Arbetsuppgift Läsförståelse v. 4 Insändare: 1. Läs texterna och svara på frågorna. Visst är det skönt att få sova tills man vaknar och inte väckas klockan sju, att äta frukost i lugn och ro med mamma och sedan leka en liten stund innan man klär på sig. Det är livskvalité för barn. Det är synd att inte fler föräldrar förstår hur viktigt det är för deras barn att få vara hemma i sin vanliga trygga miljö. De flesta rycks upp ur sina sängar alldeles för tidigt på morgonen av en stressad förälder. De hinner inte äta frukost hemma och måste småspringa till dagis för att föräldrarna inte ska komma för sent till sina jobb. Själv har jag valt att göra en paus i karriären så att jag kan vara hemma med mina barn. Mina barn behöver mig. Jag kan inte tänka mig att springa iväg till ett arbete och lämna mina barn på dagis. Jag förstår inte idén med att låta andra människor ta hand om mina barn. Inte heller tror jag att det kan vara bra för barnen att de måste vara så många tillsammans hela dagen. Dagismiljön är bullrig och barnen blir stressade och personalen har inte tid med alla barn. Hemma är det tyst och skönt och jag kan ge mina barn den tid de behöver. Barnen kommer förkylda till dagis, eftersom föräldrarna inte kan vara hemma från jobbet. Sjukdomarna går runt bland både personal och barn. Mina barn är sällan sjuka och om de är det kan de bara lugnt stanna i sängen tills de känner sig bättre. Naturligtvis kostar det att vara hemma. Mina barn har t ex aldrig varit utomlands, men jag tror att det är viktigare för dem att få en lugn och bra start i livet. Insändare: Tvåbarnsmamma 2. Kan någon förklara för mig varför pensionärer måste åka tunnelbana i rusningstrafik? De står mitt i en överfull tunnelbanevagn och gnäller om att gamla människor ska få företräde av och på vagnen och att de ska få sitta. Det är illa att övriga resenärer, som inte kan välja vilken tid de ska åka, måste lyssna på gnäll från människor som har hela dagen att åka på. När man väl har tagit sig hem går man in i mataffären för att handla. Då står det en pensionär längst fram vid kassan och gnäller om några rabattkuponger. Där står jag längst bak och kastar mördande blickar, men vad hjälper det? Kvinnan framför mig hoppar nästan jämfota, hon skulle ha varit på dagis och hämtat sina barn för 15 minuter sedan. Pensionärer, tänk lite! Åk kollektivt och handla på andra tider än i rusningstid. Jag tror att alla skulle tjäna på det. 1 Ulf Unge
Vilket alternativ är rätt? Tvåbarnsmamma tycker att barnen ska a. vakna av sig själva. b. väckas klockan sju. c. väckas till frukost. Tvåbarnsmamma säger att det är bra för barnen att a. byta miljö ibland. b. inte behöva gå hemifrån. c. träffa andra barn. Hon säger att a. hennes tid inte räcker för barnen. b. hon har tillräckligt med tid för sina barn. c. personalen på dagis har tid för varje barn. Vilket alternativ passar som rubrik för småbarnsmammans text? a. Dagiskompisar b. Karriärmamma c. Mjukstart Ulf Unge tycker att pensionärer a. borde tänka mer på andra. b. inte ska få åka tunnelbana. c. ska få sittplats på tunnelbanan. Vilket alternativ passar som rubrik för Ulf Unges text? a. Lyssna på pensionärerna b. Pensionärer har alternativ c. Pensionärsrabatt 2
3. Innehållsförteckning Supersmoothie Förvaras kallt (0-8 ). Skakas innan öppning, inte efter. Öppnad smoothie bör drickas inom 2 dagar. Pastöriserad. bäst före: se korken. Denna smoothie är en källa till vitaminerna C och B6 som båda bidrar till immunsystemets normala funktioner samt vitaminerna B1, B2 och B3 som alla bidrar till en normal energiomsättning. Avnjut i samband med en hälsosam livsstil och en balanserad och mångsidig kost. Ingredienser 2 pressade äpplen, ½ mosad mango (14%), ½ mosad banan, ½ pressad apelsin (10%), lite mosad pumpa, några malda linfrön (0,6%), en skvätt lime, en skvätt echinacea-infusion (0,04%) och några vitaminer (B1, B2, B3, B6 ja E). 360ml Energi Fett (varav mättat fett) Kolhydrat (varav sockerarter) Fiber Protein Salt Tiamin (B 1) Riboflavin (B 2) Niacin (B 6) Vitamin B 6 Vitamin C Vitamin E *% av dagligt referensintag socker finns naturligt i frukt och grönt. ** 1 portion = 360ml 100ml 247kJ (58kcal) 0,8g 0,1 12g 12g 0,5g 0,6g 0g 0,13mg (12%) 0,15mg (11%) 1,5mg (9%) 0,20mg (14%) 22mg (27%) 2,0mg (17%) 360ml** 890kJ(210kcal) 2,9g 0,5g 43g 42g 1,8g 2,2g 0g 0,46mg (42%) 0,54mg (38%) 5,3mg (33%) 0,72mg (51%) 78mg (98%) 7,1 mg (59%) 3
Ord att slå upp: Innehåll Förteckning Förvaras Kork Vitamin Immunsystemet Normal Funktioner Energiomsättning Avnjut Samband Hälsosam Livsstil Balanserad Mångsidig Pressade Mosad Skvätt Bidrar Bör Ingredienser malda Frågor till innehållsförteckningen a) Hur kallt ska smoothien förvaras? b) Inom hur många dagar ska den drickas upp efter den öppnats? c) Vad menas med Pastöriserad? d) Vilka frukter innehåller den? e) Hur många ml innehåller flaskan? f) Hur mycket banan är det i den? g) Hur salt innehåller den? h) Hur mycket fett är det i 100ml? i) Hur mycket protein är det i 360ml? j) Vad betyder ml? k) Vad betyder kcal? 4
4. Press i Sverige I Sveriges läses nästan fem miljoner tidningar varje dag. Det betyder att ungefär 84% av Sveriges befolkning läser en dagstidning dagligen. Sverige ligger på fjärde plats i världen i tidningsläsande efter Japan, Norge och Finland. De flesta tidningar i Sverige är beoende av att ha annonser och reklam i sina tidningar. Det ger tidnigarna inkomster. Utan annons- och reklampengar skulle inte tidningarna klara sig ekonomiskt. Alla tidningar som har en upplaga på minst 2 000 exemplar, och som inte går med vinst, får ekonomiskt bidrag från staten, så kallat presstöd. Staten ger presstödet för att det ska finnas en mångfald av tidingar att välja mellan. Det är viktigt att det finns olika typer av tidningar som representerar olika grupper och olika åsikter i samhället. 2006 delades det ut över 500 miljoner kronor i presstöd till olika tidningar. Många andra länder har liknande system. Frågor till texten a) Hur många tidningar läser man i Sverige varje dag? b) Varför måste tidningarna ha annonser och reklam? c) Vad är presstöd? Det finns många olika slags tidningar. Det finns tidningar som skriver om mode och kändisar och bästa sättet att banta. De kallas för populärtidingar. Föreningstidningar är en annan typ av tidningar. De vänder sig till medlemmar i olika organisationer, till exempel lärare, jordbrukare och bilägare. En tredje typ av tidning är facktidningar. De handlar enbart om vissa ämnen. I en tidning skrivs endast om mat och i en annan om bilar. Den fjärde och den största, om man räknar sålda exemplar, är dagstidningar. Frågor till texten d) Vilka olika tidningar berättar de om? e) Kommer du på någon mer typ av tidnigar? Dagstidningarnas uppgift är att informera om vad som händer i Sverige och i världen. Informationen ska beskriva vad som har hänt och den ska vara korrekt. Läsarna ska även kunna följa viktiga debatter i tidningen om till exempel skolan, sjukvården och tv-avgiften. Det ska vara möjligt för läsare att få insändare och artiklar insatta i tidningen så att de kan visa vad de tycker i olika frågor. En del frågor har debatterats under lång tid, till exempel de om partnerskap, kvinnliga präster och Sveriges medlemskap i EU. Kulturaktiviteter är det också vikigt att rapportera om både om den så kallade skräpkulturen och om den fina kulturen. Dagstidingarna ska skriva om den senaste dokusåpan och om vilken författare som fått Nobelpriset i litteratur. En annan vikig uppgift för press och annan media, såsom radio och tv, är att granska makten och alla personer som fattar beslut som påverkar våra liv. 5
Frågor till texten f) Vad ska tidningarna informera om? g) Vad kan debatterna i tidningen handla om? h) Vad har du som läsare möjlighet att göra? i) Tycker du att det är viktigt att kunna skriva vad du tycker till tidningen? Tv-avgift eller ej? Debatten om man ska betala tv-avgift eller inte tar aldrig slut. Frågan delar nog Sverige i två grupper de som är för och de som är emot. Det rä en viktig fråga. En minister fick lämna regeringen för att hon inte betalat sin tv-avgift på 16 år, så viktig är den. Tv:n kom till Sverige på 1950-talet. Då infördes att alla som hade en tv skulle betala 25 kr om året. När färg-tv:n kom på 1970-talet skulle man betala extra för det. Då skulle man betal färgtillägg. Hade man ingen tv, utan bar alyssnade på radio, betlade man en radioavgift. Nu för tiden är radioavgiften inkluderad i tv-avgiften. Den betalar man till Radiotjänst och avgiften är obligatiorisk för alla som har en tv. 6
Kombinera rätt fråga med rätt svar. 1. Exempel:Varför betalar vi tv-avgift? _E 2. Hur används de pengar som jag betalar i avgift? 3. Vad händer om jag inte betalar avgiften i tid? 4. Är det bara i Sverige som man betalar tv-avgift? 5. Måste jag betala tv-avgift, trots att jag alltid tittar på tv på nätet? 6. Vad händer om jag inte anmäler att jag har en tv? A. Radiotjänst sätter in pengarna på ett konto i Riksbanken. Sedan bestämmer riksdagen hur mycket pengar som ska fördelas mellan tv och radio. B. Man kan bli polisanmäld och tvingas betala böter. C. Nej, många andra länder i Europa använder sig av samma system. D. Nej du behöver inte betala tv-avgift för din dator, surfplatta eller mobil. E. Så att tv och radio inte behöver vara beroende av reklampengar. Det är också ett politiskt beslut att det ska vara så. F. Du får en påminnelse och en extra avgift. Om betalningen dröjer ytterligare debiteras en tilläggsavgift på 40% av tv-avgiften. Därefter går ärendet vidare till Kronofogden. 7
Källa: Samspråk2. S.170-173. Louise Tarras. Eva Bernhardson. Sanoma utbildning. 2008. 8
9
10
Frågor till texten a) Var bor Jasmins farmor? b) Beskriv hur livet i byn är annorlunda än livet i Sverige. Nämn minst tre saker. c) Hur ofta kan man handla grönsaker i byn? d) Till vem skriver Jasmin brev? e) Hur många veckor har Jasmin varit hos farmor när hon skriver brevet? f) Varför måste Jasmin skriva brev? g) Hur gör Jasmin när hon ska tvätta håret? h) När ska Jasmin åka tillbaka till Sverige? i) Vem ska följa med Jasmin till Sverige? Källa: Framåt. s. 120-122. Thyra Brusewitz och Bodil Renlund. Natur&kultur 11
Frågor Källa: Framåt. s. 10, 11. Thyra Brusewitz och Bodil Renlund. Natur&kultur 12
13
Svara på frågorna 1 Vad gör Sandra efter skolan? 2 Varför behöver hon äta ett bra mellanmål? 3 Vad letar hon efter i kylen? 4 Vem ringer Sandra till? 5 Hur ska Sandra laga nyponsoppa? 14
* Nyponsoppa GÖR SÅ HÄR: Välj antal portioner enligt doseringstabellen neda n. Vispa ner nyponpulvret i kokhett vatten. Servera när soppan svalnat. Tips! Ta mindre del kokhett vatten när du vispar soppan och fyll på med kallt vatten, så blir nyponsoppan inte för het. DOSERINGSTABELL: PORTIONER VATTEN PULVER 2 5 dl 3/4 dl eller 5 msk 4 1 liter 1 1 h dl 8 2 liter 3 dl 12 3 liter 43/4 dl 20 5 liter hela paketet Svara på frågorna 1 Vilka två saker ska man blanda? 2 Ska man använda kallt eller varmt vatten? 3 Hur mycket vatten ska man ta till 2 portioner? 4 Hur mycket pulver ska man ta till 4 portioner? 5 Hur många portioner blir det av hela paketet? 15
Svara på frågorna Källa: Framåt. s. 104-107. Thyra Brusewitz och Bodil Renlund. Natur&kultur 16