Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden

Transkript

1 Sinnesorganen 2 och Huden SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 2 och Huden Huden Somatosensorik - Huden- storlek och vikt - Smärta - Hudens funktioner - Temperatur - Hudens anatomi - Beröring, tryck, proprioception - Hudens omsättning - Kemoreceptorer - Huden och ålder - Sår- och brännskador Huden Hud (lat. cutis, grek. derma) Hy i ansiktet Vävnad som täcker hela kroppen Stort organ (1.5-2 m 2, 4-5 kg) Procent av kroppsvikt: 7% Tjocklek: mm 1

2 Huden Täcker hela kroppen Elastisk (graviditet, fetma, ödem) Många funktioner Vilka? Huden funktioner Skydda underliggande vävnad från: - Mekanisk påverkan - Kemisk påverkan - Mikroorganismer - Osmotisk inverkan - Kyla och värme Huden mekanisk och kemisk påverkan Temperaturreglering Producera signalsubstanser - cytokiner, leptiner Producera vitamin D Lagring av energi - fettceller i subcutis - fett > glykogen Del av känselsinnet 2

3 Huden temperaturreglering - Konvektion - Avdunstning - Ledning - Strålning - Metabolt aktivt organ (300 ml blod/min) - Genomblödning varieras (dilation/konstriktion) - Kroppsbehåring Huden vitamin D (D 3 ) produktion - Vitamin D bildas från kolesterol i huden - Vitamin D omvandlas till kalcidol -> kalcitriol - Maj-augusti - Kalciumupptag i tarm o nybildning av ben D-vitaminbrist Norra breddgrader, Heltäckande klädsel Benskörhet Huden - ett organsystem Organsystem som innehåller - Hudceller - Bindväv - Blodkärl - Nervvävnad (sinne) - Hår - Naglar - Svett- och talgkörtlar 3

4 Hudens anatomi Hypodermis (underhuden) - Skydd mot kyla och slag - Fett- och vattenreserv - Lipocyter lagrar fett - Underhudens tjocklek bestäms av ärftlighet, matvanor och hormoner - Vit (lagrar energi, kalorier)/ Beige /Brun (mga mitokondrier, fett->värme, barn) fettvävnad. Fetmabehandling att aktivera brun fettvävnad??? Dermis (läderhuden) - Stark, följsam bindväv - Stratum retikulare och papillare - Blodkärl - Nerver/nervstrukturer - Svettkörtlar - Talgkörtlar - Immunceller - Hårfolliklar - Kollagen, elastin 4

5 Dermis (läderhuden) Elastin och kollagen Fibroblaster producerar elastin och kollagen Tensionslinjer Operationer Snitt längs med linjerna (Langer s lines) Dermis (läderhuden) Kollagenfibrer (80% torrvikt) Mkt starkt protein Elastinfibrer (2-5% torrvikt) Hyaluronsyra (0.1%) Fuktbindade molekyl Hyaluronmolekylen kan ej passera epidermis till dermis- funkar EJ i hudkrämer Hyaluronsyra i fillers fyller ut rynkor Talgkörtlar Prod. sebum (fetter), mot uttorkning Aktivitet styrs av könshormon Bakteriedödande, lågt ph E-vitamin, skydd mot fria radikaler Fel i tömning i utförselgång (hårfollikel), pormaskar 5

6 Svettkörtlar Svettkörtlar - Ekrina (överallt) - Apokrina (armhålor, genitalier) Svett= vatten, NaCl, urinsyra urea, mjölksyra, lågt ph, symp. NS (Ach) aktiverar, proteiner, fettsyror Färre svettkörtlar med högre ålder ->problem med temperaturreglering!!! Epidermis (överhuden) - Tjocklek 0,05-1 mm - Hornlager (dött, keratin, vattentätt) - Skydd - Saknar blodförsörjning - Keratinocyter - Melanocyter - Langerhanska celler - Naturlig mikroflora Hudens omsättning- Epidermis - Fem lager epitelceller - Intensiv celldelning - Cellerna skjuts uppåt - Lucidum, döda celler - 30 dagar livslängd för en hudcell Basilom (cancerform) 6

7 Hudens utseende Melanocyter/melanin - Stratum basale, producerar melanin - Melanin -> keratinocyter - Melanin kring cellkärnan-> DNA skydd från UV strålning - Solstrålning -> mer melanin - Fräknar/prickar= melaninansamlingar Genomblödning Syresättning av blodet (cyanos) UV strålning och solskydd UVA strålning - Minst energirik, mest UVA från solen och solarier - Når ner till dermis, kan bryta ned vit D - Huden åldras i förtid, kollagen och elastin förstörs UVB stålning - Mest energirik - Stannar i epidermis - Bränner huden -> solbränna - Påskyndar celldelning och gör huden tjockare - Skydd mot solen och bidrar till vit D bildning - Huden åldras i förtid Malignt melanom (cancerform) Huden och Ålder Mindre elastisk Färre svettkörtlar Mindre talgproduktion Rynkor Tjockare epidermis Solning, rökning påskyndar Skörare, skadas lättare 7

8 Hudskador Större skada -> rubbad vätskebalans cirkulationsstörning problem med kroppstemp. infektioner Minskad hudspänning (hudturgor) uttorkning Trycksår (decubitis) Injektioner- subkutant och intrakutant Sårläkning 1. Reducerar blödning (fibrin clot) 2. Inflammation, fagocytos av främmande partiklar 3. Proliferationsfas nya blodkärl, bindväv, epitel samt ärrvävnad och kontaktion av skadan Fibroblaster bildar nytt ECM m h a fibronektin och kollagen Epitelceller klättar in i skadeområdet och bildar ny epidermis Alltid svagare hud i skadat område!!! Brännskada Kyl med ljummet vatten Hudtransplantation 8

9 Huden som sinnesorgan Smärtsinnet Temperatursinnet Muskel- och skelettsinnet Tryck- och beröringssinnet Sensoriska neuron Sensoriska neuron är omyeliniserade eller mindre myeliniserade är motoriska nerver, vilket medför långsammare transmission av nervimpulserna Sensoriska neuron har sina cellkroppar utanför CNS (spinalganglier) Receptormembran i slutet av neuronens utskott i huden: Fria nervändslut (smärta, temperatur) Nervändslut med bindvävskapsel (tryck, beröring) Sinnesreceptorer i huden Olika receptorer förmedlar olika egenskaper 9

10 Tryck- och beröring Mekanoreceptorerna i huden kallas även taktila receptorer (taktil = har med känsel att göra) och stimuleras av beröring, tryck och vibration Det finns flera olika typer, och de förekommer på olika ställen i huden: Meissnerkroppar och Merkelceller finns där huden är hårlös, t ex på fingertoppar och läppar. Hårfollikelreceptorer ger den behårade huden känsel. Ruffiniändslut och Pacinikroppar ligger relativt djupt i huden och stimuleras av tryck. Olika egenskaper Snabba fibrer = myeliniserade, stor diameter Långsamma fibrer = omyeliniserade, liten diameter Tryck och beröring- Receptiva fält Purves

11 Tvåpunktsdiskriminering- Receptiva fält Purves Proprioception Muskelspolar: Längdförändringar i omgivande muskel Golgi senorgan: Muskelkraft, spänning i muskel Kyla och värmeregistrering i huden Termoreceptorer Värmereceptorer respektive köldreceptorer Hudens temperatur är normalt sett ungefär 30 C. Värmereceptorer, stigande C Köldreceptorer, sjunkande C > 45 C och <15 stimuleras nociceptorer Ligandaktivering, chilipeppar (capsaicin) mentol 11

12 Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse av obehag som är till för att skydda kroppens vävnader från skada Nociceptorer= reagerar på smärta (kraftig mekanisk stimulering), värme, kyla eller kemiska substanser som frisätts i skadad vävnad (t ex histamin) Smärta kan graderas enligt en visuell analog skala (VAS) graderad från = ingen smärta 1 2 = lätt smärta 3 4 = måttlig smärta 9 10 = värsta tänkbara smärta Smärta Smärta delas in i akut smärta och långvarig smärta Utlösande faktorer: - Vänadsskada nociceptiv smärta - Lesion eller dysfunktion i PNS eller CNS neurogen eller neuropatisk smärta - Psykiska sjukdomstillstånd psykogen smärta - Okänd orsak idiopatisk smärta Nociceptiv smärta Impulser från nociceptorer fortleds till ryggmärgen i två olika fibertyper: - A-deltafibrer skarp, skärande och vällokaliserad smärta. Myeliniserade neuron för snabb impuls; ledningshastighet på 5 25 m/s - C-fibrer dov, molande och svårlokaliserad smärta. Omyeliniserade neuron för långsam impuls; ledningshastighet på 0,1 2 m/s. 12

13 Dermatom Huden är indelade i känsel-områden (dermatom), och känseln från varje dermatom leds via en bestämd perifer nerv. Felaktig smärtregistrering Referred pain = smärtimpulser från de inre organen och från huden fortleds ofta i samma sensoriska neuron i ryggmärgen. Hjärnan är van vid att smärta i allmänhet kommer från huden och tar därför lätt miste i början. Så småningom sker dock oftast en så kallad smärtvandring, så att det onda stället lokaliseras till rätt kroppsdel. Flexionsreflexen (skyddsreflexen) De motoriska neuronen leder därefter impulserna till skelettmuskulturen, som aktiveras och dras ihop, och den smärtande kroppsdelen, t ex benet, dras undan från elden. Flexionsreflexens funktion är att rädda foten innan smärtimpulserna nått hjärnan och medvetandegjorts. 13

14 Info till CNS Grind-kontroll teorin Beröring/tryck/vibration- Baksträngssystemet Impulser om beröring, tryck och vibration. 1. Huden ryggmärgens bakhorn längs baksträngsbanan förlängda märgen 2. Förlängda märgen medellinjen korsas thalamus 3. Thalamus storhjärnsbarken Sensoriska homunculus 14

15 Laterala bansystemet Tractus spinothalamicus lateralis Impulser om värme, kyla och smärta. 1. Huden ryggmärgens bakhorn medellinjen korsas 2. Ryggmärgen thalamus 3. Thalamus storhjärnsbarken Bild 4.24 Sand et al. Människokroppen Somatosensoriska cortex indelning SI: Både serie och parallell bearbetning 3a och 2: proprioception muskler och leder 3b och 1: hud, snabt och långsamt adapterande Skador på 1:textur, 2:storlek och form SI: till SII (alla areor) SII: Insula, temporallob, amygdala, taktilt minne SI: area 5 och 7 (integration: 5, hud och led, muskler; 7, syn och proprioception), bilateralt 5 och 7: till motor areor i cortex, motorinitiering Associationscentra För att sensorisk information som har registrerats i primära sensoriska centra i hjärnbarken ska bli meningsfull, sker en bearbetning i angränsande barkområden; associationscentra. Dessa centra kan vid födseln liknas vid oskrivna blad som efter hand fylls på med erfarenheter i form av minnen. Ny sensorisk information jämförs med dessa lagrade minnen, men även med information från andra sinnen. 15