Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s. 157-183) The Integumentary System Dick Delbro Vt-11
Introd.: Två komponenter: Huden och dess accessoriska strukturer (=bihang) 1. Huden (cutis = det kutana membranet): Epidermis (överhuden = epitel), dermis (läderhuden = stödjevävnad). Dessutom: Subcutis = hypodermis = underhuden = subcutana fascian.. 2. Accessoriska strukturer (i dermis): Hår, naglar, exokrina körtlar. Läs själv om hudens-underhudens uppgifter (s. 158-159).
Fig. 5-1
5-1 Epidermis: Flerskiktat plattepitel med olika funktioner Varför är yttersta cellagret döda celler? Epidermis består framförallt av keratinocyter, som innehåller proteinet keratin. Tunn eller tjock epidermis?
5-1 Epidermis (forts.): Tillväxtskiktet Kanter ( ridges ) och papiller ökar hållfastheten mellan epidermis och dermis. Ridges är genetiskt bestämda fingeravtryck. Basalceller = stamceller, samt Merkelceller (tryckkänsliga) och melanocyter (pigmentceller).
Fig. 5-3
Fig. 5-4
5-1 Epidermis (forts.): Stratum spinosum - taggcellskiktet Keratinocyter som skjuts upp från tillväxtlagret, vissa fortsätter att dela sig. Dendritiska immunceller.
Fig. 5-3
5-1 Epidermis (forts.): Stratum granulosum - kornskiktet Keratinocyter som förflyttats från stratum spinosum. Delar sig inte, bildar proteinet keratin som bidrar till en barriär mot yttervärlden. I tjock hud täcks detta lager av stratum lucidum.
Fig. 5-3
5-1 Epidermis (forts.): Stratum corneum - hornlagret 15-30 lager av keratinfyllda celler (= förhornade celler). Det tar 15-30 dagar för en cell att färdas mellan tillväxtlagret och hornlagret. Döda celler kvarstår i hornlagret 2 veckor. Hornlagret är inte vattenfast osynlig svettning.
Fig. 5-3
5-2 Hudfärgen bestäms av epidermal pigmentering (karoten och melanin) och hudcirkulation Karoten: Från morötter, ansamlas i str. corneum, omvandlas till A-vitamin. Melanin från melanocyter i Melanin från melanocyter i tillväxtlagret. Lagras i melanosomer som överförs till keratinocyter. Mörk hud: Högre syntesaktivitet. Fräknar: Pigmenterade områden i blek hud, med högre syntesaktivitet.
Fig. 5-5
5-2 Melanin (forts.) Solbränna: Obs., skilj från brännskada! UVstrålning stimulerar melaninsyntes med toppaktivitet 10 dagar efter exponering.
5-4 Epidermalgrowthfactor(EGF): En peptid-tillväxtfaktor Stimulerar epitel i kroppen. Uppgifter i huden: - Stimulerar tillväxt. - Stimulerar keratinproduktion. - Stimulerar läkning efter skada. - Stimulerar syntes och sekretion i körtlar.
5-5 Dermis stöder epidermis, uppbyggd av två skikt Papillskiktet: Mjuk bindväv. Innehåller kapillärer, lymfkärl och nervtrådar. Retikulära skiktet: Nätverk av kollagena fibrer (ger hållfasthet) och elastiska fibrer (ger eftergivlighet). Hudelasticiteten (turgor) bestäms också av vatteninnehållet i huden.
Dermis (forts.) Dermis innehåller också fibroblaster och adipocyter förutom kollagena och retikulära fibrer.
Fig. 5-1
5-5 Dermis (forts.): Hudens innervation Hudens nerver styr blodflöde och körtelaktivitet samt förmedlar känsel. Känselsignaler: Smärta, temperatur, tryck, beröring.
5-6 Hypodermis = subcutis: En fascia som förankrar dermis till underliggande vävnader Består av elastisk bindväv-fettväv. Har riklig blodförsörjning (subkutana injektioner). Distributionen av subkutant fett ändras med åren, bl.a. beroende på inverkan av könshormoner.
5-7 Hår består av keratiniserade döda celler som förskjuts till ytan Hår skyddar, värmeisolerar och utgör känselorgan. Hår bildas i hårfolliklar i hypodermis-dermis, och som öppnar sig på ytan av epidermis.
Fig. 5-10 a, d
Fig. 5-10 b
Fig. 5-10 c
5-7 Hår (forts.): Hårets tillväxtcykler Håret växer i cykler om 2-5 år. Individuella cykler. 0,33 mm/dygn. Då en cykel upphör krymper follikeln och blir inaktiv. Vi förlorar 50 hår per dygn. Tillfällig ökning av håravfallet av kost, läkemedel, hormoner (graviditet), strålning, stress, hög feber, A-vitamin. Manligt håravfallsmönster.
5-7 Hår (forts.): Hårtyper 1. Fr.o.m. fjärde embryonalmånaden: Lanugohår, små, fina hårstrån som stöts bort vid födelsen. Kan återuppstå vid ätstörningar. 2. Vellushår persikofjun över kroppen utom skalpen. 3. Terminalhår på skalpen. Kraftigt, pigmenterat, ibland lockigt. Hårfollikeln kan ändra hårstrukturen som svar på hormoner.
Lanugohår
Vellushår
Behåringsmönster
5-7 Hår (forts.): Hårfärg Färgen beror på genetiskt bestämd melaninsyntes i melanocyter i hårpapillen.
5-8 Talgkörtlar och svettkörtlar är exokrina körtlar i huden 1. Talgkörtlar av två slag: - Talgkörtlar. - Talgfolliklar (ansikte, bröst, rygg, bröstvårtor, yttre genitalia).
Fig. 5-11
5-8 Två typer av svettkörtlar 1. Apokrina svettkörtlar (armhålor, runt bröstvårtor, i pubesregionen). Börjar fungera i samband med puberteten. Varför luktar svetten? 2. Merocrina svettkörtlar (fr.a. i handflatorfotsulor). Uppgifter: Temperaturreglering, utsöndra vatten-elektrolyter, bakteriedödande.
Fig. 5-12
5-8 Andra hudkörtlar Bröstkörteln. Öronvaxkörtlar.
5-8 Reglering av körtelsekretion Talg-och svettkörtlar regleras av autonoma nervsystemet.
5-9 Naglarna är keratiniserade epidermala celler
Fig. 5-13