LOKAL ARBETSPLAN 2014/15 GRUNDSKOLA: Grindskolan 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande Stimulerande lärande 100 Särskilt stöd Elever Föräldrar 80 Rektorns/förskolechef ens ansvar 60 Utmaningar för alla 40 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval 20 0 Dokumentation av lärande Skola/förskola och hem Utveckling av undervisningen Ansvar och inflytande för elev/barn Bedömning och betyg Grundläggande värden Arbetsklimat 1
2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Grindskolans lärare, elevassistenter och fritidspersonal hade den 2 juni 2014 en fördjupande diskussion kring de olika resultat som framkommit i årets självvärdering (lärarnas), Våga Visa (elev och föräldrars värderingar), nationella proven, Läsgarantin, Bornholmsunderlaget samt kartläggningen utifrån Planen för likabehandling. Resultaten diskuterades och analyserades lärlagsvis, årskursvis och i tvärgrupper. Vilka skillnader kunde urskiljas mellan föräldrars elevers lärares värderingar? Vad kunde ligga bakom dessa? Vad ska vi göra kommande läsår för att förbättra, utveckla respektive område, respektive hålla i det som fungerar? Denna lokala arbetsplan är en sammanställning av det arbete som gjordes den 2 juni. Planen ska under läsåret 2014-2015 vara ett levande dokument med aktiviteter och åtgärder för att utveckla skolan. För detta ansvarar PLG, pedagogiska ledningsgruppen med lärledarna som ansvariga för genomförande i lärlagen. 2
3. MÅLOMRÅDEN Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare 3.1 Utveckling och lärande, kunskaper Stimulerande lärande Särskilt stöd Utmaningar för alla Dokumentation av lärande Utveckling av undervisning 3.1.1 Resultat De yngre eleverna och deras föräldrar upplever skolan som stimulerande i större utsträckning än de äldre eleverna och deras föräldrar. När det gäller målområdet att skapa utmaningar för eleverna är det en stor differens mellan de olika årskurserna som har svarat på enkäten. När det gäller stimulerande lärande uppger 82 100 procent av föräldrar och elever i förskoleklass, åk 2 och åk 5 att lektionerna är intressanta, att man blir nyfiken och får lust att lära mer och att det är roligt att gå i skolan. Mellan 92-100 procent av eleverna i både åk 5 och åk 8 upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver i skolarbetet och 88-98 procent av samma elever uppger att deras lärare förklarar så att de förstår. Mellan 85-100 procent av föräldrarna i alla årskurser uppger att skolan har tydlig dokumentation av sina barns lärande och 92-96 procent av eleverna uppger att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. 3.1.2 Analys De goda resultaten gällande särskilt stöd tänker vi dels beror på alla enskilda lärares insatser under året, och naturligtvis deras gemensamma arbete kring eleverna. Skolan har också haft två specialpedagoger/speciallärare som har arbetat nära lärlagen och eleverna. Vi har också i viss utsträckning arbetat med dubbelt lärarskap i klasserna, vilket har möjliggjort att kunna möta olika elevers behov. I flera klasser ges också särskilt stöd via assistenter och resurser som arbetar både gentemot enskilda elever och/eller gruppen. Det finns en tendens över hela kommunen att elever i de högre årskurser inte finner skolan lika stimulerande som de yngre eleverna och vi funderar på om vi behöver bli bättre på att möta de äldre eleverna utifrån deras intressen och verklighet? Hur ska i så fall det arbetet se ut konkret? Vad stimulerar ungdomarnas intresse och lust att lära? På skolan har vi arbetat medvetet med att konkretisera förmågor och kunskapskrav samt med en ökad medvetenhet kring feedback och gensvar i formativt syfte. Detta kan vara en av 3
anledningarna till att så pass hög andel av eleverna också vet hur det går för dem i de olika ämnena. 3.1.3 Förbättringsområden Stimulerande lärande Utmaningar för alla 3.1.4 Mål Eleverna ska uppleva undervisningen stimulerande och utmanande 3.1.5 Åtgärd/aktivitet Utgå från elevernas intressen och öka elevdeltagande i planering och utvärdering Integrera IKT ännu mer i undervisningen och arbeta mer ämnesövergripande Ta in omvärlden i klassrummet, samt nyttja omvärlden utanför klassrummet Skapa öppna och utmaninande uppgifter utan tak, anpassade till elevers olika förutsättningar Kollegiehandledning IKT fortsätter I PLG planera och följa upp kollegial spegling/lärande kring elevinflytande och öppna och utmanande (anpassade) uppgifter 3.2 Normer och värden 3.2.1 Resultat Arbetsklimat Grundläggande värden I åk 8 uppger ca 64 procent av eleverna att de kan arbeta utan att bli störda på lektionerna, i åk 5 är resultatet ca 78 procent. I åk 2 upplever ca 81 procent av föräldrarna att deras barn kan arbeta utan att bli störda på lektionerna, och i förskoleklassen ca 74 procent. I särskolan är motsvarande resultat ca 75 procent. När det gäller grundläggande värden uttrycker ca 80 procent av eleverna i åk 8 att de känner sig trygga i skolan, medan 100 procent av deras föräldrar anser att deras barn är trygga i skolan. I åk 5 upplever ca 94 procent av eleverna att de känner sig trygga i skolan, deras föräldrars skattning ligger på ca 89 procent. Motsvarande resultat för föräldrar i förskoleklass är ca 89 procent och i särskolan ca 88 procent. 4
Mellan 94 100 procent av både elever och föräldrar upplever att personalen bryr sig om dem/deras barn, dock skattar eleverna i åk 8 detta något lägre; ca 72 procent, vilket är ett mönster som även speglar kommunens genomsnitt. Mellan 77-86 procent av både elever och föräldrar anser att skolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t ex mobbning. 3.2.2 Analys Våra elever i åk 8 har, precis som övriga åk 8:or i kommunen, skattat frågorna gällande grundläggande värden något lägre än övriga elever och anledningen till detta gör oss nyfikna och fundersamma. Hur tänker de kring trygghet? Är det så att tonåringar tänker annorlunda kring vad som skapar trygghet? Vilket bemötande behöver de för att de verkligen ska känna att de vuxna bryr sig om dem? Behöver de andra trygghetsskapande aktiviteter / samtal som är anpassade till sin åldersgrupp? Vi tänker att det förebyggande och åtgärdande värdegrundsarbete som bedrivs på skolan i större utsträckning behöver synliggöras och befästas för både föräldrar och elever, särskilt i de högre årskurserna. I utvärderingen från Trygghetsteamet har det också framkommit ett önskemål om / behov av att på kamratastödjarmötena arbeta mer kring olika dilemman så att man i klasserna också kan synliggöra och fördjupa arbetet. 3.2.3 Förbättringsområden Arbetsklimat (arbetsro) Grundläggande värden 3.2.4 Mål Eleverna ska känna sig trygga och uppleva ett gott arbetsklimat i skolan. 3.2.5 Åtgärd/aktivitet Stående punkt på klassråden där arbetsro och trygghet lyfts och utvärderas En vuxen äter alltid lunch tillsammans med varje klass, även i de högre årskurserna Fortsätta fördjupa och synliggöra Trygghetsteamets och kamratstödjarnas arbete, både för eleverna men också på föräldramötena Tillsammans med eleverna konkretisera och befästa skolans gemensamma övergripande regler Trygghetsteamets arbete ska i större utsträckning synliggöras utåt, t ex på skolans hemsida, i möten med föräldrar och anslås på skolan I PLG definiera devisen Alla barn är allas barn, förankring ut i lärlagen Uppdatera och konkretisera skolans övergripande regler, förankring ut i lärlagen 5
3.3 Elevernas ansvar och inflytande 3.3.1 Resultat Ansvar och inflytande för elever/barn Mellan 60 79 procent av elever och föräldrar i åk 2, åk 5 och åk 8 upplever att de själva/sina barn är med och planerar skolarbetet. I förskoleklass och särskolan är det något lägre resultat; där ca 40-56 procent av föräldrarna svarar att de tycker att sina barn är med och planerar skolarbetet. Ca 75 procent av pedagogerna anser att de planerar undervisningen tillsammans med sina elever. Mellan 88-95 procent av eleverna i åk 5 och åk 8 upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Eleverna i både åk 5 och åk 8 upplever i stor utsträckning att de tar ansvar för sitt skolarbete; ca 92-96 procent och ca 85-90 procent av alla föräldrar upplever att barnen uppmuntras att ta ansvar i sitt skolarbete. 3.3.2 Analys Att en så pass hög andel av eleverna upplever att vi tar hänsyn till elevernas åsikter och att så många elever tar ansvar för sitt skolarbete tänker vi är goda förutsättningar att få eleverna mer delaktiga i planering och utvärdering av själva undervisningen också. En fundering som dyker upp är om det kan vara så att eleverna faktiskt är mer delaktiga än vad de själva ser, men att vi kanske inte medvetandegör och synliggör detta tillräckligt för dem? En annan fundering är att det kan vara svårt att veta hur vi konkret får med eleverna i planeringen av undervisningen, det är mycket centralt innehåll som ska behandlas och kanske är vi måna om att inte missa viktiga delar i undervisningen? Hur blir inflytandet en del av vardagsarbetet och undervisningen? På vilket sätt, i vilka delar av planeringen kan eleverna ha inflytande? I pedagogernas skattning uppger ca 75 procent att de planerar undervisningen tillsammans med sina elever, vilket innebär att det finns många i kollegiet som kan dela med sig av sina erfarenheter och stötta kollegor som behöver input om hur man konkret kan arbeta för ökat elevinflytande. Elevinflytande är också nära sammankopplat med stimulerande lärande och utmaningar för alla, så dessa förbättringsområden borde kunna stödja varandra. 3.3.3 Förbättringsområden Ansvar och inflytande för elever/barn 3.3.4 Mål Eleverna ska bli mer delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen 6
3.3.5 Åtgärd/aktivitet Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare Kollegialt lärande / spegling för att öka elevernas delaktighet i planering och utvärdering av undervisningen, konkreta exempel och tips, våga prova tillsammans Aktivt arbete kring förmågor och kunskapskrav med stöd av matriser Fördjupning och uppföljning av aktiviteterna ovan i PLG 3.4 Skola och hem 3.4.1 Resultat Skola/förskola och hem Cirka 92-95 procent av föräldrarna i förskoleklass, åk 2 och åk 5 anser att skolan har informerat om läroplanen och skolans övriga mål. Föräldrar i åk 8 och i särskolan har skattat detta något lägre; 77-88 procent tycker att skolan har informerat om detta. Mellan 82-89 procent av föräldrarna i förskoleklass, åk 2 och särskolan uppger att personalen är intresserad av deras synpunkter och önskemål. Resultaten är något lägre i åk 5 och åk 8; ca 54-68 procent uppger att personalen är intresserade av deras synpunkter och önskemål. Föräldrarnas upplevelse av att ha inflytande i skolans verksamhet varierar något. Mellan 63-84 procent av föräldrarna upplever att det finns möjlighet för dem att ha inflytande i skolans verksamhet, där det främst är föräldrarna i de lägre årskurserna som skattar detta lite högre. Under förra läsåret gavs föräldrarna möjlighet att vid föräldramötena lämna synpunkter på sitt inflytande. Det framkom generellt att de var nöjda med sitt inflytande. 3.4.2 Analys Eftersom våra resultat spretar lite är det svårt att göra en entydig analys. En stor andel av de yngre elevernas föräldrar upplever att de får tydlig information om läroplanen och skolans övriga mål. Kan det vara så att lärarna i de yngre årskurserna mer tydligt skriver fram och presenterar sådant i sina informationsbrev hem till föräldrarna medan lärarna till de äldre eleverna i stället är mer fokuserade på att informera eleverna om mål och kunskapskrav? I enkäten har nämligen 92 procent av eleverna i åk 8 svarat att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena och 96 procent upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Detta visar att lärarna kommunicerar och tydliggör mål och kunskapskrav och även följer upp resultaten tillsammans med eleverna. Detta är positivt men det är också fortsatt viktigt att informera även föräldrarna. En tanke kan också vara att ju äldre eleverna blir desto mer ansvar lämnar föräldrarna över till sina barn och tar kanske därför inte del av information från skolan i samma utsträckning som när barnen var yngre. När det gäller föräldrars upplevelse av inflytande i skolans verksamhet är resultatet något lägre i åk 8. En möjlig förklaring är att det dels, eftersom detta är ett mönster i hela 7
kommunen, kan bero på att skolan missar att initiera och bjuda in till inflytande, men att det också är lite självvalt av föräldrarna? Ju äldre eleverna blir desto mer självständiga blir de ofta i sitt skolarbete och därmed kanske föräldrarnas medverkan minskar automatiskt? Detta blir såklart ändå ett viktigt förbättringsområde för oss, där vi utmanas att ställa frågan om hur vi får med även de äldre elevernas föräldrar att delta i skolans verksamhet. Vilket slags inflytande vill/kan föräldrar ha? Vad vill/kan föräldrar bidra med? 3.4.3 Förbättringsområden Skola/hem 3.4.4 Mål Föräldrarnas inflytande i skolans verksamhet ska öka Föräldrar ska få tydlig information om läroplan och skolans kunskapskrav 3.4.5 Åtgärd/aktivitet Bjuda in föräldrar i olika arbetsområden; både som mottagare av elevernas arbete men också för att ta vara på föräldrarnas kunskaper Tillgängliggöra information om skolans mål och kunskapskrav för alla föräldrar, t ex via informationsbrev, bloggar, föräldramöten I Grindrådet samtala och arbeta kring nya former för föräldrasamverkan / föräldrainflytande 3.5 Bedömning och betyg 3.5.1 Resultat Bedömning och betyg Mellan 92-96 procent av eleverna i åk 5 och åk 8 uppger att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena, och mellan 80-84 procent upplever att deras lärare förväntar sig att de ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 75 procent av lärarna tycker att de ger eleverna möjlighet att bedöma och analysera sina egna studieresultat och 79 procent tycker att det är tydligt hur bedömningen av elevernas kunskaper ska gå till. Resultaten på nationella proven i åk 3 visar att 83 procent av eleverna nådde kravnivån i ämnet svenska. Resultaten visar att faktatexter var lite svårare än berättande texter, samt att meningsbyggnad och den röda tråden i texterna behöver utvecklas vidare. 8
Resultaten på nationella proven i åk 3 i ämnet matematik var lägre; 45 procent av eleverna nådde kravnivån. De delar inom matematiken där resultaten var lägst handlar om att mäta, jämföra och uppskatta längd samt skriftliga räknemetoder. Resultaten i åk 3 visar ingen skillnad mellan pojkars och flickors resultat. Nedan följer andel elevers olika provbetyg på nationella proven i åk 6; Provbetyg A B C D E F Ej genomfört Engelska 16% 22% 11% 20% 16% 16% Fysik - - 16% 47% 29% - 9% Geografi - 4% 29% 16% 36% 9% 7% Matematik 4% 7% 22% 18% 29% 20% - Svenska 7% 9% 29% 13% 40% 2% - En jämförelse mellan resultaten på nationella proven med elevernas betyg i åk 6 visar på en bra samstämmighet. I ämnet matematik fick dock några fler elever betyget E jämfört med resultaten på nationella proven. I ämnet fysik fick några fler elever betyget C jämfört med resultaten på nationella proven. I jämförelsen ser vi också att betygen kan vara något lägre än resultaten på nationella proven, men vi finner ingen stor diskrepans som inte går att förstå och förklara. Detta visar att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarnas bedömning. Nedan följer andel elevers olika provbetyg på nationella proven i åk 9; Provbetyg A B C D E F Ej genomfört Biologi 5% 5% - 35% 45% - 10% Engelska 15% 5% 30% 40% 5% 5% - Geografi - 5% 10% 15% 35% 10% 25 % Matematik - 5% 10% 10% 60% - 15% Svenska - 5% 25% 35% 25% 10% - En jämförelse mellan resultaten på nationella proven med elevernas betyg i åk 9 visar också på en bra samstämmighet, även om resultaten på nationella proven, på samma sätt som i åk 6, inte alltid är exakt detsamma som betygen. I ämnet svenska fick till exempel några fler elever betyget E jämfört med resultaten på nationella proven. I ämnet fysik fick några fler elever betyget C jämfört med resultaten på nationella proven. På samma sätt som i åk 6 ser vi också att betygen kan vara något lägre än resultaten på nationella proven, men vi finner ingen stor diskrepans som inte går att förstå och förklara. Detta visar att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarnas bedömning. 3.5.2 Analys Resultaten på nationella proven i matematik i åk 3 förbryllar oss och det blir viktigt att förstå dem för att hitta rätt åtgärder och insatser. Vid utvärderingen i juni framkom inte tillräcklig fördjupad analys i lärlagen, vilket gör att detta blir prioriterat redan vid läsårsstart. Det blir ett arbete som kommer att initieras i PLG tillsammans lärlagsledarna och skolledarna. För övrigt är det inte heller helt enkelt att få ihop de olika enkätresultaten kopplat till elevernas måluppfyllelse och därför behöver även analysen av elevernas övriga måluppfyllese fördjupas 9
ytterligare. Enkäten visar bland annat att våra elever har god kännedom om kunskapskrav och mål och det förbryllar oss därför att elevernas måluppfyllelse inte är högre. Vi behöver gemensamt fundera på varför det är så och hitta strategier och metoder som är gynnsamma, i alla ämnen. Ger vi tillräckligt utmanande och anpassade uppgifter där eleverna ges möjlighet att träna på högre nivå och på vilket sätt synliggör och förtydligar vi de olika kvalitativa nivåerna för eleverna? Hur arbetar vi med gensvar och feedback? 3.5.3 Förbättringsområden Elevernas måluppfyllelse 3.5.4 Mål Elevernas måluppfyllelse / skolans meritvärden ska öka 3.5.5 Åtgärd/aktivitet Självbedömning och kamratbedömning ska bli en del av vardagsarbetet Aktivt och medvetet arbete med läsförståels; Läsfixarna, reciprok läsning, i alla ämnen Aktivt och medvetet arbete med skrivprocessen, genre-pedagogik Använda elevexempel för att visa och tydliggöra olika kvaliteter för eleverna Föreläsning med Barbro Westlund (läsförståelse), följa upp i PLG lärlagen Via PLG fördjupa analysen av kunskapsresultaten för att stödja lärlagens arbete Bedömningslyft hela kommande läsår, gemensamt fokus Matematiklyftet hela kommande läsår, gemensamt fokus 3.6 Skolan och omvärlden Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval 3.6.1 Resultat Endast ca 36 procent av pedagogerna uppger att de tycker att skolan har en god samverkan med arbetsliv och närsamhälle, och ca 64 procent anser att samverkan mellan skolans egna olika verksamheter fungerar väl. Gällande rutiner och aktiviteter för att stödja elevernas övergångar mellan årskurser och skolformer uppger ca 68 procent att det fungerar väl. 3.6.2 Analys Gällande skolans samverkan med arbetsliv och närsamhälle har pedagogerna själva skattat sig väldigt lågt och vi tänker att det beror på att målområdet inte har haft så hög prioritet. Den senaste tiden har mycket fokus legat på att implementera Lgr 11, få eleverna att förstå förmågorna och kunskapskraven, samtidigt som vi har byggt upp vår nya högstadiedel. Vi har 10
fungerande PRAO i åk 8 och även arbetsplatsbesök för de yngre eleverna, men vi behöver se över rutinerna och hur vi kan förbättra detta ytterligare. Sedan tänker vi att samverkan med närsamhället behöver bli en mer naturlig och integrerad del av vardagsarbetet och där behöver vi fundera tillsammans vad och hur det kan se ut. Samverkan med arbetliv och närsamhälle kan ju bestå av både egna besök utanför skolan men också att bjuda in aktörer utifrån till skolan. Hur arbetar vi med utomhuspedagogik? Hur använder vi världen utanför skolan som mottagare för vårt arbete? När det handlar om samverkan och övergången mellan skolans egna verksamheter är vi förbryllande över att inte fler skattar detta högre. Vi har arbetat fram rutiner och planer för PRAO och övergångar, men har dessa planer en reell betydelse i verkligheten? Behöver de kanske revideras och förankras tydligare? 3.6.3 Förbättringsområden Samverkan och omvärld 3.6.4 Mål Skolans samverkan med arbetsliv och omvärld ska förbättras 3.6.5 Åtgärd/aktivitet Använda närsamhället samt skapa verkliga mottagare utanför klassrummet Besöka arbetsplatser och bjuda in föräldrar att berätta om sina liv och kunskaper Använda Skype i undervisningen Väl förberedd och tydlig uppföljning av PRAO och arbetsplatsbesök Aktualisera planerna för PRAO och överlämningar, eventuellt revidera och förbättra I PLG stödja och följa upp lärlagens arbete med hur man kopplar skolarbetet till omvärlden 3.7 Rektors ansvar 3.7.1 Resultat Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande Mellan 87-100 procent av föräldrarna i förskoleklass, åk 2 och åk 5 uppger att de är nöjda med verksamheten i skolan, och ca 75 procent uppger detsamma i särskolan och åk 8. Motsvarande resultat från elever i åk 5 är 92 procent och i åk 8 svarar 76 procent att de är nöjda med sin skola. 11
100 procent av föräldrarna i särskolan, förskoleklass, åk 2 anser att sina barn har kompetenta lärare, och mellan 83-92 procent av föräldrarna uppger detsamma i åk 5 och åk 8. Av elever i åk 5 tycker 94 procent att de har bra lärare och motsvarande siffra i åk 8 är 84 procent. Mellan 58-88 procent av föräldrarna i särskola, förskoleklass, åk 2 och åk 5 uppger att de har förtroende för skolans rektor, samtliga resultat ligger över kommunsnittet. Motsvarande resultat från föräldrar i åk 8 är 46 procent vilket är lite lägre än övriga i kommunen. Elevernas skattning gällande rektor följer samma mönster som föräldrarnas och kommunen i övrigt; de yngre eleverna har en mer positiv bild av rektors roll. Mellan 84-88 procent av eleverna i åk 5 tycker att rektor är bra och lyssnar på vad de tycker, och i åk 8 är motsvarande resultat från eleverna 20-32 procent. När det gäller pedagogernas egen uppfattning uppger ca 86-89 procent att de är nöjda med verksamheten i sin skola, att skolan har en välfungerande organisation och ansvarsfördelning samt att rektor aktivt leder skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Däremot är det något färre, ca 64 procent av pedagogerna, som upplever att skolledningen håller sig väl förtrogen med det dagliga arbetet på skolan. 3.7.2 Analys Vi tänker att de äldre elevernas lägre uppfattning om rektors tillgänglighet kan bero på olika saker. Kanske behöver de ha egna forum som t ex elevråd för att få sina frågor mer belysta? De kanske behöver få större ansvar och möjligheter att påverka olika aktiviteter som sker på skolan; allt från att arrangera gemensamma dagar till att driva sina egna projekt som stimulerar och motiverar dem? Vi tror också att det är viktigt att vara tydlig och tillsammans med eleverna föra en dialog om vad de kan vara med och påverka, vilka frågor som är möjliga att utöva inflytande på. Det är viktigt att ha rätt förväntningar. 3.7.3 Förbättringsområden De äldre elevernas förtroende för rektor 3.7.4 Mål De äldre eleverna ska få ett ökat förtroende för rektor/skolledning 3.7.5 Åtgärd/aktivitet Regelbundna och schemalagda klassråd för att förebereda relevanta frågor till elevrådet, samt tillsammans med eleverna definiera vad de kan ha inflytande över i skolan Anordna ett separat elevråd för åk 7-9 Definiera i elevråden vad eleverna kan ha inflytande över i skolan så att rätt förväntningar kan ställas 12