EXAMINATION I PSYKOLOGI/ PSYKIATRI med bilagda bedömningskriterier och kommentarer till UKÄ. Namn;. Poäng;..(50). Betyg;



Relevanta dokument
Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi i Kalmar län Tobak och tänder

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

PATIENTBERÄTTELSER med diskussionsfrågor.

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Psykisk ohälsa under graviditet

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Äldre tänder behöver mer omsorg

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Att ställa frågor om våld

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Inskolning vid autism

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

INFORMATION OM INVEGA

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Vad tycker du om vården?

Depressioner hos barn

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.

Nyanlända och specialistpsykiatri

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, 1

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, 1

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Hälsa Vad är hälsa? Vad är ohälsa? Vad får dig att må bra? Vad får dig att må dåligt?

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Validand och valideringshandledare

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, 1

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Rehabiliteringsgarantin

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Seminarium ÖNH momentet, TEMA Hörsel och kurvor

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Barn. Vinjett SIP Vera

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Folkhälsoenkäten 2010

Hur tycker du att patienten ska behandlas?

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Problemformulering och frågor

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Tandläkarprogrammet T5 Vt 2013 EXAMINATION I PSYKOLOGI/ PSYKIATRI med bilagda bedömningskriterier och kommentarer till UKÄ. Namn;. Poäng;..(50). Betyg; Anvisning; Utgå från att du nyss tillträtt ett vikariat på en klinik i en mindre stad. Här nedan följer tre fall som du skulle kunna ställas inför. Till varje fall hör några frågeställningar. Mejla ditt svar till roger.larsson@vannas.se. Senast fredag 3/5. Konstruktion; Utifrån tre autentiska avpersonifierade patientfall vill jag att studenterna skall kunna visa att de dels har förstått hur man inom den psykiatriska vården bedömer psykisk ohälsa/ sjukdom och dels kan ge konkreta förslag på hur ett professionellt bemötande kan vara i de aktuella fallen. Godkändnivå = 70% = min. 35 p. Fall 1 Anders Anamnes; Anders är 45 år och för närvarande sjukskriven. Han har arbete som lärare på en högstadieskola men är sedan drygt två år sjukskriven för depression. Det finns också en missbruksproblematik med i bilden och för cirka 3 år sedan blev Anders dömd för hustrumisshandel. Konsekvenserna av detta blev att hans fru begärde skilsmässa och ensam vårdnad av de två barnen. Barnen är två pojkar, 12 och 9 år. Idag har Anders umgänge med sina söner varannan helg, men han orkar ofta inte med detta utan klarar kanske av att vara med dem från fredag till lördag. Anders är också rökare och röker idag 1 2 askar per dag. Innan Anders kommer till tandvården så har han fått ett ultimatum från sin arbetsgivare (kommunen) och sin chef (rektorn för skolan). Om han inte på allvar tar itu med sin problematik så kommer han att bli uppsagd från sin lärartjänst han har varit borta för länge. Men eftersom han tidigare fungerat bra som lärare så vill man ge honom en chans att rehabilitera sig och börja arbetsträna. Under sjukdomstiden så har Anders tandhälsa kraftigt försämrats. På inrådan av sin läkare på den psykiatriska kliniken så har han nu kontaktat din klinik för att få hjälp. När Anders ringde till kliniken så uppgav han att han har svår ångest och är mycket orolig för om han kommer att klara av behandlingen. Han säger också att han alltid haft tandläkarskräck och inte skött sina tänder speciellt bra.

Anders är motiverad till att få ordning på livet och hälsan, men han ser behovet av tandvård som ett stort problem. Men han förstår att han måste göra något åt sina tänder. Han kan inte fungera inför tonårselever med så risiga tänder som han har idag. En tanke han själv har är eventuell helprotes. FRÅGOR; A 1. Förklara utifrån DSM hur man inom psykiatrin definierar utmattningsdepression! (5p) a) att diagnosen utmattningsdepression kan ses som ett ohälsotillstånd som lett till depression (exogen) b) att symptombilden är depression c) att tillståndet kan beskrivas/ förklaras utifrån Axel IV och Axel V enligt DSM d) att kunna ange några tecken (symptom) på depression 4-5 p; a) att det är patientens funktionsnivå som oftast avgör när behovet av vård föreligger b) att det är vanligt med sk samsjuklighet (självmedicinering) vid denna typ av tillstånd c) att det behövs en kombination av olika behandlingsåtgärder och psyko-socialt stöd.. A 2. Ångestproblematik är ofta kopplat till depressionstillstånd. Hur definieras ångestsjukdom i den psykiatriska vården? ( 5 p) Bedömningskriterier: 3p; a) att ångest både kan ses som symtom vid andra sjukdomstillstånd men också vara en sjukdom i sig b) att en ångestsjukdom utvecklas över tid c) att vid ångestsjukdom har patienten sjukdomsinsikt a) att vid ångestsjukdom finns en beteendeproblematik som kan leda till funktionsnedsättning i sig, ex tvångssyndrom b) att vid behandling kan vissa symptom reduceras med medicin men beteendeproblematiken kräver annan terapi, ex KBT

A 3. Hur gör du när Anders kommer till dig som patient? - Vad bör du tänka på i ditt bemötande av honom utifrån hans ångestproblematik? - Hur skulle en behandlingsplan kunna se ut där du tar hänsyn till hans psykiska ohälsa? Ex. hur kan hans tandläkarskräck, ångestproblematik, rökning, depression mm tänkas påverka hans förmåga till kooperation? ( 5 p) Här är flera olika svar möjliga men för godkänd krävs att svaren anger konkreta åtgärder omkring; a) Bemötande; - att man alltid skall ta patientens rädsla- oro- ångest på allvar - att anamnesen är viktig för att få korrekt information, ex om eventuell medicinering - att föra en dialog med patienten om hur tandvårdsbehandlingen kan underlättas för patienten b) Behandlingsplan; - att tandvårdsbehandlingen kan ses som en del av en psykiatrisk rehabilitering där olika mål och delmål kan sättas upp - att tillsammans med patienten bestämma en plan som patienten anser genomförbar, acceptera att patienten vill förändra sin situation men också är den som bäst kan avgöra vad som ska prioriteras - att fråga patienten om samråd ska ske med psykiater eller psykolog

FALL 2; Är patienten Berit psykiskt sjuk? Patienten Berit; Är 45 år och arbetar som handläggare på försäkringskassan. Hon har nyss separerat från sitt andra äktenskap och har inga barn. Så mycket vet DU inför ditt första möte med Berit! Hon sökte till kliniken för cirka en månad sedan och undersöktes snabbt av en tandläkare som noterade; mycket dålig munhygien. Kariessanering och ev. remiss till tandhygienist. Patienten psykiskt sjuk? Berit hade då inte varit till tandvården på drygt tio år. Den tandläkare som undersökte Berit är f.n. sjukskriven så du kan inte få några ytterligare uppgifter. Men du är hans vikarie och skall ta över hans patienter. Berit kommer på avtalad tid. Hon är välklädd och ganska hårt sminkad. Du reagerar något över att hon inte tar i hand och undviker ögonkontakt. Men när du undersöker henne får du en smärre chock! Hon har väldigt mycket tandsten och tänderna är mycket missfärgade och hon har mycket dålig andedräkt. Men du fokuserar på undersökningen. När du med sonden berör en av de nedre hörntänderna stöter Berit bort din hand och utbrister; - Jag kände att du reagerade! Såg du mylonerna? Jag har haft dem ett bra tag nu och de har grävt ner sig bakom en hörntand! Tandläkaren jag träffade sa att jag hade fel och att det inte finns några myloner men visst såg du dem?! De ser ut som spolmaskar och piper hela tiden! När patienten säger detta till dig är hon fullständigt uppriktig och tittar dig djupt i ögonen! FRÅGOR; B 1. Vilken typ av psykiatriska symptom finns i exemplet här ovan? (Ge ett motiverat svar enligt DSM.) 5 p. Enligt DSM Axel 1 uppvisar patienten tydliga symptom på psykos i form av en hallucinatorisk vanföreställning. att patienten haft sina symptom en längre tid att patienten har ett avvikande beteende, är kontaktskygg B 2. Vilken typ av psykisk sjukdom kan det vara fråga om? (Motivera ditt svar!) 5 p. att det är någon form av psykos 4 5 P; att motivera svaret utifrån de symptom som patienten uppvisar

B 3. En typ av psykisk sjukdom som Berit INTE har är dysmorfofobi. Förklara kortfattat och med ett konkret exempel vad som menas med dysmorfofobi. 5 p Bedömingskriterier; att förklara diagnosen i konkret mening tvångsmässig fixering vid någon fysisk funktion eller defekt (inbillad) att dysmorfofobi kan jämföras med sk hypokondri och i grunden räknas som en ångestsjukdom att symptombilden kan finnas i mun, munhåla, tänder och försvåra eller omöjliggöra tandvårdsbehandling. B 4. Hur ska DU bemöta Berit? Hur bör du agera i den akuta situationen? Försök formulera DITT svar på Berits fråga och beskriv hur du gör sedan och varför! 5 p. Grundregeln är att aldrig bekräfta symptom vid psykos. Däremot kan man behöva bekräfta att man ser och förstår att patienten har problem. Exempel på möjligt svar; - Jag ser att du har ont och är.. men det jag ser är tecken på.. Att inte behandla en patient i akut psykos eftersom det riskerar att förvärra det psykiatriska sjukdomstillståndet. - att försöka få patienten att acceptera att behandling inte är möjlig just nu - att försöka motivera patienten att först söka psykiatrisk vård och behandling och därefter återkomma till tandvården - att erbjuda patienten hjälp att kontakta den psykiatriska verksamheten

FALL 3; Carl En dag blir du uppringd av en kvinna fru Johansson som säger att hon har en son som skulle behöva få komma till en tandläkare för han vill inte borsta tänderna. Du får intrycket av att sonen måste vara i skolåldern kanske 10 12 år. Du kommer överens med fru Johansson om en tid ett par dagar senare och tänker för ett kort ögonblick att det är ju positivt att det finns föräldrar som vill ta hjälp av en tandläkare för att lära sina barn god tandhygien! Precis när du lagt på luren kommer du på att du glömt att fråga om sonens födelsedata men du tänker att det går ju ändå fort att plocka fram journalen när de väl kommer! Men när fru Johansson och hennes son kommer så får du en överraskning. Sonen är inte alls någon liten pojke utan en kort och knubbig man i fyrtioårsåldern som sitter i rullstol. Fru Johansson berättar nu att sonen Carl är utvecklingsstörd. Han har både Down s syndrom och en förlossningsskada och han har bott hemma hos föräldrarna sedan han slutade särskolan. Mamman säger att sonen inte pratar särskilt mycket, men hon påpekar att han förstår allt man säger åt honom! I särskolan fick Carl lära sig att borsta tänderna ordentligt och detta har han gjort fram tills för några veckor sedan. Carl sköter sin hygien själv men mamman har upptäckt att han slutat borsta tänderna (borsten torr och tandkrämen orörd) och när hon frågat Carl så säger han bara; tuggummi är bättre! Kanske har han fått denna idé från reklam- TV! FRÅGOR; C 1. Carl är begåvningshandikappad på B- nivå. Förklara vad som kännetecknar begåvningshandikapp på B- nivå!. -Vilken utvecklingsnivå = utvecklingsålder (kognitivt) motsvarar B- nivå? - Hur fungerar det logiska tänkandet på B- nivå? - En person på B- nivå är begränsad till sitt evokativa minne. Vad menas med detta? (5p) Att B- nivå även kallas måttligt begåvningshandikapp och motsvarar utvecklingsåldern 2 6 år med avseende på kognitiv utveckling. På denna nivå dominerar det sk kategoriska tänkandet rätt är rätt och fel är fel detta innebär att det är i princip omöjligt att använda relativa begrepp. Att vara begränsad till det sk evokativa minnet innebär att man endast kan relatera till sådant man upplevt själv (självupplevelseminnet). Att utifrån egna upplevelser så har en person på B- nivå förmåga till ett konkret logiskt tänkande och kan lära sig nya kunskaper om han/ hon får undervisning och träning.

C 2. Gör ett förslag på hur DU skulle försöka att motivera Carl till att återuppta sin tandborstning! (Utgå från vad du behöver ta hänsyn till när du vet att Carl fungerar på B- nivå!) (5 p) Att utgå från det praktiska beteendet = att Carl kan borsta sina tänder och så konkret som möjligt förklara att tuggummi inte är i stället för tandborste. Förklara att det inte är fel att tugga tuggummi bara man borstar tänderna också. Be Carl att visa hur han borstar sina tänder och om möjligt ge honom beröm för detta. Föreslå en plan för samarbete med Carl och hans mamma, ex att hans mamma får ha lite kontroll över när han skall borsta sina tänder och när det är OK med tuggummi (det är osannolikt att Carl kan hålla reda på detta själv. Han behöver en tidsstruktur för sin munhygien.) Föreslå Carl en regelbunden uppföljning på kliniken. C 3. Inom diagnostikområdet kognitiva funktionsnedsättningar skiljer man mellan två huvudgrupper begåvningshandikapp och autism-spektrum störningar. Inom autismspektrum skiljer man dessutom på uppmärksamhetsstörning och kontaktstörning. - förklara skillnaden utifrån kognitiva funktioner mellan uppmärksamhetsstörning och kontaktstörning! - beskriv kortfattat en diagnos inom varje område! (5 p) Kunna särskilja uppmärksamhetsstörning från kontaktstörning med avseende på vilken problematik som är dominerande; a) uppmärksamhetsstörning; försämrad förmåga till fokusering, sämre förmåga till koncentration och uthållighet b) kontaktstörning; stora svårigheter vad gäller sk sociala färdigheter (interaktion, tolka sociala signaler,mm). Uppmärksamhetsstörning; ex ADHD (med hyperaktivitet) eller ADD (utan hyperaktivitet) Kontaktstörning; ex Asperger s syndrom eller någon annan autism-diagnos.