BESLUTSUNDERLAG NYA VUX

Relevanta dokument
Öppet brev om skolplattformen

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Införandet av Skolplattform Stockholm

Modernisering av sociala system

Bilaga 2. Gallring av utbildningsförvaltningens

Bilaga 4b. Underhåll. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

Bilaga 1c Begrepp och definitioner Dnr: /

Bilaga 5a. Ersättning. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola

Modernisering av sociala system

Bilaga 6b. Begrepp och definitioner. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm

Information- Återrapport CGI-avtalet

Bilaga 5a Ersättning Dnr: /

Stockholm en världsledande kunskapsregion

Bilaga 4b Helhetsåtagande underhåll och drift Dnr: /

Verksamhetsinförande och införande av användarstöd för Skolplattformen

Välkommen Introduktion till Skolplattformen. Jan Henke Daniel Dahlgren

Helhetsåtagande underhåll och drift

Bilaga 1 Underlag för inriktningsbeslut - projekt VERA

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

Tjänsteutlåtande - Gemensam IT-arbetsplats inom skolan. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapporten.

Intressent- och behovskarta

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Bilaga 5a. Ersättning. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

Förfrågningsunderlag avseende upphandling av systemdrift, systemförvaltning och Service Desk

6 Yttrande över Remiss Gemensam upphandling av telefoni för Region Stockholm HSN

Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

Bilaga 7C Leveranser från GSIT 2.0- leverantören Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Inrättande av centralt ändringsråd (Change Advisory Board)

Nytt leasingsystem. Förslag till beslut

Bilaga 4d Resursförstärkning Dnr: /

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Digitala system i Kristinehamns förskolor och skolor. Information om behandling av personuppgifter

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925

Genomförandebeslut av projektet Skolplattform Stockholm

Mall för Avropsförfrågan, Ekonomisystem

Bilaga 8D Tjänster för Stadens Pedagogiska Verksamheter

IT-stöd Barn- och utbildningsförvaltning

Konferens FAI Dokumenthanteringssystem i Alfresco

Beslut om etablering av arbetsplats skola- tillsättning av 3 tjänster som lokala IT-administratörer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Ändring av kommunstyrelsens respektive borgarrådsberedningens reglementen

Lyft ut skolan ur GS-IT Skrivelse av Roger Mogert (s)

Uppdragsavtal avseende konsulttjänster och programvara för framtagande av e- tjänster inom projekt Harriet. Konfidentiellt

Upphandling av gemensamt upphandlings- och avtalshanteringssystem

Praktiska råd vid upphandling av IT-system

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

LärUm i skolan i Umeå presentation för vårdnadshavare

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Bilaga 3a Ickefunktionella

Tilldelningsbeslut ekonomisystem

Resursfördelning 2016

1 Ekonomisystem. ESV - Ekonomistyrningsverket Mall för prislista, Ekonomisystem Bilaga 5a till förfrågningsunderlag1/33

Teknisk målbild. Skola på webben

Förnyad förvaltning. Presentation

Anteckningar vid konferens i Nätverket för det kommunala informationsansvaret (GRIA)

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration

Öppna verksamhetssystem för mindre administration och mer pedagogik

Bilaga 4e. Samarbetsformer och fora. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 3a. Ickefunktionella krav. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm

Uppdragsbeskrivning Införande av nytt Ladok-system - Ladok3

Förvaltningsåtagande. Provisum

Digital strategi för Strängnäs kommun

Förfrågan om information för kommande upphandling av Boknings- och Bidragslösning för kultur- och fritidsverksamhet

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via mobila tjänster

Särskild vägledning för avrop RAMAVTAL MÖBLER 2013

Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar

Förvaltningsplan NyA 2016

Gemensamt IT-stöd för diarieföring hos Sveriges domstolar. Jan Käll Produktförvaltare

Projekt Stockholmshusen genomförandebeslut upphandling

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

Procapita Education Lärplattform

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Datainspektionens beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen vid Norra Real

GR Utbildning Anne-Li Drath

Bilaga U 4 Målarkitektur

Centralupphandling av drift och förvaltning av ITsystem, fast och mobil telefoni samt serverdrift i stadsnätet

Integrationstjänsten - Anslutningstjänsten Version 1.0

Plan för Förprojektering av modellskola SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

Svar på remiss angående Nytt IT-program för Stockholms stad

Remiss om Modernisering av sociala system

Vård, Omsorg, Skola och framtiden

4. Inriktning och övergripande mål

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Framtagande av mobil tjänst inom Region Skåne

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för stadens arbetssätt,

Region Skåne. Upphandling24 - Maj 2012 MALMÖ

Transkript:

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-ENHETEN BILAGA 1 DNR 2011-054-6. SID 1 (12) 2011-11-14 pm Inledning Stockholms Stad har idag ett flertal olika verksamhetssystem för sin utbildningsverksamhet. Bosko och Hanna är källsystem med kopplingar till bland annat Stockholms Skolwebb, Fronter, Frisko och Alvis. Dessa verksamhetssystem har införskaffats vid olika tillfällen under perioder då utbildningsförvaltningen inte hade ett samlat ansvar för samtliga verksamhetssystem. Hanna införskaffades av utbildningsförvaltningen och är ett egenutvecklat system för gymnasiet, vuxenutbildning och SFI medan standardsystemet Procapita (BoSko) anskaffades av stadsledningskontoret med syfte att hantera både barnomsorg och grundskola. Förvaltnings- och utvecklingsansvaret för BoSko låg då på Stadsledningskontoret tillsammans med stadsdelsförvaltningarna. I samband med denna upphandling inköptes även modulen Rexnet (Stockholms Skolwebb). Utbildningsförvaltningen hade strax innan upphandlat ett annat system Fronter för gymnasieverksamheten. Utvecklingen av dessa system har skett parallellt. I och med att flera avtal nu går ut och att den fortsatta egenutvecklingen av Hanna inte är realistisk eller ekonomiskt försvarbar, måste utbildningsförvaltningen se över samtliga system och välja en fortsatt färdriktning. Vuxenutbildningen får under 2012 nya legala krav som kräver omfattande utveckling av nytt systemstöd. Parallellt med att dagens krav på användargränssnitt, teknisk lösning, integrationer till omkringliggande system samt drift och förvaltning kräver ett omfattande moderniseringsarbete i dagens applikation, har frågan om hur vuxenutbildningens systemstöd ska utformas aktualiserats.

SID 2(12) Innehåll Beslutsunderlag nya... 1 Inledning... 1 Bakgrund... 2 Mål... 3 En ny sammanhållen plattform... 3 En tjänstebaserad plattform... 4 Genomförande... 5 Vägval... 5 Masterplanen... 6 Framtida utveckling... 10 Utveckling av nytt systemstöd för vuxenutbildning... 10 Omfattning... 10 Avgränsning... 11 Pris... 11 Licensrättigheter... 12 Bakgrund Nuvarande verksamhetssystem, i första hand Fronter, Stockholm skolwebb, Bosko och Hanna, har anskaffats och införts i olika etapper och med skiftande framgång. Både systemförvaltningsarbetet och systemutvecklingen baseras på en traditionell utvecklingsmodell vilket gör systemen förhållandevis svåra att förändra och anpassa till nya krav från verksamheten. Exempel på utökade krav som nuvarande system har svårt att stödja är utvecklingen med ett ökat antal elever i friskolor (framför allt ersättningshantering) och de ökade kraven på e-tjänster. Det finns flera skäl till att Hanna bör bytas ut innan 2014, framför allt: Hanna är ett system i stordatormiljö och uppskattningsvis 2013 kommer driftskostnaderna för systemet att öka dramatiskt (beroende på LISAavtalet, hur länge LISA finns kvar i stordatormiljön) Det verktyg som Hanna utvecklas i är bra, men har en mycket liten andel av marknaden och ställer krav på specifik kompetens. Denna kompetens

SID 3(12) är svår att få tag i vilket innebär en överhängande risk för det fortsatta arbetet. KITT-avtalet utgår (2014-07-31) Bosko-avtalet går ut 2013-11-03 och därför är det lämpligt att samtidigt se över båda dessa avtal. Sammantaget innebär egenutvecklingen, stordatormiljön och utvecklingsverktyget stora risker på sikt och medför ett stort personberoende vilket leder till slutsatsen att Hanna behöver ersättas av ett annat system. Mål EN NY SAMMANHÅLLEN PLATTFORM Hösten 2009 påbörjades en utredning för att ta fram ett koncept för en mer sammanhållen plattform för hela utbildningsverksamheten. Målet är att etablera en sammanhållen plattform som spänner över samtliga verksamheter från barnomsorg till vuxenutbildning. Den gemensamma plattformen underlättar utveckling av såväl administrativa som pedagogiska tjänster och funktioner inom samtliga verksamhetsområden. Plattformens öppna standardiserade gränssnitt ska stödja utveckling för olika leverantörer. Funktioner ska kunna bytas ut och byggas om. Hur den sammanhållna plattformen ska utformas har verifierats genom tekniska utredningar, workshops med användare, experter inom olika områden samt erfarenheter från systemförvaltare. Utbildningsverksamhetens nuvarande leverantör av verksamhetssystem, Tieto, har deltagit i arbetet och har lämnat en beskrivning av sin vision om hur en ny Skolplattform i Världsklass kan utformas.

SID 4(12) IUP WEBBEN OMDÖMMES EN SKOLLEDAR EN BETYGS WEBBEN ELEVARBETE EN ELEVER LÄRARE & SFI FSK SKOLLEDARE SYV VÅRDNADS- HAVARE Allas elevinformation Individens appar FRISKOLE EN FRÅNVARO WEBBEN 2011 Tieto Corporation Basen i den sammanhållna plattformen är ett gemensamt barn- och elevregister delat av samtliga verksamheter. Utifrån plattformen kan sedan e-tjänster och funktioner etableras, t ex portfoliosystem, frånvarosystem, betygssystem, IUP-er, appar mfl. Tietos förslag till ny plattform för utbildningsverksamheten innehåller ett stort antal olika funktioner. Funktionerna är delvis beroende av varandra men kan också ses som fristående delar. Ett kommande genomförande får olika karaktär beroende på om det gäller tekniska förändringar av befintliga system, upphandling och anskaffning av nya delar, eller om det handlar om samordning och policybeslut. EN TJÄNSTEBASERAD PLATTFORM Upphandling och anskaffning av utbildningsverksamhetens system liksom förvaltningsarbetet har karaktäriserats av ett tydligt produkttänkande och stora insatser för att anpassa systemen till Stockholms Stads behov. Detta har dels lett fram till dyra speciallösningar men framför allt frustration över att det oftast inte har varit möjligt att få till önskade unika lösningar inom standardsystemens ram. För att skapa en mer flexibel och långsiktigt hållbar IT-miljö behöver sättet utbildningsförvaltningen anskaffar system förändras. Istället för att som idag till stor del vara inriktad på produkter bör det ske i form av tjänster. Det innebär att leverantören ansvarar för drift, produktutveckling, tekniknära systemförvaltning, lagring och andra basuppgifter. Flertalet användarna får tillgång till sina rollbaserade tjänster via webbläsare, mobila appar eller liknande. Förbättrad

SID 5(12) frånvarohantering och elevdokumentation är exempel på sådana vitala funktioner som bör anskaffas separat. Ett verksamhetsstöd med flexibel åtkomst till olika tjänster. SYV Skolledare Skoladm. Elever Lärare Vårdnadshavare ADMINISTRATION TJÄNSTER/MODULER BEHÖRIGHET PROCESSTÖD 2011 Tieto Corporation På detta sätt skapas en mer flexibel miljö där användarna kan komma åt funktioner på olika sätt och anpassat till användarens behov. I den mån det är möjligt gäller detta synsätt även befintliga system, vilket innebär ett arbete med att se över avtal och leveranser för alla system. Fronter är till viss del ett exempel på en sådan tjänsteleverans. När det gäller Stockholm skolwebb och Bosko ställer det krav på både förändrade avtal och ett ändrat synsätt. Genomförande VÄGVAL Det finns två möjliga vägar att gå för att etablera en ny plattform, genom utveckling eller genom upphandling. Den snäva tidsramen och den beslutade nedläggningen av LISA, vilket påverkar driftskostnaderna för Hanna, har lett till att vissa delar av förändringsarbetet redan har påbörjats. Det gäller Frisko i Hanna-systemet och nästa modul är. Anledningen är att dessa delar med fördel kan hanteras separat. Frisko och -delarna ersätts med nyutvecklade separata moduler. Denna förändring kommer inte att påverka utbildningsverksamhetens kommande

SID 6(12) vägval, det vill säga att göra en upphandling eller att genomföra en fortsatt utveckling tillsammans med Tieto. Masterplanen Masterplanen beskriver övergången som en stegvis konsolidering från flera olika system till en gemensam plattform. I den gemensamma plattformen byggs verksamhetsspecifika och generella tjänster som stödjer olika verksamheter och målgrupper. Förslag bygger på att göra detta steg för steg och område för område och där det är möjligt parallellt, flera områden samtidigt. Under denna konsolidering byggs även generella tjänster i plattformen som gör det möjligt för externa system/applikationer att kommunicera med plattformen genom t.ex. webbtjänster. De applikationer eller system som finns idag kan antingen användas som de är och integreras till plattformen eller vidareutvecklas, moderniseras eller avvecklas. För de system som avvecklas kommer vid behov logik, processer, funktioner, metodik, kompetens etc. att återanvändas i så hög grad som möjligt. En preliminär tidplan för att ersätta de olika systemen ser ut som bilden nedan: 3 År 3 Faser 2011 2012 2013 2014 Frisko Nya Frisko Hanna Nya Nya Integrationer Nya Nya Nya Fsk FAS 1 FAS 2 FAS 3 2011 Tieto Corporation Kravfångst Utveckling Införande/förvaltning

SID 7(12) Följande tre bilder beskriver hur dagens olika systemlösningar för alla verksamhetsformer transformeras till ett samlat systemstöd som stödjer centrala processer för alla verksamhetsformer Inom ramen för denna strategi kan man se på masterplanen ur minst tre olika perspektiv: - Verksamhetsorienterad beskrivning som grundskola, gymnasieskola, fristående skolor etc. - Samlad centraliserad beskrivning av prioriterade processer som frånvaro, ansökan, ersättning etc. - Funktionsorienterad beskrivning på de olika lösningar som stödjer ovanstående verksamheter och dess processer En önskad situation skulle vara att ett starta ett projekt för att driva alla de delprojekt som ska utveckla och implementera den nya skolplattformen med ett och samma styrande perspektiv. Detta perspektiv skulle sannolikt vara processperspektivet. Situationen är dock sådan att alla perspektiv måste beaktas samtidigt och valet av styrande perspektiv kan variera från projekt till projekt beroende på nuläge. Målbilden - en process, ett systemstöd för alla verksamhetsformer - är dock alltid styrande. Nuläget för Staden är sådant att det systemstöd som finns för gymnasieskolan, vuxenutbildningen, SFI och ett flertal kringliggande verksamheter har delar som tekniskt, funktionellt och driftsmässigt passerat bäst före datum. Ovanstående tidsplan och perspektiv behöver anpassas för att skyndsamt avveckla dessa system. Detta ger oss ett läge att vi parallellt måste beakta såväl brådskande ersättning av system som ska avvecklas som att fånga det centrala process-perspektivet. Detta gör att vi t ex kan utveckla applikationer/systemstöd för friskoleverksamheten i gymnasieskolan men motsvarande verksamhet för grundskolan får fångas senare. Dessa lösningar måste således byggas såväl tekniskt som funktionellt för att kunna vidareutvecklas för kommande krav på ett smidigt sätt. De tre faserna kan beskrivas med bilderna nedan.

SID 8(12) Fas 1 SFI FRISKOLOR FÖRSK FÖREKOMST VERIFIERA NY SKOLPLATTFORM BOSKO PC WEBB FRISKO FÖRSK ENVÄGS- KONVERTERING 2011 Tieto Corporation I den första fasen börjar utvecklingsarbetet av nya Frisko. Det gäller att skapa ett stöd för friskolornas ersättningshantering för gymnasieskolan i den nya plattformen. Utvecklingsarbetet inför flytt av Vux och gymnasieskolan till den nya gemensamma plattformen påbörjas.

SID 9(12) Fas 2 SFI FRISKOLOR FÖRSK NY SKOLPLATTFORM BOSKO FRISKO FÖRSK WEBB SFI WEBB 2011 Tieto Corporation Fas 2 omfattar driftsättning av stöd för Vux och SFI, driftsättning av delar i gymnasieskolans stöd, fortsatt utvecklingsarbete gymnasieskolan (resten av nuvarande Hanna) samt påbörja arbetet med flytt av stöd för grundskolan. Fas 3 FÖRSK SFI FRISKOLOR NY SKOLPLATTFORM BOSKO FÖR/ FÖRSK WEBB SFI WEBB FÖR/ WEBB FRISKO 2011 Tieto Corporation

SID 10(12) I det tredje steget driftsätts/flyttas stöd för grundskolan och barnomsorgen. Nu är alla roller/processer överflyttade till att använda den nya Skolplattformen Framtida utveckling Nya funktioner tas antingen in som ett resultat av leverantörens utvecklingsplan och stadens behov eller som externa, fristående komponenter. Från utbildningsförvaltningens sida sker ingen utveckling inom standardsystemens ram. I förvaltningsplanerna för verksamhetssystemen beskrivs önskade nya funktioner och på vilket sätt dessa ska anskaffas. UTVECKLING AV NYTT SYSTEMSTÖD FÖR ENUTBILDNING Omfattning Arbetet omfattar utveckling av en moderniserad applikation för vuxenutbildningen för att säkerställa nya såväl legala krav som krav på tekniskt modernisering, modernisering av användargränssnitt och möjlighet till integrationer mot berörda omgivande system. Kravspecifikation för arbetet finns framtagen i samarbete mellan staden och Tieto vilken presenterades och beslutades i början av september 2011. Arbetet omfattar förutom utveckling av en Webb applikation för vuxenskolan även erforderliga anpassningar i de omkringliggande systemen Hanna, Bosko och KIR samt därtill hörande datalager och integrationer. Med hänsyn tagen till arbetets omfattning föreslås en leverans bestående av två etapper. Etapp 1 levereras våren 2012 med styrande krav att applikationen skall säkerställa grundläggande funktionalitet och befintliga och nya legala krav. Etapp två skall därutöver koncentreras till användarupplevelsen i form av bör krav och användargränssnitt. Etapp 2 föreslås för leverans under kvartal 3 2012. Projektets genomförande förutsätter aktivt deltagande från Staden i allt från arbetsmöten till presentationer av arbetets progress genom tidiga produkt demonstrationer för godkännande av delleveranser, kravförtydligande samt för acceptanstest/produktionssättning.

SID 11(12) Den nya Webb applikationen och efterföljande tjänst är beroende av tidplanen/releaseplanen för förändringar i de underliggande centrala system Bosko och Hanna. Samordning, koordinering och utveckling för detta arbete ingår i åtagandet men tidplanens förutsättningar är ännu ej i detalj kända. Avgränsning Arbetet omfattar inte tjänster reglerade i andra avtal, däribland Open24 vars befintliga funktionalitet kvarstår och ej inkluderas i ovanstående utvecklingsarbete. Efter avslutat utvecklingsprojekt skall avtal tecknas för förvaltning och drift av utvecklad lösning. Staden kan välja mellan att teckna ett sammanhållande tjänsteavtal, eller att avropa de efterföljande tjänsterna förvaltning, underhåll, support och drift i två separata avtal. I det föreslagna utvecklingsarbetet med en ny webb applikation för vuxenutbildningen ingår timmar för att bistå vid driftsättning och förvaltningsetablering. Insatser därutöver regleras i efterföljande avtal. Pris Prisberäkningsgrund utgår från Stockholms Stads ramavtal med Tieto Helhetsåtagande avseende tjänster inom it, telefoni och servicecentrum, Dnr: 033-4654/2005 bilaga 4 specialiststöd inom IT. Nedanstående är ett fast pris för i helhetsåtagandets ingående objekt. Uppskattade priser/timmar för i avtalet ingående grundkomponenter/leveransobjekt redovisas separat, samt förklaras i översänt underlag som stöd till avtalet. Omfattning för hela åtagandet: Projektledning Systemdesign & arkitektur Grundläggande logik & applikationsutveckling Webbutveckling Integration & anpassningar Bosko, Hanna etc Test samt stöd vid överlämning för driftsättning Stöd vid förvaltningsetablering Dokumentation, möten och samordning 11 000 timmar 1 500 timmar 1 500 timmar 500 timmar 3 000 timmar 3 000 timmar 500 timmar 500 timmar 500 timmar

SID 12(12) Arbetet ovan kommer bedrivas i tre parallella utvecklingsteam. Utöver det tillkommer arbete avseende projektledning, dokumentation, test och överlämning. Totalt, fast pris för hela åtagandet: 3 833 000 SEK Avrop av efterföljande avtal för underhåll, förvaltning, support och drift tecknas separat. Avtalet utformas och tecknas under december månad 2011 för att kunna planeras för verkställande senast april 2012. Licensrättigheter Tieto upplåter till Stockholms Stad en icke exklusiv, icke tidsbegränsad rätt att nyttja systemet inom Stockholms Stads angivna verksamheter som en fri organisationslicens. Ovanstående innebär att Tieto erhåller IPR rättighet till den nya programvara som utvecklas inom ramen för uppdraget. IPR rättigheter som Stockholms Stad äger idag rörande omkringliggande system som påverkas, såsom Hanna och tidigare kundspecifikt utvecklade integrationer eller E-tjänster, kvarstår i Stockholms Stads ägo. Befintliga rättigheter som idag finns hos Tieto, såsom Bosko, KIR, E-tjänster och Skolwebben, kvarstår i Tietos ägo.