Datum Dnr 2001-03-26 1841-00 Juridiska sekretariatet Näringsdepartementet Remissyttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) Domstolsverket har granskat betänkandet främst ifrån domstolsväsendets synvinkel varför detta remissyttrandet i huvudsak avser avsnitt 11.8-11.9 i betänkandet. Domstolsverkets inställning till förslagen i denna del anges nedan. Betänkandets avsnittsindelning har därvid följts. Avsnitt 11.8.1-4 Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar. Avsnitt 11.8.5-6 Domstolsverket avstyrker förslaget att häva medborgarskapskravet avseende nämndemän, jurymän samt tings- och länsrättsnotarier. I konsekvens härmed avstyrker Domstolsverket utredningens förslag till lagtext avseende 11 kap. 9 tredje stycket regeringsformen med följdändringar i bl.a. Lagen om offentlig anställning (LOA). Vad avser innehav eller utövande av domartjänst bör i regeringsformen således alltjämt anges att detta skall vara förbehållet svenska medborgare. Postadress Besöksadress Telefon Telefax 551 81 JÖNKÖPING Kyrkogatan 34 036-15 53 00 036-16 57 21
Domstolsverkets utgångspunkt Domstolarnas verksamhet innefattar sådan myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden och betänkandet har bl.a. mot bakgrund därav kommit till slutsatsen att huvudregeln bör vara att domare skall vara svensk medborgare. Det resonemang som betänkandet därvid för är, enligt Domstolsverkets mening, adekvat även för nämndemän, jurymän och notarier. Domstolsverkets utgångspunkt är därför att all dömande verksamhet i svenska domstolar skall utövas av svenska medborgare. Nämndemän och jurymän Nämndemän tar samma del och ansvar som den ordinarie domaren i domstolens domslut. Det är därför, enligt Domstolsverkets mening, inkonsekvent att kräva svenskt medborgarskap för den ordinarie domaren men inte för den enskilde nämndemannen. Dessutom utgör nämndemännen i tingsrätt och länsrätt majoriteten i rättens sammansättning varför dessa kan rösta över den ordinarie domaren. Särskilt mot bakgrund härav ställer sig Domstolsverket direkt avvisande till betänkandets förslag att det inte heller skall finnas något medborgarskapskrav för mål som rör rikets säkerhet. För det fall förslaget genomförs kan dessa mål således komma att avgöras av en sammansättning där en minoritet eller endast den ordinarie domaren är svensk medborgare. Enligt Domstolsverkets mening sysslar även jurymän, som ju har att avgöra om brott föreligger eller inte, med sådan ingripande rättsutövning att det är motiverat att låta medborgarskapskravet kvarstå. Notarier Betänkandet föreslår att medborgarskapet för notarier skall hävas p.g.a. tjänstgöringens stora utbildningsvärde. I betänkandet framhålls därvid att
det bör beaktas att notarierna inte får syssla med mer ingripande rättsutövning. Tings- och länsrättsnotarier utövar direkt dömande verksamhet i domstolarna. Vad avser tingsnotarier innebär detta bl.a. att de är ordförande tillsammans med nämnd i mål rörande brott för vilket inte är stadgat svårare straff än böter. En tingsnotarie kan dock, och detta förekommer även i praktiken, allt efter lämplighet förordnas att handlägga brottmål där fängelse ingår i straffskalan. En tingsnotarie kan även förordnas att delta i rätten i s.k. tresits-mål. Tingsnotarier kan således under sin tjänstgöring få syssla med rättsutövning som kan beskrivas som mer ingripande eller väl kvalificerad. Den dömande funktion som notarier utför vid domstolarna skall därför inte förringas. Möjligheten att förordna notarier att handlägga svårare mål bör, bl.a. ur utbildningssynpunkt, behållas. Det är dock tveksamt om denna möjlighet kan finnas kvar om betänkandets förslag genomförs. Betänkandet synes nämligen utgå ifrån att mer ingripande rättsutövning skall förbehållas domare med svenskt medborgarskap. Att tillämpa möjligheten att särskilt förordna notarier att handlägga svårare mål olika beroende på notariens medborgarskap måste därvid anses uteslutet. Det anförda visar dessutom på svårigheterna med att gradera den dömande funktionen utifrån resonemang om mer eller mindre ingripande rättsutövning där det krävs och inte krävs medborgarskap. Det skall därvid framhållas att om medborgarskapskravet för notarier och nämndemän hävs kan situationer uppstå där ingen i rätten, dvs. den sammansättning som har att avgöra målet, är svensk medborgare. Det är helt okänt i vad mån medborgarskapskravet idag medför att utländska medborgare väljer att studera till annat yrke. Det skall också framhållas att utvecklingen under senare år tyder på att allt färre söker notarietjänst, allt fler väljer istället andra karriärvägar. I vad mån dessa som väljer att inte söka notarietjänst är utländska medborgare eller inte är okänt. Att mot bakgrund av vad som nu anförts framhålla utbildningsaspekten som skäl för ett undantag från huvudregeln att dömande verksamhet skall utövas av svenska medborgare, ter sig därmed i dagsläget inte som väl underbyggt.
Avsnitt 11.8.7 Domstolsverket ställer sig avvisande till förslaget att häva medborgarskapskravet för föredragande i länsrätt och kammarrätt samt även för revisionssekreterare och regeringsrättssekreterare mot den bakgrund att även om dessa inte deltar i beslutet kan dessa ha en stor påverkan eller stort inflytande på det beslut som fattas av domstolen. Vad gäller föredragande i länsrätt och kammarrätt bör även hållas i åtanke att det skulle försvåra en eventuell utveckling av föredragandetjänsterna mot ökade beslutsbefogenheter. Domstolsverket ställer sig tveksam till förslaget att häva medborgarskapskravet avseende vissa högre administrativa anställningar såsom kanslichef i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Dessa är djupt involverade i lottningen och handläggningen av målen på domstolarna varför även för dessa bör medborgarskapskravet finnas kvar. Avsnitt 11.8.8-9 Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar. Domstolsverket anmärker samtidigt att förslaget att häva medborgarskapskravet avseende nämndemän men inte ledamöterna i Marknads- och Arbetsdomstolen ter sig inkonsekvent. Några närmare motivering till varför åtskillnad skall göras ges inte heller i betänkandet. Avsnitt 11.9 Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar förutom avsnitt 11.9.2 (se nedan). Avsnitt 11.9.2
Domstolsverket avstyrker förslaget att häva medborgarskapskravet för ledamöterna i nämnden. Enligt Domstolsverkets mening utgör Rättshjälpsnämndens verksamhet sådan myndighetsutövning som är direkt jämförbar med dömande verksamhet som utövas av domstolarna varför medborgarskapskravet bör finnas kvar. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Stefan Strömberg. I den slutliga handläggningen har även deltagit enhetschefen Monica Dahlbom, hovrättsassessorn Jörgen Nilsson (föredragande) och personalhandläggaren Richard Ekstrand. Stefan Strömberg Jörgen Nilsson