UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1864-1912. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden 1851-1860, efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1982. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1915-1998. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1996. Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, 1912-1931. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1930. 1911-1913 med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-7601_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 16. SUNDHETS-KOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1876. STOCKHOLM, 1878. KONGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. I. Civila helso- och sjukvården Sid. 2. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet.» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer» 5.»» B.» i Mälarstäderna» 6.»» C.» i Ostkuststäderna» 7.»» D.» i Skånska städerna» 7.»» E.» i Stockholm» 8. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 8. Tab. Lit. F. Årsväxten under 1875 och 1876» 8.» G. Fläcktyfus» 9.»» H. Tyfoidfeber» 10.»» I. Gastrisk feber..» 10.»» K. Hjernfeber» 11.»» L. Difteri» 11.»» M. Strypsjuka» 12.»» N. Kikhosta» 12.» O. Rödsot» 13.»» P. Barnsängsfeber» 13.»» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 14.»» R. Frossa» 14.»» S. Pås-sjuka» 15.»» T. Smittkoppor» 15.»» U. Skarlakansfeber» 16.»» V. Mäsling» 16.»» X. Lung- och lungsäcksinflammation» 17.»» Y. Katarrer m. m.» 17.»» Z. Smittosam ögonsjukdom» 18.»» Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna 10-årsperiod» 18.»» Ä. Medicinalfondens utgifter» 19. 3. Förbättrad läkarevård» 19. Tab. Lit. Ö 1. Förbättringar i läkarevården» 19.»» Ö 2. Omsättning i civila läkarebefattningar» 19. 4. Civila sjukvårdsinrättningar» 20. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 23.»» Bb. Å särskilda sjukhus vårdade sjuke» 24.»» Cc. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 25.»» Dd. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 25.»» Ee. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 26.»» Ff.»» forgiftningssjukdomar» 26.»» Gg.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 27.»» Hh.»» sinnessjukdomar» 27.»» Ii.»» ögonsjukdomar» 28.»» Kk.»» tarmbråck» 28.»» Ll.»» sjukdomar i ändtarmen» 29.»» Mm.»» sjukdomar i urinverktygen» 29.»» Nn.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 29.»» Oo.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 30.»» Pp.»» sjukdomar i ledgångarne» 30.»» Qq.»» sjukdomar i ben och benhinna» 31.»» Rr.»» kroniska hudsjukdomar» 31.»» Ss.»» kräftsjukdomar» 32.» Tt.»» tumörer» 32.»» Uu. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 34.» Vv. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 35.»» Xx. Å medico-mekaniska institutet i Göteborg behandlade sjuke och sjukdomar» 36.»» Yy. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 37.»» Zz. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» 38.»» Åå. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 39.»» Ää. Å barnbördshusen födde barn» 39.»» Öö 1. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen» 40.»» Öö 2. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 41. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 2. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer» VIII.»» 4. Spetelske i åtskillige län» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske» X.»» 6. Läkares embetsresor» X.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XI.»» 8. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län» XII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIII.»» 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XIV.»» 11. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XX.»» 12. Å offentliga sjukvårdsinrättningar yårdade veneriske patienter» XXVI.»» 13. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke» XXVIII.»» 14. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXXIX. Helsobrunnar och badanstalter.»» 15. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XXX.»» 16. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXXI. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXXII.»» 18. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIII.»» 19. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XXXIV.»» 20. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige» XXXIV. Härens och flottans sjukvård.»» 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XXXV.»» 22. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XXXVI.»» 23. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXXVIII. Barnmorskeväsendet.»» 24. Antal utexaminerade barnmorskor» XL.»» 25. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XL.»» 26. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XL. Skyddskoppympningen.»» 27. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» XLI.»» 28. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XLI. Rättsmedicinska undersökningar.»» 29. Sammandraa af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLII. Apoteksväsendet.»» 30. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» XLIV.

II 5. Helsobrunnar och badanstalter sid. 41. 6. Sjukdomsförhållandet i fängelserna» 42. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet» 43. 3. Sjukvården vid hären och flottan» 43. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 44.»» B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 44.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 45.»» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 46.»» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 48.»» F 1. Från särskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 48.»» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 49.»» H 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 49.»» I 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 50.»» K 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 51.»» L 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 52.»» M 1. Sjukvården under sjötåg...» 52.»» N 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 55.»» O 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 55.»» P 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 56. 4. Barnmorskeväsendet» 56.»» Q 1. Dispotition af de för barnmorske-undervisningen anslagna medel» 57. 5. Skyddskoppympningen» 58.»» R 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 58.»» S 1. Vaccinations-fondens inkomster och utgifter» 59. 6. Rättsmedicinska undersökningar» 60.»» T 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 60.»» U 1. Till Sundhets-kollegium remitterade rättsmedicinska mål» 62. 7. Apoteksväsendet» 62.»» V 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 62.»» X 1. Apotekens antal och tillstånd» 63. 8. Veterinärväsendet» 64.»» Y 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 65.»» Z 1. Å veterinärinrätiningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 65.»» Å 1. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» 77. Veterinärväsendet. Tab. N:o 31. Veterinärernes antal och fördelning inom länen sid. XLV.»» 32. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» XLV.»» 33. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket»» 34. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1876» XLVI.» XLVI. 9. Understöd för vetenskapliga resor» 78. 10. Sundhets-kollegii embetsverksamhet» 78.»» Ä 1. Summarisk uppgift å de af Sundhets-kollegium handlagda mål» 78.

Table des matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes» 5.»» B.»»»» les villes du lac Mälar» 6.»» C.»»»»» du golfe bottnique» 7.»» D.»»»»» de la Scanie» 7.»» E.»»» à Stockholm» 8. Topographie et maladies endémiques» 8. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1875 et 1876» 8.»» G. Typhus pétéchiale» 9.»» H. Fièvre typhoide» 10.»» I. Gastro-entérite catarrhale» 10.»» K. Meningite cérébrospinale» 11.»» L. Diphtérie.» 11.»» M. Croup.» 12.»» N. Coqueluche» 12.»» O. Dysentérie.» 13.»» P. Fièvre puerpérale.» 13.»» Q. Diarrhée et cholera» 14.»» R. Fièvre intermittente.» 14.»» S. Oreillons» 15.»» T. Varioles» 15.»» U. Scarlatine» 16.»» V. Rougeole.» 16.»» X. Inflammation des poumons» 17.»» Y. Affections catarrhales» 17.»» Z. Ophthalmie épidémique» 18.»» Å. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies en 1867 1876» 18.»» Ä. Dépenses extraordinaires de l'ètat pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 19. Médecins dans le service de l'ètat.» 19. Tab. Lit. Ö 1. L'accroissement des places médicales dans le service public.» 19.»» Ö 2. Mouvement du personel médical civil» 19. Hôpitaux civils.» 20. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1876 et en 1871 1875» 23.»» Bb. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux.» 24.»» Cc. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour les enfans malades» 25.»» Dd. Maladies congénitales, déformations» 25.»» Ee. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» 26.»» Ff Intoxications id.» 26.»» Gg. Maladies du cerveau et de la moelle» 27.»» Hh. Aliénés id.» 27.»» Ii. Maladies ophthalmiques id.» 28.»» Kk. Hernies id.» 28.»» Ll. Maladies du rectum id.» 29.»» Mm. Maladies du système uropoétique id.» 29.»» Nn. Maladies des organes génitaux de l'homme id.» 29.»» Oo. Maladies des organes génitaux de la femme id.» 30.»» Pp. Maladies des articulations id.» 30.»» Qq. Maladies des os id.» 31.»» Rr. Maladies de la peau id.» 31.»» Ss. Carcinomes id.» 32.»» Tt. Tumeurs id.» 32.»» Uu. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité.» 34.»» Vv. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 35.»» Xx. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution gymnastique à Göteborg» 36.»» Yy. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique médicale» 37.»» Zz. Énumération des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm» 38.»» Åå. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 39.»» Ää. Les enfant nés dans les maisons d'accouchement» 39.»» Öö 1. Maladies des femmes après l'accouchement» 40.»» Öö 2. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques» 41. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes» VI.»» 3. Résumé des causes de décès dans les villes» VIII.»» 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» IX.»» 5. Nombre et mouvement des malades» X.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonaux» X.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» XI. Médecins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places de médecins civils dans le service de l'état par préfectures» XII. Hôpitaux civils.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIII.»» 10. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XIV.»» 11. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XX.»» 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXVI.»» 13. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXVIII.»» 14. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXIX. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 15. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissemens hydrothérapeutiques» XXX.»» 16. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XXXI. Conscription.»» 17. Résultats des rapports des médecins chargés» XXXII.»» 18. d'examiner les conscripts des toutes les 5 classes» XXXIII.»» 19. Nombre des conscripts, par préfectures» XXXIV.»» 20. Causes d'exemption du service de conscription» XXXIV. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 21. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires pag. XXXV.»» 22. Mouvement des malades durant les exercices de l'armée» XXXVI.»» 23. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XXXVIII. Sages-femmes.»» 24. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XL.»» 25. Nombre des sages-femmes, par préfectures» XL.»» 26. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XL. Vaccination.»» 27. Nombre des vaccinés, par préfectures» XLI.»» 28. Nombre des portions de vaccin expédiés par les dépôts» XLI. Autopsies légales.»» 29. Résultats des rapports sur les autopsies légales» XLII. Pharmacies.»» 30. Nombre de pharmacies, par préfectures» XLIV.

IV Saucres d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques pag. 41. État sanitaire dans les prisons» 42. 2. Conscription» 43. 3. État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 43. Tab. Litt. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 44.»» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 44.»» C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 45.»» D 1. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 46.»» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 48.»» F 1. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 48.»» G 1. Maladies traitées au service médical de l'hôpital militaire de Stockholm» 49.»» H 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 49.»» I 1. Mouvement de malades des garnisons de la Scanie» 50.»» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile» 51.»» L 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 52.»» M 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 52.»» N 1. Revaccination des recrues de l'armée» 55.»» O 1. Mouvement du personel médical militaire...» 55.»» P 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 56. 4. Sages-femmes» 56.»» Q 1. Dépenses de l'état pour les écoles des sages-femmes» 57. 5. Vaccination» 58.»» R 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 58.»» S 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» 59. 6. Autopsies légales» 60.»» T 1. Suicides» 60.»» U 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» 62. 7. Pharmacies» 62.»» V 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 62.»» X 1. L'acroissement et l'état des pharmacies» 63. 8. Établissements vétérinaires et Épizooties» 64.»» Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 65.»» Z 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 65.»» Å 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 77. Médecins vétérinaires, épizooties. Tab. N:o 31. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures pag. XLV.»» 32. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» XLV.»» 33. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sages-femmes, par habitants et par préfectures» XLVI.»» 34. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1876» XLVI. 9. Voyages scientifiques» 78. 10. Travaux du Conseil supérieur de santé» 78.»» Ä 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 78.

STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Uen underdåniga berättelse om lielso- och sjukvården i riket under år 1876, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlemnas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser for: 1. Civila helso- och sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet, rande öfversigt af sjukvårds- 2. Besigtningar å beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för vetenskapliga personalen och anstalterna i skåpet. 6. Rättsmedicinska undersök- utrikes resor. riket. 3. Sjukvården vid hären och ningar, 10. Sundhets-kollegii Embetsflotlan. 7. Apoteksväsendet. verksamhet och en jemfö- K. Sundh.-koll. Berättelse för år 1876. '

2 Året 1876. Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). För 1876 hafva berättelser inkommit från samtliga helsovårdsnämnder, samt från Sundhetsnämnden i Stockholm en öfversigt af dödsorsakerna. Ett sammandrag af dessa "berättelser efter samma plan som förra året lemnas här nedan. A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning; tillsyn öfver dricksvattnet. Alingsås: Afvägningen för tillämnad dränering af stadsplanen är under året verkstäld. Arboga: På yrkande af helsovårdsnämnden har magistraten genom utslag den 15 Maj dömt vägunderhållningsskyldige att till 4 fot sänka en landsvägstrumma, hvarigenom ett större område af norra stadsdelen erhåller ett ansenligt förbättradt vattenaflopp. Eksjö: Analys af vatten från åtskilliga brunnar oeh från ån utfördes under året af prof. Almén. Endast en af brunnarne innehöll godt vatten. Engelholm: Det förr i ett bedröfligt skick varande s. k. nya torget har under året blifvit planeradt och besådt med gräs, hvarjemte omkringliggande gator till största delen stensatts. Eskilstuna: Nämnden har gjort anhållan hos stadens magistrat om åtgärders vidtagande för beredande af vattenaflopp fiån 5 samgränsande tomter, samt ålagt omkring 40 husegare att förbättra vattenafloppen. Falun: Från källor ofvaaför stadsdelen Lallarfvet är under året en vattenledning utförd med 2 vattenkastare å Trotzgatan. Filip stad: Vattenafloppen otillfredsställande. En välbehöflig af nämnden föreslagen reglering af det mycket vexlande vattenståndet i stadens elf afslogs af stadsfullmäktige. Borrningar efter dricksvatten ledde ej till något resultat. Gefle: Vattenledning beräknad för minst 30,000 invånare är fullbordad oeh upplåten till afgiftsfritt begagnande för hushållsförbrukning. Vid årets slut funnos 5 allmänna vattenkastare oeh vatten var inledt uti 211 hus och gårdar. Till den genom norra stadsdelen gående trumman hafva afledningsrör af tegel blifvit nedlagda från flertalet af de gator, vid hvilka vattenledningen blifvit införd inomhus. Dränering af vestra stadsdelen är beslutad. Göteborg: Under 1876 hafva 123 nya vatteninledningar gjorts och nu är vattenledningen från Delsjön utsträckt till alla bebyggda stadsdelar och vatten från den inledt uti 1,441 hus och gårdar. Dessutom finnes ännu den gamla vattenledningen från Kallebäck, hvars vatten ej användes till annat än dryck. Vatten till hushållsförbrukning lemnas afgiftsfritt och vattenskatten utgår i förhållande till den allmänna bevillniugen. Nedläggning af afloppsrör har fortgått och en 3V2 fots afloppstrumma har byggts genom Kungsportsavenyen med utlopp i vallgrafven. Halmstad: Vattenaflopp har blifvit beredt från en större del af norra förstaden. Haparanda: Ett par nya aflopp äro upptagna från strandgatan till elfven. Helsingborg: Anläggningen af»kloakledningar» pågår. Hudiksvall: En ny afloppstrumma har blifvit nedlagd i stadens östra del. Jönköping: Stadens vattenledning har under året blifvit utvidgad och vattentillgången är numera fördubblad och kan anses outtömlig, ehuru allt vattnet fortfarande tages från källor och bäckar. Karlskrona: Ett nytt vattenuppfordringsverk är under anskaffning. Vattenledningen från Lyckeby eges af staten. Kristinehamn: Under året har en vattenreservoir om 5,000 kannors rymd blifvit uppförd å södra torget, hvilken förses med vatten genom rörledning från flere rika oeh goda källor, så att stadens behof af dricksvatten numera är väl tillgodosedt. Kungsbacka: För att afhjelpa den här rådande totala brist på drickbart vatten, beslöto stadsfullmäktige låta anställa borrning, hvilken också företogs å stadens torg. Efter 8 10 fots matjord, genomgicks ett 270 fots lager af blålera, som nederst var inmängd med snäckskal; härpå följde 15 fots djup fin sand, hvarefter borret stannade i ett gruslager, som var vatten- ') Referent: Medicinalrådet Törnblom. förande oeh gaf 2 kannor vatten i minuten, men detta befanns tyvärr både genom smak och lukt odugligt till dryck. Nya borrningar skola framdeles verkställas. Landskrona: Under året har en omkring 100 fots ledning blifvit utförd för att afleda vatten fråu 2 vid torget liggande färgerier. Linköping: Vatten är inledt i nästan halfva antalet af stadens gårdar. Lund: Stadens dränering har vunnit tillökning. Vatten har blifvit inledt uti åtskilliga hus. Norrköping: Nästan hvarje gård är försedd med utmärkt godt vatten från stadens vattenledning. Vattnet får utan afgift begagnas för hushållsbehof, äfvensom för vattnande af gårdsplan och gata. Oskarshamn: A stadens nya torg har man på 30 fots djup erhållit godt vatten. Sala: Dricksvattnet är utmärkt och finnes i tillräcklig mängd. Skara: Torrläggning af den något vattensjuka marken i stadens sydöstra del har under året pågått. Skellefteå: En vattenledning är beslutad och åtgärder med afseende derpå redan vidtagna. Sundsvall: Vattenledning är beslutad och stadens utskänkningsbolag har till dess utförande af sin reservfond anslagit 75,000 kronor. Samma bolag har till utförande af ett vattenafledningssystem anslagit 25,000 kronor. Söderhamn: Uti en tryckt af nämnden före branden, hvilken inträffade den 22 Juli 1876, utdelad berättelse säger nämnden bland annat:»i staden finnas brunnar och källor, deraf en stor del lemna högst obetydligt vatten och vissa tider af året äro helt oeh hållet utsinade. Brunnarne äro belägna inne på de trånga gårdsplanerna och i följd deraf i närheten af gödselrum, afträdeshus eller samlingsrum för afskräden. I vestra och östra qvarteren belägna brunnar hafva icke blott att vara reservoirer för gårdens egna fuktiga samlingar af olika innehåll, utan måste äfven uppfånga från ofvanliggande tomter nedflytande icke blott dagvatten, som medför ofvan jord befintlig orenlighet, utan ock från afträden, svinstior oeh gödselrum i marken framflytande ämnen, hvilka förena sig med det s. k. silvattnet. Att våra brunnars vatten måste få en större eller mindre tillsats från förutnämnda samlingar kan icke betviflas, då samlingsrummen sakna täta underlag och väggar.» Nämnden har på grund häraf föreslagit att staden skulle förses med vattenledning. Söderköping: Genom borrning har man erhållit tvenne nya brunnar, hvilka gifva ymnig tillgång på godt vatten. - Umeå: Stadsfullmäktige hafva antagit en fullständig plan till ytvattnets afledning, med en beräknad kostnad af omkr. 87,000 kronor. Upsala: Under året har ytterligare vatteninledning egt rum, så att af stadens 450 gårdar öfver 300 nu äro försedde med vatten och vattenafledning. Den utom Svartbäckstull liggande Sandkällan har genom en 6,000 fots ledning blifvit intagen i vattenledningssystemet. Denna källa gaf under sista torkan omkring 200 kannor i minuten. Varberg: Genom djupborrning har klart och friskt vatten anträffats under ett mäktigt lerlager, samt af 15 kannors mängd i minuten, hvilket anses tillräckligt för den dagliga förbrukningen. Vexiö: Stadsfullmäktige hafva letnnat anslag af 2,000 kronor till en undersökning rörande vattenledning från Skirsjön, hvars vatten befunnits vara i alla afseenden passande. Urtappning af den i förra berättelsen omnämnda Gölen är verkstäld. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, hushållsaffall, förbrukadt vatten m. m. I afseende på denna angelägenhet synes mycket återstå att önska, innan helsovårdslärans billigaste kraf blifvit tillgodosedda. I de flesta fall är det öfverlemnadt åt de enskilda husegarne eller kringboende jordegare att på för dem behaglig tid bortföra orenligheten. På många ställen torde förhållandet ej vara bättre än det som med följande ord skildras uti helsovårdsnämndens i Söderhamn redan förut citerade berättelse: Vid de

Året 1876. Helsovårdsnämnderna. 3 flesta gårdar, heter det, finnes en grop, der all gödsel icke blott från fähus och stall, utan ock afträden samlas; och inkastas deri jemväl sopor, gatsmuts och andra förmultning och förruttnelse underkastade växt- och djurämnen, allt gårdens slaskvatten samt urinkärlens innehåll. Om dessa sistnämnda ämnen icke inkastas i gödselrummet, samlas sopor, affall, slaskvatten m. in. i en af gårdens smygar eller hörn till en stinkande kompost, som vid högtidliga tillfällen eller då syn förestår, täckes med ris eller bräder. Enligt gammal sed tömmes förstnämnda gropar eller slaskhopar en gång om året.. i mången gård finnas fleråriga lager af dessa samlingar. I ett fåtal gårdar verkställes utförseln oftare och groparne beströs med kalk eller annat lämpligt ämne. Genom dessa samlingar af mångfaldig art åstadkommes en lukt, som är i högsta grad vämjelig och att luften genom de från gropen utströmmande gaser på ett betänkligt sätt förorenas, behöfver blott erinras såsom för stadens invånare mer än väl bekant. P å dessa grunder uttalar nämnden den åsigten att frisk och tillräckligt ren luft i de flesta fall icke finnes i bonings- och andra rum, der menniskorna vistas samt ej heller i boningshusens omgifningar. För öfrigt innehålla berättelserna ej mycket härom och endast på få ställen hafva under året några förbättringar blifvit vidtagna. Eskilstuna: På nämndens förslag hafva stadsfullmäktige bestämt tre tömningsplatser, två för fast och en för flytande orenlighet. Filipstad: De s. k. gödselstäderna hafva i överensstämmelse med utfärdadt påbud, blifvit fullständigt tömda oeh rengjorda till den första dagen i Juni, Juli, Augusti, September oeh Oktober. Göteborg: Någon förändring har ännu icke inträdt, enär den komité, som af stadsfullmäktige år 1875 fått uppdrag att uppgöra förslag till fullständigt ordnande af renhållniugsväsendet i dess helhet, ännu icke afgifvit sitt betänkande i ärendet. Från Hedemora lemnas den egendomliga uppgiften att dessa ämnen»afföras medelst rännstenarna». Helsingborg:»Kommunen har under året ombesörjt detta arbete». Närmare uppgifter saknas. Karlskrona: Det i förra berättelsen omnämnda förslag vann icke stadsfullmäktiges bifall. Köping: Gårdsegare äro förständigade att under större delen af året minst en gång i månaden låta till egna egor eller anvisad plats utom staden utföra affall från köket, afträdesämnen och dylikt. Luleå: Frågan om upplagsplatser är beroende på magistratens åtgärd. Malmö: Ett af nämnden till stadsfullmäktige aflåtet förslag att öfverlåta afforslingen af afträdesorenligheter åt en entreprenör, samt göra denna afforsling obligatorisk, synes ej komma att vinna nämnda myndighets bifall. Söderköping: För utsläppande af förbrukadt vatten hafva uti åtskilliga gårdar s. k. brunnar med afloppsrör (slamämbar) derifrån till åarne blifvit anlagda. Då uti berättelsen ej angifves att vattenledning blifvit införd till samma gårdar, har detta antagligen ej skett, och under sådana förhållanden är en dylik anordning icke lämplig, ty ailoppsrören kunna endast genom ymnig tillgång på vatten hållas rena. Örebro: Framställning till stadsfullmäktige om anordningar för orenlighets aflägsnande har blifvit af nämnden gjord. har blifvit tillökad med 4 tunnland, hvilka efter verkstäld plantering blifvit upplåtna till begrafningsplats. Kalmar: Begrafningspiatsen ligger utom staden vid hafvet och har en ytvidd af 340,000 qvadratfot. Köping: Staden eger tvenne begrafningsplatser, af hvilka den ena är belägen inom staden oeh numera sällan användes. Den nya ligger norr om staden och jorden består till större delen af sand. Landskrona: Ny begrafningsplats har blifvit anlagd utom sjelfva staden på en fri oeh öppen plats, men emedan alla anordningar ännu ej blifvit fullbordade, har platsen ej under året varit upplåten till begagnande. Linde har tre begrafningsplatser utom staden. Luleå: Ny, rymlig begrafningsplats utom staden är under året upplåten. Mariefred: Begrafningsplats utom staden, tillräckligt stor. Nora: 2 begrafningsplatser, en norr oeh en söder om staden. Piteå: Ny begrafningsplats utom staden är utstakad och under planering. Skara: Begrafningspiatsen ligger utom staden och håller omkring 5 tunnland. Strömstad: Ny begrafningsplats är under anläggning. Säter: Begrafningspiatsen är belägen på ett litet afstånd från staden. - Söderhamn: Begrafningspiatsen har blifvit utvidgad under året. Södertelgc: Ny begrafningsplats utom staden af 4 tunnlands vidd är under anordning. Trelleborg: Liken jordas fortfarande å gamla kyrkogården. Vaxholm: Begrafningspiatsen inom staden omkring kyrkan. Vestervik: Under årets lopp hafva alla öppna grafvar (25 till antalet) blifvit igcnfylda. Åmål: Genom jernvägens dragning mellan kyrkogården och staden afledes numera vattnet från kyrkogården på ett fördelaktigare sätt än förut. D. Boningslägenheter, luftvexling. Eksjö: Åtgärder hafva blifvit vidtagna för afhjelpande af bristfälligheter. Göteborg: Afven under året har nämnden nödgats i följd af bostadsbristen inhysa 115 120 husvilla personer i»skansen Kronan». I ett fall har nämndens mellankomst påfordrats med anledning deraf att, enligt läkarebetyg, flera sjukdomsfall inträffat i en familj i följd af starkt arsenikhaltiga tapeter, hvilka husegaren vägrade att borttaga. Olägenheten afhjelptes. Under året hafva 4 nya folkskolehus med 38 skolsalar blifvit färdiga och tagits i bruk. Hernösand: Med afseende på bristfälligheter i luftvexling och utrymme m. m. i härvarande elementarläroverkshus har skrifvelse blifvit aflåten till eforalstyrelsen. Kristianstad: En och annan boningslägenhet har funnits besvärad af för helsau menlig fuktighet, i följd hvaraf föreskrift om dess utrymning och förbud mot uthyrning meddelats. Köping: Bostadsbristen synes något hafva aftagit, dock är öfverbefolkning ännu i viss mån rådande. En lägenhet har utdömts till rifning och en gårdsegare har förbjudits att intaga hyresgäster uti ett under året uppfördt boningshus, som ansetts vara för helsan vådligt att tillsvidare bebo. Malmö: Vid inspektion af alla stadens privata skolor har nämnden dels utdömt ett par allt för underhaltiga lokaler oeh dels gifvit föreskrifter om lärjungeantalets minskande oeh inrättandet i skolrummen af nödig ventilation. Oskarshamn: Tvenne boningshus, hvilka ej utan men för helsan kunde bebos, hafva blifvit förbättrade. Vadstena: En af nämnden utdömd boningslägenhet blef ofördröjligeu reparerad. Ystad: Lokalerna uti 5 privatskolor funnos vid besigtning för små i förhållande till elevantalet. C. Begrafningsplatserna. Såsom tillägg och fullständigande af förra årets uppgifter anföras ur berättelserna: Arboga: I anseende till sitt läge invid en krökning af ån, strax ofvan staden, är kyrkogården högst opraktiskt oeh helsomenligt anlagd. Borgholm: Ny begrafningsplats håller på att ordnas och planteras utom stadens bostadsplaner vid hamnen på en öppen sand- och gruskulle. Falkenberg: Begrafningspiatsen är belägen vid och omkring kyrkan och har litet utrymme. Haparanda: Hos kyrkorådet har nämnden gjort anmälan derom att begrafningspiatsen bör afdikas, planeras och planteras samt att grafvarne gräfvas till föreskrifvet djup. Hernösand: Kyrkogården E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Åtgärder på några få ställen vidtagna såsom i Kristianstad, der förskämda födoämnen varit utbjudna. I Köping och Örebro äro veterinärer anmodade att utöfva tillsyn. Nyköping: Påbud har utfärdats i fråga om försäljning af hästkött. Uppsala: Några få beslag å torgförda ämnen hafva egt rum. Konfekt med giftig färg har anträffats hos en sockerbagare. F. Fabriker och näringar. Alingsås: I afseende på den i förra årsberättelsen nämnda sköljningen af hudar i ån inom staden, har på nämndens framställning af allmän rådstuga beslutits att hudar ej få nedläggas ofvan-

4 Året 1876. Helsovårdsnämnderna. för en fördämning vid Hillska fabriken. Engelholm: Äfven denna gång saknas uppgifter. Göteborg: Fabrikernas antal liksom förra året 81. Dervid äro anstälde 54 verkmästare och 4,690 arbetare, af hvilka 4,004 öfver 18 år oeh 686 under 18 år samt 3,509 mankön oeh 1,181 qvinkön. Klagomål öfver fabrikerna har ej förekommit, deremot hafva sådana anförts öfver upplag af ost och råa hudar i källare under boningsrum. Vitesförbud hafva genom polismyndigheten utfärdats. Halmstad: Äfven denna gång saknas uppgifter. Hjo: En jernmanufakturfabrik finnes på stadens område. Jönköping: Äfven denna gång saknas uppgifter öfver befintliga fabriker. I stadens utkant har med nämndens begifvande ett mindre garfveri blifvit anlagdt. Kalmar: Utom de i förra berättelsen uppgifna fabriker, finnas 1 gasverk, 2 färgerier, 2 garfverier, 1 kardullsspinneri, en fabrik för silkesväfnad. Karlshamn: Äfven denna gång saknas uppgift. Karlskrona: Ett nytt fabrikshus med nämndens begifvande anlagdt för galvaniseringsfabriken. Anordningar skulle dervid vidtagas för afledande af gaser. Landskrona: Utom förut nämnde fabriker finnas 3 färgerier, 2 kalkbrännerier. Sockerraffinaderi under ombyggnad. Anläggning af ett färgeri på vissa vilkor tillåten. Lund: Fabrikernas antal 36. Arbetare 659, hvaraf 545 öfver 18 år och 114 under 18 år. Att arbetstiden uti handskfabrikerna oeh spinnerierna, der enligt uppgift 59 arbetare äro under 18 år, uppgår till 12 eller 13 l / 2 timmar om dagen synes böra föranleda nämndens uppmärksamhet, enär enligt g 16 mom. 4 af helsovårdsstadgan nämnden skall vaka öfver att fabriker ej drifvas så, att de i helsoväg blifva till men för arbetarne, hvilket med så lång arbrtstid ej kan vara möjligt. Norrköping: Äfven denna gång äro uppgifterna ofullständiga. Nyköping: Af fabriksarbetarne äro 115 öfver och 72 under 18 år, samt 102 mankön och 85 qvinkön. Arbetstiden uti bomulls- oeh ullspinnerierna för lång, 12 timmar om dagen. Oskarshamn: Fabriksarbetarne 276, hvaraf 213 öfver och 63 under 18 år. Piteå: Från de 7 garfverierna nedsänkas massor af hudar för rötning invid flere af staden omgifvande stränder. Förbud häremot på sådana ställen der vatten herntas till dryck, är utfärdadt. Sala:»Garfveri och hudupplag. Ny garfverifabrik utom staden. Merändels 10 å 12 arbetstimmar». Sigtuna: Glasbruk. Arbetare af 11 års ålder och derutöfver. Nämndens uppmärksamhet fästes på stadgandet i 1846 års fabriks- oeh handtverksordning. Skeninge: Nyanlagda en kakelfabrik oeh en mindre klädesfabrik, dessutom uppgifves ytterligare 2 mindre färgerier. Säter: 1 garfveri och 2 fårgerier. Söderhamn: Af de 2 garfverierna har det ena nedbrunnit. Södertelge: Se nedan uti sammandraget öfver de af Kungl. Maj:t afgjorda helsovårdsfrågor. Uddevalla: I förra årets uppgift endast den ändring, att 2 fårgevier finnas. Antalet fabriksarbetare: 391, hvaraf 234 öfver och 157 under 18 år, samt 177 mankön oeh 214 qvinkön. (Arbetstiden uppgifves för äldre till 11 å 11 1/2 timme och för barn till 8 a 9 timmar vid tändsticksfabriken). I ofvanstaende uppgift innefattas icke arbetarne vid garfverier, färgerier, bryggerier och repslagerier utan endast vid bomullsspinneriet, tändsticksfabriken, snickerifabriken och laekerfabriken. Upsala: Se nedan ett af Kungl. Maj:t afgjordt besvärsmål. Vadstena: Inrättning af ett garfveri inuti staden har blifvit förbjuden. Vaxholm: 2 garfverier finnes. Det ena skall flyttas enligt nämndens beslut. Vestervik: 3 färgerier oeh ett garfveri finnas. Vid ett af fargerierna gjordes anmärkning och meddelades föreskrifter om afhjelpande af olägenheter. Visby: Utom förut uppräknade fabriker finnes ett ångbräuneri. Från detta hafva olägenheter uppstått, till hvilkas afhjelpande nämnden lemnat föreskrifter oeh utsatt vite. Fabriksarbetare 166, hvaraf 94 öfver och 72 under 18 år samt 97 mankön oeh 69 qvinkön. G. Afträden och deras inrättning, svinhållning m, m. Hvad som uti förra årsberättelsen an föres gäller till största delen ännu. Ur berättelserna är ej mycket att hemta. Jönköping:»I nybyggda hus inredas afträdena antingen med täta, lätt flyttbara lårar eller ock med täta, murade behållare, hvilket nämnden för sin del anser vida lämpligare, så länge ett ordnadt renhållningssystem icke finnes». Härvid måste erinras, att murade behållare ieke äro tillåtna enligt 17 i Helsovårdsstadgan, allra minst uti nya hus, och att erfarenheten tillräckligt har rönt deras olämplighet, samt att det bör vara en af städernas vigtigaste angelägenheter att ordna sitt renhållningsväsende så, att orenligheten ej får qvarstanna. Samma dåliga system med murade gropar bar blifvit infördt uti staden Lund. Marstrand: Vid inspektion å de ställen, der svin höllos, fann nämnden, att svinstiorna ej voro inrättade i enlighet med helsovårdsstadgan, hvarför nämnden endast medgaf rättighet för eii kort tid oeh helt och hållet förbjöd svinhållning under sommarmånaderna. Vaxholm: 19 personer anmälde sig att vilja hålla svin. Af dessa fingo 10 tillstånd utan vilkor, 4 med vissa vilkor, 5 nekades helt och hållet. Antatet uppgifna svinhållare utgör 6,644 i 75 städer mot 5,618 i 68 städer år 1875. Uppgifter saknas från några städer nämligen Hedemora, der i berättelsen endast angifves, att under sommaren svin hållas i hvarje hushåll, Kristianstad, Sala, Säter, Söderhamn (i anseende till branden), Torshälla, Trosa, Åmål. Uti en del berättelser synas endast de nytillkomne svinhållarne vara upptagne, nämligen från Borgholm, Karlstad, Kristinehamn, Lund, Norrköping (i infordrad upplysning meddelades endast, att 8 nyanmälda tillkommit, men ingen uppgift erhölls öfver verkliga antalet, hvilket året förut hade angifvits till 100), Skellefteå. Från Varberg uppgifves denna gång, att inga svinhållare anmält sig (förra året voro de deremot 116.) Från Mariestad oeh Mariefred uppgifva nämnderna, att många flere svinhållare finnas än de som anmält sig. I Jönköping var svinhållning förbjuden inom den egentliga staden, såsom i förra årsberättelsen anmärktes. Detta förbud har blifvit på nämndens hemställan förnyadt af stadsfullmäktige och af Kon. Befallningshafvande faststäldt den 30 Nov. 1876. Bland de städer, der svinhållning är förbjuden eller endast tillåten i utkanterna, blef Vexiö af förbiseende ej omnämndt i förra berättelsen. Dessa städer äro Eskilstuna, Helsingborg, Jönköping, Malmö, Vexiö, Xstad och Örebro. H. Anordningar i afseende på smittosamma sjukdomar. Eskilstuna: På epidemisjukhuset vårdades under året 48 sjuke. Vid skarlakansfeberns utbrott stängdes alla folkskolans lokaler på nämndens begäran. Filipstad: Ett litet epidemisjukhus af plank med 20 sängplatser har under året blifvit fullbordadt. Det torde förtjena anmärkas, att nämnden icke under den häftiga skarlakansfeberepidemien, som pågick under hösten, föranstaltat om skolornas stängning (= Karlshamn, Karlskrona, Trelleborg),. Göteborg: 29 personer hafva varit intagna på epidemisjukhuset. Då anmälan gjorts, att några tillhörande skolungdomen insjuknat i skarlakansfeber eller difteri, hvilket icke sällan förekommit, har vederbörande skolföreståndare genom förste stadsläkaren underrättats om förhållandet och uppmanats tillse,, att en sådan icke fått åter inträda i skolan förr än, efter läkares yttrande, faran för smitta upphört. Landskrona: I December stängdes Garnisonsförsamlingens folkskola med anledning af en skarlakausfeberepidemi. Lund: En folkskola stängdes under någon tid med anledning af i närheten utbruten difteri. Malmö: 22 personer hafva vårdats i den för epidemiska sjukdomar afsedda lägenheten. Barn från familjer, der sjukdom herrskat, hafva hållits från skolorna. Norrköping: Staden har erhållit ett nytt epidemiskt sjukhus strax utom vestra tullen med 40 sängplatser. Nämnden har 2 gånger erinrat stadens läkare om deras skyldighet att anmäla i deras praktik inträffade fall af smittosamma sjukdomar, men det oaktadt hafva dylika anmälningar i de flesta fall uteblifvit. Norrtelge: En tillfällig sjuklokal har blifvit anskaffad. Simrishamn: En s. k. skjutpaviljong är upplåten till epidemisjukhus. Sköfde: En bebygd gård «r inköpt för att användas till epidemisjukhus. Söderhamn: Oaktadt den stränga difteriepidemien bar skolgången ej varit instäld. Söderköping: 10 patienter hafva varit vårdade å stadens enskilda sjukhus. I Torshäila har skolgången varit instäld under en kort tid med anledning af gängse skarlakansfeber. Upsala: 28 personer hafva vårdats å farsotssjukhuset. Med anledning af skarlakansfeber upplöstes skolorna 2 veckor före höstterminens slut. Vestervik: Skolorna upplöstes den 30 Noyember med anledning af skarlakansfeber.

Året 1876. Helsovårdsnämnderna. 5 I. Dödsorsakerna i rikets städer. Sammanlagda antalet dödsfall under år 1876 enligt det å Tabellerna 1 3 leranade sammandraget af helsovårdsnämndernas öfversigter utgör 14,617. Verkliga antalet döde utgör enligt Statistiska Centralbyrån 15,291. Skilnaden uppgående till 674 personer beror i allmänhet derpå, att äfven denna gång de från presterskapet aflemnade dödsattesterna blifvit i somliga städer uteslutande lagda till grund för öfversigterna. Flerestädes hafva dock dessa blifvit fullständigade genom utdrag ur dödsböekerna och i följd häraf hafva uppgifterna detta år på det hela blifvit mera öfverensstämmande med Statistiska Centralbyråns än förra året. Genom särdeles stor ofullständighet utmärker sig detta år Askersund med 18 döde i st. f. 23, Falkenberg med 29 i st. f. 40, Nora med 23 i st. f. 30, Sölvesborg med 35 i st. f. 40, Torshälla med 34 i st. f. 50, Viramerby med 44 i st. f. 58. Då det för helsovårdsnämnderna är af vigt att ega noggrann kännedom om dödligheten i städerna, böra de skaffa sig upplysning om, huruvida dödsattesterna äro fullständiga eller ej. Flerestädes granskar stadsläkaren dödboksutdragen, innan dessa af presterskapet afsändas till Statistiska Centralbyrån och torde nämnderna lätt genom dem kunna erhålla erforderliga upplysningar. En liten skiljaktighet mellan Statistiska Centralbyråns siffror och tabellerna 1 3 har för några städer uppstått derigenom, att icke kyrkoskrifna personer, som aflidit i en stad uti smittosamraa sjukdomar, akuta sjukdomar eller genom olyckshändelser, blifvit upptagna, under det kyrkoskrifne personer, som å annan ort aflidit af dylik orsak blifvit uteslutna. En sådan åtgärd har endast kunnat vidtagas, då uppgifterna varit fullt tydliga och den härpå beroende skiljaktigheten är helt ringa. Att verkliga fel insmugit sig i en del öfversigter, kan man se deraf, att åldersgruppen bland män 10 20 år upptager 340 dödsfall (se Tab. N:o 2, kol. 5), under det att verkliga antalet döde endast utgjort 330. I likhet med föregående år har dödligheten blifvit å Tab. N:o 2 beräknad efter Statistiska Centralbyråns siffror, hvilka såsom grundade på officiela dödboksutdrag äro fullt tillförlitliga. Den rättsliga medelfolkmängden under år 1876 utgjorde 622,252 och antalet döde 15,291. På 1,000 invånare hafva således aflidit 24,57 personer. Ar 1875 afledo 16,5S6, hvilket på en medelfolkmängd af 606,848 utgjorde 27,3 per mille. Genom hög dödlighet hafva under året utmärkt sig Torshälla med 52,?, Söderhamn med 46,1, Eskilstuna med 39,5, Karlshamn med 36,5, Köping med 35,o, Filipstad med 33,3, Falun med 32,i, Skeninge med 31,8, Hedemora med 30,f och Vimmerby med 30,3 döde på 1,000 invånare. Uti Torshälla, Eskilstuna, Filipstad och Falun har den slora dödligheten hufvudsakligen berott på skarlakansfeber, i Karlshamn på skarlakansfeber och mäsling, i Söderhamn på difteri. I ordningen efter förutnämnda städer komma Gefle, Vadsstena, Hudiksvall, Norrtelge, Stockholm, Vaxholm, Södertelge, Upsala, Eksjö, Falsterbo och Skanör, Haparanda, Vesterås, Falkenberg, Hernösand, Sundsvall, Laholm, Osthammar, Enköping, Sölvesborg och Trosa, hvilka alla haft en dödlighet under 30 men öfver årets medeltal. Bland här uppräknade städer står Gefle högst med 29,G och Trosa lägst med 25,3 döde per mille. Det torde böra anmärkas, att den stora dödligheten i Falsterbo och Skanör (egentl. i Skanör ensamt) beror derpå, att en mängd gamla personer aflidit. under året. Af 24 i Skanör döde voro nemligen ej mindre än 10 öfver 60 år. 31 städor hafva haft mindre dödlighet än 20 p. ni.; bland dessa äro Göteborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Ystad de till invånareantalet största. I afseende på dödligheten inom olika stadsdelar inhemtas följande: I Göteborg har dödligheten inom de olika distrikten (1. Norra staden; 2. Södra staden; 3. Otterhällan; 4. Masthuggets och Majornas kustdistrikt; 5. Samma stadsdelars bergs- Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen 1876 efter ålder och sjukdomsgrupper. Döde i samtlig» rikets städer 15,291 eller 24,6 ps 1,000 invånare. Födde»» 20,411» 32,8»»» Döde under 1 år 18,8 (egentl. 19,8) proc. af de födde. De födde förhålla sig till do döde»uom 133 till 100.

6 Året 1876. Helsovårdsnämnderna. distrikt; 6. Haga; 7. Hagaheden, Albostaden m. m.; 8. Stampen; 9. Redberget m. m.) förhållit sig på följande sätt: Talen äro något för låga, men kunna tjena till jemförelse med föregående år, der å pag. 11 en dylik tabell är uppstäld. Karhlcrona. Inom de 7 olika områdena, hvari staden indelas har dödligheten på 1,000 invånare vexlat mellan 16,7 minimum och 25,7 maximum. Malmö: Dödligheten i staden inom kanalerna har utgjort 19,o per mille; i södra förstaden 20,7 per mille; i östra förstaden 2,15 per mille. I likhet med föregående år hafva tabeller blifvit uppgjorda omfattande vissa grupper af städer, nemligen för mälarstäderna (utom Stockholm), för kuststäderna norr om Stockholm och för de skånska städerna. I spetsen för dessa tabeller har denna gång blifvit stäldt ett sammandrag för alla rikets städer, hvarigenom en lättare öfverbliek torde kunna vinnas öfver de egendomligheter, som utmärka hvardera gruppen. Ett sammandrag för Stockholm Tab. Lit. E. har äfven blifvit tillagdt. I likhet med föregående år visar sig dödligheten störst i mälarstäderna och nativiteten högst i de norrländska städerna, men i följd af större dödlighet så väl i allmänhet som i barnaåldern är nativitetsöfverskottet likväl mycket mindre i dessa än i de skånska städerna. Alla dessa senare hafva under året visat ringa dödlighet (med skenbart undantag för Skanör, såsom redan ofvan är anmärkt). Gynsammast står Landskrona med 16 döde på 1,000 invånare. Den största naturliga tillväxt i invånareantal utvisar Malmö med 1,411 födde och 698 döde eller 43,i födde och 21,3 döde på 1,000 invånare. (Dubbelt så många födde som döde eller derutöfver hafva för öfrigt förekommit i Falköping, Landskrona, Oskarshamn och Östersund). Dödligheten i första lefnadsåret (beräknad efter nämndernas ugpgifter och derför sannolikt oinkr. 1 proc. för låg) har i rikets samtliga städer utgjort 18,8 proc. af de födde; i Stockholm 25,8 proc; i mälarstäderna 19,8 proc; i de å Tab. Lit. C. upptagna städer likaledes 19,8 proc.; i de skånska städerna 15,7 proc. af de födde. Anmärkningsvärda skiljaktigheter mellan de olika grupperna af städer visa sig utaf procentberäkningen för de olika sjukdomsgrupperna (sista kolumnen å Tab. Lit. A E). I hvad mån dessa äro konstanta eller tillfälliga, kan endast efter flere år afgöras. En blick på slutsummorna å Tab. 2 visar att dödligheten bland män och qvinnor är mycket olika, i det att dödsfallen bland mankön visa sig talrikast under första lefnadsåret samt mellan 20 och 60 år, under det att dödsfallen efter 60 år öfvervägande tillhöra qvinkönet. Följande tablå visar den olika fördelningen utaf 100 dödsfall bland mankön och qvinkön på de olika åldersgrupperna: Utaf den rättsliga medelfolkmängden (622,252 personer) utgjorde mankönet 283,848 och qvinkönet 338,404. Då antalet döde mankön uppgick till 7,936 var dödligheten således bland mankönet 28 på 1,000, under det antalet döde qvinnor utgjorde 7,355 och således endast uppgick till 21,7 på 1,000, Tabellerna N:o 1 och 3 lemna upplysning om antalet dödsfall uti hvardera af de å formuläret upptagna rubriker i hvarje stad (Tab. N:o 1) och i samtliga städer (Tab. N:o 3). Dödsfallen i infektionssjukdomar (se Tab. N:o 1, kol. 5 19) hafva uppgått till 1,802 mot 2,188 år 1875. Ökning mot Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren (utom Stockholm). Rättslig medelfolkmängd: 24558. Döde enligt Statistiska Centralbyrån 787 eller 32,0 pa 1,000 invånare. Födde»»» 844» 34,4»»» Döde under 1 ars älder 19,8 proc. af de födde. De födde förhall» sig tul de döde såsom 107 till 100.