tillbaka

9 med tre procentenheter. En viktig orsak är att följsamhetsmåttet bygger på aktuell årgång av läkemedelsrekommendationerna. I Kloka Listan 2008, har två läkemedel med hög volym utgått, nämligen losartan (Cozaar, Cozaar Comp) mot hjärtsvikt och högt blodtryck liksom zolpidem (Stilnoct) mot sömnsvårigheter. Receptköp och nyförskrivning påverkas erfarenhetsmässigt först efter flera år av en sådan förändring. Det kan noteras att flertalet läkemedel i Kloka Listan inte ökade i kostnad påfallande mer än tidigare. Det stöder antagandet om att förskrivningsmönstret inte har förändrats särskilt mycket jämfört med tidigare. Av tjugo läkemedel med största volym i definierade dygnsdoser DDD fanns arton i Kloka Listan, Figur 6. Av resterande läkemedel i volymtoppen på recept är det endast ett som inte har funnits i Kloka Listan, atorvastatin (Lipitor) mot höga blodfetter. 9(9) C10AA01 simvastatin ( SIMVASTATIN SANDOZ ) B01AC06 acetylsalicylsyra ( TROMBYL ) C03CA01 furosemid ( LASIX RETARD ) C09AA02 enalapril ( ENALAPRIL KRKA ) C07AB02 metoprolol ( SELOKEN ZOC ) B03BA01 cyanokobalamin ( BEHEPAN ) H03AA01 levotyroxin, t4 ( LEVAXIN ) A02BC01 omeprazol ( OMEPRAZOL MERCK NM ) C09AA05 ramipril ( RAMIPRIL HEXAL ) C08CA02 felodipin ( PLENDIL ) N06AB04 citalopram ( CITALOPRAM CNSPHARMA ) N05CF01 zopiklon ( IMOVANE ) C10AA05 atorvastatin ( LIPITOR ) C08CA01 amlodipin ( AMLODIPIN KRKA ) N02BE01 paracetamol ( ALVEDON ) C09CA06 candesartan ( ATACAND ) C03EA01 hydroklorotiazid + amilorid ( NORMORIX MITE ) N06AB06 sertralin ( SERTRALIN RANBAXY ) N05CM06 propiomazin ( PROPAVAN ) A12AX kalcium, kombinationer ( KALCIPOS-D ) KLOKA LISTAN 2008 Ej i KLOKA LISTAN Antal miljoner DDD Figur 6. Topplista i volym av receptförskrivna läkemedel till befolkningen i SLL Sten Ronge Apotekare LEpC Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat