De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund CPS-dagen, den 29 maj 2013 Malmö högskola Lisa Wallander (fil.dr. sociologi) Centrum för professionsstudier & Institutionen för socialt arbete
Bedömning som studieobjekt PROCESS ELLER PRODUKT HUR STUDERA? DEFINITION JUDGEMENT 1. the process of forming an opinion or evaluation by discerning and comparing 2. an opinion or estimate so formed Merriam-Webster Dictionary 1. Att spåra /modellera tankeprocesser 2. Att studera relationen/relationerna mellan input (bedömningsunderlaget) och output (bedömningen)
Professionell bedömning som studieobjekt PROFESSIONELLA AKTIVITETER UTTRYCKT SOM EN MODELL Diagnos (Diagnosis) Att formulera problemet Inferens (Inference) Att länka samman problemformulering och lösning Intervention (Treatment) Att föreslå en lösning på problemet Diagnos Inferens Intervention Andrew Abbott, 1988
Relationen mellan input och output i professionella bedömningar Information om klienten = Input Diagnos = Output / Bedömning & Input Intervention = Output / Bedömning Inferens På vilka grunder drar man slutsatsen / gör bedömningen att ett visst problem föreligger? Vilka faktorer styr bedömningen? Hur styr de bedömningen? Inferens På vilka grunder drar man slutsatsen / gör bedömningen att en viss intervention behövs för att lösa problemet ifråga? Vilka faktorer styr bedömningen? Hur styr de bedömningen?
Vem rekommenderas vilken missbruksvård? (2001-2005) INPUT INFORMATION OM KLIENTEN OUTPUT INTERVENTION / VAL AV INSATS Inferens Klienten (person som brukar alkohol eller narkotika) t.ex. bruksmedel problemuppfattning socialt nätverk Bedömaren (socialarbetare) t.ex. vårdideologi Kontexten (socialtjänstenheter) t.ex. riktlinjer
Vem rekommenderas vilken missbruksvård? En factorial survey (experimentell vinjettstudie) INPUT INFORMATION OM KLIENTEN VINJETTER = FIKTIVA FALL OUTPUT INTERVENTION / VAL AV INSATS BEDÖMNING AV VINJETTERNA Inferens I DE FIKTIVA FALLEN VARIERAS DE KLIENTFAKTORER SOM KAN TÄNKAS PÅVERKA BEDÖMNINGARNA (VAL AV INSATSER) Klienten (person som brukar alkohol eller narkotika) t.ex. bruksmedel problemuppfattning socialt nätverk
En vinjett och dess innehåll i termer av variabler och dess värden VINJETT Kalle är en 38-årig man som regelbundet, dvs. ett par gånger i veckan, använder cannabis. Har bostad men är arbetslös. Lever tillsammans med sin partner, som också använder narkotika, med barn. Har ett mindre och något bräckligt socialt nätverk. Har en god fysisk och psykisk hälsa. Ser inte sitt bruk som något större problem. Är inte i behov av organiserad hjälp Är i behov av organiserad hjälp VARIABLER 1. Etnicitet (svensk / finsk / arabisk) 2. Ålder (yngre / medelålders / äldre) 3. Kön 4. Bruksmönster 5. Bruksmedel 6. Boendesituation (varieras inte) 7. Social klass 8. Partner 9. Barn 10. Socialt nätverk 11. Fysisk hälsa (varieras inte) 12. Psykisk hälsa 13. Problemuppfattning DESSA VARIABLER VARIERAS SLUMPMÄSSIGT I VINJETTERNA; RESPONDENTERNA BEDÖMER ETT STORT ANTAL UNIKA VINJETTER
Från datainsamlingsmetod till verktyg för högre utbildning och praktik DATAINSAMLINGSMETOD VERKTYG I HÖGRE UTBILDNING OCH PRAKTIK Att studera vilka faktorer som styr en viss bedömning (på aggregerad nivå) hos en viss population Att studera likheter och skillnader i bedömningar mellan olika grupper av respondenter (t.ex. olika professioner) Att identifiera vilka faktorer som styr en specifik individs (student / praktiker) bedömningar 1. Att medvetandegöras om sina egna bedömningsgrunder 2. Att träna på att motivera och argumentera för varför faktorerna styr bedömningarna så som de gör (+ modell för argumentation av Stephen Toulmin, 1958)
Två systerprojekt HÖGRE UTBILDNING PROFESSIONELL PRAKTIK Postdok-projekt (2011-2013) Bedömning: Behov av organiserad hjälp Respondenter: 9 studenter på magisterutbildningen i socialt arbete (Malmö högskola; våren 2012) Med Anders Molander (Högskolan i Oslo och Akershus) Projekt Karin(2012-2014) Bedömning: Graden av allvarlighet i situationer som beskriver våld i nära relationer Respondenter: Ca 40 socialarbetare, poliser och åklagare i Malmö stad; 2013) Med Leili Laanemets (Lunds universitet)
Övningens fyra delar Exemplet Högre utbildning 1. Varje student bedömer behovet av organiserad hjälp (ja/nej) hos 96 fiktiva personer 2. Läraren (jag) gör statistiska analyser och sätter ihop en bedömningsprofil för var och en av studenterna 3. Bedömningsprofilerna diskuteras i klassen 4. Examinationsuppgift då studenterna får i uppgift att utifrån resultaten i bedömningsprofilerna konstruera ett par argument (enligt Toulmin-modellen)
Ett utdrag ur en bedömningsprofil Student X Vinjettvariabler Cr.V Rang Inte i behov av organiserad hjälp (%) I behov av organiserad hjälp (%) Totalt 63,5 36,5 Etnicitet Svensk Finsk Arabisk Ålder Yngre Medelålders Äldre Kön Man Kvinna Bruksmönster Sporadiskt Regelbundet Bruksmedel Alkohol Cannabis Kokain Amfetamin 0,081 7 0,061 -- 0,022 -- 0,628 1 0,240 4 68,8 59,4 62,5 65,6 65,6 59,4 62,5 64,6 93,8 33,3 58,3 83,3 54,2 58,3 31,2 40,6 37,5 34,4 34,4 40,6 37,5 35,4 6,2 66,7 41,7 16,7 45,8 41,7 Överraskningar!
Att diskutera och jämföra bedömningarna (Underlag för argumentationsanalys) Student X Student Y Andel av fiktiva personer som bedömts som i behov av organiserad hjälp 36,5 % 80,2 % Rangordning av variablerna (Cr.V. >= 0,07) Bruksmönster Problemuppfattning Barn Bruksmedel Socialt nätverk Psykisk hälsa Partner/Etnicitet Bruksmedel Barn Bruksmönster Kön Partner Social klass Psykisk hälsa Problemuppfattning/Socialt nätverk Etnicitet Andel av fiktiva personer med vissa egenskaper som bedömts som i behov av organiserad hjälp Variabel: Bruksmedel Alkohol: 41,7 % Cannabis: 16,7 % Kokain: 45,8 % Amfetamin: 41,7 % Variabel: Bruksmedel Alkohol: 50,0% Cannabis: 70,8 % Kokain: 100,0 % Amfetamin: 100,0 %
Varför är det så viktigt... ATT STUDERA PROFESSIONELLA BEDÖMNINGAR? ATT SYNA SINA EGNA PROFESSIONELLA BEDÖMNINGAR? Bedömningens centrala plats i den professionella praktiken: Utan bedömning ingen handling Klienternas tillit till de individuella praktiker som de träffar och samhällets förtroende för professionerna vilar på tron att dessa kan identifiera de olika problem de arbetar med och att de vet hur dessa problem skall lösas (Fransson, 2012) Alla professionella praktiker behöver inte alltid komma fram till samma slutsats / bedömning (jfr likhetsprincipen; individualiseringsprincipen, etc.) Professionellt handlingsutrymme (på individnivå) kräver professionellt ansvar att man kan stå till svars för och motivera sina bedömningar och handlingar TACK!