BUDGET 2011 EKONOMIPLAN

BUDGET 2011 EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänt av styrelsen 29.11.2010

HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011 2013 Innehåll 1 ALLMÄN MOTIVERING...5 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN...5 1.2 FÖRÄNDRINGSFAKTORER I VERKSAMHETEN UNDER PLANEPERIODEN...6 2 STRATEGISKA HUVUDMÅL OCH UR DEM HÄRLEDDA NYCKELMÅL SAMT HANDLINGSPLAN FÖR ÅR 2011...11 2.1 STRATEGISKA HUVUDMÅL...11 2.2 NYCKELMÅL OCH HANDLINGSPLAN FÖR 2011...11 3 MÅL SOM BERÖR HELA KONCERNEN...27 3.1 MÅL FÖR KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI...27 3.2 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING...27 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR...30 4.1 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS STRUKTUR...30 4.2 BUDGETENS BINDANDE VERKAN...30 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING...32 5.1 PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING...32 5.2 PÅ INVÅNARANTALET BASERADE AVGIFTER FÖR SPECIALSKYLDIGHETER...33 5.3 UTJÄMNING AV DYR VÅRD...33 5.4 PRAXIS FÖR FAKTURERINGEN AV KOMMUNERNA...33 6 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN...34 6.1 RESULTATBUDGET...34 6.2 INVESTERINGSBUDGET...37 6.3 FINANSIERINGSBUDGET...39 6.4 PERSONALPLANERING...40 7 DRIFTSBUDGET...42 7.1 SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN OCH MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN...42 7.1.1 Förändringar i verksamheten...42 7.1.2 Service till medlemskommuner och andra kunder...43 7.2 MÅLEN FÖR SAMKOMMUNENS FORSKNINGS-, UNDERVISNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET...47 7.3 BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER FÖR SJUKVÅRDSOMRÅDENA, HNS-LOKALCENTRALEN OCH KONCERNFÖRVALTNINGEN...48 7.3.1 HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE...48 7.3.2 VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE...61 7.3.3 LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE...68 7.3.4 HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE...76 7.3.5 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE...85 7.3.6 RESULTATOMRÅDET HNS-LOKALCENTRALEN...92 7.3.7 RESULTATOMRÅDET KONCERNFÖRVALTNING...99 8 AFFÄRSVERKENS BUDGETER 2011 OCH EKONOMIPLANER 2012-2013...101 8.1 AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK...101 8.1.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...101 8.1.2 Målsättningar...102 8.1.3 Servicemål...108 8.1.4 Ekonomi...109 8.1.5 Investeringsbudget...109 8.1.6 Finansieringsbudget...110

8.1.7 Organisation och personal...110 8.2 AFFÄRSVERKET HNS-RÖNTGEN...112 8.2.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...112 8.2.2 Målsättningar...112 8.2.3 Servicemål...116 8.2.4 Ekonomi...118 8.2.5 Investeringsbudget...120 8.2.6 Finansieringsbudget...121 8.2.7 Organisation och personal...121 8.3 AFFÄRSVERKET HUSLAB...123 8.3.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...123 8.3.2 Målsättningar...124 8.3.3 Servicemål...128 8.3.4 Ekonomi...129 8.3.5 Investeringsbudget...131 8.3.6 Finansieringsbudget...132 8.3.7 Organisation och personal...133 8.4 AFFÄRSVERKET RAVIOLI...134 8.4.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...134 8.4.2 Målsättningar...135 8.4.3 Servicemål...140 8.4.4 Ekonomi...140 8.4.5 Investeringsbudget...141 8.4.6 Finansieringsbudget...141 8.4.7 Organisation och personal...142 8.5 AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO...143 8.5.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...143 8.5.2 Målsättningar...144 8.5.3 Servicemål...150 8.5.4 Ekonomi...150 8.5.5 Investeringsbudget...151 8.5.6 Finansieringsbudget...152 8.5.7 Organisation och personal...153 8.6 AFFÄRSVERKET HNS-LOGISTIK...154 8.6.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...154 8.6.2 Målsättningar...154 8.6.3 Servicemål...158 8.6.4 Ekonomi...159 8.6.5 Investeringsbudget...159 8.6.6 Finansieringsbudget...160 8.6.7 Organisation och personal...161 8.7 AFFÄRSVERKET HNS-IT-TEKNIK...162 8.7.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...162 8.7.2 Målsättningar...162 8.7.3 Servicemål...166 8.7.4 Ekonomi...166 8.7.5 Investeringsbudget...167 8.7.6 Finansieringsbudget...168 8.7.7 Organisation och personal...168 8.8 AFFÄRSVERKET HNS-MEDICINTEKNIK...170 8.8.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...170 8.8.2 Målsättningar...171 8.8.3 Servicemål...174 8.8.4 Ekonomi...175 8.8.5 Investeringsbudget...175 8.8.6 Finansieringsbudget...176 8.8.7 Organisation och personal...176 8.9 AFFÄRSVERKET HNS-SERVIS...178 8.9.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar...178 2

8.9.2 Målsättningar...179 8.9.3 Servicemål...183 8.9.4 Ekonomi...183 8.9.5 Investeringsbudget...183 8.9.6 Finansieringsbudget...184 8.9.7 Organisation och personal...185 8.10 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN...186 8.10.1 HNS-FASTIGHETER AB...186 8.10.2 UUDENMAAN SAIRAALAPESULA OY...187 BILAGOR TILL BUDGETHANDLINGEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna 2. Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster 2011 3. Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden 4. Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkar- och räddningshelikopterverksamheten (Medi-Heli 01) och som debiteras utgående från folkmängden/användningen 5. Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 6. Personalen 7. Samkommunen HNS:s resultat- och finansieringsbudgeter 8. Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 9. Kriterier för avskrivningar enligt plan 10. Serviceproduktion för medlemskommunerna åren 2009-2011 11. Medlemskommunernas kostnader för specialsjukvården per invånare åren 2007 2011 12. Affärsverkens resultatbudgeter i affärsverksform BUF2011, EP2012 och EP2013 13. HNS-Fastigheter Ab:s och Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s långa resultatbudgeter i aktiebolagsform BUF2011 3

4

1 ALLMÄN MOTIVERING 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen Lagar om budgetberedning Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. Enligt 2 mom. i samma paragraf godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. Budgeten skall iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som fastställts för remissbehandling och intagning till vård inom specialsjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. stadgas att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för tre år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt och fjärde största arbetsgivare. HNS producerar specialsjukvårdstjänster för närmare 1,5 miljoner invånare i 26 medlemskommuner och svarar dessutom för viss specialvård som centraliserats på riksnivå. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS:s tjugo sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka 21 000 yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten beaktas de två största dotterbolagen, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Figur 1. HNS:s sjukvårdsområden och sjukhus 1.1.2010

En utmaning för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt under planeperioden 2011 2013 är säkerställa att vårdgarantins tidsgränser för remissbehandling och intagning till vård kan följas. En utgångspunkt för beredningen av budgeten och ekonomiplanen för 2011 2013 är att produktiviteten ökar med 2 procent per år. Produktivitetsmålet för år 2011 är för närvarande 0,4 procentenheter lägre än det långsiktiga målet på 2 procent, eftersom målet beaktar de temporära driftstörningar som orsakas i samband med renoveringen av Mejlans patienttorn och de tillfälliga arrangemang som då görs. Budgetårets produktivitetsmål är 2,0 procent, med undantag av HUCS sjukvårdsområde, vars produktivitetsmål av ovan nämnda skäl är 1,5 procent. Vid upprättandet av budgeten beaktades även den prognostiserade årliga befolkningsökningen på 1,0 procent. I samband med budgetberedningen har konstruktiva diskussioner förts mellan HNS och dess ägarkommuner. För att uppnå de mål som uppställs i budgeten och ekonomiplanen samt skapa smidiga vårdprocesser krävs långsiktig utveckling av processerna, rutinerna och metoderna i samarbete med primärvården i ägarkommunerna. Dessutom förutsätts utveckling av ägarstyrningen, omstruktureringar inklusive ändringar i kommunal- och hälsovårdslagstiftningen (bl.a. konkurrensneutralitet), centralisering av funktioner genom rationalisering av verksamhetsnätet samt ökad transparens i ekonomin och fakturering för att lägga en grund ett förtroendefullt samarbete med kommunerna. Medlemskommunernas knappa resurser ser dock ut att leda till obalans i ekonomin under budgetåret 2011. Avsikten är att budgetunderskottet ska täckas med vinstmedel från föregående år. Under ekonomiplaneåren 2012 2013 läggs fokus på att få ekonomin i balans. För att nå målet utarbetas en långtidsplan för balansering av ekonomin. 1.2 Förändringsfaktorer i verksamheten under planeperioden Centrala förändringsfaktorer som påverkar HNS:s verksamhet och ekonomi under ekonomiplaneperioden 2011 2013: o den under beredning varande reformen av lagstiftningen om ordnande av socialoch hälsovård o lagen om ett försök med social- och hälsovårdsregioner o specificering av arbetsfördelningen inom specialsjukvården på regional och riksomfattande nivå o den hårdnande konkurrensen mellan den privata och den offentliga tjänstesektorn och deras kompletterande serviceutbud o utvecklingen av elektroniska kundtjänster o arbetsfördelningen mellan primärvården och specialsjukvården Efterfrågan på vårdtjänster påverkas av förändringar i medlemskommunernas och specialansvarsområdenas befolkningsmängd och befolkningens åldersstruktur samt förändringar i sjuklighet. Patienterna förväntar sig i högre grad än tidigare inte enbart högklassig vård utan även kundorientering och flexibilitet. Medlemskommunerna å sin sida förväntar sig att specialsjukvårdens service i fortsättningen även ordnas i hälsocentralerna, nära kunderna. Det väsentliga ur patientens synvinkel är att samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården ger en friktionsfri vårdprocess som betonar och utnyttjar båda parternas styrkor. Då vårdgarantiskyldigheterna blir strängare har HNS beslutat att med stöd av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården, vilken trädde i kraft den 1 augusti 2009, införa en servicesedel för att råda bot på de olagliga köerna till starroperation. Privata serviceproducenter har hittills inte varit intresserade av att anmäla sig som producent av starrbehandlingstjänster, eftersom de tidigare ramavtalen om köptjänster ännu är i kraft. 6

Den allmänna ekonomiska och samhälleliga situationen har förbättrat tillgången på arbetskraft. Personalen förutsätts ha allt bredare tekniska färdigheter i takt med att tekniken utvecklas samt flexibilitet då fokus förskjuts från bäddavdelningsvård till öppenvård och dagkirurgi. Denna förändring kan skönjas mycket tydligt inom psykiatrin samt inom de kirurgiska behandlingarna (bl.a. robotkirurgi). Att utnyttja resurserna fullt ut under ekonomiplaneperioden utgör en utmaning för HNS. Medlemskommunerna efterlyser hög driftsgrad i synnerhet för dyra lokaler och dyr apparatur. Staten och kommunerna försöker nå inbesparingar genom marknadsekonomin och de privata aktörernas inbördes konkurrens samt genom konkurrensen mellan den privata och den offentliga sektorn. Då andelen betalningsstarka personer som förväntar sig högre kvalitet och flexibilitet av tjänsterna ökar bland befolkningen, torde den privata hälsovården framgent komplettera det offentliga systemet genom centralisering av det spridda företagsfältet till några större och starkare aktörer. Kommunernas fortsatt svaga ekonomi, den ständiga utvecklingen av läkemedel och medicinsk teknik och de ofta högre priserna för nya behandlingsformer samt kundernas ökande krav på sjukvårdens serviceproduktion förutsätter en kontinuerlig utveckling av funktionerna, om den eftersträvade produktivitetsutvecklingen ska kunna säkerställas. Behandlingarnas effektivitet ska i fortsättningen bedömas utifrån ännu noggrannare kriterier. Kommunerna förväntar sig transparens och öppenhet i HNS:s rapportering och fakturering. Vid HNS pågår projektet HUS-Total, som syftar till att utveckla kommunrapporteringen, verksamhetsrapporteringen och uppföljningen. Koncernfaktureringsprojektet strävar efter en prognos för den externa faktureringen och ledningens rapportering samt en väsentlig automatisering och utveckling av innehållet i planeringsprocesserna. För att säkerställa korrekta faktureringar pågår ett omfattande arbete för att utveckla kvalitetsindikatorer för faktureringsprocessen. För att utveckla de elektroniska tjänsterna för patienter pågår KanTa-projektet för ett nationellt hälsoarkiv, vilket leds av social- och hälsovårdsministeriet. Den för patienterna synligaste framtida tjänsten är e-receptet, som förbättrar patientsäkerheten och förebygger missbruk av läkemedel. Ett projekt som underlättar hälsovårdspersonalens arbete inför ett elektroniskt arkiv och en förmedlingstjänst för patientdokument. Eventuellt kan patienterna i framtiden erbjudas möjlighet att se sina egna uppgifter via en förbindelse. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle projektet avslutas år 2011, men det försenades och innehåller nu särskilda utmaningar bland annat i fråga om dataskydd och behandlingen av datamassor. Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat att projektet fortsätter till år 2015. HNS:s åldrande, delvis i dåligt skick varande och skyddade byggnadsbestånd medför ett avsevärt investeringstryck under de kommande åren. Byggnadsinvesteringarna granskas som ett led i utvecklingen av vårdprocesserna. Den största investeringen under de närmaste åren är renoveringen av Mejlans patienttorn, som medför stora förändringar i verksamheten på HUCS Mejlans område. För att komplettera bäddavdelningskapaciteten byggs som bäst en temporär byggnad för bäddavdelningarna. Reformering av social- och hälsovårdslagstiftningen Regeringens förslag till en ny hälsovårdslag (RP 90/2010) förelades riksdagen den 11 juni 2010. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 maj 2011, till vissa delar senare. Det väsentliga innehållet i lagförslaget fokuserar på ett smidigt samarbete mellan primärvården, specialsjukvården och socialvården. De betonar stärkandet av patientens ställning. I sex olika paragrafer behandlas en viktig fråga: ordnandet av patientvården utifrån enhetliga medicinska grunder. Lagförslaget syftar även till att rationalisera verksamhetsförutsättningarna för sjukvården. De viktigaste av dessa bestämmelser gäller patientregister och behandlingen av patientdata, ordnande av prehospital akutsjukvård och samarbete inom specialansvarsområdet. Lagförslaget innehåller ett flertal nya uppgifter och skyldigheter för såväl kommunerna som sjukvårdsdistrikten. Förslaget bedömer i praktiken inte alls förslagets ekonomiska verkningar, 7

förutom att det konstateras att kostnadseffekter kan förekomma inledningsvis, medan även ekonomisk nytta erhålls i ett senare skede. I budgeten för 2011 har HNS inte reserverat kostnader som uttryckligen följer av att lagen träder i kraft. De för HNS viktigaste bestämmelserna med hänsyn till verksamheten och ekonomin berör patientregistret och behandlingen av patientdata, planen för ordnande av hälsovården, ordnandet av prehospital akutsjukvård, verksamheten och samarbetet i fråga om specialansvarsområdet samt ordnandet av forskning och undervisning. Konkurrensneutralitet Finansministeriet startade den 19 november 2009 ett projekt för inventering av vilka lagstiftningsändringar som behövs för att säkerställa konkurrensneutralitet då kommunen agerar på marknaden. Med konkurrensneutralitet avses garanterandet av jämlika förutsättningar för alla som agerar på marknaden. Syftet med lagen är att säkerställa en fungerande konkurrens och en fungerande marknad. Arbetsgruppen föreslår i sitt den 8 juni 2010 lämnade förslag, som har formen av en regeringsproposition, att kommunallagen ändras så att kommunen i regel skulle överlåta verksamhet som drivs på marknaden i konkurrensläge till ett bolag, ett samfund eller en stiftelse (bolagiseringsförpliktelse). Det spelar ingen roll om den aktuella verksamheten drivs i form av en "inrättning" eller som ett affärsverk. I fråga om kommunala affärsverk föreslås att kommunallagen justeras så att endast uppgifter som hör till kommunens/samkommunens verksamhetsområde och som inte överskrider tröskeln för bolagisering kan överlåtas till ett kommunalt affärsverk. I lagen skulle man göra undantag för vissa uppgifter som inte skulle drivas på marknaden i konkurrensläge. De viktigaste av dessa är kommunens/samkommunens lagstadgade uppgifter, samarbete och uppgifter som sköts i monopolställning. Arbetsgruppens förslag var på remiss under tiden 14.6 12.8.2010. Samtidigt sändes förslaget till EU-kommissionen för bedömning. Styrelsen för HNS gav sitt utlåtande den 5 augusti 2010. Avsikten var ursprungligen att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2011. Det återstår att se om landets nuvarande regering lägger fram en proposition till riksdagen. Inom HNS bereds en bedömning av huruvida HNS eller något av dess affärsverk driver verksamhet på marknaden i konkurrensläge. Utredningen och de slutledningar som dras av den påverkar HNS:s framtida verksamhetsfält och organisationsformer. Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Befolkningsmängden förväntas fortsätta öka. Ökningen är snabbast bland invånare i åldersgruppen över 65 år. Befolkningsmängden i HNS:s medlemskommuner var den 31 december 1 510 798, vilket är en ökning med 1,1 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Samtidigt ökade hela landets befolkning med 0,5 procent. Statistikcentralen prognostiserar att befolkningsmängden i HNS:s medlemskommuner år 2011 fortsätter öka med en årstakt av 1,0 procent (1 544 553 invånare) och att hela landets befolkning ökar med 0,5 procent. Befolkningen ökar alltså snabbare i medlemskommunerna än i hela landet. Medlemskommunernas andel av hela landets befolkning var den 1 januari 2009 28,1 procent, den 1 januari 2010 28,3 procent och kommer enligt prognosen att vara 28,7 procent år 2011. 8

BEFOLKNINGSUTVECKLING Inv.antal 31.12.2009 2010 PROG 2011 PROG Föränd. 2011prog/ 2010prog Föränd.-% HUCS sjukvårdsområde 1 104 275 1 114 401 1 125 600 11 199 1,0 % Västra Nylands sjukvårdsområde 44 150 44 391 44 570 179 0,4 % Lojo sjukvårdsområde 89 965 91 501 92 623 1 122 1,2 % Hyvinge sjukvårdsområde 180 119 182 342 184 378 2 036 1,1 % Borgå sjukvårdsområde 92 289 96 414 97 382 968 1,0 % Totalt 1 510 798 1 529 049 1 544 553 15 504 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2009; befolkningsprognos 30.09.2009 Helsingfors, Esbos och Vandas andel av medlemskommunernas befolkning den 1 januari 2010 var 67,8 procent (1 025 316 invånare) och enligt prognosen för 2011 67,6 procent (1 043 354 invånare). De till invånarantalet minsta medlemskommunerna den 1 januari 2010 var Karislojo (1 504 invånare), Lappträsk (2 926 invånare) samt Askola (4 831 invånare). Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos uppgår förändringen i medlemskommunernas befolkningsmängd från år 2010 till år 2011 till 15 504 invånare. Den procentuellt största förändringen sker i Lojo sjukvårdsområde (ökning 1,2 %) och den till antalet största förändringen sker i HUCS sjukvårdsområde, där ökningen är 11 199 invånare. De största förändringarna enligt åldersgrupp sker i gruppen 65-74 år (7,8 %) och över 75 år (2,7 %). Förändringen i de övriga åldersgrupperna är -0,1 0,6 procent. BEFOLKNINGSUTVECKLING Inv.antal 31.12.2009 2010 PROG 2011 PROG Föränd. 2011prog/ 2010prog Föränd.-% 0-14 år 257 974 258 666 260 257 1 591 0,6 % 15-44 vuotiaat 634 832 639 101 641 221 2 120 0,3 % 45-64 år 415 266 417 296 416 998-298 -0,1 % 65-74 år 115 121 123 431 133 042 9 611 7,8 % 75+ år 87 605 90 555 93 035 2 480 2,7 % HNS totalt 1 510 798 1 529 049 1 544 553 15 504 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2009; befolkningsprognos 30.09.2009 Den 31 december 2009 var 5,8 procent av hela medlemskommunens befolkning äldre än 75 år, medan motsvarande siffra för hela landet var 8,0 procent. Enligt prognosen för år 2011 blir motsvarande andelarna 6,0 procent för medlemskommunerna och 8,3 procent för hela landet. Andelen barn under 14 år var den 31 december 2000 var 17,1 procent av medlemskommunernas befolkning, medan den förväntas vara 16,8 procent år 2011. Antalet kvinnor i barnafödande ålder (15-44 år) i HNS:s medlemskommuner var 318 161 (21,0 % av befolkningen i HNS) och år 2011 väntas de uppgå till 318 737. Gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunens befolkning är 13 procent, använder cirka 28 procent av HNS:s tjänster, räknat enligt fakturering. Gruppen över 75 år utgör cirka 6 procent av befolkningen och använder cirka 14 procent av servicen. Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen presenteras i bilaga 1. Utsikter för ekonomin Världsekonomin började återhämta sig i våras tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. Nationalekonomin har under året börjat öka även i Finland. Finansministeriet uppskattar i sin ekonomiska översikt att årets tillväxt blir ungefär två procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Finansministeriet uppskattar att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden år 2011 blir 8,2 procent, då den i år förväntas vara 8,6 procent. (Kommunalekonomi 3/2010). 9

Den väntade positiva ekonomiska utvecklingen påverkar även de uppskattade skatteinkomsterna. Enligt de senaste skatteprognoserna ökar inkomsterna från kommunalskatten med 2,5 procent år 2011, medan de väntas minska med 0,5 procent år 2010. År 2011 förväntas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna öka till 1,6 miljarder euro, att jämföra med 1,4 miljarder euro år 2010. På grund av ovissheten beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen och framför allt företagens resultatutveckling och rätten att dra av gamla förluster finns det skäl att förhålla sig till uppskattningen med en viss reservation. Redovisningarna av fastighetsskatt uppskattas år 2011 uppgå till 1,2 miljarder euro, vilket är några procent mer än i år (Kommunalekonomi 3/2010). Mätt enligt basserviceindex torde ökningen av kostnadsnivån år 2010 stanna vid 2,0 procent. Prognosen bygger på bedömningen att avtalsförhöjningen av lönerna blir måttlig samt på den allmänna prisökningen. Enligt samma index förväntas kostnadsnivån öka med 2,6 procent år 2011. För ekonomiplaneårens del uppskattas kostnadsnivån öka med 2,9 procent enligt Statistikcentralens prognos från 10.9.2010 (Kommunalekonomi 3/2010). Den offentliga ekonomins finansiella ställning har försvagats kraftigt av den drastiskt minskade totalproduktionen och stimuleringsåtgärderna år 2009 (-8 %, Statistikcentralen 15.7.2010). Finlands i princip kraftiga offentliga finanser utarmades år 2009 till följd av den ekonomiska krisen med hela 12 miljarder euro, dvs. 7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Trots att en svag återhämtning inleds i år kommer den offentliga ekonomins underskott att fördjupas ytterligare eftersom ändringarna i konjunkturläget realiseras med eftersläpning i den offentliga ekonomin. Underskottet beräknas vara något större än de 3 procent i förhållande till BNP som fastslagits i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Finanspolitiken är fortfarande tillväxtstödjande i år (finansministeriets ekonomiska översikt 2009). De första stegen mot balansering av den offentliga ekonomin kommer att tas 2010 och 2011. De överenskomna höjningarna av mervärdesskatterna, energiskatterna samt sötsaksoch läskeacciserna kommer att vända finanspolitiken i en åtstramande riktning. Den offentliga ekonomin kommer att förbättras nästa år men ett betydande underskott, 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen, återstår (finansministeriets ekonomiska översikt 2009). Finanskrisen tycks ha haft mindre inverkan på kommunalekonomin än väntat. Kommunernas ekonomi kommer att vara stramare än vanligt under innevarande år eftersom kommunalskatteintäkterna inte kommer att öka. De sammanlagda skatteinkomsterna ökar dock något redan i år tack vare återhämtningen av samfundsskatten och höjningen av fastighetsskatterna, och ökningen tilltar nästa år då även kommunalskatteintäkterna börjar växa. Den måttliga löneutvecklingen förstärker också utsikterna för kommunalekonomin (finansministeriets ekonomiska översikt 2009). 10

2 STRATEGISKA HUVUDMÅL OCH UR DEM HÄRLEDDA NYCKELMÅL SAMT HANDLINGSPLAN FÖR ÅR 2011 HNS:s vision, kärnuppgift och handlingsmodell HNS:s VISION KÄRNUPPGIFT HANDLINGSMODELL HNS:s uppgift är att för Vi ger våra patienter den bästa våra kunders bästa möjliga vården med respekt för vars producera och ens människovärde och specialsjukvårdstjänster självbestämmanderätt. och hälsonytta i effektivt samarbete Kundorienterad och öppen med primärvården, kommunikation. universitetet och övriga samarbetspartners. Våra patienter får världens bästa specialiserade sjukvård i rätt tid, flexibelt och kundorienterat. Ägarnas vision ska uppnås genom spetskompetens, högklassig och effektiv serviceproduktion samt en balanserad ekonomi. Vi främjar samhällsutvecklingen och Finlands konkurrenskraft och utgör en innovativ och attraktiv arbetsgivare. Vi arbetar öppet och bildar aktivt nätverk med våra kunder och samarbetspartners. Vi utgår från ett gott och ansvarskännande ledarskap samt en flexibel beslutsprocess. Vi söker ständigt efter nya, innovativa handlingsmodeller och lösningar i vår strävan att utveckla verksamheten. 2.1 Strategiska huvudmål HNS:s strategiska mål godkändes av fullmäktige den 17 december 2008. Målen är: Patientorienterad och effektiv specialsjukvård som ges i rätt tid Högklassig forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, övriga högskolor och yrkesskolor Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter Ständig förbättring av verksamhetssätten och strukturerna Samarbete mellan kommunerna som grundar sig på förtroende och en förutsägbar och balanserad ekonomi. 2.2 Nyckelmål och handlingsplan för 2011 Koncernens ledningsgrupp har under hösten arbetat med den praktiska utformningen av de strategiska huvudmål som godkändes i december 2008. För varje strategiskt mål fastställdes måltillstånd (nyckelmål) för ekonomiplaneperiodens slut år 2013. För varje nyckelmål fastställdes en indikator och ett målvärde för såväl slutet av budgetåret 2011 som för slutet av år 2013. Slutligen identifierades och fastställdes de åtgärder som måste genomföras under år 2011 för att målvärdet för år 2011 ska kunna uppnås. Ansvariga personer utsågs samtidigt för de olika åtgärderna. Värdena för de indikatorer som härletts ur strategin och åtgärdernas framskridande kommer att rapporteras och följas upp regelbundet. 11

Till följd av den nya årliga måluppställningen, som tydligare än tidigare är kopplad till strategin, presenteras indikatorerna inte längre på samkommunnivå i den traditionella styrkortsformen. Till följd av personbyte i koncernens högsta ledning uppstod i början av 2010 en diskontinuitet i strategiprocessen. Avsikten är att i fortsättningen utföra den årliga, systematiska utvärderingen och en eventuell justering av strategin under det första kvartalet i enlighet med årsklockan. I samband med strategiprocessen utvärderas och vid behov uppdateras även de indikatorer och målvärden som fastställts för nyckelmålen. STRATEGISKT HUVUDMÅL 1: Patientorienterad och effektiv vård som ges i rätt tid NYCKELMÅL 2013 1. Den vård som ges vid HNS är effektivt, säker och har ett innehåll högklassig samt utgör en högklassig servicehändelse. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Användningen av evidensbaserade, effektiva vårdprogram. Målvärde 2011: Användningen av evidensbaserade vårdrekommendationer har utretts. Målvärde 2013: Huvuddelen av de behandlingar som ges baserar sig på evidens om deras effektivitet. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utveckla ett system som främjar användningen av evidensbaserade, effektiva medicinska och vårdrelaterade rekommendationer. 2. Utarbeta en patientsäkerhetsstrategi för HNS och införa de handlingsmodeller som strategin förutsätter. 3. Utvärdera de projekt för förbättring av kvaliteten (verksamheten) som genomförts inom HNS samt besluta om riktlinjer för fortsättningen. 4. Planera indikatorer för uppföljning av patientsäkerheten samt vårdens effektivitet och kvalitet inom dels hela sjukvårdsområdet, dels de olika specialområdena. - pilotprojekt för utnyttjande av dödsfall på sjukhus samt dödsfall som kunde ha förhindrats i förbättringen av patientsäkerheten Ansvariga personer: chefsöverläkaren, förvaltningsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, utvecklingsdirektören samt direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. 12

NYCKELMÅL 2013 2. Tillgången till vård följer lagar och det på medicinska grunder bedömda behovet. En långsiktig plan och förutsättningar har skapats för fortsatt uppfyllande av vårdgarantin INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 2: Registrering och analys av farliga situationer. Målvärde 2011: Utveckla ett system för systematisk registrering och analys av farliga situationer. Målvärde 2013: Registrering och analys av farliga situationer utgör en rutinartad del av den praktiska verksamheten. Indikator 3: Ersatta patientskador/1 000 invånare Målvärde 2011: 0,22 och lägst bland universitetssjukhusen. Målvärde 2013: 0,20 och lägst bland universitetssjukhusen. Indikator 1: Åtagandena enligt vårdgarantin uppfylls Målvärde 2011: Lagstiftningens mål uppfylls till 100 %, bedömningen av vårdbehovet har inletts inom tre veckor från remissens ankomst. Patienten undersöks eller får vård inom 6 månader. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är väntetiden högst 3 månader. Målvärde 2013: Lagstiftningens mål uppfylls till 100 % ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Systematisering av registreringen och analysen av farliga situationer samt genomförande av korrigerande åtgärder Ansvariga personer: chefsöverläkaren, förvaltningsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, utvecklingsdirektören samt direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. Åtgärder: 1. Ansvariga personer ifråga om tillgången till vård är direktörerna för sjukvårdsområdena och resultatenheterna. Inom köavvecklingen effektiviseras i första hand verksamheten dagtid och utnyttjas hela sjukvårdsdistriktets kapacitet. I de funktioner där det är ett strategiskt mål att vara självförsörjande, är målet att klara sig utan köptjänster. Externa producenters kapacitet utnyttjas i vissa objekt för att förbättra tillgången till vård och öka patienternas valfrihet. Hanteringen av remisser effektiviseras och ges tillräckliga resurser. 13

NYCKELMÅL 2013 3. Patienterna är nöjda med den vård de får. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 2: Utfallet av brådskande vård Målvärde 2011: De centrala patientgrupper för vilka vården ska ges senast inom några veckor samt tiderna för intagning till vård och vårdens framskridande har fastställts De centrala indikatorerna för beskrivning av jourverksamhetens genomloppstider samt deras målvärden har fastställts Målvärde 2013: Indikatorer för jour och brådskande vård har införts i hela koncernen. Indikator 3: Utvecklingen av patientdatasystemet Målvärde 2011: Ny version av patientdatasystemet (8.2.) har införts och stödjer verksamheten Målvärde 2013: HNS har en utvecklingsplan för patientdatasystemen fram till år 2020 Indikator 1: Patientnöjdhetsenkät Målvärde 2011: Nöjdheten med kundservicen är över 8,5 i HNS:s alla enheter (skala 1-10). Ett nytt/utvecklat system för kontinuerlig mätning av patientnöjdheten har införts Målvärde 2013: Systemet för kontinuerlig mätning av patientnöjdheten styr utvecklingen av de dagliga funktionerna. En modell har skapats för att säkra genomförandet av identifierade, enhetsspecifika utvecklingsobjekt 14 ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Insamla data om sjukvårdsområdenas tillämpning av målen för vården och utifrån utredningen fastställa indikatorer och mål på distriktsnivå för den brådskande vården och jourvården. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. Ansvariga personer: Ansvariga personer ifråga om utveckling av indikatorer för tillgång samt data- /rapporteringssystem är förvaltningsöverläkaren och dataförvaltningsdirektören 1. Avsevärda extra insatser görs på kärnkompetensen i fråga om utveckling av patientdatasystemet Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, förvaltningsöverläkaren, direktörerna för sjukvårdsområdena, dataförvaltningsdirektören Åtgärder: 1. Ständig förbättring av verksamhetsprocesserna. Ansvariga personer: Direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. 2. Utveckling och genomförande av patientnöjdhetsenkät. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren. 3. Identifiering av utvecklingsobjekt och säkrande av genomförandet. Ansvariga personer: Direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter.

NYCKELMÅL 2013 4. Patienterna betjänas på det modersmål de väljer, antingen finska eller svenska. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Indikator för kundnöjdheten: De svenskspråkiga patienternas nöjdhet med service som ges på deras modersmål. Målvärde 2011: Medelvärde över 8,00. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Verkställande av HNS:s språkprogram (godkänt av styrelsen 29.3.2010) i sjukvårdsområdena och resultatenheterna. Ansvariga personer: direktörerna för sjukvårdsområdena, direktörerna för resultatenheterna, chefsöverläkaren, förvaltningsöverdirektören, personaldirektören. STRATEGISKT HUVUDMÅL 2: Högklassig forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, övriga högskolor och yrkesskolor NYCKELMÅL 2013 1. Sjukvårdsdistriktet bedriver i samarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor högklassig, forskning i ständig utveckling och inom HNS:s alla viktigare verksamhetsområden INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: HI-index för publikationer Målvärde 2011: 105 Målvärde 2013: 110 Indikator 2: Utveckling av effektivitets- och systemforskningen Målvärde 2011: Mätt enligt specialstatsandelspoäng är effektivitets- och systemforskningen större än år 2010. Målvärde 2013: Mätt enligt specialstatsandelspoäng är effektivitets- och systemforskningen större än år 2012. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utveckling av anvisningarna och stödsystemet för forskare i syfte att underlätta upprättandet av komplicerade stipendieansökningar. Ansvariga personer: Forskningsdirektören. 1. Innefattande av vissa stipendiers egenfinansieringsandel som en särskild post i koncernförvaltningens budget (direktör-överläkare) och skapande av användningsprinciper för denna post samt skapande av finansieringssystem som belönar extern finansiering. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren. 2. En plan har utarbetats för utveckling av en karriärmodell (tenure track) för forskare inom klinisk medicin. Ansvariga personer: Forskningsdirektören. 15

NYCKELMÅL 2013 2. Inom HNS ges högklassig grund-, fortsättnings- och kompletteringsutbildning som väl motsvarar hälsovårdens behov och är avsedd för samtliga yrkesgrupper inom hälsovården; utbildningen ges i samarbete med Helsingfors universitets, medicinska fakultet och andra läroinrättningar. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: HNS:s möjlighet att styra mängden och innehållet i specialistläkarnas och vårdpersonalens utbildning Målvärde 2011: Ett system har utvecklats där HNS har större inflytande när det gäller mängden och innehållet i specialistläkarnas och vårdpersonalens utbildning. Målvärde 2013: Ovan nämnda system är etablerat och HNS kan de facto med hjälp av systemet påverka mängden och innehållet i specialistläkarnas och vårdpersonalens utbildning. Indikator 2: Nöjdheten hos de studerande inom hälsovårdsbranschen med den kliniska praktiken. Målvärde 2011: Bästa resultatet bland universitetssjukhusen. Målvärde 2013: Bästa resultatet bland universitetssjukhusen. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utveckla ett förhandlingssystem där man tillsammans med läroinrättningar regelbundet utvärderar mängden av och innehållet i den hälsovårdsutbildning som ges inom HNS-distriktet. Ansvariga personer: chefsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, utvecklingschefen i chefsöverläkarens grupp Åtgärder: 1. Utveckla handledningen av de studerande inom hälsovårdsbranschen med hjälp av utbildningsmässiga medel och genom att höja statusen för studerandehandledningen. Ansvariga personer: förvaltningsöverskötaren, utvecklingschefen i chefsöverläkarens grupp 16

STRATEGISKT HUVUDMÅL 3: Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen NYCKELMÅL 2013 1. Ledningen inom HNS grundar sig på kunskap samt är sporrande och deltagande. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbarometern) Målvärde 2011: medelvärde 3,8 Målvärde 2013: medelvärde 3,8; antalet enheter som får dåligt värde är mindre än år 2011 (dåligt värde = 3 eller lägre) Indikator 2: Det aktiva utnyttjandet av ToTalsystemet. Målvärde 2011: Kompetensgrunden för ledarskap har fastställts och fastställandet av kvaliteten har inletts. Målvärde 2013: Kompetensgrunden för och kvaliteten på ledarskap har fastställts och ett nytt ledningssystem har införts fullt ut. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Kvaliteten i utvecklings- och målsamtalsprocessen förbättras genom chefsträning och datasystemlösningar Ansvariga personer: Koncernens personaldirektör och personalutvecklingschefen samt resultatområdenas personalchefer. 2. Upprätta en heltäckande ledningsutbildningsplan för samtliga ledningsnivåer samt inleda verkställandet av planen. Ansvariga personer: Ansvaret för att dra upp riktlinjer ligger hos koncernens ledningsgrupp och verkställande direktören. Ansvaret för genomförande hos personaldirektören, personalutvecklingschefen samt resultatområdenas personalchefer. Åtgärder: 1. Skapa en systematisk handlingsmodell för den centraliserade informationsproduktionen och för ständig utveckling av denna för användning i en expertorganisation (den tekniska plattformen utgörs av HNS:s datalager samt HUS-ToTal-portalen, som innehåller aktuell och tillförlitlig information som styr verksamheten) Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, personaldirektören, förvaltningsöverskötaren, ekonomidirektören och dataförvaltningsdirektören. 17

NYCKELMÅL 2013 INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 3: Löne- och belöningssystem Målvärde 2011:Införandet av ett nytt, på mål och resultat baserat löne- och belöningssystem har inletts. Målvärde 2013: Införandet av ett nytt, på mål och resultat baserat löne- och belöningssystem har slutförts och systemet omfattar hela personalen. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON 2. Utbyggnaden av datalagret och HUS-ToTal-portalens datainnehåll i fråga om den kliniska verksamhetens uppgifter och indikatorer har inletts och framskrider stegvis som planerat. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, utvecklingsdirektören, förvaltningsöverskötaren, ekonomidirektören och dataförvaltningsdirektören. Åtgärder: 1. Införa de år 2010 definierade och godkända nya löneelementen, t.ex. en modell för snabb belöning. Ansvariga personer: Direktörerna för resultatområdena, personalcheferna och förmännen. 2. Fortsätta den startade utvecklingen löne- och belöningskomplexet ("belöningsportföljen"). Ansvariga personer: Koncernens personaldirektör, anställningsdirektör och resultatområdenas personalchefer. 18

STRATEGISKT HUVUDMÅL 4: Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter NYCKELMÅL 2013 1. HNS:s sjukhus och andra enheter har sin egen motiverade och permanenta personal. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Den fast anställda personalens andel av alla anställda vid HNS. Målvärde 2011: Den fast anställda personalens andel är större än år 2009 (80,1 %) Målvärde 2013: Den fast anställda personalens andel är 88 % Indikator 2: Andelen hyrd arbetskraft. Målvärde 2011: Andelen lägre än år 2010 Målvärde 2013: Andelen lägre än år 2012. Indikator 3: Karriärmodellerna Målvärde 2011: De befintliga karriärmodellerna tillämpas och en karriärmodell för experter har skapats. Målvärde 2013: En karriärmodell för experter tillämpas. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Intervjua nyanställda och anställda som slutar vid HNS och utnyttja deras respons i utvecklingen av arbetsgivarfunktionen. Ansvariga personer: Förmännen. 2. Med hjälp av direkta ledningsmetoder satsa på att andelen personal som varit anställda mindre än ett år är högst 14 %. Ansvariga personer: Förmännen. Åtgärder: 1. Uppdatera principerna för rekrytering och rekryteringsprogrammet samt utveckla rekryteringsprocessen. Ansvariga personer: Koncernens personaldirektör, personalplaneringschefen, rekryteringschefen och resultatområdenas personalchefer. Åtgärder: 1. Skapa en karriärmodell för experter så att skickliga personer som håller sina kunskaper uppdaterade kan göra karriär inom yrket eller ledningshierarkin även på andra grunder än de vetenskapliga. Ansvariga personer: Forskningsdirektören och koncernens personaldirektör. 19

NYCKELMÅL 2013 INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 4: Kompletterande utbildning Målvärde 2011: Andelen kompletterande utbildning följer den nationella rekommendationen. Målvärde 2013: Andelen kompletterande utbildning följer den nationella rekommendationen. För den kompletterande utbildningen finns utbildningsplaner som grundar sig på de mål som uppställts för varje enhet och utfallet följs upp. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Genom arbetstidsarrangemang och andra arbetsledningsåtgärder möjliggörs att all personal i samtliga yrkesgrupper kan delta i kompletterande utbildning som främjar yrkeskompetensen. Ansvariga personer: Förmännen. STRATEGISKT HUVUDMÅL 5: Ständig förbättring av verksamhetssätten och strukturerna NYCKELMÅL 2013 1. Ständig förbättring av processerna och servicekedjan. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Antalet fastställda generiska delprocesser och utfallet av ibruktagandet. Målvärde 2011: Merparten av de generiska processerna har beskrivits, ett flertal generiska delprocesser har fastställts och införts i de kliniska enheterna. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Beskrivningen av de generiska processerna tilldelas resurser och tidsplaneras. Behövliga datatekniska verktyg/lösningar införs eller genomförs. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, utvecklingsdirektören, dataförvaltningsdirektören 2. Avgörs vilka HNS-interna patientprocesser som ska beskrivas och arbetsgrupper utses för att producera de avsedda beskrivningarna och indikatorerna samt rapporteringen av mätresultaten. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren och dataförvaltningsdirektören 20

NYCKELMÅL 2013 INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Målvärde 2013: De generiska handlingsmodeller som bedöms vara mest effektiva har införts i hela distriktet. Indikator 2: Utskrivningsprocessen: antalet fördröjningsdagar, övriga indikatorer för utskrivningsprocessen Målvärde 2011: Noll fördröjningsdagar, övriga indikatorer har avtalats och rapporteras Målvärde 2013: Inga fördröjningsdagar, övriga indikatorer utfaller enligt överenskommelse ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON 3. Inom sjukvårdsområdena beskriva de första regionala vård-/servicekedjorna som publiceras i HNS:s extranät. Mäta funktionen hos de servicekedjor som publicerats i extranätet. Ansvariga personer: Direktörerna för sjukvårdsområdena. 4. Beslut om system för elektronisk ärendehantering har fattats och införandet har tidsplanerats. Ansvariga personer: Dataförvaltningsdirektören. 5. Beslut om datasystem för beskrivning och publicering av processer har fattats och införandet har tidsplanerats. HNS-Extranet har införts i hela sjukvårdsdistriktet. Ansvariga personer: Dataförvaltningsdirektören. 6. Skapa och införa indikatorer för de generiska processerna och patientgruppsprocesserna; resultaten rapporteras och analyseras varje månad. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren och dataförvaltningsdirektören. Åtgärder: 1. Utskrivningsprocesserna beskrivs, indikatorer fastställs och införs. Avtala med kommunerna om utskrivningsprocessen och indikatorerna och handla enligt överenskommelsen. Processen har indikatorerna vars resultat varje månad kan hämtas tillförlitligt ur datasystemen. Ansvariga personer: Utvecklingsdirektören, direktörerna för sjukvårdsområdena 21

NYCKELMÅL 2013 2. Hela sjukvårdsdistriktets resurser utnyttjas effektivt. Införande och verkställande av en systematisk handlingsmodell för samordning av arbetsfördelning och samarbete mellan HNS:s enheter, medlemskommunernas hälsocentraler och specialansvarsområdet. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 3: Utvecklingen för övriga processer och servicekedjor Målvärde 2011: De centrala patientgrupperna har identifierats och de centrala effektivitets- och kvalitetsindikatorerna för deras undersöknings- och vårdprocesser har fastställts. Beskrivningen av regionala servicekedjor samt fastställande av indikatorer pågår i sjukvårdsområdena. Målvärde 2013: Indikatorer för patientprocessernas effektivitet och kvalitet har införts som verktyg för ledning och belöning. Indikatorer för servicekedjornas funktion har införts, ledningssystem för servicekedjorna har skapats. Elektronisk ärendehantering utnyttjas i bred omfattning i patientprocesserna. Indikator/målvärde 2011: Produktionsstyrningen och prognostiseringen samt planeringen av resursanvändningen har systematiserats i hela distriktet. - Utbud och efterfrågan är i balans. Indikator/målvärde 2013: Systematiserad produktionsstyrning har införts på enhets- och distriktsnivå 22 ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utse ägargrupper för de regionala servicekedjorna; de svarar för utvecklingen av och funktionen hos sina kedjor. Ansvariga personer: chefsöverläkaren, direktörerna för sjukvårdsområdena samt kommunernas social- och hälsovårdsdirektörer. Åtgärder: 1. Resurser anvisas för definiering och införande av en optimal handlingsmodell för produktionsstyrningen och arbetet tidsplaneras. Definieringen har slutförts före utgången av år 2011. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren/ utvecklingsdirektören. 2. En systematisk metod för verkställande och utveckling av arbetsfördelning mellan HNS:s olika sjukhus och specialisering/centralisering av kompetensen definieras och införs under år 2011. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren och direktörerna för sjukvårdsområdena 3. Beslut om verkställandet av produktionsstyrningen har fattats och införandet har tidsplanerats före utgången av 2012. Ansvariga personer: dataförvaltningsdirektören/ chefsöverläkaren.

NYCKELMÅL 2013 3. Stödtjänsternas metoder och struktur stödjer effektivt en högklassig specialsjukvård samt att visionen på HNS-nivå uppnås. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Stödtjänsternas enhetskostnader och kvalitet är konkurrenskraftiga jämfört med andra organisationer som producerar motsvarande tjänster (benchmarking). Indikator 2: Höjning av produktiviteten, stödtjänsternas enhetskostnader stiger långsammare än den allmänna kostnadsnivån och rentav minskar. Indikator 3: 2011-2013: Indikatorer för servicenivå och servicekvalitet har avtalats med kunderna och indikatorerna utvecklas positivt. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON 4. Indikatorer och ett uppföljningssystem för produktionsstyrningen har skapats och införts före utgången av 2012. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren/ utvecklingsdirektören. 5. Indikatorer och ett uppföljningssystem för produktionsstyrningen har införts fullt ut före utgången av 2013. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, utvecklingsdirektören. Åtgärder: 1. Stödtjänsternas produktivitet, effektivitet och kvalitet jämförs systematiskt och regelbundet med andra organisationer som producerar motsvarande tjänster inom den offentliga och den privata sektorn. Ansvariga personer: Den direktör som i koncernens ledningsgrupp ansvarar för stödtjänsterna, direktörerna för stödtjänstenheterna. 2. Visionen för den interna order-leveransprocessen har fastställts, och de medel genom vilka vision uppnås har identifierats och införts. Ansvariga personer: Den direktör som i koncernens ledningsgrupp ansvarar för stödtjänsterna, direktörerna för enheterna. 3. Definitionen och analysen av stödtjänsternas arbetssätt, de inre synergierna samt strukturen och förvaltningsmodellen är klar senast 30.6.2011. Målet är ett verkställande vid ingången av år 2012. Ansvariga personer: Den direktör som i koncernens ledningsgrupp ansvarar för stödtjänsterna, förvaltningsdirektören, direktörerna för enheterna. 23

NYCKELMÅL 2013 4. Nationell föregångare när det gäller hälsopolitiska riktlinjer och utveckling av servicekedjor. 5. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster förutom till kommunerna även till försäkringsbolag och patienter som betalar själva. Sådan verksamhet redovisas vid behov separerat från övrig verksamhet och med beaktande av bestämmelserna om konkurrensneutralitet. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Den hälsopolitiska verksamhetsmiljön utvecklas på ett sätt som stödjer utvecklingen av servicekedjorna och främjar totaleffektiviteten. Indikator: Extern försäljning Målvärde 2011: Försäljningen till patienter som betalar själva och till försäkringsbolag överskrider utfallet för år 2010. Målvärde 2013: ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Aktivt påverka de hälsopolitiska riktlinjerna. Ansvariga personer: Koncernens verkställande direktör Åtgärder: 1. Evaluera produktionsmöjligheterna för och nyttan av de kliniska sjukvårdstjänsterna via ett av sjukvårdsdistriktet ägt aktiebolag. 2. Aktivt utvärdera Public/Privatehandlingsmodeller i funktioner där det är ekonomiskt och verksamhetsmässigt förnuftigt. Ansvariga personer: Koncernens verkställande direktör 24