mars 2011 1 Stefan Attefall - bostadsbrist bakom dagens höga bopriser Foto: Håkan Flank 3 frågor var till Stefan Ingves och Martin Andersson Konsumentverket backade om konsumentkrediter
2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 VD har ordet Kära läsare, Inledningen på 2011 har varit kylslagen och vintern håller oss fortfarande i ett stadigt grepp. Samtidigt som termometern fortsätter att visa minusgrader har temperaturen på Bankföreningen varit hög. I december beslutade Bankföreningen att medverka till att riskerna i hushållens bolåneportfölj begränsas. Rekommendationen om amorteringar vid belåning över 75 procent har mottagits väl. Kombinationen av högre räntor, belåningstak och amorteringskrav har börjat verka avkylande på bostadsmarknaden. Det är helt uppenbart att effekterna av regelinitiativen efter finanskrisen har nått sin kulmen. Just nu har vi 33 remisser för besvarande med förslag på nya regleringar i Sverige och EU. Förslagen gäller inte bara kapitaltäckningsfrågor utan har breddats till krishantering, skattefrågor, uppföranderegler i värdepappersmarknaden, konsumentskyddsfrågor och bolagsstyrning. Den 1 mars hade finansutskottet en hearing med bland andra finansministern, riksbankschefen och Finansinspektionens generaldirektör. Den politiska retoriken handlade om att bankerna ska ha mer kapital. Dessutom vill man ställa högre krav på svenska banker och att kraven ska införas tidigare än i andra länder. Bakom finansministerns och myndigheternas syn finns en oro för hushållens skuldsättning, bostadsmarknadens utveckling, bankernas finansiering utomlands och sist men inte minst en allmän oro för vad statsfinansiella kriser i Europa kan få för följdeffekter. Som branschorganisation tar vi starkt avstånd från att svenska banker ska regleras annorlunda än banker inom EU. Genom de beslutade Basel IIIreglerna och implementeringen av dem i EU befinner vi oss redan mitt i en process som kraftigt skärper kapitaloch likviditetskraven för banker. En viktig utgångspunkt är att uppnå en enhetlig reglering inte bara inom EU utan även globalt. Det finnas därför ingen anledning att rusa iväg med egna regleringar, speciellt då svenska banker har en mycket god kapitalsituation. Egna initiativ och nationella särregleringar skapar bara konkurrensnackdelar för svenska banker och Sverige som nation. Den finansiella krisen blottade olikheter i regelverk och brist på samsyn mellan EU-ländernas tillsynsmyndigheter. EU måste därför skapa ett gemensamt regelverk och samordna tillsynen bättre så att eventuella problem i gränsöverskridande banker kan hanteras på ett effektivt sätt utan belastning på skattebetalarna. Det som har hänt innebär dock inte att vi ska ta steg bakåt i utvecklingen av den gemensamma marknaden. Istället måste vi ta ytterligare ett par steg framåt och se till att EU:s krishanteringsmekanism fungerar vid nästa kris. EU-kommissionen har nu ett förslag ute på konsultation som just syftar till att förbättra det gemensamma ramverket för krishantering. Regeringens resor går nu till Schweiz för att studera hur man reglerar den nationella banksektorn strängare än i omvärlden. Schweiz är dock inte medlem i EU och de större schweiziska bankerna har globala verksamheter i en storleksordning som inte är jämförbar med svenska bankers verksamhet i EU. Svenska banker är dessutom huvudsakligen baserade i regionen Norden och Baltikum, där regleringarna ska vara mer eller mindre desamma och där tillsynssamarbetet är mer utvecklat än i någon annan region. Jag förstår politikernas oro för att vi ska drabbas av en finansiell kris igen. Oron får dock inte leda till rädsla att fortsätta utveckla EU:s inre marknad och bygga de regleringar och system som behövs för att regeringar och myndigheter ska kunna lita på varandra. Om vi inte tror att regeringar och myndigheter kan samarbeta i en finanskris måste nästa steg i EU:s struktur vara att flytta ut ansvaret för de gränsöverskridande bankerna till en EU-myndighet. Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på www.swedishbankers.se i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, 103 94 Stockholm 08-453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman 08-453 44 48, Bodil Bjerre Sekund 08-453 44 09 Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 3 Svensk kommitté för krishantering tillsätts Regelverken för krishantering ska ses över och förbättras inför en framtida finanskris. Regeringen ger uppdraget till en nytillsatt kommitté som har fram till den 15 augusti 2012 på sig att föreslå åtgärder. Ordförande blir Thomas Franzén, tidigare chef för Riksgäldskontoret. Övriga ledamöter är Agneta Bäcklund, justitieråd Högsta domstolen, Lars Hörngren, chefsekonom Riksgäldskontoret, Irma Rosenberg, doktor i nationalekonomi och före detta vice riksbankschef samt Gustaf Sjöberg, docent i juridik vid Stockholms universitet. Dessutom ska experter ingå i kommittén, vilka är ännu okänt. Som branschorganisation för bankerna utgår Bankföreningen från att vi får delta i arbetet, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Kommittén ska samråda med berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna är främst Riksbanken, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och regeringskansliet. Regelverken för krishantering ska i första hand förebygga och mildra kriser, i andra hand lösa en eventuell kris så effektivt som möjligt. Skattebetalarnas intressen ska värnas och allmänhetens förtroende för banksystemet säkerställas. Tillräckliga verktyg Det som ska ses över är exempelvis stödlagen och stabilitetsfonden, reglerna för rekonstruktion, myndigheternas roll och befogenheter samt överprövning av myndighetsbeslut. Tillräckliga verktyg ska finnas för regeringen och berörda myndigheter att hantera systemviktiga institut med problem, däribland möjligheten att överta ägandet och rekonstruera och avveckla banken. Ett verktyg är exem- pelvis kapitaltillskott som kan konstrueras så att ett låneinstrument konverteras till eget kapital i vissa situationer (contingent capital). Det finns även behov av att se över de regelverk som ska tillämpas för att avveckla banker och andra kreditinstitut vid en ordinarie process; här avses konkurslagen (1987:672) och bestämmelserna om likvidation av banker. Tydligare ansvar En av kommitténs uppgifter är att förtydliga ansvarsfördelningen och samspelet mellan Riksbanken, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och regeringskansliet, främst Finansdepartementet. Kommittén ska även överväga om en författningsreglering av begreppet finansiell stabilitet bör införas. Samtliga regler måste ta hänsyn till den gränsöverskridande verksamhet som präglar de större finansiella institutet samt den krisreglering som utvecklas och diskuteras inom EU och globalt. Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick är ordförande för den arbetsgrupp inom Europeiska bankföreningen, EBF, som har hand om krishantering. Gruppen ger förslag och lämnar synpunkter till EUkommissionen hur regelverk och tillsyn kan förbättras inom EU när det gäller krishantering av gränsöverskridande banker. Sprid inflyttningsdagarna över hela månaden! För att kunderna ska slippa väntetid rekommenderar Bankföreningen sina medlemsbanker att sprida datum för tillträdesdag vid överlåtelser av bostäder över hela månaden. Överlåtelser av fastigheter och bostadsrätter sker oftast vid månadsskiften eller mitt i en månad. Det medför extra hög arbetsbelastning vissa dagar för banker och mäklare, vilket kan resultera i långa väntetider för köpare och säljare. Bankföreningen, Mäklarsamfundet, Svenska Fastighetsmäklarförbundet samt SBAB har därför inlett ett samarbete som syftar till att minska belastningen dessa dagar och få processerna att fungera smidigare.
4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 Stefan Attefall - bostadsministern ser ingen bubbla Foto: Håkan Flank Att bostadsbrist är en av orsakerna bakom de höga bostadspriserna i Sverige är något som ofta glöms bort i debatten, tycker bostadsminister Stefan Attefall. - Jag är inte orolig för utlåning som bygger på sunda faktorer.
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 5 Det är morgonen då vintern åter gör Stockholm till en vit undantagsvärld. Alla har inte kunnat ta sig till jobbet den här dagen, men bostadsminister Stefan Attefall är på plats i sitt vindskupeaktiga rum, redo att tala om bostadsmarknaden. Vad tänker du om utvecklingen av bopriser och bolån? Jag definierar det inte som att vi har någon bubbla just nu. Men vi har självklart oroande tendenser när skuldsättningen ökar i snabbare takt än ekonomin. Skulle vi få en kraftig ekonomisk störning från omvärlden, en internationell konjunkturnedgång som drabbar Sverige, följt av arbetslöshet, då kan en allt för hög skuldsättning bli ett samhällsekonomiskt problem. Ökar fortfarande Tror du att de åtgärder man har vidtagit hittills, bolånetak och amorteringskrav, och fortsatta räntehöjningar från Riksbanken är tillräckliga för att dämpa utvecklingen? Dämpa, ja. Frågan är hur mycket. Även om vi minskar ökningtakten så är det fortfarande en ökning. Minskade ränteavdrag har förts fram som ett verktyg för att kyla ner bostadsmarknaden, av bland andra Carl B Hamilton, Folkpartiets ekonomiskpolitiska talesperson. Du har dock sagt att du är emot det. Varför? Ur bostadsmarknadssynpunkt får du en negativ effekt. Det försvårar nyproduktion i och med att det höjer kostnaden för människor som ska låna för att köpa ny bostad. Dessutom är det en statsfinansiell kostnad därför att du då måste sänka kapitalvinstskatten motsvarande. Netto skulle det kosta många miljarder. Att bostadsbrist är en av orsakerna bakom de höga bostadspriserna i Sverige är något som ofta glöms bort i debatten, tycker Stefan Attefall. Till skillnad från en del av dagens europeiska krisländer som haft hög prisökningstakt trots hög nyproduktion, så har vi i Sverige haft hög prisökningstakt i kombination med låg bostadsproduktion. Enligt Stefan Attefall investerar Sverige hälften så mycket i byggsektorn sett i relation till BNP som övriga OECDländer. Ett mått som Bankföreningen tagit fram visar samma sak ur en annan synvinkel. Jämför man befolkningsökningen med bostadsproduktionen i olika länder kan man se att det går fem människor på varje nybygge i Sverige, vilket är högst bland jämförbara länder. I Finland råder relationen en person ett nybygge. Stora ungdomskullar Bostadsbristen gäller inte längre bara storstäderna och universitetsstäderna, även mindre kommuner börjar märka av det. Och problemet förvärras: ungdomskullarna som kommer ut på bostadsmarknaden är extremt stora de närmaste åren. Bostadsbristen hotar också regeringens ambition att få fler i arbete. Människor kan kanske inte ta jobb som är lediga därför att de inte kan få tag på bostad. Det försämrar ekonomins utvecklingskraft. Vad gör du som bostadsminister åt det? Det gäller att se till att den här uppåtgående kurvan som vi har nu av kraftigt ökande bostadsproduktion i Sverige, att den stiger ytterligare ett snäpp och ligger kvar på en högre nivå under en längre tid. Prognosen för det här året är 25 000-30 000 nya bostäder. Men Bostadskreditnämnden, BKN, talar om ett behov på minst 35 000 per år. Byggbranschen brukar tala om minst 40 000. Hur ska ökningen gå till? Subventioner ger Stefan Attefall i varje fall inte mycket för. Det skapar bara ryckighet och gör att byggföretagen sitter och väntar på hur de nya subventionerna ska se ut. Och inte har det hjälpt tidigare heller: de nordiska grannländerna har utan subventioner byggt dubbelt så mycket som Sverige med subventioner, påtalar han. Det måste komma fram byggbar mark. Här har kommunerna ett jätteansvar. Men det handlar om hela processen: mark, detaljplaner, översiktsplaner, avskaffa regelkrångel. Något som bidragit till att göra det krångligt är att kommunerna kan ställa upp egna regler gällande exempelvis miljö och tillgänglighet. Lovvärda syften visserligen, men olika byggregler i olika Fortsättning på nästa sida. Stefan Attefall Roll: civil- och bostadsminister. Förra mandatperioden var bostadsfrågorna uppdelade på Finansdepartementet och Miljödepartementet. Ledamot av Kristdemokraternas partistyrelse. Bakgrund: ordförande i riksdagens finansutskott 2006-2010, gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen 2002 2006, chefredaktör för tidningen Kristdemokraten, förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet Hemvist: född i Lyckselse, bor numera i Jönköping Avkoppling: soffan därhemma, en bok eller tidning, lite smågodis dödskallar med lakrits- och hallonsmak Läser: historiska romaner av Ken Follet kanske inte nobelpristagare i stilistik, men klart bra Det visste du inte: hyfsad vattenskidåkare, tog sig runt Stockholm marathon i somras
6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 Fortsättning från föregående sida. kommuner gör det svårt för byggföretag att uppnå skalfördelar. Det är ett samtal jag måste föra med kommunerna. Vi måste ha enklare regler, tydligare regler och förhoppningsvis mer likartade regler. Bland det som redan är genomfört finns en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj samt höjd skattefri gräns för att hyra ut en del av sin bostad. Gränsen är sedan årsskiftet 18 000 kronor per år. Det gör att man förhoppningsvis får fler människor att hyra ut, till exempel när barnen är utflugna och man får en övervåning i sin villa ledig. Att använda befintligt bestånd bättre kan ge snabba resultat, medan nyproduktion tar sin tid. Där kan även rot-avdraget hjälpa till, tror Stefan Attefall. Man kanske kostar på sig att sätta in en extra dörr eller dusch, och på så sätt få en bra uthyrningsdel. Att rot-avdraget skulle ha bidragit till ökade bolån är inget som bekymrar honom. Nej, inte om banken gör en vettig kreditprövning. Sköter bankerna sitt jobb och ser till att det är kunder som kan betala sina lån, då är det inget problem. Jag är inte orolig för utlåning som bygger på sunda faktorer. Men jag tycker det är helt riktigt av Bankföreningen att gå ut med en rekommendation att man ska amortera på sina lån, särskilt om det är en hög andel av marknadsvärdet. Frivillighet och sunt förnuft tycker Stefan Attefall över huvud taget är att föredra framför tvingande regler. Fyrkantiga regler Lagstiftning blir alltid trubbigt. Med rekommendationer kan du ha en smidig tillämpning. Vad gäller amorteringskrav kan det ibland hända att kunderna har andra lån som är viktigare att betala bort först. Men det är klart, tar inte bankerna ansvar och utvecklingen skenar, då måste vi gripa in. Då blir det fyrkantigare regler, som ju varken banker eller kunder gillar. Hur tycker du att bankerna sköter sig? Ja, flera banker verkar ju ha hängt på Bankföreningens rekommendation. Jag hoppas alla gör det. Högt skatteuttag på nya investeringssparkontot För att underlätta för privatpersoner att spara i aktier och fonder föreslår regeringen att man inrättar en ny sparform, investeringssparkontot, med enklare skatteregler. Schablonskatten grundar sig dock på orealistiska förväntningar om aktieutvecklingen. Idén med investeringssparkonto är att det skapas en box där man får sälja och köpa värdepapper och fondandelar utan att de vanliga bestämmelserna om kapitalvinst och -förlust blir tillämpliga. I stället påförs spararen årligen i deklarationen en förtryckt schablonintäkt som ska beskattas. Det är positivt att man gör det lättare för vanliga sparare att köpa och sälja värdepapper. Vi slipper de inlåsningseffekter som finns idag när Man har utgått från en aktieutveckling på över 8 procent per år folk drar sig för att sälja på grund av de komplicerade skattereglerna, säger Marie Rosvall. Schablonintäkten beräknas utifrån det genomsnittliga värdet av tillgångarna på kontot vid fyra olika tillfällen, inklusive de insättningar som gjorts under året, liksom finansiella instrument som har överförts. Att alla årets insättningar ska räknas med, oavsett om pengarna finns kvar på kontot eller inte, är för att man vill undvika att folk säljer tillgångarna på kontot lagom till årsskiftet och på så sätt undgår beskattning. Vi tror dock att den risken är överdriven och tycker i så fall att man ska införa flera mättillfällen i stället för att införa en fiktiv beskattning, som folk lär ha svårt att acceptera. Det talas redan om en dold förmögenhetsskatt. På kontot får man förvara finansiella instrument upptagna till handel på reglerad marknad i EU eller motsvarande utanför EES, fondandelar och kontanta medel, så kallade investeringstillgångar. Kvalificerade andelar, det vill säga aktier som ägs av ett fåmansföretag, får inte förvaras på kontot. Papper från handelsplattformar godtas inte, vilket är en begränsning för spararen, men det kan även påverka den ekonomiska situtaionen för bolag som ligger på handelsplattformar, påpekar Marie Rosvall. Något som har efterfrågats i debatten är en form av startrabatt så att spararna verkligen flyttar gammalt inlåst sparande till denna nya enklare form. Annars riskerar kontot att inte bli den succé som regeringen hoppas på, utan mycket gammalt sparande fortsätter att ligga kvar inlåst. Stark kritik har också framförts mot kalibreringen av skatteuttaget. Man har utgått från en värdeutveckling på aktier på över 8 procent per år och över 7 procent på fondandelar, vilket är orealistiskt. Det leder till ett skatteuttag på 1,7 procent, som är på tok för högt, säger Marie Rosvall. Bestämmelserna föreslås träda ikraft den 1 januari 2012. Regeringen måste då lämna proposition till riksdagen senast i september för att den ska kunna behandlas under höstriksdagen. Tidsschemat är således ganska pressat men regeringen tror verkligen på den här idén och vill se det igång till 2012.
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 7 Kerstin af Jochnick invald i E-legitimationsnämnden Pågående konsultationer EU-kommissionen Financial Sector Taxation EU-kommissionen ställer frågor kring antagandet att den finansiella sektorn skulle vara underbeskattad. Regeringen har beslutat inrätta en E-legitimationsnämnd från årsskiftet. Den övergripande målsättningen med bildandet av en E-legitimationsnämnd är att skapa förutsättningar för en väl fungerande svensk e-legitimation som kan skapa stark tillit till verksamheten såväl i Sverige som internationellt. Svensk e-legitimation ska möjliggöra för såväl användare som offentlig sektor att på ett effektivt sätt etablera och nyttja e-tjänster vilka kräver e-legitimationer och eller signering. Beslutet om inrättande av en E-legitimationsnämnd bygger på ett betänkande av Utredningen om bildande av en E-legitimationsnämnd. Betänkandet är just nu föremål för remissbehandling. E-legitimationsnämnden leds av Stig Jönsson, generaldirektör för Lantmäteriet. Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick är ledamot av nämnden. Eva Ekenberg är anställd som kanslichef. Publicerat: 22 februari 2011 Svarstid:19 april 2011 Framtida regelverk för banker i kris Den 20 oktober 2010 tillkännagav EU-kommissionen sina planer för en ny EU-ram för krishantering i finanssektorn. Kommissionens nu aktuella konsultation innehåller de tekniska detaljer som ligger tillgrund för ramverket. Konsultationen bör läsas tillsammans med kommissionens meddelande av den 20 oktober 2010. Publicerat: 6 januari 2011 Svarstid: 3 mars 2011 Nordiskt skattemöte på Bankföreningen Experter från Norge, Danmark, Island och Sverige träffades i Stockholm i februari för att diskutera gemensamma frågor och dela med sig av erfarenheter från hemlandet. Skatter har gått från att vara en nationell angelägenhet till att vara EU-gemensamma eller globala frågor. Då blir det än viktigare att söka kontakt och hitta gemensamma ståndpunkter. Dessutom finns likheter mellan de nordiska skattesystemen, eftersom man har lånat mycket i lagstiftningen från varandra, säger Marie Rosvall, Bankföreningens skatteexpert och värd för mötet. Bland de ämnen som togs upp var skattemyndigheters önskan att få allt fler uppgifter om bankkunderna, bankskatt i relation till det banker redan betalar till stabilitetsfonder samt EU:s framtida momssystem som EU-kommissionen nyligen tagit upp till diskussion igen. Frågorna kring FATCA, nya amerikanska krav på utlämnande av information till deras myndigheter, bekymrar oss alla. Och vad gäller momsen finns det många gemensamma beröringspunkter mellan oss i Norden. Studie av räntebegränsningar Ett konsultföretag har på EU:s uppdrag gjort en omfattande kartläggning av förekomsten av regleringar av utlåningsräntor i EUländerna. EU vill nu få synpunkter på vilka effekter räntebegränsningar kan ha för tillgången till krediter, överskuldsättning, produktutbudet, konkurrensen med mera, och om det finns behov av EU-åtgärder. Publicerat: 25 januari 2011 Svarstid: 22 mars 2011 EU-strategi för grupptalan EU vill säkerställa medborgarnas och småföretagens möjligheter att ta till vara sina rättigheter. Publicerat: 4 februari 2011 Svarstid: 30 april 2011
8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 Pågående konsultationer Användningen av alternativ tvistlösning för att lösa konsumenttvister i EU EU har undersökt förekomsten av alternativa tvistlösningsmekanismer, ADR, i olika länder. I Sverige fullgörs denna funktion av Allmänna reklamationsnämnden, ARN. EU har utfärdat rekommendationer om ADR och i flera direktiv hänvisas till att det bör finnas en möjlighet för konsumenterna att använda sig av ADR, eftersom det är en smidigare och billigare lösning än att driva tvisten i domstol. I konsultationen ställs frågor om hur ADR kan fungera bättre i olika avseenden. Publicerat: 18 januari 2011 Svarstid: 15 mars 2011 Grönbok om momsens framtid Grönboken fokuserar på moms utifrån perspektivet administrativ effektivitet samt harmonisering för att uppnå ett momssystem förenligt med ambitionen om en inre marknad. Ny hemsida för SPAR-registret I januari 2009 tog Skatteverket över ansvaret för statens personadressregister, SPAR, från InfoData som tidigare hanterat det. Nyligen lanserade Skatteverket en ny hemsida med information om registret samt de tjänster som erbjuds och hur de kommer att utvecklas. De tjänster som InfoData tidigare erbjudit finns kvar under 2011, men Skatteverkets tjänster kommer i vissa delar att skilja sig från dagens utbud. Skillnaderna gäller främst detaljer i hur SPAR-tjänsterna tillhandahålls och är uppbyggda avseende definition av tjänsterna, format i data som lämnas ut samt tekniska anslutningsmöjligheter. Ytterligare information finns på www.statenspersonadressregister.se Statens personadressregister, SPAR, är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Publicerat: 1 december 2010 Svarstid: 31 maj 2011 Motpartsrisk Konsultationen handlar om kapitaltäckningskrav för bankers exponeringar mot central motpart, CCP, och om hanteringen av Credit Valuation Adjustments, CVA. Baselkommittén har tidigare lagt fram ett förslag om högre kapitalkrav för exponeringar mot en CCP som just nu är föremål för en konsekvensstudie, QIS. EU-kommissionens konsultation bygger på Baselkommitténs förslag men fångar upp frågeställningar som är viktiga för implementeringen inom EU. Publicerat: 9 februari 2011 Svarstid: 9 mars 2011 Bankföreningen i FI:s sanktionspanel Bankföreningen deltar i Finansinspektionens expertpanel för utvärdering av sanktioner och regler. Panelens övriga deltagare kommer från Fondhandlarföreningen, Försäkringsförbundet, Fondbolagens förening och Konsumenternas bank- och finansbyrå. Dessutom har professor Wiweka Warnling Nerep, professor Annina Persson och advokat Robert Ohlsson utsetts att vara med. Bankföreningen bidrar gärna i Finansinspektionens kvalitetssäkringsprocess genom att kommentera beslut och föreskrifter, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen.
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 9 Regeringen måste agera i frågan om leasingredovisning! Förslaget till leasingredovisning som redovisningsorganen IASB och FASB presenterat har så allvarliga brister att det inte kan läggas till grund för en ny redovisningsstandard. Det var budskapet när Bankföreningen tillsammans med Svenskt Näringsliv och Finansbolagens Förening uppvaktade statssekreterare Magnus Graner på Justitiedepartementet i februari. Förslaget är inte är tillräckligt genomarbetat och lever inte upp till de krav som kan ställas på hög kvalitet på redovisningsstandarder, säger Mats Stenhammar, redovisningsexpert på Bankföreningen. Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar. En vedertagen uppskattning är att leasing utgör näringslivets största externa finansieringskälla och står för 20 procent av nyinvesteringarna i maskiner och inventarier. När det gäller nya transportmedel finansieras 60 procent genom leasing. Idag följer noterade bolag i Europa de standarder som är utfärdade av International Accounting Standards Board, IASB. Under de senaste åren har IASB samarbetat med dess amerikanska motsvarighet Financial Accounting Standards Board, FASB, för att ta fram ett gemensamt globalt regelverk för redovisning av leasing. Näringslivet stödjer utvecklingen av ett globalt regelverk. Men det förslag till ändrad redovisning av leasing, som nu har presenterats av IASB och FASB, har allvarliga brister och kan inte läggas till grund för en ny redovisningsstandard. Dagens redovisningsmodell för leasing fungerar dessutom väl, säger Mats Stenhammar. Vi vill därför att regeringen aktivt ska verka för att EU tydliggör för IASB att det krävs en gedigen behovs- och konsekvensanalys samt att intressenterna bör få möjlighet att ta ställning till ett mer genomarbetat förslag innan IASB och FASB går till beslut. Detta är nödvändigt innan en ny standard för leasing ska antas och tillämpas inom EU. Pågående konsultationer FASB/IASB Financial Instruments: Hedge Accounting Förslag om säkringsredovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Publicerat: 9 december 2010 Svarstid: 9 mars 2011 Financial Instruments: Amortised Cost and Impairment Kompletterande förslag om villkor för nedskrivning av finansiella tillgångar. Publicerat: 31 januari 2011 Svarstid: 1 april 2011 Offsetting Financial Assets and Financial Liabilities Förslag om nettning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Publicerat: 28 januari 2011 Svarstid: 28 april 2011
GästskribenteRna 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 mars 2011 Mer eget kapital och mindre risk Anders Vredin docent i nationalekonomi, vd för SNS och ordförande i Konjunkturrådet Per Strömberg professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Stockholm Institute for Financial Research Arvid Wallgren forskningsledare vid SNS Foto: Allan Seppa, SNS Foto: Dan Dry Foto: Allan Seppa, SNS De tre gästskribenterna ingår i SNS Konjunkturråd 2011 och har medverkat i senaste nummer av Konjunkturrådets rapport Miljö, arbete och kapital. Att krisen fick så stora realekonomiska effekter berodde framför allt på att den finansiella sektorns skuldsättning hade vuxit sig för stor, att priset på risk hade blivit för lågt och risktagandet för högt. Höjda kapitalkrav på bankerna innebär bättre buffertar och är den viktigaste policyåtgärden i kölvattnet av krisen. Men det är också nödvändigt med en starkare Finansinspektion och en ny obeståndslagstiftning för finansinstitut. Däremot är många andra regleringsförslag, som ökade likviditetskvoter, kapitalkrav på hedgefonder eller reglering av ersättningar i finansiella företag troligen verkningslösa eller skadliga. Världsekonomin drabbades 2008 2009 av den största nedgången sedan depressionen på 1930-talet. Den svenska finansmarknaden och Sveriges banker har klarat sig förhållandevis väl, trots sin omfattande utlåning i Baltikum och turbulensen kring Carnegie och HQ Bank. Det betyder dock inte att det svenska finansiella systemet är fulländat. Årets rapport från SNS Konjunkturråd föreslår flera åtgärder för ett starkare och stabilare finansiellt system. Att låntagarna får bära lite mer av den verkliga kostnaden av sina lån är samhällsekonomiskt attraktivt Även om makroekonomiska obalanser bidrog till krisen, var anledningen till varför krisen blev så omfattande och fick så stora realekonomiska konsekvenser den stora skuldsättningen och det höga risktagandet i den finansiella sektorn. Problemet med skuldsättningen i finansiella sektorn är att staten implicit garanterar bankernas upplåning eftersom systemviktiga finansinstitut inte kan tillåtas fallera. Statens åtagande att rädda banksystemet vid kriser innebär därför en subvention till finansiellt risktagande som behöver motverkas med olika regleringar. Det viktigaste receptet för en effektivare kontroll över bankernas skuldsättning är helt enkelt högre kapitalkrav. Vi tror inte att höjda kapitalkrav för banker och försäkringsbolag kommer att innebära några större samhällsekonomiska kostnader, vilket många kritiker hävdar med hänvisning till att eget kapital är en dyrare finansieringsform än lån. Vi menar att det argumentet inte håller eftersom det ignorerar det faktum att kostnaden för eget kapital blir lägre med en lägre skuldsättning tack vare att risken för aktieägarna minskar. Aktieägarna kommer därför att kräva en lägre riskkompensation och kapitalkostnaden kommer inte att förändras till någon större del. Till den del bankernas
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 11 upplåningskostnad faktiskt stiger beror detta till största delen på att den del av bankernas finansiering som garanteras av staten minskar. Detta anser vi vara något eftersträvansvärt, eftersom finansieringskostnaden nu bättre motsvarar bankernas verkliga risk. Att hushållens och företagens räntor också kommer att stiga något, är av motsvarande skäl också samhällsekonomiskt attraktivt: låntagarna kommer att bära lite mer av den verkliga kostnaden av sina lån, i stället för att denna kostnad subventioneras av skattebetalarna. Därutöver anser vi att ett mer effektivt konkursförfarande som tillåter en kontrollerad rekonstruktion av insolventa banker bör vara en högprioriterad fråga för regeringen. Konjunkturrådet menar också att Finansinspektionen bör få en starkare, mer oberoende ställning och tillföras betydligt mer resurser. Det senare är särskilt viktigt eftersom mycket av implementeringen av de nya internationella regelverken kommer att ligga på den lokala tillsynsmyndigheten. Samtidigt finns det i debatten förslag till åtgärder som vi hävdar är onödiga och till och med kan vara direkt skadliga. Det gäller till exempel statlig styrning av ersättningssystem och principer för bolagsstyrning. De frågorna hanteras bäst av ägarna. Den centrala policyaspekten är att ägarna själva bör bära konsekvenserna av bankernas risktagande. Det ger dem incitament att skapa välavvägda ersättningssystem. Ett annat exempel är EU:s införande av kapitalkrav på riskkapital- och hedgefonder. Dessa åtgärder riskerar driva ut verksamheten ur Europa som då går miste om det positiva bidrag de här aktörerna ger till effektiviteten på de finansiella marknaderna och utvecklingen i de företag de finansierar. Med mer kapital kommer den svenska finansmarknaden fungera bättre och ha större motståndskraft mot framtida störningar. Det vinner både finansbranschen och svensk ekonomi i sin helhet på. Anders Vredin Per Strömberg Arvid Wallgren Konsumentverket backade om konsumentkrediter I det nya allmänna rådet om konsumentkrediter som började gälla den 1 februari har Konsumentverket hörsammat flera viktiga synpunkter från Bankföreningen. Bland annat krävs inte längre kontantinsats vid kortbetalningar. Konsumentverkets allmänna råd syftar till att tydliggöra hur den nya konsumentkreditlagen, som trädde ikraft den 1 januari, ska tillämpas. Det gäller sådant som bestämmelserna om god kreditgivningssed, information vid marknadsföring, förhandsinformation, kreditprövning, kreditavtalet, ångerrätt, kontantinsats, förbehåll om återtaganderätt samt kreditförmedling. Bankföreningen var kritisk till flera förslag i det utkast till allmänt råd som skickades ut på remiss i december förra året. Konsumentverket har nu hörsammat ett flertal av branschens synpunkter i yttrandet. Vi är lättade över att Konsumentverket har kvar undantaget för kontantinsats vid löpande krediter precis som i det stod i det allmänna rådet från 2004. Hade undantaget tagits bort hade det fått allvarliga konsekvenser för kreditkortsbetalningar, säger Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen. Bankföreningen ser också med tillfredställelse på att Konsumentverket omformulerat grunderna för beräkningen av effektiv ränta i bilaga 1 till det allmänna rådet. I det första utkastet till allmänt råd föreslogs att den effektiva räntan skulle anges med den antagna kredittiden fem år som grund för beräkningen i marknadsföringen. Detta trots att förordningen om effektiv ränta uppställer krav på att i avtalet ange den effektiva räntan beräknad utifrån den avtalade kredittiden. Nu har Konsumentverket istället angivit att den effektiva räntan, med beaktande av villkoren, ska beräknas för en kredit som utgör ett representativt exempel. Med det menas den vanligast förekommande kreditsituation som kreditgivaren kan förutse. Det svarar bättre mot de krav som uppställs i konsumentkreditdirektivet och gör att den effektiva räntan blir ett bättre jämförelseinstrument, säger Marie-Louise. Hur påverkas Bankföreningens medlemmar av det allmänna rådet? Våra medlemmar omfattas av de delar som rör marknadsföring av krediter eftersom det är endast dessa avsnitt som berör kreditgivare vars verksamhet kräver tillstånd av Finansinspektionen, säger Marie-Louise. Härnäst kommer Finansinspektionen att uppdatera sitt allmänna råd om konsumentkrediter, vilket väntas träda ikraft den 1 augusti 2011. Marie-Louise Ulward Jurist, Bankföreningen