112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet är att utreda hur regelverket kring överföringen av vårdens intyg till Försäkringskassan (FK) ser ut samt utreda i vilken omfattning FK kan hävda sekretess avseende information om enskilda och FK:s beslut. 1. Tillämpligt regelverk för överföring av vårdens intyg till FK Enligt vår bedömning är följande regelverk tillämpliga i förevarande fall. Lagar och förordningar Patientdatalagen (2008:355) Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Lagen reglerar bl.a. journalföring, inre sekretess, utlämning av uppgifter om enskild, direktåtkomst av journaluppgifter m.m. Patientdataförordningen (2008:360) Förordningen tillämpas vid sådan behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården som är helt eller delvis automatiserad och som regleras av Patientdatalagen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen reglerar bl.a. vårdgivares skyldighet att bedriva en ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, sekretess för anställda inom hälso- och sjukvården m.m.
Personuppgiftslagen (1998:204) Lagen har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Lagen gäller då personuppgifter behandlas i verksamheter som bedrivs både av enskilda och av myndigheter. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Grundlag som reglerar yttrandefriheten i tryckta skrifter samt utlämnande av offentliga handlingar. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Lagen innehåller bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar vad avser offentlighet och sekretess. Lagen gäller för alla som är anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården. Arkivlag (1990:782) Lagen anger de grundläggande bestämmelserna för hur de svenska myndigheterna och andra statliga och kommunala beslutande församlingar ska sköta sina arkiv bestående av allmänna handlingar. Förvaltningslagen (1986:223) Lagen är framför allt avsedd att garantera enskildas rättssäkerhet när de har att göra med en förvaltningsmyndighet såsom FK. Lagen behandlar också när allmänna handlingar anses inkomna till myndigheter. Lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer Lagen reglerar användningen och giltigheten av elektroniska signaturer. Föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Föreskriften ska tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter i verksamhet som omfattas av bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen. Föreskriften är ett komplement till Patientdatalagen. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Föreskriften är tillämplig vid den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Föreskriften är ett komplement till Patientsäkerhetslagen. 2 / 6
Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2005:29) Föreskriften är tillämplig vid utfärdande av intyg som grundas på en bedömning av någons hälsotillstånd och vård inom verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. 2. I vilken omfattning kan FK hävda sekretess för uppgifter i dess verksamhet? Alla svenska myndigheter omfattas av offentlighetsprincipen i Tryckfrihetsförordningen (TF) vilket bland annat gör det möjligt för utomstående att begära ut allmänna handlingar. Öppenheten inom FK sträcker sig därför relativt långt. Många handlingar och uppgifter inom myndigheten är offentliga och ska därför på begäran också lämnas ut. Sådana handlingar inom FK:s verksamhet kan exempelvis vara beslut, journaler, intyg m.m. Det finns emellertid begräsningar i öppenheten som regleras av Offentlighet- och sekretesslagen (OSL). OSL innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och vissa begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar. Lagens syfte är främst att värna om vissa skyddsvärda intressen däribland den personliga integriteten. Utöver OSL måste, vid utlämnande av handlingar innehållande personuppgifter, även hänsyn tas till bestämmelser om integritetsskydd i Personuppgiftslagen (PUL). PUL gäller emellertid inte om ett utlämnande av personuppgifter sker i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. TF, d.v.s. då FK enligt TF är skyldig att lämna ut den begärda handlingen. Anledningen till det är att TF:s bestämmelser enligt 8 PUL har företräde framför PUL. När FK prövar ett utlämnande av personuppgifter i andra fall än då det handlar om skyldighet enligt TF måste FK ta ställning till om själva utlämnandet i sig är förenligt med PUL. En grundtanke med bestämmelserna i OSL är att öppenheten inte ska begränsas mer än nödvändigt. Generellt sett är offentlighet en huvudregel. Huruvida en handling ska anses vara sekretessbelagd beror på handlingens innehåll och i vilket sammanhang handlingen förekommer. Det är myndigheten självt som självständigt ska bedöma och besluta om en handling ska lämnas ut eller inte. Är handlingen inte sekretessbelagd är den offentlig och ska därmed på begäran lämnas ut, se 6 kap. 4-5 OSL jämte 2 kap. 12 TF. 2.1 Sekretess och sekretessprövning inom FK:s verksamhet Det finns flera intressen som kan bli aktuella att skydda inom FK:s verksamhet varför det också finns fler än en bestämmelse som FK kan luta sig mot när det kommer till en sekretessprövning. Enligt vår bedömning är följande bestämmelser aktuella att utreda i förevarande fall. 3 / 6
2.1.1 Sekretess för uppgifter om hälsa och sexualliv Enligt 21 kap. 1 OSL gäller sekretess för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Bestämmelsen garanterar ett visst minimiskydd för uppgifter som rör en enskilds hälsa och sexualliv eftersom sådana uppgifter normalt anses som känsliga. Sekretessen gäller med ett kvalificerat rakt skaderekvisit vilket innebär att det råder en presumtion för offentlighet förutsatt att ett utlämnande inte kommer att leda till betydande men för den enskilde eller dennes närstående. Exempel på uppgifter som kan omfattas av bestämmelsen är uppgifter om könsbyten, transsexualitet, HIV eller psykiska sjukdomar i vissa fall. Även mindre känsliga uppgifter än de som nämnts kan komma att sekretessbeläggas med stöd av bestämmelsen beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Prövningen kan falla olika ut beroende på om den enskilde är underårig eller vuxen. Även faktorer som i vilken verksamhet uppgiften finns samt av vem eller under vilka förhållanden uppgiften begärs utlämnad kan få betydelse för skadebedömningen. Något som kan vara av intresse att notera är att sekretess inte gäller för uppgifter som tas in i ett beslut fattat av FK. Sådana uppgifter blir offentliga i och med publiceringen av beslutet. Här bör noteras att det enbart är sekretess enligt 21 kap. 1 OSL som inte gäller för beslut. Andra sekretessbestämmelser avseende FK:s verksamhet kan reglera starkare sekretesskydd och ska således iakttas. 2.1.2 Socialförsäkringssekretess Det ovan nämnda sekretesskyddet för hälsa och sexualliv är ett generellt minimiskydd och gäller enbart om inte andra särskilda sekretessregler kan tillämpas enligt OSL. Uppgifter om enskilda i socialförsäkringsärenden skyddas särskilt genom den s.k. socialförsäkringssekretessen i 28 kap. 1 OSL. Bestämmelsen om socialförsäkringssekretess innebär bland annat att sekretess kan gälla hos FK i olika slag av ärenden om förmåner och ersättningar. Sekretessen skyddar uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon som står denne nära lider men om uppgiften lämnas ut och uppgiften förekommer i ärenden enligt bl.a. Socialförsäkringsbalken. Bestämmelsen omfattar i princip samma skyddsintressen som 21 kap. 1 OSL men ger ett starkare skydd än 21 kap. 1 OSL eftersom det är tillräckligt att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Utlämnandet behöver således inte antas leda till betydande men som i 21 kap. 1 OSL. Om efterfrågade uppgifter finns eller har funnits i ett försäkringsärende ska 28 kap. 1 OSL således tillämpas. Skulle det däremot inte vara fråga om ett försäkringsärende kan uppgifterna ändå komma att skyddas av 21 kap. 1 OSL. 4 / 6
Enligt bestämmelsen gäller ett rakt skaderekvisit, d.v.s. huvudregeln är att uppgifter av det här slaget är offentliga. En uppgift bör dock hemlighållas om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas. Vid begäran om utlämnande av uppgifter ska FK göra en sekretessprövning d.v.s. pröva om uppgifter kan röjas utan att det är till men för den enskilde eller dennes närstående. En sekretessprövning görs i två steg utifrån följande frågeställningar; Steg 1: Är uppgiften sekretessreglerad och sekretessbelagd enligt någon bestämmelse i OSL? I ett försäkringsärende kan det förekomma en hel del olika uppgifter om en försäkrad. Socialförsäkringssekretessen i 28 kap. 1 OSL utgår från en ganska grov indelning i hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. När FK bedömer om en uppgift är sekretessbelagd enligt denna bestämmelse utgår FK normalt från en känslighetsskala med harmlösa uppgifter på ena sidan och integritetskänsliga uppgifter på den andra. Så som harmlösa uppgifter anses vanligen identitetsuppgifter och dylikt medan uppgifter om ekonomi, sociala förhållanden och hälsa ofta anses som integritetskänsliga. Efter att FK bedömt uppgiftens karaktär tar FK ställning till om ett utlämnande är till men för den försäkrade eller någon närstående. Utgångspunkten för en prövning av men är den berörda personens egen upplevelse. Är en efterfrågad uppgift av sådant slag att den lätt kan komma att missbrukas ska den normalt kunna sekretessbeläggas. Det handlar då om uppgifter om någon mera betydelsefull omständighet, till exempel en enskilds hälsotillstånd enligt läkarintyg eller medicinska journaler. Även uppgifter om enskilda individers sjukskrivningsperioder och sjukskrivningsfrekvens är exempel på uppgifter som normalt är sekretessbelagda. För att kunna bedöma om ett utlämnande är till men för den enskilde eller dennes närstående måste FK också beakta vem den sökande är eller vad uppgiften ska användas till. Några generella slutsatser går inte att dra här utan varje enskilt fall ska bedömas för sig. Steg 2: Om så är fallet, finns det någon bestämmelse eller omständighet som gör att uppgiften ändå kan lämnas ut? Det är först när FK vid en sekretessprövning kommit fram till att en uppgift är sekretessbelagd som det blir aktuellt att fråga om det finns någon bestämmelse eller omständighet som gör att uppgiften ändå ska eller kan lämnas ut s.k. sekretessbrytande bestämmelser. 5 / 6
2.1.3 Sekretessbrytande bestämmelser Trots att en uppgift i många fall är sekretessbelagd kan den i vissa situationer ändå lämnas ut. Det beror på att det finns en rad olika bestämmelser som bryter sekretessen. Ofta grundar sig detta på att det finns ett samtycke från den uppgiften berör eller att det föreligger en uppgiftsskyldighet för myndigheten och att uppgiften behövs för ett visst syfte. De sekretessbrytande bestämmelser som torde bli aktuella i förevarande fall är samtycke enligt 10 kap. 1 OSL samt utlämnande med förbehåll enligt 10 kap. 14 OSL. Enligt bestämmelserna kan en enskild individ själv helt eller delvis samtycka till att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut. Att den enskilde på detta sätt har rätt att själv förfoga över sekretessen är ganska givet eftersom sekretessen är föreskriven till förmån för honom eller henne. En uppgift kan vidare lämnas ut om risken för skada, men eller annan olägenhet kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker rätten att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. 2.2 Slutsats FK kan enligt socialförsäkringssekretessen i 28 kap. 1 OSL hävda sekretess för uppgifter i ärenden om förmåner och ersättningar. Sekretessen skyddar uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon som står denne nära lider men om uppgiften lämnas ut. Även om det inte skulle vara fråga om ett försäkringsärende kan FK hävda sekretess för uppgifter om en enskilds hälsa och sexualliv i enlighet med minimiskyddet i 21 kap. 1 OSL. Sekretessen enligt denna bestämmelse är dock något svagare än socialförsäkringssekretessen då det krävs betydande men för att sekretess ska gälla. För båda bestämmelser gäller ett kvalificerat rakt skaderekvisit vilket innebär att det normalt råder en presumtion för offentlighet förutsatt att uppgifterna inte ska anses sekretessbelagda enligt FK:s sekretessprövning. Även om uppgifterna skulle anses sekretessbelagda kan uppgifterna lämnas ut om den enskilde lämnat sitt samtycke eller om risken för skada, men eller annan olägenhet kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker sökandes rätt att lämna uppgifterna vidare eller utnyttja dem. 6 / 6