Arbetsläget för f r södra s kustområdet Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten
Upplägg av föredragetf Resultat från kartläggningen Kommande fältinsatser VISS och vattenkartan Väsentliga frågor i södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde Vad händer framöver?
Resultat från kartläggningen Lite nya termer Kustvattenförekomst Baseras på SMHI:s havsområdesregister Ska ha homogena egenskaper m.a.p. karaktär och status 46 st. i Västerbottens län (36 fjärdar, 10 kust- eller utsjövatten) Kustvattenförekomst 1 NM utanför baslinje 12 NM utanför baslinje
Resultat från kartläggningen Lite nya termer Kustvattentyp 4 typer i Bottenviksdistriktet Baseras på faktorer som styr förutsättningarna för växt- och djurliv Referensförhållanden ska tas fram för varje typ 20. Norra Kvarkens inre kustvatten. 21. Norra Kvarkens yttre kustvatten. 22. Norra Bottenviken, inre kustvatten. 23. Norra Bottenviken, yttre kustvatten.
Resultat från kartläggningen Tillvägag gagångssätt - SMHI har indelat kusten i vattenförekomster och typer - Länen har samlat in all befintlig mätdata och skickat till datavärden SMHI - SMHI har statusklassat mätdata och även gjort en modellering HOME Vatten = kustzonsmodell - Länen har gjort beräkningar, expertbedömningar och sammanvägt resultaten till ekologisk status - Bedömningarna sparas i databasen VISS (VattenInformationssystem Sverige)
Resultat från kartläggningen
Resultat från kartläggningen Makrovegetation - Brist på data - Djupkraven i bedömningsgrunden uppfylls inte Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig - Saknas bedömningsgrund i Bottenviken
Resultat från kartläggningen Klorofyll a - Brist på data - Osäkra bedömningar - Bedömningsgrunden behöver utvecklas Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Resultat från kartläggningen Biovolym - Brist på data - Mäts inte inom recipientkontrollen Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Resultat från kartläggningen Växtplankton - Sammanvägning av klorofyll a och biovolym - Brist på data Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig - Klorofyll a drar ner statusen
Resultat från kartläggningen Bottenfauna - Vitmärlekrasch! storskalig förändring som påverkar indexet - Expertbedömning! utesluter kvalitetsfaktorn Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig - Använt kvalitetsfaktorn i två vattenförekomster
Resultat från kartläggningen Näringsämnen - Mätdata från 2 vattenförekomster - Övriga resultat från HOME Vattenmodellen Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig - Ger god eller hög status - Modellens brister
Resultat från kartläggningen Syrebalans - Mätdata från 5 vattenförekomster - Övriga resultat från HOME Vattenmodellen Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig - Hög status i samtliga vattenförekomster
Resultat från kartläggningen Siktdjup - Brist på data Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Resultat från kartläggningen Allmänna förhf rhållanden - Sammanvägning av näringsämnen, syrgas och siktdjup - God eller hög status Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Resultat från kartläggningen Förorenande ämnen - Expertbedömningar utifrån miljögiftsstudier och påverkan - Avsaknad av riktvärden för kusten Status Ej bedömd Måttlig
Sammanvägning till ekologisk status Resultat från kartläggningen Biologiska faktorer väger tyngst men finns inget annat används fysikaliskt-kemiska faktorer och ibland endast modellerade värden Kvalitetsfaktor Ekologisk status Växtplankton Bottenfauna Makrovegetation Sämst avgör! Allmänna förhållanden Förorenande ämnen
Resultat från kartläggningen Sammanvägning till ekologisk status
Resultat från kartläggningen Ekologisk status -13 vattenförekomster sämre än god - Bedömningar finns i VISS: www.viss.lst.se Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Resultat från kartläggningen Kemisk status - Expertbedömningar utifrån miljögiftsstudier och påverkan - Avsaknad av riktvärden för kusten Status Ej bedömd Uppnår inte god
Kommande fältinsatser Verifiering av status Studier i misstänkt övergödda områden - 12 vattenförekomster i länet - Näringsämnen (sommar och vinter), Växtplankton (sommar) Undersöka prioriterade och förorenade ämnen - 4-6 vattenförekomster i länet - Metaller och miljögifter i kustabborre
Kommande fältinsatser Förbättring av bedömningarna -Utveckling av bedömningsgrunderna - Utveckling av HOME Vatten modellen o Fånga upp påverkade områden genom uppdelning av vattenförekomster o Källfördelningar för kväve och fosfor o Utveckla användargränssnittet
VISS och Vattenkartan VISS-VattenInformationsSystem VattenInformationsSystem Sverige Information om svenska vattenförekomster Nationell databas över alla vattenförekomster Påverkansbedömningar och statusklassificeringar Stationsuppgifter, övervakningsprogram Länkar till vattenkartan Publik del www.viss.lst.se
VISS www.viss.lst.se VISS och Vattenkartan
www.visshjalp.se
VISS och Vattenkartan
Väsentliga frågor Visar inriktningen för kommande åtgärdsprogram Vilka områden och miljöproblem som vi fokuserar på fram till år 2015. Samrådet avslutat
Vad händer h framöver? Samverkan kring kartläggningens resultat och bearbetning av inkomna synpunkter Sätta upp miljökvalitetskrav för vattenförekomsterna Ta fram förslag på åtgärdsprogram Ta fram nya miljöövervakningsprogram Fortsatt dialog om och uppbyggnad av samverkansformer
Miljökvalitetskrav Vad händer framöver? Utgår från dagens sammanvägda status Grundregeln är att nå god eller hög status år 2015 Juridiskt bindande för myndigheter, fastslås av Vattendelegationen Statusen får inte försämras Finns möjlighet till undantag
Undantag Vad händer framöver? Skäl för undantag: Naturliga förhållanden Tekniskt omöjligt Orimliga kostnader (samhällsekonomisk konsekvensanalys) Ny verksamhet Oförutsägbara händelser Exempel på undantag: Tidsfrist Mindre stränga kvalitetskrav Tillfällig statusförsämring
Åtgärdsprogram Vad händer framöver? Tidsplan: Underlag från Länsstyrelserna till VM 2008-08-31 (Excellistor) Förslag på program utarbetas under hösten Vattendelegationen beslutar om förslag 2008-12-31 Remiss under 2009 Inarbetning av synpunkter Vattendelegationen beslutar om program 2009-12-31
Åtgärdsprogram Vad händer framöver? Tillvägagångssätt: Statusbedömningarna = underlaget! Under god! åtgärder Kartläggning av genomförda, pågående och planerade åtgärder Förslag på ytterligare åtgärder - Oftast verifiering av status och källfördelningsanalys Listar även potentiella ytterligare åtgärder???
Första cykelns utmaning Vad händer framöver? Verifiering ska ses som det första steget i en kedja av åtgärder med olika möjliga vägar Riskområden Verifiering Status! god Status < god Åtgärd genomförd Åtgärd specificeras och genomförs
Exempel på potentiella åtgärder Vad händer framöver? Miljöproblem Åtgärd Övergödning Förändrad lagstiftning Minskad belastning från industrier och reningsverk Minskad belastning från enskilda avlopp Minskad belastning av P och N från jord- och skogsbruksmark Miljögifter Minskad belastning från pågående verksamheter Efterbehandling av förorenad mark och sediment Rening av dagvatten Restriktioner för vattenverksamhet Morfologiska Förändringar Förändrad lagstiftning Planeringsunderlag Främmande arter Framtagande av vita, grå och svarta listor Rapporteringssystem Riktade informationskampanjer
Vad händer framöver? Nya övervakningsprogram - Nya Bedömningsgrunder Handbok 2007:4 från NV - Revision av Regional Miljöövervakning Program för 2009-2013, enligt riktlinjer från NV - Revision av vattenövervakningen fr.o.m. 2012, enligt riktlinjer från VM - Översyn och revision av recipientkontrollprogram i länet, inkl samordning 2008-2009
Vi behöver era synpunkter! Synpunkter på kartläggningsresultatet och kompletterande information lämnas till: Länsstyrelsens beredningssekretariat bersek@ac.lst.se 090 10 70 00
Tack för uppmärksamheten! Några frågor? Anneli Sedin Länsstyrelsen i västerbotten
Uppdelning av metaller och miljögifter Enligt Vattendirektivet: " Prioriterade ämnen har EU-gemensamma miljökvalitetsnormer och bestämmer den Kemiska statusen " Särskilt förorenande ämnen är övriga ämnen och påverkar bedömningen av Ekologisk status (Delas i sin tur in i icke syntetiska och syntetiska ämnen)
Prioriterade ämnen 1. Alaklor 2. Antracen 3. Atrazin 4. Bensen 5. Brominerad difenyleter (PBDE) 6. Cd och dess föreningar 7. Kloroalkaner 8. Klorfenvinfos 9. Klorpyrifos 10. 1,2-dikloretan 11. Diklorometan 12. Di (2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 13. Diuron 14. Endosulfan 15. Fluoranten 16. Hexaklorbensen (HCB) 17. Hexaklorbutadien 18. Hexaklorcyklohexan (HCH) 19. Isoproturon 20. Pb och dess föreningar 21. Hg och dess föreningar 22. Naftalen 23. Ni och dess föreningar 24. Nonylfenol 25. Oktylfenol 26. Pentaklorbensen 27. Pentaklorfenol 28. Polyaromatiska kolväten (PAH) 29. Simazin 30. Tributyltenn föreningar (TBT) 31. Triklorbensener 32. Triklormetan (Kloroform) 33. Trifluralin
Särskilt förorenande ämnen Övriga metaller och dess föreninagr Arsenik och dess föreningar Organiska halogenföreningar Organiska fosforföreningar Organiska tennföreningar Ämnen med cancerogena eller mutagena egenskaper Svårnedbrytbara kolväten och bioackumulerbara organiska toxiska ämnen Cyanider Biocider och växtskyddsmedel Uppslammande ämnen Ämnen som bidrar till eutrofiering Syretärande ämnen PCB Dioxiner Krom Zink Koppar
HOME Vatten Markanvändning Typhalter, punktutsläpp SMED Atmosfärsdeposition MATCH-modellen, litteratur KUSTZONSMODELLEN Utsjöns tillstånd Nationell miljöövervakning PROBE-Baltic SCOBI HBV-N(P) Avrinningsområden SMHI, SVAR Meteorologi Moln, luftfuktighet, temperatur, vind, nederbörd PROBE Vattenstånd SMHI produktion Bassänger, sund SMHI, SVAR WEB-baserat Användargränssnitt Databas Analys för Presentation analys och scenariestudier