Hud och hårbottensproblem

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Säl III:4 Examensarbete 15 högskolepoäng Hud och hårbottensproblem - Utveckling av läromedel för frisörelever SKIN AND SCALPPROBLEMS - Developing a teachingbook for hairdresser-students Carina Lindgren Lärarutbildning 90hp Examinator: Anders Lindh Handledare: Nils Andersson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbetet är att jag inte anser att det finns ett lättillgängligt och tillfredställande läromedel för frisörelever inom hud- och hårbottensproblem. Jag valde därför att sammanställa och utveckla ett läromedel för detta område. För att göra ett eget läromedel har jag först gjort en enkätundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen är lika på olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanställde sedan ett häfte från lämplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan användas i undervisningen inom hud- och hårbottensproblem. Nyckelord: hårbottensproblem frisörelever läromedel Scalpproblem hairdresserstudent teachingbook 3

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Problemformulering 1.3 Syfte och frågeställning 1.4 Avgränsningar 2. METOD 3. RESULTAT 3.1 Resultat från enkätundersökning 3.2 Läromedlet (Bilaga) 4. DISKUSSION 5. SLUTSATS REFERENSER BILAGOR 4

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Jag har jobbat många år inom frisöryrket. Och under många år har jag haft elever som idag blivit bra frisörer. Sedan 2006 arbetar jag som instruktör vid Sydskånska Gymnasieförbundet. När jag precis börjat jobba där fick jag möjligheten att börja läsa till yrkeslärare. Under min egen utbildning vid Värnhemskolan fanns inte mycket material som handlade om hårbottensproblem. Och det var inte heller något som vi pratade mycket om. Och nu när jag står som lärare inför mina elever så är det inte heller mycket av detta som berörs i våra läromedel. I Dahlstrands bok finns det längst bak ett fåtal sidor om just hud- och hårbottensproblem. Idag finns det dock Internet för att söka informationen, men det är en fördel att ha ett material med problemställningar för att använda i undervisningen. Mitt syfte är att göra ett läromedel som vi kan använda på vår skola för att ge eleverna den kunskap de behöver inom detta område. Jag kommer att studera en del Internet sidor och böcker av medicinsk litteratur för att få information precis som eleverna själv har letat efter material. Jag anser att man som utbildad frisör bör ha goda kunskaper om hårbottensproblem för att kunna hjälpa sina kunder att bli av med dem. Men även ge rekommendationer till kunden och hur man som frisör skall skydda sig. Eleven skall också kunna veta hur man gör för att skydda andra kunder så att dessa inte smittas. Och då är det eleverna som behöver utbildning i ämnet. Håret är för många människor idag väldigt viktigt. Har man problem med hårbotten så syns detta tydligt på personen. Man har kanske t.o.m. en frisyr man egentligen inte vill ha. Och det finns personer som inte vågar gå till frisören för att bli klippta då de skäms för sina problem. Då är det viktigt att frisörelever förstår kunderna och inte skrämmer iväg dem. Det finns frisörer som vägrar klippa kunder med t.ex. psoriasis för att de tror att det smittar. Vilket det inte gör! Detta beror på okunskap. Skolan har en skyldighet att ge eleverna adekvat och relevant kunskap. Alltså måste det ingå i undervisningen som en viktig kunskap för eleverna. Resultatet kommer att bli ett häfte med fakta för frisöreleverna att använda som ett uppslagsverk i sin utbildning och som ett arbetsmaterial i deras fortsatta frisöryrke. 5

6 1.2 Problemformulering Finns det ett behov av att göra en faktabok inom hud- och hårbottensproblem för att använda som ett läromedel till frisörelever? Svaret är JA. Elever ställs inför kunder som har frågor och de skall besvaras. Som det är idag hämtar eleverna informationen på Internet för att förmedla sina svar. Men det är inte alltid man har en dator tillgänglig och inom frisöryrket är det inte många som har en dator i sin salong. Då är ett läromedel, här i form av en faktabok, något man kan ha lätt till hands. En undersökning skall göras bland frisörstuderande på 3 olika skolor i landet för att få en bedömning från deras sida huruvida de anser att de har fått den grundläggande kunskapen de behöver inom hårbottensproblem. 6

7 1.3 Syfte och Frågeställning Syfte Syftet var att genomföra en enkätundersökning till frisörelever för att mäta deras kunskap inom hud- och hårbottensproblem. Och sedan utarbeta ett kursmaterial som kan användas som underlag i undervisningen till blivande frisörer på våra skolor runt om i landet. Ett material som eleverna skall ha lätt tillgängligt för att kunna besvara kundernas frågor. Eller själv använda som ett uppslagsverk när de misstänker att kunderna har någon form av hårbottensproblem. Jag vill med min undersökning på de olika skolorna se hur kunskapen skiljer sig och om eleverna anser att det är ett material som behövs. Och framför allt även till de undervisande lärare för att göra denna delen av utbildningen mer intressant för eleverna. För att veta vad jag söker har jag en del frågeställningar för att nå rätt mål i mitt arbete. Frågeställning Hur kan ett relevant utbildningsmaterial se ut som handlar om hud och hårbottensproblem för frisörelever? Hur mycket kan eleverna om de olika hud och hårbottensproblemen? Vilka frågor har eleverna ang. sjukdomar? Vad anser eleverna om att dessa frågor är relevanta för deras framtida yrkesval? Dessa frågor ska jag försöka ge svar på i mitt arbete. Ofta kommer frågor från kunder som man inte har svar på, utan ber kunden ta kontakt med en hudläkare. Då det kanske hade hjälpt med att be kunden att köpa ett annat schampoo. Och att kunna lugna kunden med att klådan i huvudbotten inte är smittosam. 7

8 1.4 Avgränsningar Jag inser innan jag ens har börjat att jag måste göra en avgränsning. Det är inget lexikon med alla hud- och hårbottensproblem. Och inte heller en medicinsk studie med mycket fakta. Detta kommer att vara en faktabok med de vanligaste problemen som kunder på frisörsalonger har. Där man som frisör lätt ska kunna slå upp det man söker och snabbt få information som hjälper frisören i sitt dagliga arbete. Jag hade en tanke från början att en dermatolog skulle besvara de frågor som skulle uppkomma under min undersökning som görs i 3 olika skolor. Detta har jag också begränsat då den läkare jag först hade kontakt med hastigt avslutade sitt arbete på det sjukhus jag hade kontaktat. Och sedan insåg jag att de svar vi frisörer ska ge är en vägledning till kunderna, inte vara en andra hands läkare med full utbildning. En tanke var också att göra intervjuer med kunder ute på salonger. Detta blev inte en lätt uppgift. De salonger jag hade kontakt med var inte intresserad av att jag skulle vara där och störa deras arbete. Då blev min tanke istället att jag kunde lägga ut enkäter som kunderna skulle svara på. Detta blev inte bättre. Av 50 tryckta enkäter fick jag tillbaka 2. Så jag insåg att en avgränsning på mitt arbete fick bli en ren faktabok med min kunskap och information hämtad från Internet och en del medicinska böcker. 8

9 2. Metod Min metod har till stor del en litteraturstudie. Då mycket av det material som finns är utspritt i många olika böcker och Internetsidor. Det blev en del medicinsk litteratur för att gå till botten med hur problemen uppstår. Efter att ha läst Vetenskaplig metod av Rolf Ejvegård så har jag insett att det blir en beskrivning, deskription, för att på ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet (s.31). Ett sätt att leta fram material för att ha som underlag för att sedan utveckla till ett relevant undervisningsmaterial. Men för att se vad eleverna hade för frågor gav jag ut en anonym enkät till elever på 3 olika skolor i Sverige. Sammanlagt 104 elever svarade, alla i årskurs 3. Enkäten besvarades just i början av sista terminen av de tre läsåren. Jag valde en i norra Sverige, en i mellan Sverige och en i södra Sverige. Detta för att se om det är skillnad var i landet eleverna går sin utbildning. En enkät gör arbetet mer lätthanterligt, varje enkät har samma utformning vilket gör att efterarbetet lättare att bearbeta. Enkäten var en undersökning som innebär mätning av datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder (s.14, Patel och Davidsson, 2003). Patel och Davidsson skriver också att det med numeriska värden blir ett entydigt sätt att studera, och på så vis kunna läsa av svaren i ett siffervärde. Enkäten var av ett enkelt format, frågor med x-alternativ och sedan en del där de kunde svara utförligt och ev. ställa någon fråga. Genom att eleverna skulle kryssa i svaren fick jag se att svaren var tillförlitliga, d.v.s. av god reliabilitet. Och i en enkät med x-alternativ så blir det en undersökning av det den anser att undersöka, d.v.s. en god validitet. Jag insåg att det skulle vara omöjligt att intervjua alla elever själv och sedan sammanställa deras frågor. Omdöme på enkäten kan man inte ge förrän efteråt när man sett resultaten, om den är av reliabel art eller inte. Tillförlitligheten kan man inte kontrollera i förväg, man får ställa frågorna så att besvararna inte kan misstolkas. 9

10 3. RESULTAT 3.1 Resultat från enkätundersökningen I tabellerna nedan är det 3 skolor som deltagit i min enkät-undersökning. Skola 1 ligger i norra Sverige med 34 elever, skola 2 ligger i mellan Sverige med 26 elever och skola 3 ligger i södra Sverige med 44 elever. Vilka av följande problem har du hört talas om? Skola 1 Skola 2 Skola huvudlöss torra mjäll feta mjäll psoriasis torr seborre fet seborre manl håravf diffus håravf avgrä hårav atopiskt ekse I denna första fråga så ser man att de flesta har hört talas om de olika hårbottensproblemen, vissa mer än andra. Huvudlöss hade alla elever hört talas om. Torra och feta mjäll hade nästan alla elever hört talas om, det som inte syns här var att några elever hade hört talas om torra mjäll och några andra feta mjäll, men summan blev den samma. Psoriasis var det några som inte hade hört talas om. Samma med seborré, här blev det precis som med svaren vid mjäll, vissa visste inte att det fanns olika. Håravfall, 8 st hade inte hört talas om manligt håravfall, sedan sjönk kunskapen om diffust håravfall och sedan ännu mer vid avgränsat håravfall. Atopiskt eksem var det bara 60 st som hade hört talas om, lite mer än hälften av eleverna. 10

11 Vilka av följande problem vet du hur de kan behandlas? Skola 1 Skola 2 Skola huvudlöss torra mjäll feta mjäll psoriasis torr seborre fet seborre manl håravf diffus håravf avgrä hårav atopiskt ekse I detta diagram ser man att de flesta vet hur man behandlar huvudlöss, torra och feta mjäll. Sedan ser man att det sjunker för de resterande sjukdomarna. Atopiskt eksem är det endast sammanlagt 22 elever som visste hur man skulle behandla. 11

12 Vilka av följande problem vill du veta mer om? Skola 1 Skola 2 Skola huvudlöss torra mjäll feta mjäll psoriasis torr seborre fet seborre manl håravf diffus håravf avgrä hårav atopiskt ekse Här ser man att det blir en efterfrågan på de sjukdomar som man visste minst om i förra frågan. T.ex. atopiskt eksem, där 100 av totalt 104 elever ville veta mer om denna sjukdom. Och att huvudlöss, torra och feta mjäll inte var lika intressanta. Man kan dock se att många av eleverna ville ha mer information om alla sjukdomarna. 12

13 Vilka av följande problem vet/tror du är smittosamma? Skola 1 Skola 2 Skola huvudlöss torra mjäll feta mjäll psoriasis torr seborre fet seborre manl håravf diffus håravf avgrä hårav atopiskt ekse I denna fråga var det intressant att se om de visste svaren. Alla visste att huvudlöss smittar, och det är ju bra. Men däremot trodde 28 st att psoriasis smittar. Det gör det INTE, den är ärftlig. Seborré trodde de också att den smittar, 17 st på torr seborré och 24 på fet seborré. Denna smittar INTE i heller. Den är också ärftlig. Och sen var det lite fler, 27 st, som trodde att atopiskt eksem smittade, men INTE heller denna gör det. Denna är en hudreaktion som är en typ av allergi. 13

14 Det fanns också en del ja och nej frågor där eleverna kunde motivera sitt svar. Här följer dessa frågor med ett urval av de svar eleverna skrev. Urvalet gjordes då många av svaren var formulerade likartat och en del nästintill exakta. Anser du att det är relevant att lära dig om Hårbottensproblem i ditt yrkesval? Här hade ingen elev svarat nej utan alla hade kryssat i Ja. Och deras tillägg var: Viktigt att veta, För att kunna behandla även de kunder med problem, Så att jag vet vad jag ska råda kunderna, Om kunden har problem är det frisörens skyldighet att kunna hjälpa till, Det tillhör ju yrket, För många kunder är drabbade, Viktigt för att råda om rätt schampoo, Så att man inte blir smittad eller smittar vidare till nästa kund, För detta kommer jag att stöta på i mitt yrke, För att vi kan komma i kontakt med det. Anser du att man som elev ska få denna information i skolan? Här var det en elev som svarat nej med motivation att det kunde man lära sig efterhand i livet. Resterande hade svarat ja, och deras tillägg var: Det är ju i skolan man ska lära sig, Som frisör är det väldigt viktigt, För att kunna möta kunderna som kommer till skolan, Vi måste lära oss för att kunna hjälpa, Du behöver det, All kunskap måste läras från grunden, För att förbereda sig inför arbetslivet, Det vore bra att ha den kunskapen när man slutar skolan, Hur ska man annars lära sig, För jag tycker det ingår i yrkesvalet, När man börjar jobba ska man kunna det mesta, Det är skolans uppgift att ha med i utbildningen, Det tillhör vår utbildning så det ska vara med, Var ska jag annars lära mig. Anser du att en frisör skall ha denna kunskapen för att kunna hjälpa sina kunder? Här hade alla elever svarat Ja!, och deras tillägg var: Jätteviktigt för att kunna hjälpa, Så man gör rätt, Ha rätt kunskap för vilka behandlingar man inte kan göra, Det ska ingå i utbildningen, Eftersom man ska jobba med hår så är det viktigt, För att det kan vara allvarligt, Annars kanske kunden har det obehagligt, För att kunna ge råd om hur kunden ska behandlas, För att kunden ska känna sig trygg när de frågar, För att kunderna är utlämnade till frisören, För att kunden ofta frågar frisören om hjälp, Vi tar ju hand om deras hår och ser om de har problem, Vi ska ju vara rädda om våra kunder och hjälpa dem, Så jag kan svara rätt när kunden frågar. Har ni haft lektionstid där ni diskuterat just Hårbottenproblem? Här var det 38 elever som svarade Nej, och en av skolorna hade inte vid tillfället haft sin lektion inom detta område. Men det fanns elever från andra skolor som också hade svarat nej. Kanske kan detta bero på att de varit sjuka vid lektionstillfället. Eller p.g.a. att de inte kommer ihåg. Resterande 66 elever svarade Ja. Däremot var det några som hade gjort ett tillägg med att det hade bara varit en information på 30 minuter, inget som de hade återkommit till vid ett andra tillfälle. 14

15 Eleverna hade också möjlighet att ställa frågor som jag skulle besvara. Det var 4 olika frågor, däremot hade många ställt samma fråga ang. psoriasis, men här kommer de med svar ifrån texten. Jag har mjäll och har provat olika sorters schampoo för att de ska försvinna men det finns fortfarande kvar. Varför? SVAR: Oftast har man avslutat behandlingen av schampoot för tidigt, fast problemet är borta så är det att rekommendera att använda schampoot med jämna mellanrum. Eller så krävs ett starkare preparat som kan inhandlas på apoteket. Om man har vita hårstrån på huvudet redan i18-års ålder, tyder det på någon sjukdom? Man kan väl inte redan bli gråhårig. Åldras jag i förtid? SVAR: Man kan bli gråhårig i väldigt ung ålder om man har arvsanlag för det, precis som man blir tunnhårig. Hur ser det ut i din släkt? Det finns en sjukdom där man åldras i förtid, men det ger många andra symtom, så den sjukdomen har du inte. Jag har problem med mjäll och ibland har jag små gula skorpor i hårbotten. Beror detta på att jag använder för mycket vax och gele i håret? Jag har provat mjällschampoo och det hjälper, men om jag använder något annat så kommer det tillbaka. Vad ska jag göra? SVAR: Det kan vara seborréiskt eksem du har. Detta orsakas inte av hårprodukter. Använd ditt mjällschampoo varje gång du tvättar håret. Skulle du känna att du behöver något starkare så får du kontakta doktorn för att få utskrivet en salva du kan smörja med. Jag undrar om psoriasis smittar? Min syster har haft det i två år och nu har jag också märkt att jag har fått det. Vi använder hårprodukter och redskap av varandra. Och ibland är hennes utslag äckliga. Har jag fått den från henne? SVAR: Nej! Psoriasis smittar inte. Däremot är det ärftligt, så det är inte konstigt att både du och din syster har det. Men det är ändå viktigt att rengöra redskapen när ni har dem gemensamt. För att lindra besvären, kontakta doktor för att få råd hur just du ska behandlas. 3.2 Läromedlet Faktaboken som jag har valt att kalla den ligger som en bilaga. Min förhoppning är att den skall vara tryckt och klar för en presentation på min examination 15

16 4. DISKUSSION Som jag skrev i min inledning så vill jag utveckla ett material som vi på vår skola skall kunna använda i utbildningssyfte till våra frisörelever. Även vara ett material för övriga skolor att använda. Då jag inte anser att det fanns ett fullgott material inom hud och hårbottensproblem. Det ska vara intressant och givande både för eleven och läraren. Jag hade en del frågor i min frågeställning som jag ansåg var relevanta för detta arbete. Och frågorna var: Hur kan ett relevant utbildningsmaterial se ut som handlar om hud och hårbottensproblem för frisörelever? Hur mycket kan eleverna om de olika hud och hårbottensproblemen? Vilka frågor har eleverna ang. sjukdomar? Vad anser eleverna om att dessa frågor är relevanta för deras framtida yrkesval? Jag som lärare har ett ansvar att tillgodose att eleverna får med sig relevant kunskap då de är färdigutbildade frisörer. För att tillgodose detta ingår det att eleverna har fått möjligheten till ett relevant utbildningsmaterial. Då jag själv under min utbildning inte fick ta del av sådant material har jag själv fått söka den informationen som jag har behövt inför mina kunder. Det jag anser är att frisörelever ska få den kunskap om hud och hårbottensproblem redan under sin utbildning. Ett sådant material skall vara enkelt att använda och lätt att ha till hands när man arbetar både på salong i skolan och som färdig frisör. Efter att samlat in enkäten som sändes ut till 3 skolor runt om i Sverige fick jag svar på en del av mina funderingar. Alla frisörelever ansåg att det var relevant för dem att lära sig om hud och hårbottensproblem. Alla ansåg också att de skulle få den kunskapen i skolan. Hur mycket eleverna kunde om de olika hud och hårbottensproblemen var väldigt varierande från vilken skola enkäten kom ifrån. Detta berodde dels på under vilken termin man har förlagt just denna delen av kursen, då det inte finns en gemensam detaljerad kursplan för alla frisörskolor i Sverige. Varje skola lägger själv upp vad de olika hantverkskurserna ska innehålla och hur mycket tid som läggs på varje del. Den skola som hade störst okunskap hade inte genomfört just denna delen av kursen. Dock hade ändå eleverna en grundkunskap som de lärt sig. Det eleverna också fick möjlighet var att ställa någon fråga de hade om hud och hårbottensproblem. Här var det många som ställde liknande frågor inom samma kategorier vilket gör att min slutsats blir att det material som finns till vårt förfogande på frisörskolorna är inte tillräckligt. T.ex. var det många elever som trodde att psoriasis är smittosamt? I det materialet som de flesta skolor använder sig av står det att sjukdomen är ärftlig men ingenting om att den inte är smittosam. 16

17 I kursmålen för HNT 1206, Hantverksteknik 1206 kurs E, står det eleven skall: kunna analysera och bedöma olika materials betydelse för slutprodukten. I detta fallet är kundens frisyr slutprodukten och eleven måste kunna bedöma hur frisyren skall formas och kunna analysera vilka produkter kunden skall använda och inte använda. Det är också viktigt för eleven att veta vad produkterna innehåller. På våran skola ligger denna kursen under elevernas sista termin i årskurs 3. På skolverket kan man också läsa att man som hantverkare arbetar med händerna, vilket verkligen passar in på oss frisörer. Vi är nära våra kunder, vilket kan vara avgörande för ens vardag att ha kunskap om hud- och hårbottensproblem. Just i detta fallet vill jag med mina frågor till frisöreleverna visa att de läser vad där står och då behöver det också stå motsatsen. Jag vill avsluta med att citera min rektor: - Lägg allt du får lära dig i din ryggsäck för kunskap skall och är lätt att bära. 17

18 5. SLUTSATS I sammanfattningen av min enkätundersökning inser jag att jag gjorde begränsningar till de elever som svarade. De kunde svara ja eller nej på frågorna, genom att kryssa i om de visste och låta bli om de inte visste. Här skulle man frågat varför de inte hade information om just den sjukdomen. Likaså när de kryssade för ja, om de själv hade letat upp informationen eller de hade fått den i skolan. Men jag kan ändå komma till den slutsatsen att jag har fått svar på frågan om ett läromedel är behövligt ute på frisörskolorna. För alla eleverna ansåg att det behövdes ett lättillgängligt material om hud- och hårbottensproblem. På de olika skolorna som deltog och även övriga skolor i landet är det olika i vilken del av utbildningen som man lägger in just denna delen av hantverksteknik kursen. Därför skiljer det sig också på elevernas kunskap. För ju fortare i utbildningen de har denna kurs desto bättre blir de att kunna använda detta verktyg i sin utbildning där de har kunder på skolan. 18

19 REFERENSER Dahlstrand, Lars och Ann, 2006, Hår och Kemi, D&D Förlag, Brantevik Ejvegård, Rolf, 2007, Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund Osrtov, Ricki, 2001, Vårda din hud behandling av våra vanligaste hudproblem, Egmont Richter AB, Malmö Patel, Runa och Davidsson, Bo, 2003, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund Skolverket, Styrdokument, 19

20 Bilaga Carina Lindgren Hud- och Hårbottensproblem Läromedel för frisörelever 20

21 Förord När jag började jobba som frisörlärare upptäckte jag att det fanns brister i de läromedel som vi kan använda i vår undervisning till frisörelever. Ett ämne som jag bl.a. tycker har bristfälligt läromedel var hud- och hårbottensproblem. I de läromedel vi har är det korta avsnitt för att ge en orientering av de olika sjukdomar som finns. För att genomföra denna kursen med eleverna fick vi istället använda oss av Internet vilket i vårt yrke kan vara svårt att ha till hands i salongen. Jag gjorde istället små häften till eleverna som de kunde ha lätt tillgängliga i sitt vardagliga arbete. När jag nu fick möjlighet att arbeta med ett eget material så stod detta först på min lista. Efter att gjort en undersökning bland elever så var detta ett ämne som de saknade ett bra läromedel till. Jag tackar de elever och lärare som har samarbetat för att göra detta material möjligt. Och tack till min arbetsgivare som tror på mig och stöttar mig för den tiden jag har fått till förfogande att studera för att bli frisörlärare. Och ett särskilt tack till min familj som har stått bakom mig och hjälpt mig genom dessa åren Tomelilla 2009 Carina Lindgren 21

22 1. Huden Huden är människans största organ med en normal area på 1,5 2 kvadratmeter. Huden har också olika uppgifter, t.ex. skyddar den mot bakterier, hjälper oss att hålla kroppstemperaturen, förhindrar att man förlorar vätska, är ett sinnesorgan som kan känna, värme, kyla, beröring och smärta, mm. Huden förnyas hela tiden genom att nya hudceller skjuts upp från tillväxtlagret till ytan, när de gamla hudcellerna nöts bort så har ett nytt hudlager bildats. Det tar ca 27 dygn för huden att förnyas, du har alltså inte samma hud idag som du hade för en månad sen. Även om huden är väldigt tunn så är den uppdelad i tre lager; Överhuden, Läderhuden och Underhuden. Överhuden Överhuden är det yttersta synliga av huden och är ungefär lika tjock som ett vanligt papper och är det tunnaste av de tre hudlagren. Överhuden är uppbyggd av fem lager, men man brukar bara prata om två. Det understa lagret i överhuden är tillväxtlagret. I tillväxtlagret sker celldelningen som gör att huden förnyas, här bildas också hudens pigment. Det översta lagret i överhuden kallas hornlagret. Detta har en förmåga att bli tjockare om det utsätts för nötning, t.ex. får man valkar i händerna vid hårt arbete. Överhuden saknar blodkärl och är därför helt genomskinligt, där finns ingen känsel. 22

23 I den understa delen av överhuden finns det celler som innehåller pigment, dessa kallas melanocyter. Det är dessa som påverkas av solen och vi känner att vi blir solbrända. Läderhuden Hudens tjockaste lager kalls läderhuden och är ca 25 gånger tjockare än överhuden, ca 1/2-3 mm tjock och är tjockast på ryggen. Den består av bl.a. bindväv som gör huden stark och elastisk. Dessa minskar dock i antal när man blir äldre. Läderhuden består av bindvävnad och viktiga delar som blodkärl, nerver, lymfa, svettkörtlar och hårsäckar. Underhuden Mellan läderhud och underhud finns ingen tydlig gräns. Underhuden består till störst del av fett, tjockleken på detta hudlager kan därför variera mycket från person till person. Kraftiga personer har mer fett i underhuden medan magra personer har mindre. Fetvävnaden är en viktig fettreserv, värmeisolerande och stötdämpande. Här finns också ett vätskeförråd i den porösa vävnaden. Svettkörtlar och svett Svettens främsta uppgift är att kyla ner kroppen och att hjälpa huden att bevara sin fuktighet. Svettkörtlar finns utspridda över hela kroppen. De sitter tätare på vissa områden som i armhålor, handflator och på fotsulorna. Det är som ett långt rör som rullats ihop som ett nystan. Det mynnar ut på hudytan och töms där på vatten. Normalt förlorar man ca 0.5 liter vätska per dag genom huden. Vid hårt kroppsarbete och varmt klimat kan en vuxen människa avsöndra upp till hela 12 liter per dag. I sådana fall måste man tänka på att ersätta vätskan genom att dricka mycket. 23

24 ( , kl ) 24

25 2. HÅRET ( , kl.22.12) Man kan dela in håret i två delar, rot och hårskaft. Roten är den delen som är under huden och hårskaftet är den delen som man ser, alltså det vi kallar för hårstrået. Hårskaftet består av fjällskiftet som är ytterst och fiberstammen som är innerst. Fjällskiktet Det är fjäll som ligger skiktade om varandra. Dessa är genomskinliga och nästan helt klara. Om man tittar på hela skiktet ingår 5 15 stycken fjäll som ligger ovanpå varandra. Varje fjäll täcker ungefär an fjärdedel av stråets omkrets. Fiberstam Som sagt är fjällskiktet det yttersta på stråets och under det finns fibrer, även kallade fibriller. Dessa fibriller är långa, tunna och samlade i olika stora knippen. Anledningen till att det kallas fiberstam är för att dessa knippen bildar kablar och kabelstänger som är tvinnade. Detta gör håret starkt och ger det fasthet. 25

26 ( , kl.22.54) Kitt För att allt håret ska hållas samman behövs något som kallas kitt. Kittet binder ihop fjällen med fiberstammen. Man tror att kittet bidrar till elasticiteten i håret. Kittet minskar i hårtoppen jämfört med närmare hårbottten, det är därför håret kan kännas statiskt i topparna men inte så mycket närmare hårbotten. Hårroten och hårsäcken Redan i fosterstadiet bildas hårsäckarna genom tappar, så kallade papiller, sänker sig ner i huden. Antalet minskar dock lite under livets gång. Det är i hårsäcken som hårroten finns. Om man tittar på en genomskärning av hårbotten och hårsäcken ser man att längst ner i hårsäcken finns en lökformad rot, den kallas för hårlök eller håräpple. Hårlöken omsluter en vårtliknande tapp som kallas för hårpapill. Denna papill är uppbyggd av bindväv och mycket rik på blodkärl och nerver. Hur kan håret växa? De celler som finns i hårlöken förökar sig väldigt snabbt och när de gör det växer håret och skjuts upp ur hårsäcken. Färgen på håret Färgen på håret, hårpigmenten, bestäms strax intill hårpapillen. Här är håret biologiskt levande, här sker det en livsprocess, blodet ger håret byggnadsmaterial, energigivande ämnen och hjälpmedel som vitaminer. När hårstrået sedan skjuts upp så säger man att det förhornas eller keratiniseras, på grund av att cellerna övergår i hårämnet keratin. När väl håret växt ut är det dött, det sker inte längre någon livsprocess och det är ickelevande. Vilken färg man får på håret bestäms alltså när färgpigmenten produceras. De kallas för melaniner och det finns tre olika slag; mörka-, ljusa- och röda pigment. De som har mörkt hår har mindre ljusa pigment i sitt hår. 26

27 Talgkörtlar Talgkörtlarna är till för att smörja hårbotten och håret med fett, varje hårsäck har minst en talgkörtel. När man har fett hår har man för stor talgkörtelproduktion. Hårresning När man fryser eller blir rädd får man ragg på kroppen, det betyder att håret reser sig från kroppen. Hur kan då håret resa sig från kroppen? Det är hårresarmuskeln som gör att håret reser sig. När man fryser drar dessa muskler ihop sig, då reser sig håret och hårsäckarna höjs. Alla hårsäckar på kroppen har en hårresarmuskel kopplad till sig. Man märker det minst på huvudet p.g.a. att håret där är oftast längre. Musklerna kan också dra ihop sig när man har feber, det är därför som man kan känna sig öm i skinnet när man är sjuk. På kvinnor förändras håret och hårresarmuskeln vid olika perioder. Speciellt under menstruationscykeln, både vid ägglossning, mitt i perioden, men också under mensdagarna. 27

28 3. HUVUDLÖSS ( , kl 22.02) (pediculus capitis) En huvudlus är ca 2 4 mm lång och ganska platt. Lössen är ofta smutsgula och nästan genomskinliga, färgen kan dock variera lite beroende på vilket stadie lusen befinner sig i. De kan även få en brun/röd nyans då de druckit blod. Tre par kloliknande ben gör det lättare för lusen att klättra på hårstrået. Den är beroende av fuktigheten och värmen i vår hårbotten och lever på vårt blod. En lus lever i ungefär en månad, och varje hona lägger ca 200 ägg under sin livslängd, dessa kallas gnetter. Gnetter är ca 1 mm lång och är gulvita. De sitter på hårstrået i ca 1 vecka innan de kläcks till nya löss. Redan när lusen är 10 dagar kan de producera nya ägg. De vanligaste symptomen när man fått huvudlöss är klåda vilket kan leda till rivskador som i sin tur kan bli eksemliknande utslag. Det finns en del fall där den smittade inte har några symptom alls, alltså ingen klåda. Det är sådana fall som gör att smittorisken blir så stor på t.ex. skolor och dagis. Det är därför viktigt att hela familjen undersöks när en i familjen blivit smittad! Hur smittar huvudlöss? Man behöver ha direkt kontakt med en person som har löss för att du själv ska bli drabbad. För löss kan varken flyga eller hoppa. En lus utanför hårbotten överlever högst ett dygn, alltså är det inte uteslutet att kammar och borstar som använts av en person med löss under de senaste timmarna kan överföra smittan. Får den inte regelbundet möjlighet att suga blod torkar den ut och slutligen dör. Vad äter lusen? Blod är det lusen lever av. Med sin mun kan den sticka hål på huden. Den sprutar sedan in ett medel som förhindrar att blodet stelnar och ett bedövningsmedel för att man inte ska känna när lusen äter. Däremot kan detta göra att du får klåda i hårbotten. Lusen äter sig mätt 5ggr/dag. 28