NUMMEr 5, 2011 Schysta villkor för sjömän en struntsumma för konsumenten Nya täcken minskar skaderisken inom hyttstäd Turbulent år för Birger Jarls besättning Ledare: Gärna billiga transporter men inte till vilket pris som helst!
Kan du tänka dig att betala tre öre extra? Tre öre. Så mycket dyrare skulle ett kilo bananer bli för konsumenten om filippinska sjömän fick arbetsvillkor som motsvarar deras svenska kollegors. En vanlig laptop skulle bli fem öre dyrare. Och för Ikeas bokhylla Billy skulle man som konsument behöva hosta upp 21 öre extra. Det här visar en undersökning som SEKO sjöfolk låtit göra. Jag betalar mer än gärna de där extra örena. Och jag är övertygad om att varenda människa skulle säga likadant. När frågan formuleras som i rubriken här ovanför så blir det ju otänkbart att inte svara ja. Att alla världens sjömän ska få jobba under schysta villkor borde naturligtvis vara fullständigt självklart, men tyvärr är vi inte där än. Förhoppningsvis kan vi komma dit. Ju snabbare desto bättre, och ju mer ämnet uppmärksammas desto snabbare borde det gå. Ju fler konsumenter som börjar kräva att få veta hur deras varor har transporterats, desto svårare borde det bli för företag att negligera frågan. SEKO sjöfolk vill vara med och sätta frågan om schysta sjötransporter på agendan. Läs mer om detta och om undersökningen på sidan 16. Klara Magnusson, redaktör Rättelse I artikeln om befälsfackens samgåendeplaner i förra numret blev uppgiften om antalet yrkesverksamma medlemmar fel. De är för Sjöbefälsförbundet cirka 2 000 och för Sveriges Fartygsbefälsförening cirka 1 730. Färöarna riskerar att hamna på svarta listan Registret över bekvämlighetsflaggade fartyg har fått en ny medlem Moldavien. Även Färöarnas och Turkiets andraregister riskerar att hamna på listan. Turbulent år för Birger Jarls besättning Nedläggningshot, varsel, förlängda dispenser och prat om nytt fartyg. På trotjänaren Birger Jarl har det gångna året varit minst sagt turbulent. Schysta villkor för sjömän en struntsumma för konsumenten En undersökning som SEKO sjöfolk låtit göra visar att det bara skulle kosta några ören för konsumenten om filippinska sjömän fick arbetsvillkor som motsvarade deras svenska kollegors. Nödvändigt med enad facklig front Internationellt sjöfackligt samarbete är viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden anser Simo Zitting, ordförande i Finska Sjömansunionen. Nya täcken minskar skaderisken inom hyttstäd Stena Nautica har bytt ut påslakan och täcken mot mer lätthanterade sängkläder. Resultatet är över förväntan. Jag älskar att gå i stora super markets utomlands Sjömannen har träffat Michaela Gustafsson, kock ombord på Atlantic Compass. 10 16 20 22 26 ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se REDAKTÖR & SKRIBENT: Klara Magnusson, Breakwater Publishing, klara@sjomannen.se, 031 42 95 21 SKRIBENT: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se SKRIBENT: Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se ANNONSER: Breakwater Publishing, 031 722 74 83 DESIGN, SÄTTNING & TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, www.billes.se, 031 86 55 00 GRAFIK/ILLUSTRATIONER: Lars "Mellis" Melander, om inget annat anges PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i SEKO sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår. Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, 031 42 95 36 BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg E-POST: redaktion@sjomannen.se UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut 1914. Sjömannen ges ut av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material OMSLAGSBILD: Besättningsmedlemmar ombord på Birger Jarl. Läs mer på sidan 10. Bild Stefan F Lindberg. 4
LEDARE Gärna billiga transporter men inte till vilket pris som helst! När man talar om konkurrensvillkoren inom andra näringar hör man sällan argumentet billigast är bäst, skriver Kenny Reinhold. Bild Anders Kämpe SEKO sjöfolk har beställt en utredning av IHS Fairplay och resultatet visar att kostnaderna för besättningen på handelsfartyg inte nämnvärt påverkar priset på vanliga konsumentvaror som bananer, damtoppar, villaolja, datorer och bokhyllor. Ett större reportage från den utredningen finner ni senare i detta nummer. Rederiernas kostnader för besättningar från olika länder med olika avtal är just nu en het potatis i den politiska diskussionen om ett Svenskt Internationellt Skeppsregister (SIS). Därför ville vi undersöka hur avgörande kostnaderna var för konsumenterna, som faktiskt är de som betalar i slutändan. Undersökningen visar att besättningskostnaden på intet sätt är avgörande för konsumentpriset! Den svenska sjöfarten har goda förutsättningar att konkurrera med en säker och miljömedveten sjöfart med kvalitet. När man talar om konkurrensvillkoren inom andra näringar hör man sällan argumentet billigast är bäst. Däremot när det gäller sjöfarten tenderar fokus ofta att hamna på redarnas lönekostnader. SEKO sjöfolk ser inte kollegor från andra länder som konkurrenter! Sjöfolk i hela världen, framför allt i Sverige, har allt att vinna på en gemensam strävan för att förbättra arbetsvillkoren och säkerhetsförhållandena till sjöss. Därför arbetar vi för att Sverige ska bygga upp en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart, som gör att Sverige kan bli ett föregångsland i det internationella arbetet för säkerhet, miljö och arbetsrätt. Flaggländer konkurrerar i första hand med lägre löner och sociala avgifter. Det är inte hållbart i längden. Framför allt är det ohållbart att det satsas på lågavlönade och dåliga arbetsplatser för att spara några ören i konsumentledet. Sjöfarten borde snarare konkurrera med kompetens, miljöteknik och annan teknologi. Hur skall vi lyckas förbättra sjömännens och transportarbetarnas villkor i framtiden? Vi har en hel del idéer som vi skall jobba hårt med framöver. Det är inte dyrt att förbättra arbets- och levnadsvillkor för alla sjömän, oavsett var de kommer ifrån. Vi pratar om rättvisa och solidaritet! Varför inte börja i Norden? De nordiska länderna har kanske de största och bästa förutsättningarna att lyckas med ett internationellt solidaritetsarbete. Vi i Norden är kanske de som på sikt har mest att vinna på saken! Kenny Reinhold Följ oss på facebook.com/sekosjofolk
HAMNRONDEN Färöarna riskerar att hamna på "svarta listan" Registret över bekvämlighetsflaggade fartyg har fått en ny medlem Moldavien. Även Färöarna och Turkiets andraregister riskerar att hamna på svarta listan. I mitten av juni höll Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, ett möte med Fair Practices Committee i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Sveriges ITF-koordinator, Annica Barning, var på plats. Hon berättar att man bland annat beslutade förklara Moldavien som bekvämlighetsflagg. De har 135 fartyg i sitt register men bara två har ägare i Moldavien. Resten kommer från länder som Turkiet, Ukraina, Ryssland, Grekland och Albanien. Det här är första gången sedan första halvan av 2000-talet som ett nytt land fått bekvämlighetsstatus, säger hon. Fure Nord har färöisk flagg. Bild Fotoflite. Men också två andra länder ligger på gränsen till att bli bekvämlighetsklassade. Det är Turkiets andraregister men också Färöarna som har svenska fartyg i sitt register. Om inte svenska, norska och färöiska fackföreningar kan komma överens före november i år, kommer Färöarna bli förklarad som bekvämlighetsflagg. I Turkiet är det myndigheten och de ITFanslutna fackföreningarna som måste komma överens, annars gäller samma sak för dem, säger Annica Barning. Som bekvämlighetsflagg klassas länder som inte tar hänsyn till sociala eller fackliga fri- och rättigheter, har låg skatt och tillåter obegränsad mängd låglönebesättningar. I dagsläget finns 29 bekvämlighetsflaggor, däribland Cypern, Malta, Barbados, Jamaica, Panama, Liberia och Tysklands internationella register. Linda Sundgren Anställda får skadestånd efter hörselskador Flera av de anställda ombord på Ornö Sjötrafiks vägfärjor har fått hörselskador på grund av bullret ombord. Efter hjälp från SEKO sjöfolk har de fått ny skyddsutrustning, ändrade rutiner och ombyggnation av fartyget. Facket fick reda på att problemet fanns för ungefär ett år sedan. Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig på SEKO sjöfolk, gick då ombord för att mäta bullernivån på färjorna. Katastrofalt hög, blev hans slutsats. När de anställdas hörsel kontrollerades visade det sig att sex av nio fått hörselskador. Efter förhandlingar med rederiet gjordes en del ombyggnader ombord, men enligt Karl-Arne Johansson är arbetsmiljön fortfarande inte riktigt bra. SEKO sjöfolk kommer under hösten att gå ombord och mäta vibrationerna i fartyget. Man har också skaffat gjutna hörselskydd samt hörselskydd med kommunikationsmöjlighet till besättningen. Och man kommer att flytta iland biljettförsäljningen. SEKO sjöfolk gjorde en gemensam arbetsskadeanmälan för hela besättningen. Nyligen började medlemmarna få ut ersättning från AFA. Det är bra, även om jag tycker att några har fått för lite pengar för grava hörselskador, säger Karl-Arne Johansson. Vi kommer att begära en second opinion från en expert på hörselskador för att få reda på om rätt ersättning betalats ut. Klara Magnusson Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan 2 (porten brevid Sjöfartshotellet) Hotellbokning 08-517 349 00 NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 4
HAMNRONDEN Boa Tugs utökar sin fartygsflotta Vargön Shipping i konkurs Torrlastrederiet Vargön Shipping har begärts i konkurs. Cirka 60 ombordanställda berörs. Rederiets sex fartyg ligger upplagda och är till salu. Nyligen döptes bogserbåtarna Boa Balder, Boa Brage, Boa Heimdal och Boa Njord i Göteborg. Och i november anländer nyinköpta Boa Loke till Wallhamn. Fartyget blir det sjätte i Boa Tugs svenska flotta. Fartygsdopet på Stenpiren i Göteborg i slutet av september lockade nästan 200 besökare. Det var över förväntan och väldigt roligt. Tre av våra båtar låg där nästan hela tiden, tältet fungerade och maten räckte till alla. Dopet blir ett minne för livet, säger Anders Maiqvist, Operations Manager inom Boa Tugs AB. Dagen före dopet tillkännagav rederiet dessutom att de köpt ytterligare ett fartyg. Boa Loke anländer till Wallhamn i november. Boa Loke är en isklassad bogserbåt och med den är rederiet rustat LO-förbunden går ihop i avtalsförhandlingarna. Förbättrade avtalsförsäkringar och begränsad möjlighet till visstidsanställning är några av de gemensamma kraven. LO:s styrelse fattade i september beslut om LO-förbundens gemensamma krav på löneökningar i avtalsrörelsen 2012. Kraven innebär löneökningar med 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst, dock lägst minst 860 kronor per månad och heltidsanställd. Utöver lönekravet ovan ska en jämställdhetspott på 100 kronor per heltidsanställd och månad tillfalla avtalsområden med en genomsnittsförtjänst lägre än 22 400 kronor. Genom den konstruktionen träffar jämställdhetspotten LO-förbundens kvinnodominerade avtalsområden. för vintern. Fartyget blir den sjätte bogserbåten i Boa Tugs flotta i Sverige. Att rederiet utökar flottan beror på att man märkt att efterfrågan är stor. Vi får mer och mer kunder. Det går bra för oss, faktiskt bättre än förväntat. Vi kommer hit med en sjätte båt för att möta den efterfrågan som finns, säger Anders Maiqvist. Nyheten om nyförvärvet offentliggjordes samma dag som bogserbåtsrederiet Nordane Shipping informerade om att de kommer att lämna Göteborg. Vi hoppas naturligtvis på att kunna ta över Nordanes kunder nu när de försvinner från Göteborg, säger Anders Maiqvist. Text Klara Magnusson Bild Lennart Falleth LO:s gemensamma krav klara Utöver krav om reallöneökningar och en minskning av löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken har LO:s representantskap tidigare enats om följande krav inför avtalsförhandlingarna 2012: Att begränsa möjligheterna till visstidsanställning. Idag kan olika former av visstidsanställningar staplas på varandra och pågå upp till fem år. Detta vill LO begränsa till maximalt två år. Att ställa krav på förbättringar i avtalsförsäkringarna. Bland annat vill LO att den som drabbas av en arbetsskada ska få 100-procentig ersättning för inkomstförlusten redan från den första sjukdagen. LO:s representantskap består av 100 ledamöter och är LO:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Representantskapet träffas två gånger per år. Scandlines satsar på HH-leden Scandlines fortsätter sin ombyggnad av de fyra färjorna på HHleden. Hamlet blev färdig i våras och nu står Tycho Brahe, Mercandia IV och Aurora på tur. Enligt plan ska ombyggnaden vara klar under våren 2012. Det känns spännande och det blir något nytt att vänja sig vid, säger Per-Inge Fredell, skyddsombud inom Scandlines. Han är, tillsammans med de andra skyddsombuden, delaktig under ombyggnaden, granskar ritningar och kommer med synpunkter. Den totala kostnaden för ombyggnaden beräknas till 110 miljoner kronor. Sjöbefälsföreningen nytt enat sjöbefälsfack Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet slås samman till en gemensam organisation med namnet Sjöbefälsföreningen. Det beslutades på förbundens respektive extrakongresser i slutet av september. Sjöbefälsföreningen kommer att organisera cirka 7000 intendenturbefäl, maskinbefäl och nautiker i handelsflottan och börja verka från den 1 oktober i år. Krigsseglare hedrades I september hedrades krigsseglarna på olika platser i landet. I Göteborg la Peter Skoglund från SEKO sjöfolk ner en minneskrans vid monumentet på Stenpiren. Sjömansprästen Leif Eliasson höll en andakt och Flottans män sjöng. Värd för arrangemanget var Sjömanskyrkan i Göteborg. Magnus Brännberg, ordförande i Göteborgs Befälhavareförening, höll högtidstal och avslutade med en uppmaning om att alltid minnas de män och kvinnor som med sina liv som insats ställde upp för fosterlandet under kriget. NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 5
HAMNRONDEN LO och Kommunal har lågt anseende hos allmänheten I en Sifo-undersökning över vad svenska organisationer har för anseende hos allmänheten får LO och Kommunal lägst betyg, tio poäng vardera. I topp ligger Naturskyddsföreningen med 49 poäng. Bland fackliga organisationer toppar TCO med 36 poäng. De 1000 personer som deltagit i undersökningen uppger att de känner lite samhörighet med Kommunal och LO, och anser att de har låg kompetens. Sensationellt vrakfynd i Östersjön En grupp dykare har hittat vad som verkar vara det mytiska svenska krigsskeppet Mars, som förliste 1564 under en strid med den danska flottan. Vraket ligger på 75 meters djup vid Ölands norra udde. Sökandet efter Mars har pågått i decennier. Allt tyder på att det är Mars vi har hittat. Både storleken på vraket och dateringen stämmer. På en av bronskanonerna finns också ett emblem med den svenska vasakärven, säger Richard Lundgren, en av dykarna som hittade vraket, enligt ett pressmeddelande från Sjöhistoriska Museet. Marin Mätteknik närmar sig utflaggning Marin Mättekniks fartyg Franklin och Icebeam kommer att flaggas ut. Rederiet arbetar för närvarande med de praktiska detaljerna. Vi ska gå till Färöarna och alla svenskar får följa med, säger Anders Boman, vd för MMT Shipman. MMT har kämpat för att fartygen ska kunna stanna i Sverige, men indraget sjöfartsstöd och bristande politiskt intresse gör att utflaggning nu är det alternativ som finns. Franklin och Icebeam kommer att flaggas ut till Färöarna. MMT:s avsikt är att utflaggningen ska genomföras under hösten 2011. I somras införde Färöarna en lagändring som förhindrar att fartyg äldre än 20 år förs in i registret. MMT:s fartyg får dock dispens eftersom de anses vara lågriskfartyg. Utflaggningen berör driftspersonalen ombord, totalt 32 personer. Driftspersonalen blir anställd i ett färöiskt bolag. Samma bolag kommer även att äga fartygen. Koordinering av fartygen kommer att skötas av MMT Shipman AB med säte i Göteborg. Det finns redan avtal skrivna med både SEKO sjöfolk och befälsfacken så när som på några detaljer. Rederiet informerade i slutet av september sina anställda mer detaljerat vad utflaggningen innebär för dem. Tanken är att nettolönen ska ligga på samma nivå som nu och att löneut vecklingen ska följa SEKO sjöfolks och SARF:s avtal. Det finns inom MMT stora planer på expansion. Redan i år skulle man egentligen behöva ytterligare tre fartyg i 80-100-metersklassen. I dagsläget hyrs fartyg in utifrån för att klara av alla uppdrag. På sikt hoppas MMT kunna ta hem sina fartyg till svensk flagg igen, beroende på hur sjöfartspolitiken utvecklar sig. Klara Magnusson sjömansservice för dig Tävla med dina bästa bilder från 2011 Nu är det snart dags att sammanfatta fotoåret 2011 med bilder från de sju haven. Aktivt seglande sjömän ombord på nordiskflaggade fartyg samt även nordiskt sjöfolk på fartyg med annan flagg får delta i den traditionella svenska Fototävlingen för sjöfolk, i vilken de 15 bästa bidragen går vidare till nordisk final. Fina priser utlovas som vanligt och för att göra det enklare för dig tar vi i år även emot bilderna via e-post (minsta filstorlek bör vara 1 MB) men kopior på fotopapper går också bra. Du får tävla med max. tio bidrag som har någon form av maritim anknytning - ombord eller i hamn, i arbetet eller på fritiden. Namnge bilderna och ange dina kontaktuppgifter, vilket fartyg du arbetar på och skriv några rader om vad bilderna föreställer samt var de är tagna. Märk med Fototävlingen och skicka dem till sjomansfoto@sjofartsverket.se eller till Sjömansservice Media, Sjöfartsverket, SE-601 78 NORRKÖPING. Vi vill ha bilderna senast 31/12 2011. Läs mer på www.seatime.se Foto: Jan Nilsson Foto: Johnny Jansson Foto: Egon Philipp Foto: Jörgen Språng NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 6
HAMNRONDEN Fördomar mot homosexuella fortfarande vanliga i arbetslivet Ulla Lindqvist. Bild LO. Nästan var femte anställd i Sverige upplever att det finns fördomar mot homosexuella, bisexuella och transpersoner på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som LO låtit göra. 57 procent av de tillfrågade i undersökningen anser att man kan vara öppen med sin sexuella läggning på arbetsplat- sen. Var tionde anser att man inte kan det. Bland LO-medlemmar anser hela 17 procent att man inte kan vara öppen med sin homo- eller bisexualitet på den egna arbetsplatsen. Bara en av tre anställda skulle säga ifrån om någon drog ett nedsättande skämt om HBT-personer. Dessutom känner, enligt undersökningen, endast tre av tio till hur facket kan hjälpa den som utsätts för diskriminering eller trakasserier på jobbet. Här finns anledning till självkritik, inte minst för oss inom facket, säger LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist i ett pressmeddelande. Vi måste nu öka insatserna för att utbilda våra förtroendevalda i diskrimineringslagarna och i hur verkligheten för homo-, bisexuella och transpersoner ser ut. Klara Magnusson Sigyns besättning erbjuds fortsatt anställning Sverige och Finland fördjupar isbrytarsamarbetet Sveriges och Finlands infrastrukturministrar har skrivit under ett avtal om fördjupat samarbete mellan länderna på isbrytarområdet. Avtalet ska medföra effektivare användning av resurserna inför kommande vinter. Med en samlad bedömning av sjöfartens assistansbehov vid alla tillfällen kan isbrytarna utnyttjas optimalt. Sverige och Finland har i över 50 år samarbetat på isbrytarområdet och erfarenheterna är goda. Sedan slutet av 1980-talet finns ett gemensamt lednings- och informationssystem för isbrytarledningarna och isbrytarna i respektive land. 90 Antal människor som dödades under år 2010 på grund av sitt fackliga engagemang. Ytterligare 75 hotades till livet, 2 500 greps och 5 000 avskedades. Detta enligt en rapport över kränkningar av fackliga rättigheter utgiven av Internationella fackliga samorganisation, IFS. Vid årsskiftet tar Furetank över driften av Sigyn. Bild Christer Carlquist. Rederiet Furetank tar vid årsskiftet över driften av kärnbränslefartyget Sigyn från Destination Gotland. Sigyn ägs av SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) men drivs och bemannas idag av Destination Gotland. I början av september varslades de 22 anställda, varav 11 hör till SEKO sjöfolk, på grund av arbetsbrist. SEKO sjöfolk pro- testerade eftersom man anser att det rör sig om övertagande av verksamhet och att de anställda då ska få följa med i övertagandet. I mitten av september meddelade Furetank att alla befattningar ombord kommer att erbjudas fortsatt anställning med oförändrade villkor. SEKO sjöfolks uppfattning är att även vikarier ska omfattas av erbjudandet. Mobbning och kemikalielagstiftning bland höstens kurser I höst finns möjlighet att fördjupa sina kunskaper om EU:s nya kemikalielagstiftning Reach. Kursen ingår i utbildningsföretaget Prevents höstutbud och är en endagsutbildning där deltagarna får kännedom om hur man hanterar lagens innebörd i den dagliga verksamheten, klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Prevents seminarier om mobbning på arbetsplatsen utvecklas och riktar sig nu direkt till chefer och skyddsombud. Andra kurser som erbjuds är bland annat Grundutbildning i arbetsmiljöfrågor, Arbetslivsinriktad rehabilitering i praktiken och Konsten att leda sig själv. Läs mer på www.prevent.se. NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 7
HAMNRONDEN Nio sjömän tilldöms miljonskadestånd Nio sjömän ombord på ett svenskflaggat fartyg ägt av det irländska rederiet Weissfiord Shipping har tilldömts nästan 400 000 kronor var i skadestånd från sin förre arbetsgivare efter en dom i Arbetsdomstolen. Sjömännen sades upp på grund av arbetsbrist eftersom fartyget skulle avvecklas. När SEKO sedan fick reda på att fartyget återtagits i trafik men nu med utomeuropeisk besättning tog man tillsammans med sjöbefälsför- bunden ärendet till Arbetsdomstolen. Då rederiet inte kom in med svaromål till domstolen inom utsatt tid, avkunnades en så kallad tredskodom. Domen slås fast om Weissfiord Shipping inte inom en månad ansöker om att ta upp målet på nytt. Att vi fick den här domen är jättebra. Nu hoppas vi naturligtvis att rederiet ska betala ut pengarna. Men att det är ett irländskt bolag gör att det är kompli cerat och kan ta tid, säger Mats Ekeklint, ombudsman på SEKO. SEKO har valt att ligga lågt tills domen slås fast. Enligt uppgift från ITF är fartyget nu upphugget. Om rederiet inte betalar kan det bli aktuellt för SEKO att stämma det. Det blir i så fall troligen i irländsk domstol. Klara Magnusson Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth besökte Sjöfartsmontern liksom Leif Pagrotsky, socialdemokratisk riksdagsledamot. 20 000 Så många brev hade människor världen över skickat till sina respektive länders regeringar för att skapa press på dem att ta tag i piratfrågan, när antipiratkampanjen Save Our Seafarers pågått i sex månader. Breven är skickade från 73 olika länder. Filippinerna och Indien toppar listan över flest skickade brev. Formgivaren Peter Mild berättade om Stena Bulks fartygsdesign, med isbjörnar och drakar på skrovet. Finska författare tog priset på bokmässan Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris gick i år till författarna Thure Malmberg och Pär-Henrik Sjöström. Priset delades ut i Sjöfartsmontern på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Sjöfartsmontern, arrangerad av Sjöfartens Kultursällskap i samarbete med organisationer inom sjöfarten, erbjöd som vanligt litteratur och föredrag med sjöfartsanknytning. Bland annat berättade Anders Backman, Transatlantic, om sina resor som isbrytarkapten, sjöförfattaren Aniqa Bender presenterade sin nya bok och Lennart Johnsson, SEKO sjöfolk, intervjuade upphovsmännen till boken Rune Dahlstrand (t v) arbetade ombord på Svenska Amerika Liniens fartyg Gripsholm under andra världskriget. Nu har han gett ut en bok. om konstnären Torsten Billman. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris delades ut av Kenny Reinhold, ordförande i stiftelsen. Pristagarna Thure Malmberg och Pär-Henrik Sjöström är båda bosatta i Finland och har under många år skrivit om sjöfart i både tidningar och böcker. Thure Malmberg var tidigare redaktör på Hufvudstadsbladet och har bland annat skrivit boken Femtio år med Silja. Pär-Henrik Sjöström skriver för Sjöfartstidningen och Shipgaz och ligger även bakom boken Vägen över havet om Viking Lines historia. Text och bild Klara Magnusson Block för att anteckna arbetsmiljöproblem Sjöfartens Arbetsmiljönämnd (SAN) har tagit fram ett anteckningsblock där den enskilde kan notera olyckor, tillbud, avvikelser eller brister i arbetsmiljön ombord. Tanken är att alla sjömän ska ha ett sådant här block i fickan, anteckna direkt när något händer och sedan ta upp det med en ansvarig ombord, säger Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig på SEKO sjöfolk. Anteckningsblocket kan beställas per e-post på adressen info@san-nytt.se. "citatet" Det finns inget samband mellan att vara tråkig och att vara kompetent Håkan Juholt svarar på om man som partiledare kan bjuda på sig själv och visa upp roliga, misslyckade filmtagningar där man själv medverkar. I SVT:s program Hübinette den 6 september. NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 8
NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 9 MELLIS SYN PÅ SAKEN
Turbulent år för Birger Jarls besättnin Nedläggningshot, varsel, förlängda dispenser och prat om nytt fartyg. På trotjänaren Birg året varit minst sagt turbulent. När Sjömannen kommer på besök är senaste budet omb och sedan ny båt till våren. Ombord råder en blandad optimism hos den numera luttrad
OMBORD g er Jarl har det gångna yggnad, fortsatt trafik e besättningen. Sedan i höstas har Birger Jarls personal matats med en rad olika besked om allt från uppsägning till nytt fartyg. Men när vi i värmande augustisol lägger ut från Stadsgårdskajens folkmyller på det som skulle ha blivit näst sista resan har hoppet återvänt. Det känns hur bra som helst. Vi ska upp på varv på måndag och om någon månad börjar vi gå som vanligt igen, säger Fredrik Thorn som jobbar i servicen och är vice ordförande i den lokala klubben. Bakom turbulensen ligger de nya brandskyddsregler som trädde i kraft i oktober i fjol. Beslutet om regeländring togs redan 1994 men trots att nästan 20 år passerat har Ånedin Linjens ägare inte gjort något för att anpassa fartyget eftersom ombyggnad ansetts för dyrt. I maj kom beskedet att hon skulle tas ur trafik den 15 augusti och besättningen varslades. Men i somras gjorde rederiet helt om; Birger Jarl skulle trots allt byggas om. Uppsägningarna skrinlades och om varvsbesöket avlöper enligt planerna och fartyget får förnyat passagerarcertifikat fortsätter verksamheten som tidigare. Men det har varit ett rätt tufft år och vi har haft en hel del sjukskrivningar. Folk har kommit till mig och undrat vad som händer, men jag har oftast inte vetat mer än dem. Ibland har de blivit förbannade, och jag förstår dem. Det handlar ju om ens jobb och en del har både hus och familj, säger Fredrik Thorn. Vi sitter i bufférestaurangen som dukats med välstruket linne och höga vinglas för att ta emot kvällens gäster. Någon i personalen hojtar till oss att det är 267 bokade på kvällens kryssning. Det finns 340 sovplatser, men eftersom de flesta hytter har fyra bäddar räknas fartyget som fullbelagt om gästantalet överstiger 300. En överväldigande majoritet av dem som åker är pensionärer och många är stammisar. Vi har 900 passagerare som turas om att åka, säger Fredrik Thorn med ett skratt. En del har man lärt känna rätt bra och de frågar hur det går med hus och barn. Vi är som en flytande kvarterskrog. Att Birger Jarl närmar sig 60-årsdagen märks tydligt, på gott och ont. Hon har en gemytlig, gammaldags charm med kristallkronor, röda heltäckningsmattor och inredning i teak. Samtidigt är underhållet kraftigt eftersatt. Det är slitet och tungjobbat och många hytter är i ett bedrövligt skick med mögellukt och läckande duschar. Personalen är splittrad inför frågan om man ska satsa på att rusta upp eller NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 11
OMBORD "Det är som en andra familj", är det flera som svarar på frågan om varför man trivs så bra ombord. T v Mattias Prytz, nederst t h Fredrik Thorn. köpa nytt. Det är lite Gamla Bettan över henne och många är väldigt kära i sin båt. Men ibland känns det jäkligt värdelöst. Ingen får vara ifred på hela veckan eftersom man delar hytt. Det finns inget utrymme för städvagnar i gångarna och sänglinnet måste bäras i trapporna eftersom vi inte har någon hiss, säger Fredrik Thorn. Någon bra logistik för bunkring finns inte heller och innan avgång skyndar besättningen fram och tillbaka över kajen med proviant. Vi måste bära ombord all mat och alla ölbackar och det är jäkligt tungt. Man tänker väl inte alltid på hur man lyfter heller och jag har börjat känna av lite i axlarna. I andra gänget är det flera äldre som jobbar, men då hjälper de yngre till och bär lite mer, säger Fredrik Thorn. Som förstagångsresenär på Birger Jarl finns det några saker som slår en i jämförelse med andra Ålandskryssare. Dels är passagerarna äldre, dels är fartyget mindre och standarden betydligt enklare. Men utmärkande är också den goda stämningen bland besättningen. Det skrattas mycket och man hjälps åt för att allt ska fungera. På frågan varför man trivs så bra svarar samtliga vi pratar med att det beror på arbetskamraterna. Många har jobbat länge och vi har en jäkligt härlig sammanhållning. Man vet att andra båtar har hiss och egna hytter men man hänger kvar här ändå. Men det är inte rederiets förtjänst att vi trivs. Jag vill inte kasta skit, men de har ingen bra personalpolitik, säger Fredrik Thorn. Efter avgång fylls restaurangerna. I à la carten, Remmaren, firas en pigg 80-åring av släkt och vänner med sång och tal, medan servitris Josephine Noakes och hennes kollegor fyller på glas och bär fram mat. Josephine Noakes har jobbat på krogar iland sedan hon var 14 men säger att hon aldrig tidigare trivts så bra på en arbetsplats.» vi har en jäkligt härlig sammanhållning På andra ställen har man blivit bemött med blickar istället för händer, men här trivdes jag direkt. Alla är supertrevliga, säger hon. Josephine Noakes skulle göra fyra resor men nu har hon varit här i två år. Några planer på att sluta har hon inte även om den senaste tiden varit påfrestande. Man är orolig för sitt jobb och vi har fått väldigt dimmiga besked från SEKO och intendenten. Men jag förstår dem, de har ju inte heller vetat vad som ska hända. Men nu känns det bra, båten fortsätter gå och nu glider jag på det. När solen sänker sig över den stilla skärgården strömmar passagerarna till barerna. I Cocktailbaren har karaoken dragit igång och gästerna avlöser varandra vid mikrofonen. Men det är inte samma tryck som förr, konstaterar Fredrik Liedegren, som står bakom den blänkande trädisken och blandar drinkar. NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 12
OMBORD När det är som mest att göra i baren hjälper Johan Alfredsson (t h) till med diskplock. Resten av tiden sköter Fredrik Liedegren ruljansen på egen hand. Förr var det dubbel kö här hela tiden. Men våra passagerare har blivit äldre och det är betydligt lugnare nuförtiden, säger han lutad över disken för att höras i skönsången. I elva år har Fredrik Liedegren jobbat i olika befattningar ombord. Den osäkerhet som rått under senaste året har inte bekymrat honom nämnvärt. När jag började sa man att hon inte skulle gå mer än två år till, men hon är fortfarande igång, konstaterar han med ett leende. Men visst har det varit jobbigt och man har hela tiden blivit påmind om läget eftersom passagerarna frågat vad som kommer att hända med oss och båten. Med van hand fyller han glasen efter gästernas önskemål. Men även här i baren är det tungjobbat. Han som var här före mig var vänsterhänt så allt är felvänt. Och kylarna är i original, säger han och böjer sig ner och öppnar en kyldörr klädd i svart skinn, för att visa den dåliga arbetsställningen när flaskor måste plockas upp från golvhöjd. Och så finns det ingen ventilation. På somrarna är det jättevarmt och på vintern iskallt. Vad Fredrik Liedegren vet är det inte mycket som kommer att göras åt arbetsmiljön i baren under det stundande varvsbesöket. Däremot ska en del åtgärdas i maskin för att uppfylla de nya brandsäkerhetskraven. Motorman Mattias Prytz är på väg ner. Efter upprepade uppmaningar om att gå baklänges nedför de branta lejdarna följer vi honom ner till värmen och bullret och vidare in i det trånga kontrollrummet. Det är i stort sett inte mer än en vanlig kontorsplats; larmpanelen sitter ute i maskinrummet. Mattias stänger dörren bakom sig och drar ner hörselkåporna runt nacken. Om jag har förstått det rätt ska det göras en hel del här på varvet, säger han. Jag har inte sett någon varvslista men bränsletankarna ska i alla fall isoleras. Mattias började i september förra året, men även om han är ordinarie på sin tjänst sedan i våras har han ännu ingen fast anställning på grund av det osäkra läget. Klart man varit lite orolig, men man tar en dag i taget. Även om det varit osäkert har det känts rätt bra, som att det kommer att ordna sig till slut. Sen bor jag fortfarande hemma. Det är nog värre för dem som har hus och lägenhet att betala, säger han. Just nu är fokus hos den 55 man starka besättningen att få behålla jobben och att fartyget ska fortsätta gå. Någon kraft att ta itu med mer omfattande arbetsmiljö- och boendefrågor har inte funnits under senare tid, berättar Fredrik Thorn. Vi har haft våra skyddskommittémöten men energin har inte räckt till för att åstadkomma några större förändringar. Nu väntar vi fram till årsskiftet. Visar»På somrarna är det jättevarmt och på vintern iskallt NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 13
OMBORD de oss ett köpekontrakt på en ny båt, så okej. Annars kommer vi att kräva en rad åtgärder. Det har pratats mycket om ersättningsfartyg under senare tid. Men när man nu väljer att bygga om utgår Fredrik Thorn från att Birger Jarl kommer att få fortsätta gå. Jag tror inte att man lägger ner flera miljoner på ombyggnad för att sedan köpa nytt. Men det har varit så många turer i hela den här härvan att man inte säkert kan säga vad som kommer att hända, säger han. När Sjömannen är ombord är det som ska göras på varvet fortfarande höljt i dunkel. Knappt någon av dem vi träffar under resan vet vad som är planerat. Fredrik Thorn berättar att han efter mycket om och men fick titta på varvslistan, men att den inte bjöd på några större överraskningar. Man kommer att fixa några akuta grejer, som de hytter där vatten rinner ut i hytten när man duschar, nya mattor om de är alldeles för sjaskiga och så ska den trasiga diskmaskinen i mässen bytas» det är märkligt att rederiet inte pratat mer med personalen Birger Jarl är byggd 1953 och är därmed Östersjöns äldsta Ålandskryssare. Bild Owe Ehlen. ut. Men i övrigt tänker man inte göra särskilt mycket åt vare sig boendet eller arbetsmiljön. Jag kan tycka att det är Text Linda Sundgren Bild Stefan F Lindberg märkligt att rederiet inte pratat mer med personalen för att få våra synpunkter på vad som behöver göras när man ändå tänker bygga om. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: ökad sjösäkerhet minskade risker vid arbete och fritid ombord förbättrad drifts- och materialekonomi allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar ökad driftsäkerhet trivselfrämjande åtgärder Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Se mer info på www.sjomanshus.se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22 116 45 Stockholm Sweden 08-642 44 37 info@sjomanshus.se www.sjomanhus.se NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 14
OMBORD Fartyg med nio liv Birger Jarl åter på Östersjön Birger Jarl har fått alla nödvändiga certifikat och jobben är räddade. Renoveringen av personalens hytter har påbörjats och en lång lista med förbättringar ska åtgärdas. Något nytt fartyg tycks inte aktuellt de närmaste åren. Efter många turer fram och tillbaka blev det alltså en ombyggnad av Birger Jarl. Kök och andra utrymmen har brandisolerats. Brandfarligt material har bytts ut och ett antal branddörrar har installerats. Även mässen har rustats med omlagt golv och nya maskiner, och paraboler för teve och internet har installerats. Rederiets vd, Magnus Strauch, är nöjd med resultatet. Många trodde inte att vi skulle klara av det här på fyra veckor, men det gjorde vi. Snabba pitch är min grej. Jag var rädd att våra kära pensionärer skulle pröva annat tonnage och fastna för det om vi blev borta för länge och därför ville jag att det skulle gå snabbt, säger han. Under varvsbesöket åtgärdades främst det som krävdes för fortsatt trafik, men nu har även renovering av bostadsutrymmen inletts. Att rederiet låtit personalens hytter och andra utrymmen förfalla under lång tid är något som Magnus Strauch säger sig ångra. Jag erkänner att jag tänkt fel, säger han. Jag trodde aldrig att hon skulle leva så här länge, men det är bättre plåt än man kan tro i den där gamla båten. Även om fartyget brandsanerats finns mycket eldfängt material kvar. Transportstyrelsen kräver därför täta Tedde Scott. Bild privat. brandronder för fortsatt trafik. En gång i kvarten, dygnet runt, måste fartyget kontrolleras. Vi har fått anställa fyra personer till för att sköta det här, säger Magnus Strauch. Visst blir det dyrare men den kostnaden räknar jag med att vi klarar av och jag vill inte bråka med myndigheterna om det. I och med de nya certifikaten har också det akuta behovet av att hitta ersättningsfartyg avhjälpts. Det fartyg man hade på gång, Spirit of adventure, har dessutom chartrats ut på annat håll. Det gick mycket pengar på varvet och nu behöver vi köra Birger Jarl ett tag för att fylla det hålet. Hon är gammal och kan inte gå hur länge som helst, men nu kan vi i lugn och ro leta efter nytt tonnage, säger Magnus Strauch. Och när vi hittar ett annat fartyg har vi ett bättre förhandlingsläge än tidigare. Att sitta i förhandlingar när säljarna vet att fartyget man har bara kan gå fram till 15 augusti är inget bra. Drömmen vore att de som chartrar Spirit of adventure om ett par tre år upptäcker att hon inte uppfyller deras behov och att hon kommer ut till försäljning igen. Tedde Scott, ordförande i den lokala klubben ombord, är mycket nöjd med den kovändning rederiet gjort. Han säger att varvsbesöket gick alldeles utmärkt. Våra främsta krav var teve- och internetsystem och bättre boendestandard. Det har redan börjat hända en hel del vilket känns väldigt positivt, säger han. Men när det nu står klart att fartyget kommer att fortsätta gå behöver också en rad andra insatser göras. På den åtgärdslista som besättningen utarbetat finns bland annat anpassning av bänkhöjder, färdigställande av sjukhytt, toalett till Sky bar, reglering av innetemperatur och skydd till hissvajrar. Men vi har förståelse för att det kommer att ta lite tid. Det viktiga är att rederiet faktiskt vill göra det här och att det går framåt, säger Tedde Scott. Linda Sundgren DEPENDABLE PROPULSION Fasta propellrar propusionssystem Ställbara propellerblad Axelsystem axlar Marin konsultation Idea Marine AB Klippan 3 414 51 Göteborg ola.stephanson@ideamarine.se 0706-95 65 96 www.ideamarine.se NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 15
FACKLIGT Schysta villkor för sjömän en struntsumma för konsumenten Tre öre. Så mycket dyrare skulle ett kilo bananer bli för konsumenten om filippinska sjömän fick arbetsvillkor som motsvarar deras svenska kollegors. Det visar en undersökning som SEKO sjöfolk låtit göra. SEKO sjöfolk har låtit IHS Fairplay undersöka hur mycket kostnaderna för olika besättningar på lastfartyg påverkar priset på vanliga konsumentvaror. I undersökningen tittade man på fem varor villaolja, bärbar dator, damtopp, bokhylla och bananer och jämförde vad det skulle kosta att frakta dem på fartyg med besättningar från Sverige, Storbritannien, Polen och Filippinerna. Resultatet förvånar. Vi visste att det handlade om små pengar, men att det var så lite som den här noggranna undersökningen visar trodde vi inte, säger Kenny Reinhold, ordförande för SEKO sjöfolk. Undersökningen visar att konsumentpriset inte nämnvärt påverkas av om besättningen har exempelvis svenska eller filippinska avtal. Eftersom varorna fraktas i så stora volymer blir prisskillnaden per vara väldigt liten. Tre öre för ett kilo bananer. Fem öre för en bärbar dator. 1,20 kr för en kubikmeter villa olja. Och en damtopp som konsumenten idag köper för en hundralapp i klädbutiken skulle behöva kosta ett öre mer om den transporterades hit av en besättning med schysta arbetsvillkor. Att gå från vidriga, diskriminerande och ibland farliga förhållanden på usla fartyg, till att på sikt konkurrera ut och ersätta dem med fartyg med godkända ITF-avtal behöver alltså inte kosta mer än ett öre per damtopp. Det är svårt för konsumenten att säga nej till det, säger Kenny Reinhold. I den sjöfartspolitiska debatten sägs ofta att rederier med svenskflaggade fartyg förlorar i den internationella konkurrensen på grund av höga besättningskostnader. SEKO sjöfolk menar att visst kan man betrakta de svenska besättningskostnaderna som höga jämfört med andra länders, men det beror på att man som svensk sjöman NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 16
FACKLIGT har arbetsvillkor som möjliggör ett familjeliv och löner som är anpassade efter prisnivåer i Sverige. SEKO sjöfolks utgångspunkt är att svenska rederier precis som övriga svenska arbetsgivare ska följa svenska lagar och regler. Besättningskostnaden är dyrare för ett svenskflaggat fartyg än för ett FOC-flaggat fartyg. Visst är det så. Men vår undersökning visar att det är väldigt lite som behövs läggas på transporten eller varan för att gå från FOC-flagg till lite dyrare svensk flagg. Det krävs bara några ören för att få ett system i världen där alla sjömän har schysta avtal, schysta villkor och sociala förmåner, säger Kenny Reinhold. Begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) hörs allt oftare bland företag. Allt fler skyltar med att de tar sitt sociala ansvar i fattiga länder och att de värnar om de anställdas rättigheter på de lokala fabrikerna. Men sjötransporterna är enligt SEKO sjöfolk ett negligerat område. I kedjan från en kaffeodling till att kunden har kaffebönorna i handen så finns ett stort svart hål transporterna, framför allt sjötransporterna, säger Kenny Reinhold. Nätverket CSR Sweden har i dagsläget 18 svenska företag som medlemmar. VD:n Marianne Bogle säger till Sjömannen att sjötransporter, och transporter överhuvudtaget, sällan diskuteras bland Så mycket dyrare blir varorna med svenska avtal 1 kubikmeter villaolja Resa: Primorsk Brofjorden Kundpris: 13 600 kr Prisökning med svenska villkor: 1,20 kr 1 bärbar dator Resa: Yantian Göteborg Kundpris: 5 000 kr Prisökning med svenska villkor: 5 öre 1 bokhylla (typ Billy) Resa: Klaipeda Karlshamn Kundpris: 600 kr Prisökning med svenska villkor: 21 öre 1 damtopp Resa: Mumbai Göteborg Kundpris: 100 kr Prisökning med svenska villkor: 1 öre 1 kg bananer Resa: Puerto Moin Göteborg Kundpris: 21 kr Prisökning med svenska villkor: 3 öre Fotnot: I räkneexemplet ovan jämförs besättningskostnadens andel av kundpriset om varan fraktas med filippinsk besättning med besättningskostnadens andel av kundpriset om varan fraktas med svensk besättning. Kundpriset anger vad respektive vara kostade i maj 2011. Undersökningen är gjord av IHS Fairplay på uppdrag av SEKO sjöfolk. Hela undersökningen finns på www.sjofolk.se. medlem marna. Det är stort fokus på arbetsförhållanden i tung industri, gruvor och liknande. Men det här med sjötransporter har länge varit en ickefråga. Hur saker transporteras till eller från industrierna är NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 17
FACKLIGT inte en issue som jag upplever det, säger Marianne Bogle. Hon tror dock inte att det är ett medvetet val att neglige ra transport frågan. Man lyser med lampan bredare och bredare och jag tror absolut att detta kan börja diskuteras framöver. Det handlar inte om att man struntar i sjötransporterna. Man har bara inte fått upp ögonen ännu, säger hon. Ett företag som sedan länge insett vikten av schysta sjötransporter är oljebolaget Preem. Preem är föredömliga. De tar bara in fartyg med kollektivavtal, och när de skriver avtal med nya rederier får dessa samma brytpunkt som ITFavtalen, säger Annica Barning, ITFinspektör. Det innebär att om ITF-avtalet löper ut om fyra månader skrivs ett avtal på fyra månader även mellan rederiet och Preem. Man gör så för att inte riskera att rederiet sedan inte förnyar sitt ITF-avtal. Kenny Reinhold menar att frågan om schystare sjötransporter är viktig för både sjömän, kunder och företag. SEKO sjöfolks nyligen gjorda undersökning riktar sig till alla, men främst till företag. Om många börjar ställa krav och tar det för självklart att ha ett bra CSR-tänk så kommer alla att gynnas i slutänden. Så länge transportköparna inte ställer krav sker inga större förändringar åt det positiva hållet för sjöfolket, säger han. Ett problem med CSR-frågan är, enligt SEKO sjöfolk, att det saknas normer. Om ett företag vill bli ISO-certifierat så finns tydliga krav som ska uppfyllas. Men när det gäller CSR kan vem som helst kasta ur sig att på det här företaget månar vi om CSR och det behöver inte betyda så mycket. SEKO sjöfolk vill gärna hjälpa till att uppmärksamma den här frågan. Vi är ingen kravmaskin i det här läget, snarare en positiv idé- och förslagsmaskin. SEKO sjöfolk vill vara med i debatten och bidra med konstruktiva idéer och tankar om hur företag på ett enkelt sätt och utan att det kostar dem något kan hjälpa till. Det här är en fråga om rättvisa och solidaritet, säger Kenny Reinhold.»Det här är en fråga om rättvisa och solidaritet Text Klara Magnusson Illustration Lars Mellis Melander Så gjordes undersökningen Fem vanliga konsumentvaror valdes ut, liksom importland och fartygstyp för respektive produkt. Varje transport har analyserats genom att lasta fartyget fullt med den valda produkten och därefter har besättningskostnaderna slagits ut på det antal produkter som fartyget kan lasta. Besättningskostnaderna har beräknats för fyra olika besättningar från följande länder: Sverige, Storbritannien, Polen och Filippinerna. Utifrån dessa hela besättningar har en högsta och en lägsta besättningskostnad per dygn beräknats. Befäl och manskapslöner som använts ligger på en medelnivå för varje besättningsland. Dollarkursen som använts är 6,25 SEK/ USD. Undersökningen är gjord av IHS Fairplay på uppdrag av SEKO sjöfolk och finns på www.sjofolk.se. The Swedish Mercantile Marine Foundation REWARD 2012 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow s safe, environmentally friendly and ergonomic work place in the Swedish merchant fleet. We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: greater maritime safety reduced risks at work and off duty on board improved operating and material economy general environmental and/or economic improvements greater operating reliability measures promoting comfort and well-being The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas. Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice. The proposals could be written in English and must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2011. The rewards will be awarded during spring, 2012. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation. The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22 SE-116 45 Stockholm Sweden +46 (0)8-642 44 37 info@sjomanshus.se www.sjomanhus.se NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 18
Ur arkivet... Dom är blå, dom är äckliga och dom söker sig till en M/t Astrid Onstad. Mötet beslöt anslå 55 dollars ur fritidskassan som bidrag till filmer som befälhavaren hyrt i Staterna och varit vänlig visa under resan. Han har även erbjudit oss mattor till gångar och dagrum, men endast under förutsättning att motormännen skulle byta skor när de kommer från maskinrummet, vilket dessa inte ville gå med på. Ombudet skulle dock anhålla om matta till dagrummet samt en tältstol till varje hytt. /.../ En jungman Andersson har vid flera tillfällen varit berusad och utan orsak ställt till bråk och slagsmål ombord. Midsommar gick han bärsärkagång och drog kniv i anfallssyfte. Skeppsmötet beslöt rapportera honom till förbundet för eventuell uteslutning. /.../ Till ny sekr. har valts salongsuppassare Svensson och till justeringsman matros Bandhagen. Med fackliga hälsningar. E. Kjellström, A. Branthagen, H. Göthe, Ombud (Sjömannen nr 9 1952) M/s Hainan. VI har på möte diskuterat sjöarbetstidslagen och därvid påpekades det absurda i, att en jungman erhåller 75 öre för en halvtimmas arbete, exempelvis vid förhållning nattetid. Då ju tiden från utpurrning inte räknas, kan han utan ersättning berövas flera timmars välbehövlig sömn och vila. Den allt mer brännande frågan om fullständig övertidsersättning för vakttjänst sön- och helgdagar till sjöss diskuterades livligt. Det beslöts att tillskriva förbundet rörande de sistnämnda frågorna och vi hoppas att de blir föremål för åtanke. Lennart Berntsson, Ombud Eric Westerholm, Sekr. (Sjömannen nr 7 1953) Det är märkligt hur duschdraperier beter sig ombord. Dom är blå, dom är äckliga och dom söker sig till en. Varje gång jag duschar så blir jag lika äcklad, fascinerad och förundrad över hur det varenda gång lyckas slicka sig fast på mig. Så fort duschen börjar spruta börjar också det blå äckliga draperiet sträva sig mot naken hud. Jag har frågat övriga skeppskamrater och jag är inte ensam. Beror det på att duschen är minimal? Nja, jag minns andra båtar där jag kunnat dra bort draperiet, sträckt ut handen till hälften, grabbat tag i tandborsten, spottat, vänt mig 180 grader och satt mig på toan. Inte ens Ikea skulle kunna listat ut hur den toan skulle kunnat vara mindre. Är du sjöman och har samma problem med duschdraperiet? Här följer några tekniker för att undvika att bli slickad av plast. Att spruta vatten från toppen av draperiet så att själva tyngden av vattnet som rinner ner kommer hålla det rakt. Kortsiktig plan som ofta leder till att man till slut missar draperiet och sprutar ner resten av badrummet. Använda små tyngder likt dom mormor har på sommarduken med blommor på längst ner på draperiet. Givetvis är detta en tanke som försvinner så fort vattnet stängs av och känslan att ha klarat av en hel duschsession ombord utan att ha snubblat. Att spola lite vatten på skotten och sen klistra dit draperiet kan funka. Men se upp, för du kanske tror att det är en permanent lösning och börjar tvåla in dig. Sen så fnyser du ljudligt nöjd för dig själv i duschen. Naken. Då släpper draperiet från väggen och en kall äcklig slick når dig. I full storm rycker du häftigt till med kroppen och ramlar och drar ner hela skiten, får tvål i ögonen, skriker för ditt liv med ett högt gällt ljud som även kan tolkas som en liten flickas skräckskrik för spindlar och rullas in i draperiet. Mirakulöst så har nu hyttdörren öppnats samtidigt som duschmunstycket börjar fladdra runt och slungar vatten överallt. Även ut i hytten. Nu kanske du försöker ställa dig upp och rullningen gör att du måste ta ett kliv ut i hytten och du ramlar igen för det finns vatten på durken. Naken så slår du huvudet i skrivbordet så att datorn ramlar i durken och du lyckas hitta en gammal tröja att torka bort tvålen från ögonen. När du nu ligger där och ser hur en vattenstråle står rakt ut från duschen så säger du högt för dig själv... Det här ska jag aldrig berätta för någon. Martin Johansson, cmj.blogg.se redaktion@sjomannen.se
Simo Zitting. Nödvändigt med enad facklig front Internationellt sjöfackligt samarbete är viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden, anser Simo Zitting, ordförande i Finska Sjömansunionen. Vi är i ett utsatt läge och kan inte längre på egen hand klara oss, säger han. Inte minst upplever Simo Zitting att samarbetet mellan sjöfacken i Östersjöregionen måste utvecklas och förbättras mer. Vi kan se vilka positiva effekter vårt och Sjöfolksförbundets, senare SEKO:s, stöd till det estniska facket har fungerat. Redan i mitten av 1990-talet kom vi överens med esterna om vilka kollektivavtal vi använder på de olika rutterna. Att det mellan Finland och Sverige alltid är ett finskt eller svenskt avtal och att det mellan Finland och Tallinn alltid borde vara finska och estniska avtal. Som exempel på ett aktuellt fackligt samarbete över gränserna nämner Simo Zitting diskussionerna med de ryska sjöfacken i och med att kryssningstrafik har inletts mellan Helsingfors och Sankt Petersburg. Tillsammans har vi och de ryska förbunden diskuterat vilka avtal det ska vara. För de nya fartygen till Ryssland är vi överens om att lönerna måste gå upp var sjätte månad. Hur ser du på samarbetet under åren med SEKO och SEKO sjöfolk? Utan tvekan är det otroligt viktigt. Det är nödvändigt att vi har en enad facklig front så att rederierna inte kan spela ut oss mot varandra i trafiken mellan Finland och Sverige. Historiskt har samarbetet mellan Svenska Sjöfolksförbundet och Finska Sjömansunionen som regel fungerat väl. Att våra två organisationer under åren stått närmast varandra i nästan alla frågor i internationella sammanhang NR 5 2011 SJÖMANNEN SID 20