Hjärnkraft 2015 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 Tema: Kundfokus Med fokus på kunden
Hjärnkr aft 2015 Kunskap om kunden Det är bistra tider för industrin. Många ställer sig frågan hur företaget ska navigera för att stå väl rustat när vändningen kommer. Att sträva mot låga produktionskostnader och rätt produktkvalitet är självklart. Att bygga in mer kunskap i de produkter som levereras är också klokt - om det har ett värde för kunden och om det genererar mer intäkter. Det bästa sättet att ta reda på kundernas behov är att fråga. Kundkunskap är en avgörande framgångsfaktor på en marknad som inte sväljer allt som produceras. Men kunskapen har begränsat värde, om den inte omsätts i företagets kärnverksamhet. Då kan det ställas nya krav på råvaruflöden, produktionsprocesser eller på personalens kompetens. Kunskap om kundernas behov är en värdefull resurs som så långt som möjligt ska delas av alla medarbetare. På Ingarps Trävaror har man insett värdet av att ta över en del av kundernas vidareförädling. Kunderna har också insett värdet av att låta en extern leverantör utföra vissa arbetsmoment. Ett effektivare råvaruutnyttjande och smartare processer längs hela värdekedjan gör att båda parter upplever sig som vinnare. Ingarps Trävaror har sakta med säkert utvecklats till en leverantör av förädlade produkter. Företagets kultur och värderingar har växt fram i trygg småländsk anda. Medarbetarnas kompetens har utvecklats i takt med företaget. Utvecklingen har gått hand i hand med kundernas allt mer specialiserade behov. Swedwood Wielbark är en unik anläggning även sett ur ett europeiskt perspektiv. In kommer talltimmer och ut åker färdiga byråer i platta paket. Här kan man optimera råvaruutnyttjande och kommunicera gemensamma utvecklingsbehov bättre än på de flesta industrier. Detta är en greenfield anläggning där själva produktionskonceptet är styrande för verksamhetens utveckling. Om man lyckas ta tillvara förutsättningarna fullt ut är potentialen stor. En nyckelfråga är att långsiktigt engagera alla medarbetare i att ständigt utveckla och förbättra verksamheten. Ökad kunskap om kundernas behov innebär i sig inte någon genväg till bättre konkurrenskraft. Denna kan komma först när kunskap omsätts till verkstad - på ett klokt sätt. Det kräver som vanligt hårt arbete och inte sällan investeringar. Det handlar också om skapa ett uthålligt utvecklingsklimat som ska engagera all personal och dessutom involvera kunderna i gemensamma samarbetsprojekt. Är detta rätt väg för den svenska sågverksindustrin? Mycket talar för det. Mårten Ericsson Skogsindustrierna Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel 036-30 32 60 e-mail: marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av HJÄRNKRAFT 2015 Medlemsföretag kan lägga ut tidningen som pdf på det egna intranätet. Den finns att hämta på adressen: www.skogsindustrierna.org via länkar: publikationer/tidningar Box 55525 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 60 www.skogsindustrierna.org Hjärnkraft 2015 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text Sven Magnusson foto Sven Magnusson och Mårten Ericsson
Att samarbeta med kunden blir allt viktigare Fem frågor till Johan Padel, verkställande direktör för division Timber i Moelvenkoncernen och ordförande i Skogsindustriernas trämekaniska sektion: * Ser du möjligheter att agera nu för att stå starkare när det vänder? Ja - jag tror absolut att branschen har nytta av en sådan lågkonjunktur som vi är inne i nu. När vi har tider som vi hade 2006/2007 så blir det för enkelt och vi blir lite slappare både vad gäller kostnader och kundfokus i form av leveransprecision, produktutveckling och generell kundanpassning. * Tror du att ökad kunskap om kundens behov kan stärka industrin? Jag tror framförallt att kunskap om kundens behov och förmåga att arbeta mer tillsammans med kunderna blir viktigare och viktigare i framtiden. Det gäller allt från att anpassa produkten till att hålla lager och leverera just-in-time enligt önskemål från kunden. Oavsett om man vidareförädlar själv eller inte så är det viktigt att man gör rätt tidigt i processen för att minimera förluster av material och kostnader. Det är viktigt att försäljningsorganisationen hos en sågproducent lyckas förmedla kundens krav, önskemål och framtida behov vidare in i sågverkets organisation, att kunskapen delas av hela organsisationen och att man har en gemensam målbild. Det är ett av skälen till att jag tror på en decentraliserad organisation. * Hur stor styrka innebär det för ett sågverk att leverera produkter med högre förädlingsvärde? Många anser kanske att sågverksbranschen är konservativ och att utvecklingen går långsamt, men där har jag faktiskt en annan syn. Det har skett väldigt mycket. Därmed inte sagt att det hade varit bra om vi kommit ännu längre. När tiderna blir tuffa så ökar hastigheten i utvecklingen och det är bra för branschen. Däremot är jag inte lika säker på att en ökad vidareförädling (specialprodukter) minskar sårbarheten och minskar svängingarna. När man investerar i maskiner och kompetens för att göra en fönsterkomponent blir man mycket beroende av fönstermarknaden. Det gör att när den marknaden sjunker kraftigt så minskar flexibiliteten att göra andra produkter. Vi ser en hel del exempel på det inom Moelven. * Vilken typ av vidareförädling ser du som viktigast? En kombination av ökad specialisering men med stor flexibilitet är något jag tror är en framgångsfaktor för framtiden. Vad gäller vidareförädling så är det ett mycket stort begrepp och att vidareförädla den sågade trävaran genom torkning, längdanpassning, dimensionering, sågsätt etc kan faktiskt vara mycket viktigare än att den hyvlas. * Kunskap byggs in i produkterna med hjälp av medarbetarnas kompetens. Hur viktigt är det att ständigt utveckla den interna kompetensen? Johan Padel, Moelven Den interna kompetensen är oerhört viktig och kommer att vara en framgångsfaktor för framtiden. Även de enklaste processerna på ett sågverk blir med tiden mycket komplicerade och kommer att kräva en högre nivå på alla medarbetare på sikt. I Moelven försöker vi hålla fokus på detta och har kompetensutveckling som en viktig strategisk hörnsten i företaget. Vi kartlägger all kompetens med hjälp av ett dataverktyg och har då möjlighet att göra gemensamma insatser på områden där vi ser att kompetensen behöver förbättras. Själv tror jag mycket på kombinationen motivation och kompetens. Med engagerade, motiverade medarbetare så ökar både kompetensen och därmed resultatet.
Sågverken står inför stora utmaningar när hela världsmarknaden svajar. Ingarps Trävaror AB har valt en konsekvent strategi. Här visar försäljningschef Per-Arne Magnusson och VD Nicklas Gerhardsson en fingerskarv, som man började med för över 30 år sedan. I år satsar man över 40 miljoner på en ny anläggning. Sågverket som levererar exaktkapade och målade komponenter är lastmaskinföraren på Ingarps Trävaror hämtar en stock för sågning finns nästan alltid en tydlig adresslapp. Ett nära samarbete med kunderna innebär att Ingarps Trävaror har tagit över en allt större del av förädlingen. Exaktkapade längder, färdigmålade ibland med urhakning, som går rakt in i produktionen på flera husfabriker. Kunskaper om slutkunden Allt bygger på goda kunskaper om slutkunden och ett internt kunnande som genomsyrar hela produktionen. Det handlar inte bara om teknik, vi måste ha en kultur och kompetens som strävar mot att bli så bra som möjligt, säger VD Nicklas Gerhardsson. Det är kunden vi ska leva på och personalen vet vikten av att reagera tidigt när vi inte klarar våra kvalitetskrav. Ingarps Trävaror är ett familjeägt såg- verk. Det ligger på småländska höglandet, i skogarna mellan Eksjö och Vetlanda med cirka 800 lokala markägare som trogna leverantörer. Företaget sågar runt 110.000 kubikmeter/år. Bland kunderna finns husfabriker och bygghandel. Mixade leveranser Leveranserna sker ofta mixade i olika dimensioner, ibland hyvlade, ibland fingerskarvade, ibland grundade, färdigmålade och träskyddade eller bearbetade på annat sätt för att kunna gå rakt in i kundernas produktion. Det ställer stora krav på kvalitetssystemet, men också på kompetensen i organisationen, säger försäljningschefen Per-Arne Magnusson. Dels för att kunden utgår från att de får korrekta varor, dels för att det blir väldigt höga kvalitetsbristkostnader om vi först exaktkapar, sedan kör igenom hyveln, kanske gör urhakningar och därefter målar. För att sedan konstatera att vi måste kassera... Om då truckföraren tagit fel från början blir det dyrt. Ett värdehöjande moment är naturligtvis lönsamt först när kunden betalar. Avvikelserapportering och utbildning i kvalitetsbristkostnader är viktiga delar, liksom insikten att varje led i produktionen tar ansvar för att det som levereras vidare internt är av högsta kvalitet. Utvecklat samarbete Sedan många år har Ingarps Trävaror utvecklat samarbetet med sina kunder, arbetat mot komponenttillverkning istället för bulkbräder som kunden sedan fått kapa och måla själva. Bulk innebär merjobb för kunden, dessutom blir det olönsamt med allt spill, säger Nicklas Gerhardsson. Nu tjänar vi båda på att vi levererar
Hjärnkr aft 2015 exaktkapade och ytbehandlade komponenter. Kontakterna med en slutkund innebär möjligheten att växa med kunden i högkonjunktur. Det ställer högre krav men ger också en trygghet i hårda tider. Vi lider också av finanskrisen, säger Nicklas Gerhardsson. Men med större vidareförädling står vi bättre emot kraftiga svängningar på marknaden. Men det innebär också risker i lågkonjunktur när efterfrågan sinar. Nicklas är naturligtvis medveten om det, men ser ändå mest fördelar: Vi blir inte lika sårbara eftersom vi inte är lika utbytbara. Vi hade inte känning av någon kris förrän väldigt sent, säger han. Många av våra kollegor hade bekymmer långt innan vi kände av något. Det blir tryggare när vi bygger ihop oss med kunden - men det är viktigt att också vår kund ser samarbetet som lönsamt. De ska slippa att mäta och kapa - veta att det som kommer från oss alltid passar direkt i deras produktion. Fingerskarv 1976 Redan 1976 introducerade Ingarps Trävaror sin första fingerskarv. Nu skrotas den för en helt ny anläggning, en satsning på dryga 40 miljoner som skarvar längder upp till 13,5 meter i maxdimensionerna 95x295. Också här inser man att utrustningen inte kommer att vara lönsam om inte personalen kan hantera den rätt. Vi satsar på utbildning av personalen, betonar Per-Arne Magnusson. Just nu, när skiftlag dras in och sågen inte går för full kapacitet har man lagt in en sexdagarskurs för samtliga anställda. Alla ska få en grundläggande känsla för trä. Kursen som man internt kallar Vårda Ingarps Varumärke (med en snegling åt den klassiska kursen Vårda Virkets Värde) innehåller grundläggande kunskaper inom torkning, justering och sortering, hela tiden med fokus på kunden. Men kursen innehåller också inslag som berör kvalitetsbrister, t ex hur mycket en bräda kan kapas innan den bli olönsam. Men viktigast är vi-känslan, betonar Nicklas Gerhardsson. Vikten av alla delar i kedjan, allas betydelse för att kunden i slutändan ska få exakt det kunden vill ha. Och insikten om att det är just kunden som vi lever av. Att återkoppla kundens behov bakåt i kedjan. Men också betydelsen av att reagera om det blir fel någonstans i processen. Möten med kunden För att förstärka relationen mellan personalen och kunden ordnas återkommande möten. Man låter ex vis bygghandelskedjans säljare möta personal på målningen och impregneringen för att utbyta erfarenheter. Tobias Claesson är en av de anställda på sågverket. När han får en produktionsorder till hyvleriet ser han vem som är slutkunden. Våra kunder har ofta speciella krav, som vi känner till, säger han. Krav som också finns inskrivna i kvalitetssystemet. På skolbänken Några dagar senare sitter han i skolbänken tillsammans med sina arbetskamrater. Det är bra att få nya intryck och kunskaper, säger Tobias i en paus. Det är så lätt att bli hemmablind. Han inser betydelsen av kunskaper: Vi kör ju mycket specialdimensioner och försöker alltid göra det optimala för kunden. Vi är inte lika sårbara eftersom vi inte är lika utbytbara, vi står bättre emot svängningar på marknaden Tobias Claesson sitter med sina arbetskamrater på kursen Vårda Ingarps Varumärke. Alla anställda har fått sex dagars utbildning. Vissa får ytterligare åtta dagar. Christer Udd undervisar.
Hjärnkr aft 2015 Råvaruchefen Lukasz Tymmendorf på Swedwoods anläggning i nordöstra Polen visar en polsk tall. Inom tio dagar ska den ligga i ett platt paket som byrån Hemnes på väg till någon Ikeabutik. Från stock till platta paket Här går anläggningarna samman - limfogsfabriken som sedan över- Från skog till färdig möbel i platta paket på en dryg vecka. I Swedwoods polska Wielbark, 25 mil sydöst om Gdansk, sågas 230 000 kubikmeter fura med ett enda syfte; de ska bli komponenter i Ikeas byrå Hemnes. Hela konceptet bygger på samverkan mellan de olika delarna i värdekedjan, på kompetens och kundfokus. Redan i sågen vet personalen exakt vad limfog- och möbelfabrikerna behöver. Sågverkets produktionschef Maciej Remuszko tolkar den anda som genomsyrar hela produktionen: Vi har ett gemensamt synsätt och en vilja att förstå och kommunicera med varandra, säger han och nickar mot sina kollegor på möbelfabriken Szymon Kuczynski och på limfogsfabriken Piotr Skibinski. Samarbetet skapar bra förutsättningar för oss alla. Hög nyttjandegrad Varje led i kedjan är anpassat efter var detaljen slutligen ska hamna i byrån. Utnyttjandegraden av den sågade plankan är hög. Här finns sågverk, limträ- och möbelfabrik integrerade till en enhet, även om man har uppdelade ansvarsområden. Hela tiden är det möbelfabriken som styr produktionen; saknas framsidor får sågverket en order på just det sortimentet med speciella kvalitetskrav. Inget sågas utan en beställning. I limfogfabriken Kraften finns i helheten Vankanter och kvist är inga problem, de följer med i produktionen och kapas bort sent. På så vis blir utbytet större av varje enskild stock, de sämre bitarna till bakstycken eller kantsida av lådor. Produktionschefen för limfogfabriken Piotr Skibinski får beställningar från möbelfabriken. Beställningen går vidare till sågen. VD Urban Bodare och Piotr Skibinski. i limfogsfabriken.
går i möbelfabriken till vänster och sågen med torken närmast till höger. definieras varje bit med scanner. Vankanter och kvist innebär kortare lameller, men blir sällan vrak. En optisk läsare ser skadan och optimerar utbytet. Fortfarande är man under inkörningsfas, anläggningen i sin helhet togs i bruk förra året. Hela verksamheten, från såg till möbelfabrik siktar på att ha totalt tusen anställda inom kort. Trimma varje led Här finns en strävan efter att trimma varje led i processen med fokus på förståelse för nästa led i kedjan. Personalen flyttar också ibland från sågverket till limfogen eller möbeltillverkningen för ökad känsla och insikt. Kundperspektivet finns alltid med. Kunskaper om varandras behov är en förutsättning för att lyckas, säger produktionschefen i limfogfabriken, Piotr Skibinski. Att förstå och bygga in kundförståelsen hos all personal är en del av grundkonceptet. Att alltid inse att det finns ett arbetsmoment efteråt. De tre produktionscheferna har en nära kontakt. Att lösa problem är utvecklande, säger Maciej Remuszko. Och vi vill bli bäst. Med tydligt fokus, ständigt växande kompetens bland de anställda och gemensam värdegrund där kundens behov står i fokus finns förutsättningarna, menar han: Vi har stor potential, säger Maciej. Säljchefen Rafal Kupis med platta paket på väg till butiker någonstans i världen. Maciej Remuszko (närmast) är produktionschef för sågen, Szymon Kuczynski har motsvarande position på möbelfabriken.
Hjärnkr aft 2015 Urban Bodare, sågverksansvarig för Swedwoods anläggning i polska Wielbark betonar vikten av kundförståelse för ökad nyttjandegrad av råvaran. Nyckeln till framgång är allas kunskap om kundens behov Det finns en kraft i ökad kunskap om kundens behov. En kunskap som bygger på personalens kompetens och som skapar nytta och ömsesidigt beroende för både producenten och köparen. Vår kund, Ikea, tjänar på att vi vet deras krav redan när vi tar in en stock i sågen, säger Urban Bodare, ansvarig för Swedwoods nya såg i polska Wielbark. Och Ikeas kunder kan köpa en billigare byrå på något varuhus ute i världen. Urban Bodare är en rutinerad sågverksman med erfarenhet från flera olika sågverk i både Sverige och utomlands. Nu i polska Wielbark, där sågen ligger vägg i vägg med limfogfabriken, som i sin tur är sammanbyggd med möbelfabriken. Urban har råvaruansvar genom hela processen. Det mesta är nytt, många anställda på limfog- och möbelfabriken har bara jobbat ett par månader, sågen byggdes för ungefär tre år sedan. Det finns en närhet genom hela värdekedjan, säger Urban Bodare. En kundförståelse från sågen, genom limfogen till möbelfabriken. Låg produktionskostnad räcker inte Kunden tjänar på det och vi tjänar på det. Låg produktionskostnad och stora volymer räcker inte, säger han. Du måste också ha kunskaper om din kunds behov för att få det råvaruutbyte som vi har här; betydligt högre än i ett bulksågverk. Med Ikea som slutkund så vet vi exakt hur det ska produceras för att nyttja den dyra råvaran på bästa sätt. Sågen ligger i direkt anslutning till limfogfabriken där de sågade lamellerna blir till skivor och möbelfabriken där de platta paketen blir kompletta. Idag är nyckelmedarbetarna välutbildade och väl insatta i hela processen. Men man är också på väg att skapa en delaktighet bland all personal genom ett utbildningsprogram som just nu rullar. För att få ut full potential måste alla förstå helheten. Först då kan vi använda anläggningen optimalt, menar Urban Bodare. Och här finns ett väldigt driv bland alla involverade. Hur kan då konceptet överföras till ett sågverk som inte har en tydlig och intern kund? Det går alldeles utmärkt, menar Urban Bodare, som desutom påpekar att just Ikea är en oerhört krävande kund. Sågverket i Wielbark tar all sin råvara inom tio mils radie. Här finns tall som vi anser vara lämplig. Bygg upp ett koncept Just råmaterialet, skogen, är naturligtvis viktig, kommenterar Urban Bodare. Ett råd; utgå från det som finns runt omkring dig. Bygg sedan upp ett koncept och håll fast vid det. Det kan handla om limträ, byggindustrin, interiörer etc. Var rädd om konceptet och involvera personalen genom utbildning. Hela produktionskedjan måste känna till förutsättningarna, veta kundens krav. Här har vi väldigt hög kompetens på chefsnivå och vi jobbar på att få delaktighet i vårt tänkande genom hela produktionen. Ingenting sågas som inte har ett bestämt mål, en beställning, t ex byrån Hemnes.