Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Transkript

1 Datum Dnr Justitiedepartementet STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning Domstolsverket, som har granskat betänkandet främst utifrån domstolsväsendets synvinkel, tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag. Domstolsverket avstyrker dock kommitténs förslag såvitt avser bl.a. utformningen av nya bestämmelser om våldtäkt, sexuellt utnyttjande och våldtäkt mot barn. Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Domstolsverket instämmer i vad experten Gunvor Martinsson anfört i fråga om att man i förslaget helt frångått anknytningen till samlag. Domstolsverket anser vidare det inte vara möjligt att motivera att allvarligt kränkande sexuella handlingar med en person som berusat eller drogat sig, om övriga förutsättningar är för handen, skall bedömas som våldtäkt, medan sådana handlingar med t.ex. en sovande person, en person som är medvetslös av annan orsak än alkohol eller droger, eller en gravt fysiskt Postadress Besöksadress Telefon Telefax JÖNKÖPING Kyrkogatan

2 funktionshindrad person, skall anses som sexuellt utnyttjande. Det finns inte någon skillnad i straffvärde mellan dessa gärningar. Dessutom kan man förutse svåra gränsdragningsproblem, exempelvis mellan situationer där offret inte kan värja sig på grund av sömn respektive berusning. Behovet av att lagstiftningen ger ett utökat skydd för berusade offer kan anses tillgodosett genom de höjda straffskalor för sexuellt utnyttjande och grovt sexuellt utnyttjande som föreslås. Mot bakgrund av det anförda föreslår Domstolsverket i första hand att nuvarande ordning i detta avseende bibehålls, d.v.s. att det för våldtäktsansvar krävs att gärningsmannen har föranlett att offret inte har förmåga att värja sig. Detta gäller dock inte utnyttjanden av en person som inte kan värja sig på grund av en hotfull situation, där det inte heller enligt gällande rätt ställs krav på att det är gärningsmannen som har framkallat den hotfulla situationen. Domstolsverket instämmer således även i vad Gunvor Martinsson anfört under punkterna 2 och 3 i sitt särskilda yttrande. Om detta inte kan godtas bör i andra hand utredas lämpligheten av att även sexuella handlingar där offret på grund av annat än berusning eller dylikt inte har förmåga att värja sig skall, om övriga förutsättningar är för handen, bedömas som våldtäkt. För det fall kommitténs förslag ändå anses vara det mest lämpliga, vill Domstolsverket vad gäller den föreslagna lydelsen av bestämmelsen påpeka följande. Den sexuella handlingen i sig är en sak, och omständigheterna kring handlingen, exempelvis tvångets art, en annan. Att tvånget har varit av allvarlig art kan inte anses göra den sexuella handlingen i sig mer kränkande. Däremot kan detta förhållande anses göra gärningen mer kränkande. Som förslaget är utformat är dock tvångets art en omständighet som man skall ta hänsyn till vid prövningen av om den sexuella handlingen i sig är allvarligt kränkande. Denna koppling finns inte mellan de motsvarande rekvisiten i den gällande bestämmelsen, och framstår inte som

3 konsekvent. Detta torde kunna lösas genom att bestämmelsen istället formuleras på exempelvis följande sätt: " tvingar en annan person till en sexuell handling om gärningen är allvarligt kränkande med hänsyn ". Vidare är avsikten att den sexuella handlingens art även fortsättningsvis, även om förslaget är tänkt att vara en mer "teknikoberoende" reglering, skall komma i förgrunden när det gäller att bedöma om gärningen är allvarligt kränkande. På grund härav, och av den i förra stycket föreslagna ändringen, menar Domstolsverket att det är lämpligare att uttryckligen ange handlingens art som underlag för bedömningen av om en gärning är allvarligt kränkande, och låta tvångets art vara något som beaktas som en övrig omständighet. Detta torde kunna lösas genom följande formulering: " allvarligt kränkande med hänsyn till den sexuella handlingens art och omständigheterna i övrigt." Domstolsverket anser vidare att den motivering som angetts för att en gärningsman, som genomför en sexuell handling med en person som inte kan värja sig på grund t.ex. berusning, skall anses ha tilltvingat sig handlingen förefaller något konstruerad. Ordet tvång, enligt ett normalt språkbruk, torde inte innefatta sådana situationer. Särskilt med beaktande av att utnyttjandet av en person som inte kan värja sig på grund av t.ex. sömn, vilket föreslås regleras i 3, inte skall anses ha skett genom tilltvingande framstår det angivna rekvisitet i 1 som märkligt. Det ifrågasätts därför om inte rekvisitet "tilltvingar" borde utgå till förmån för "genomför", med språkliga följdändringar i konsekvens härmed. Förslag till ny bestämmelse om sexuellt utnyttjande Beträffande 1 st. första meningen, första ledet, ifrågasätter Domstolsverket om inte borttagandet av kravet på att gärningsmannen skall ha förmått offret till den sexuella handlingen kan, i vissa fall där beroendeställningen mellan offret och gärningsmannen är mindre utpräglad, medföra att det kriminaliserade området blir för stort.

4 Att t.ex. en arbetsgivare efter initiativ från en anställd genomför en sexuell handling med denne skulle enligt förslaget, även i de fall där initiativet inte tas på grund av ens outtalade löften eller "hot", ofta kunna föranleda straffansvar för arbetsgivaren. Detta eftersom det i vart fall kan argumenteras för att många fall av sexuella handlingar i förhållanden mellan arbetsgivare och anställd innebär ett "utnyttjande" av arbetstagarens beroendeställning. Att "utnyttja" är ju ett mer mångtydigt begrepp, som lämnar dörren öppen för olika tolkningar, än att förmå annan till något, vilket oftast är ett klart och iakttagbart skeende. Sammantaget riskerar förslaget i detta avseende att straffbelägga vissa beteenden som möjligen är klandervärda, men som inte bör vara kriminaliserade. Det kan dessutom bli svårt för en "gärningsman" att förutse om hans beteende är straffbart Beträffande 1 st. första meningen, tredje ledet, vill Domstolsverket framhålla följande. I förslaget till ny bestämmelse om våldtäkt straffbeläggs ett tilltvingande av en allvarligt kränkande sexuell handling av en person som inte har förmåga att värja sig på grund av berusning eller liknande tillstånd, eller den hotfulla situation som personen befinner sig i. Om gärningsmannen av en person som av sådana anledningar inte kan värja sig tilltvingar sig en sexuell handling som inte är allvarligt kränkande omfattas beteendet dock, av naturliga skäl, inte av bestämmelsen. I förslaget till ny bestämmelse om sexuellt tvång straffbeläggs sexuella handlingar som genomförts med olaga tvång men som inte är allvarligt kränkande. Bestämmelsen är inte subsidiär till 6 kap. 1 1 st. andra meningen. Den omfattar således inte icke allvarligt kränkande sexuella handlingar med personer som inte kan värja sig på grund av t.ex. berusning. Detta följer av att det för straffansvar enligt bestämmelsen krävs att tvånget skett med våld eller hot. Enligt förslaget till ny bestämmelse om sexuellt utnyttjande skall den dömas för detta brott som genomför en sexuell handling, oavsett om denna är

5 allvarligt kränkande eller inte, och därigenom t.ex. utnyttjar att offret i annat fall än som anges i bestämmelsen om våldtäkt inte har förmåga att värja sig. Den passus som i förslaget lyder " eller i annat fall än som sägs i 1 första stycket andra meningen inte har förmåga att värja sig" innebär att sexuella handlingar med offer som av andra anledningar än de som finns angivna i 1 inte kan värja sig är att bedöma som sexuellt utnyttjande. Den förefaller däremot inte omfatta några slags sexuella handlingar med personer som av de anledningar som anges i 1 (t.ex. berusning eller en hotfull situation) inte kan värja sig. Dessa personer har, som tidigare nämnts, skydd mot allvarligt kränkande sexuella handlingar enligt 1. Som förslaget är utformat kommer emellertid sexuella handlingar, som inte är allvarligt kränkande, med dessa personer inte att vara kriminaliserade som sexuellt utnyttjande, utan endast som sexuell kränkning. Detta överensstämmer inte med gällande rätt, eller med de intentioner som präglar kommitténs förslag, och kan inte vara avsikten. I övrigt hänvisas till vad som ovan anförts i anledning av förslaget till ny bestämmelse om våldtäkt, i de delar detta berör även bestämmelsen om sexuellt utnyttjande. Förslag till ny bestämmelse om sexuell kränkning (samt sexuell kränkning av barn) Domstolsverket vill påpeka att lydelsen " ett beteende som kan kränka personens sexuella integritet" enligt ett normalt språkbruk omfattar fler beteenden än sådana som typiskt sett utgör en kränkning av offrets sexuella integritet, vilka är de beteenden som förslaget avsett att straffbelägga. Förslag till ny bestämmelse om sexuell exploatering av ungdom I kommentaren till bestämmelsen anges att om poseringen varit av särskilt kvalificerad art, om den ägt rum vid upprepade tillfällen eller om den varit förenad med andra sexualhandlingar av gärningsmannen, kan gärningen bedömas som sexuellt övergrepp enligt den föreslagna 6 kap. 7 (sexuellt

6 övergrepp mot barn). Som Domstolsverket har förstått förslaget skall bestämmelsen om sexuell exploatering av ungdom tillämpas i fråga om ungdomar mellan 15 och 18 år. För barn under 15 år finns, såsom anges bl.a. i sista stycket i den aktuella paragrafen, särskilda bestämmelser. Till exempel finns förbud mot främjande av sexuell posering av barn under 15 år i förslagets 8. Även om poseringen enligt 6:5, d.v.s. en posering som utförts av någon mellan 15 och 18 år, varit av sådan kvalificerad art som anges inledningsvis kan därför inte detta bedömas som sexuellt övergrepp mot barn. Däremot kan en posering enligt 6:8, d.v.s. en posering av ett barn under 15 år, möjligen omfattas även av bestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn. Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt mot barn Domstolsverket instämmer i vad experten Gunvor Martinsson anfört under punkten 4 i sitt särskilda yttrande. För det fall kommitténs förslag ändå anses vara det mest lämpliga, vill Domstolsverket vad gäller den föreslagna lydelsen av bestämmelsen påpeka följande. Som anförts ovan, under förslaget till ny bestämmelse om våldtäkt, är den sexuella handlingen i sig en sak, och omständigheterna kring handlingen, exempelvis förekomsten av tvång, en annan. Att det har förekommit tvång kan inte anses göra den sexuella handlingen i sig mer kränkande. Däremot kan detta förhållande anses göra gärningen mer kränkande. Visserligen finns i denna bestämmelse inte någon direkt koppling mellan tvångets art och hur allvarligt kränkande den sexuella handlingen i sig skall anses vara. Flera av de förhållanden som föreslås ingå i bedömningen av om den sexuella handlingen är allvarligt kränkande, genom att beaktas som "omständigheterna i övrigt", är dock sådana att det vore mer logiskt att ge bestämmelsen följande lydelse: " en sexuell handling om gärningen är allvarligt kränkande med hänsyn till den sexuella handlingens art eller till omständigheterna i övrigt."

7 Kommittén har föreslagit att samtliga sexuella handlingar som vissa närstående genomför med ett barn alltid skall vara att bedöma som allvarligt kränkande, och därmed föranleda ansvar för våldtäkt mot barn. Att förslaget innebär att tvångsrekvisitet tas bort, att när det gäller närstående det inte behöver föreligger några andra försvårande omständigheter för att en sexuell handling skall anses som allvarligt kränkande, samt att uttrycket sexuell handling innefattar fler beteenden än sexuellt umgänge, leder sammantaget till att gärningar som idag är att bedöma som sexuellt ofredande kommer att bedömas som våldtäkt mot barn. Kommittén har dessutom anfört att det förhållandet att det är en närstående som genomför den sexuella handlingen ofta bör kvalificera brottet som grovt. Domstolsverket vill med detta peka på att kommitténs förslag i detta avseende innebär en mycket långtgående förskjutning i den straffrättsliga bedömningen av vissa beteenden. Förslag till ändringar i bestämmelserna om koppleri och köp av sexuella tjänster När det nu föreslås att begreppet sexuellt umgänge helt skall utmönstras ur 6 kap. brottsbalken vore det tydligare och mer konsekvent om man även i dessa bestämmelser anknyter till begreppet sexuell handling istället för sexuellt umgänge. Ett på detta sätt utvidgat straffbart område torde få endast en marginell praktisk betydelse och, såvitt kan bedömas, inte medföra att beteenden som inte kan anses straffvärda enligt de överväganden som ligger bakom de båda bestämmelserna skulle kriminaliseras. Förslag till ändringar i bestämmelserna om preskription och s.k. dubbel straffbarhet I enlighet med det resonemang som förs i betänkandets avsnitt bör målsäganderätt inte alltid tillerkännas den prostituerade vid brottet koppleri. Enligt de föreslagna ändringarna i nu aktuella bestämmelser skall det gälla andra preskriptionstider än för närvarande såvitt fråga är om t.ex. koppleri

8 och brottet har riktats mot någon som inte har fyllt arton år, samt skall kravet på s.k. dubbel straffbarhet tas bort vad gäller exempelvis koppleri, om brottet har begåtts mot en person som inte fyllt arton år. Domstolsverket vill påpeka att detta kan leda till tillämpningssvårigheter i fråga om huruvida ett koppleribrott kan anses ha riktats mot någon. Förslag att uppdra åt Domstolsverket att anordna kurser för fortbildning av personal Det finns redan nu ett allmänt uppdrag att Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten i samverkan skall genomföra utbildning i brottsofferfrågor för den personal vid landets allmänna domstolar, som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med människor som utsatts för brott, och som ännu inte genomgått särskild brottsofferutbildning. Den utbildningen bör enligt regeringsuppdraget ta sikte på bemötande- och informationsfrågor, men också vilket stöd som finns att få från andra myndigheter och från ideella föreningar. Kontakter har tagits med Brottsoffermyndigheten, som kommer att genomföra ett par pilotutbildningar under hösten. Utbildning för domstolspersonal kan sedan genomföras under år Inom uppdraget "Våld mot kvinnor" anordnas under hösten 2001 fördjupningsdagar då bl.a. minnesforskning ingår i programmet. Domstolsverket har tidigare genomfört utbildningsdagar för domare om sexuella övergrepp mot barn (1996). I den utbildning som är obligatorisk för alla nyutnämnda ordinarie domare ingår redan inslag om barnet i rättsprocessen och då behandlas t.ex. frågor om barns beteenden. Där kommer bl.a. någon barnpsykolog att medverka. I övrigt behandlas frågor som "att tala med barn" och "om barn och föräldrar vid separation - psykiaterns erfarenheter" vid DV:s seminarium i vårdnadsmål.

9 De utbildningsåtgärder som kommittén föreslår täcks således delvis av redan förekommande eller planerade utbildningar inom domstolsväsendet. Domstolsverket skulle föredra att varje myndighet ges i uppdrag att utbilda personal inom den egna verksamheten. Med ett sådant uppdrag kan myndigheterna gemensamt anordna utbildning i de avseenden detta bedöms vara den lämpligaste lösningen. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Charlotte Brokelind. I den slutliga handläggningen har även deltagit hovrättsassessorn Martin Andersson, föredragande. Charlotte Brokelind Martin Andersson