13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

Relevanta dokument
15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en)

För delegationerna bifogas ovannämnda utkast till resolution enligt överenskommelsen vid mötet i arbetsgruppen för ungdomsfrågor den 30 april 2019.

8763/19 le/cjs/chs 1 TREE.1.B

Det råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten.

8096/15 ul/cjs/chs 1 DG E - 1 C

13593/17 anb,gh/lym/sk 1 DG E - 1C

13631/15 mm/hg/gw 1 DG E - 1C

8808/19 abr/mhe 1 TREE.1.B

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C

8033/17 hg/ee/sk 1 DG E - 1C

8575/13 EHE/mg,chs 1 DG E - 1C

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en)

15349/16 hg/ub 1 DG D 2A

14723/16 ADD 1 1 GIP 1B

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 april 2019 (OR. en)

NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

16178/13 HG/be 1 DQPG

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017.

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2014 (OR. en)

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

5745/16 hg/ab 1 DG E - 1C

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

15571/17 anb/ss 1 DG C 1

6169/01 tf/al/mj 1 DG J

9638/17 LE/ab,np 1 DGE 1C

10052/17 bis/tf/sk 1 DGG 2B

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en)

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

9319/15 cjs/ch/ms 1 DG D 2C

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 25 november 2011 (1.12) (OR. en) 17555/11 ENFOPOL 416 JAIEX 125

10062/19 sa/mhe 1 JAI.1

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 juni 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 september 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Dok. 5685/16 EDUC 15 SOC 44 EMPL 28 JEUN 12 ECOFIN 61

PUBLIC. Bryssel den 6 juni 2014 (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 10004/14 LIMITE PV/CONS 28 EDUC 144 JEUN 71 CULT 82 SPORT 34

11050/11 lym/al/chs 1 DG H

14734/17 abr/sk 1 DGD 2A

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

15230/10 lym/ee/cs 1 DG I 2B

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

5179/11 mw/bl/cs 1 DG H 3A

Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en)

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

14846/15 /cs 1 DG G 3C

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

8346/2/15 REV 2 AKB/chs 1 DG E - 1 C

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 december 2011 (15.12) (OR. en) 18650/11 Interinstitutionellt ärende: 2007/0267 (CNS) FISC 170

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

9016/19 mm/he 1 DG TREE 1.B

10044/17 ee/sk 1 DG G 2B

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

9123/19 hg/np 1 TREE 1.B

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

9080/17 rr/ss 1 DGD 2C

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 12 december 2017.

8015/18 mh/sa/chs 1 DGE 1 C

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.

14414/15 TF/cs 1 DG G 3 C

13200/17 ee/chs 1 DGD 2C

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ.

EUT L 59, , s. 9. COM(2015) 145 final. 9832/15 abr/mv 1 DRI. Europeiska unionens råd. Bryssel den 11 juni 2015 (OR. en) 9832/15 INST 200

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om bekämpande av miljöbrott, som den 8 december 2016 antogs av rådet vid dess 3508:a möte.

KREATIVA EUROPA ( ) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag:

7834/18 ehe/sa/mls 1 DGE 1C

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 oktober 2019 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Vid mötet den 28 april konstaterade Coreper att det förelåg enhällighet om ovanstående utkast till slutsatser 1.

7010/12 abr/bl/mg 1 DG H 1B

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Ärende: Utkast till rådets slutsatser om rapporten om EU-medborgarskapet 2017 antagande

För delegationerna bifogas ett dokument i ovannämnda ärende som RIF-rådet enades om den 20 juli 2015.

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 november 2016 (OR. en)

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

10121/17 EE/sk 1 GIP 1B

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

9101/16 /ss 1 DG C 1

Transkript:

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg. dok. nr: 13169/15 JEUN 88 EDUC 276 CULT 58 SPORT 42 SOC 593 MIGR 54 Ärende: Ungdomspolitikens och ungdomsarbetets uppgift vad gäller migration att öka den interkulturella medvetenheten och stödja integrationen av migranter -Diskussionsunderlag från ordförandeskapet Efter samråd med arbetsgruppen för ungdomsfrågor har ordförandeskapet utarbetat det bifogade diskussionsunderlaget som utgångspunkt för riktlinjedebatten vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 23 24 maj 2015. Som förberedelse inför debatten i rådet har ordförandeskapet sammanställt bästa praxis från medlemsstaterna och avser att dela ut ett kompendium med de inkomna bidragen till alla delegationer i god tid före rådets möte. På så sätt kommer medlemsstaterna under debatten att kunna inrikta sig på att fastställa synergier och europeiskt samarbete. 13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C SV

Ministrarna kommer att göra var sitt huvudinlägg (en talarlista kommer att upprättas på det sedvanliga sättet), och får dessutom en ytterligare möjlighet att svara på andra personers inlägg under debatten. En minister som vill svara lyfter helt enkelt sin flagga (namnskylt), så får han eller hon ordet utan dröjsmål. Sådana spontana svar bör inte vara längre än 30 sekunder, och den totala tiden för varje minister (huvudinlägg plus eventuella svar) bör inte överstiga tre minuter. 13640/15 anb/ub 2 DG E - 1C SV

BILAGA Diskussionsunderlag för riktlinjedebatten vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 23 24 november 2015 Ungdomspolitikens och ungdomsarbetets uppgift vad gäller migration att öka den interkulturella medvetenheten och stödja integrationen av migranter Lägesrapport Under de senaste månaderna har vi bevittnat migrationsströmmar till Europa på nivåer som inte skådats sedan slutet av andra världskriget. Enligt Eurostat 1 var 81 % av de 689 000 personer som formellt sökte asyl i EU-länderna i år (till och med augusti) yngre än 35 år. Över hälften (55 %) var i åldrarna 18 34 år. Europeiska unionen måste ta tag i frågan och finna lösningar för att hantera situationen. Ungdomssektorn kan spela en viktig roll i detta avseende genom att följa unga invandrare i integrationsprocessen och främja interkulturell förståelse mellan lokalbefolkningen och invandrargrupper. Integration och interkulturell dialog Den kulturella mångfalden i Europeiska unionen bygger på grundläggande värderingar såsom tolerans och personlig frihet. Denna mångfald ökar ytterligare i och med de nuvarande migrationsströmmar till Europa, som utgörs av människor från en rad olika kulturella bakgrunder. Om integrationen av grupperna av nyanlända ska bli framgångsrik är det mycket viktigt att främja interkulturell dialog och förståelse. 1 http://ec.europa.eu/eurostat/web/asylum-and-managed-migration/data/database 13640/15 anb/ub 3

Å ena sidan kommer denna interaktion mellan olika kulturer att möjliggöra medvetenhet om och stärkande av de berörda gruppernas identiteter. I detta avseende är det viktigt att även beakta kulturell och religiös övertygelse och praxis. Religionen kan ibland skapa en klyfta mellan olika grupper, men den kan också vara en grundläggande del av människors identitet. En fördomsfri diskussion om religiösa övertygelser är därför av grundläggande betydelse. Å andra sidan tar man vid en lyckad interkulturell dialog hänsyn inte bara till identiteterna hos alla berörda grupper, utan bidrar också till att identifiera förenande faktorer i en gemensam identitet som kan främja social sammanhållning och integration. Ungdomssektorn och ungdomspolitiken är lämpliga för denna uppgift på grund av närheten till ungdomar, där effektiva åtgärder och initiativ som främjar interkulturell dialog och förståelse kan utarbetas. Ungdomsarbete som ett verktyg Ungdomsarbete sker huvudsakligen i grupper på lokal nivå och utgör ett viktigt verktyg för att främja integration och interkulturell dialog. Genom olika ungdomsanpassade metoder för ickeformellt och ömsesidigt lärande kan ungdomsarbetet bygga broar mellan unga infödda personer och personer med annan kulturell bakgrund. Ett inkluderande ungdomsarbete stärker identiteten och medvetenheten om den egna kulturen, och bidrar dessutom till att utveckla kompetens i fråga om konfliktförebyggande och konfliktlösning och bygger samtidigt på partnerskap med lokalsamhällen och nyckelpersoner i olika grupper. Samtidigt kan ungdomsarbetet också skapa kontakter med lokala aktörer, exempelvis lokala myndigheter, skolor, ungdomsorganisationer och idrottsorganisationer, som är viktiga i samhällslivet för ungdomar med migrantbakgrund. Dessa aktörer bör inte bara vara partner i den interkulturella dialogen, utan också ha en interkulturell öppenhet i sina strukturer, institutioner och styrningsformer. 13640/15 anb/ub 4

Inkluderande ungdomsarbete I syfte att ytterligare utveckla ungdomssektorns interkulturella mandat måste ungdomspolitiken se till att institutioner, metoder och praxis för ungdomsarbete och icke-formellt lärande är strukturerade för att kunna hantera ett brett spektrum av ungdomar och studerande från olika kulturella, språkliga och religiösa bakgrunder och med migrantbakgrund. I detta hänseende är ett inkluderande ungdomsarbete öppet för nya kulturella referenser, strategier och (blandade) tolkningar. Ett inkluderande ungdomsarbete behöver också kvalificerade ungdomsarbetare som på ett effektivt sätt kan känna igen och kommunicera mångfalden av identiteter, kulturer och religiösa övertygelser i syfte att skapa ömsesidig förståelse, acceptans och förtroende. Genom att använda specifika metoder såsom aktiviteter inom olika ungdomskulturer (t.ex. breakdans, skejtboard, estradpoesi, diskjockey, digital musikproduktion, tecknade serier, graffiti, visuell utformning) kan konst och idrottsverksamhet skapa ett stort känslomässigt engagemang hos ett stort antal människor. Genom att identifiera och lyfta fram de kulturella faktorer som sannolikt främjar ömsesidig förståelse har ungdomsarbetare och nyckelpersoner i olika grupper en viktig uppgift vad gäller att vägleda ungdomar till ömsesidig förståelse och respekt. Integreringen av kunskap om det lokala kulturarvet i ungdomsarbetet kan göra det möjligt för invandrare att ta till sig kulturen i det mottagande samhället och samtidigt ge dem möjlighet att bidra med hemlandets kultur. Kommunikationsverktyg online Inom ramen för ungdomsarbetet måste ungdomssektorn också identifiera och utveckla effektiva strategier för att kommunicera med ungdomar online. Eftersom en mycket stor majoritet av de unga invandrarna har tillgång till sociala medier och elektronisk kommunikation kan flerspråkiga mötesplatser online snabbt skapa kontakter mellan människor och göra det möjligt för dem att delta i samhället på ett givande sätt. Exempelvis kan partnerskap för språkutbyte som upprättas via internet effektivt främja integrationen genom att engagera lokala grupper och invandrargrupper i ett ömsesidigt givande samarbete. 13640/15 anb/ub 5

Medborgarutbildning Integrationen av unga människor med migrantbakgrund kan underlättas genom en stärkt medborgarutbildning inom ramen för formell utbildning och icke-formellt lärande, och därmed uppmuntra ungdomar att reflektera över gemensamma värderingar redan från tidig ålder. Ungdomssektorn kan spela en viktig roll i utvecklingen och genomförandet av program för medborgarutbildning som är inriktade på unga infödda personer och unga migranter på lika villkor. Medborgarskapsbegreppet behöver därmed breddas i riktning mot ett kosmopolitiskt medborgarskapsbegrepp, vilket innebär att man flyttar fokus från en viss kultur eller historisk syn till ett framåtblickande medborgarskapsbegrepp med utrymme för olika kulturer och uppfattningar där människor från olika kulturella bakgrunder får möjlighet att delta i det politiska livet i ett samhälle. Om integrationen av ett betydande antal invandrare i Europa ska lyckas måste migranterna ges ett perspektiv som gör det möjligt för dem att se en meningsfull framtid. I det här dokumentet understryks det att ungdomspolitik och ungdomsarbete kan spela en viktig roll i detta avseende genom att underlätta integrationen av migranter genom att främja interkulturell dialog på olika sätt. Samtidigt kan samarbetet med andra sektorer, bland annat utbildning, kultur och idrott, vara avgörande för att maximera effekten av ungdomsarbete och skapa effektiva synergier. 13640/15 anb/ub 6

Ministerdebatt Ordförandeskapet vill göra ytterligare framsteg med att identifiera möjliga lösningar och bästa praxis inom ungdomssektorn vad gäller frågan om hur man ska ta itu med de utmaningar som uppstår genom den ökade migrationen. Ministrarna uppmanas därför att överväga följande frågor: 1. Med hänsyn till den bästa praxis som medlemsstaterna tidigare lagt fram, vilken är ungdomsarbetets uppgift på nationell, regional och lokal nivå vad gäller integration av ungdomar med migrantbakgrund, och vilka är de främsta utmaningarna för ungdomsarbetet i detta avseende? 2. Med hänvisning till EU:s arbetsplan för ungdomsfrågor 2016 2018 och ungdomspolitikens prioritering av de möjligheter och utmaningar som migrationen ger upphov till, vilka initiativ bör tas på EU-nivå? Hur kan ungdomspolitiken medverka i ett givande sektorsövergripande samarbete i denna fråga, särskilt vad gäller sektorerna för utbildning, kultur och idrott? 13640/15 anb/ub 7