Avtalsrörelse 2/10. Så här är läget i årets. Skatteverket drabbas av biblioteksdöden

2/10 FACKTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SKATTEVERKET Så här är läget i årets Avtalsrörelse Skatteverket drabbas av biblioteksdöden Jag har jobbat med skatter nästan hela mitt yrkesliv... Ingemar Hansson, generaldirektör

ORDFÖRANDEN HAR ORDET Äntligen är framtiden här... ÄNTLIGEN ÄR DEN EXTREMT långa och kalla vintern över och naturen har klätt sig i sin vackraste skrud. Det är lika magiskt varje år att uppleva den kraft som växligheten har. Hur kan något överleva och återkomma år efter år är frågan som man ställer sig varje vår. ÄNTLIGEN ÄR DET SLUT på interna debiteringar i vår budgetstyrda verksamhet. Skatteverkets nya generaldirektör inser att köp- och säljmodellen som infördes 2005 bara ökar administrationen och ger ökade kostnader. Skatteverkets verksamhetsstöd blir från 1 januari 2011 en egen avdelning i myndigheten som ska stödja Skatteverkets kärnverksamhet och utveckling. ÄNTLIGEN, HOPPAS JAG kunna få säga i höst, får Skatteverket varaktiga tillskott i budgeten så att det blir möjligt att bedriva en bra verksamhet, utan stora neddragningar och alla andra negativa konsekvenser som nuvarande krisläge innebär. Äntligen är det slut på interna debiteringar... ÄNTLIGEN, HOPPAS jag kunna få säga någon gång i framtiden, har Skatteverket skapat användarvänliga datasystem som det avsätts tillräcklig utbildning och tid till att behärska innan gamla invanda system utmönstrats. ÄNTLIGEN ÄR DET SEMESTERTID och vi får alla förhoppningsvis en välförtjänt vila från det vanliga arbetet. Att göra något annat, som att bryta de invanda mönstren, att bara få vara och släppa alla kravfyllda måsten är något som jag hoppas att ni alla unnar er under någon del av semestern. innehåll 3 Styrelsemöte trots askmolnet Två styrelsemöten om året förläggs till annan ort än Stockholm. I april var det Karlstads tur att vara värd. 4 Generaldirektören planerar hålla igen Ingemar Hansson menar att Skatteverket måste rätta mun efter matsäck. 6 Årets avtalsrörelse Lön och anställningsformer är ett par av de viktiga frågor som behandlas i avtalsrörelsen. 8 Piloter i Alingsås Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och pensionsmyndigheten rymms och tar emot allmänheten under samma tak. 10 Är kunskapsmyndigheten på väg att avvecklas...? Det befarar Sven Måhlen, då han kritiserar nedläggningen av biblioteken på skattekontoren. 12 Jorden runt Skatteyrkets Pär Bergström kunde tack vare semesteravtal och flextid göra en resa jorden runt tillsammans med sin hustru. 13 Korsord Jag önskar er alla en riktigt skön sommar! Omslagsbild. Sven Måhlén/Fotomontage Ing-Marie Sandin Ordförande ST inom Skatteverket

STYRELSE De anställda fick svara på fackliga tipsfrågor något som visade sig inte var så lätt. Styrelsemöte i Karlstad Den 26 april styrde avdelningsstyrelsen sina steg till Karlstad för att ha möte under två dagar. Ända fram i det sista var det osäkert hur många som kunde delta med hänsyn till det isländska askmolnet som kom och gick över Sverige. Med hänsyn till våra spridda boendeorter i Sverige är vi beroende av att flygtrafiken fungerar. Måndag förmiddag kunde vi som tur var konstatera att alla var på plats som planerat. SOLA I KARLSTAD Från förra året förlägger avdelningsstyrelsen två möten om året på annan ort än Stockholm. I första hand kommer vi att besöka de orter där någon från styrelsen arbetar och i Karlstad finns vår suppleant Nils-Owe Nilsson som under 2010 är ordinarie ledamot istället för mammalediga Bodil Nilsson. Solen sken som vanlig i Karlstad även om Sola i Karlstad inte i första hand handlar om solen på himlen utan servitrisen Eva Lisa Holtz som arbetade på flera krogar i Karlstad och blev känd för sitt soliga humör. Hon föddes 1739 och dog 1818 och står i dag staty utanför stadshotellet vid Klarälven. Tipsfrågor I samband med mötet passade vi på att bjuda samtliga anställda i Karlstad på en god stenugnsbakad kanelbulle som Nils- Owe hade forslat från Munkfors. I en ST kasse delade vi också ut information om ST, en penna, godis och annat ST-material. För att engagera de anställda ytterligare fick de som ville, svara på några fackliga tipsfrågor. För att så många som möjligt skulle delta lockade vi också med vinster. Det blev ett stort engagemang runt kaffeborden när många slog sina kloka huvuden ihop för att svara rätt på frågorna. Vi kan efteråt konstatera att frågor om fackliga ordföranden, kollektivavtal och om vi ska få någon lön eller ej inte alltid är så lätt att svara på. Av alla inlämnade svar var det endast nio som svarade helt rätt på alla frågor. Det positiva i detta var att alla kunde få ett pris bestående av paraply, handduk, USB-minne eller miniräknare. I intervju med vår nye generaldirektör Ingemar Hansson så har ett gäng medarbetare i Karlstad fått vädra sina funderingar kring servicekontorens framtid. På vårt möte i augusti ska vi besöka Umeå och vem vet vad som händer där... Lena Berntson 2/10 3

GD PROFIL Tidningen Skatteyrket välkomnar Ingemar Hansson till det nya jobbet på Skatteverket. Det är inte ofta vi medarbetare kan välkomna en ny generaldirektör, så det fi nns av naturliga skäl en viss nyfi kenhet på personen Ingemar Hansson. Likaså fi nns det ett uppdämt behov av att få svar på ett antal för oss betydelsefulla frågor. TEXT OCH BILD LARS-GÖRAN FRIDLUND Återhållsamhet gäller på Skatteverket NÄR VI TRÄFFADES för första gången berättade du, att du inledningsvis i det nya jobbet var intresserad av att inhämta så mycket information och intryck som möjligt från olika delar av verksamheten. Själv gav jag en ganska pessimistisk syn på olika företeelser och utveckling som vi står inför. Så min första fråga till dig är ganska given. Vad är ditt intryck av Skatteverket efter cirka tre månader och stämmer det intrycket med den syn du hade första dagen på jobbet? Mitt intryck är att Skatteverket utmärks av en god statstjänstemannakultur där vi anställda jobbar engagerat och lojalt för att utföra Skatteverkets viktiga uppgifter. Skatteverket har ett mycket högt förtroende hos allmänheten och det ska vi slå vakt om även framöver. Denna kultur är ännu starkare än jag trodde första dagen på jobbet. En annan avvikelse är att Skatteverkets ekonomiska läge är sämre än jag trodde första dagen på jobbet. JAG HAR HÖRT DIG BERÄTTA att du har en forsknings- och utredningsbakgrund med nationalekonomi i botten och att du arbetat med den stora skatteutredningen från 1990, samt att du varit generaldirektör på Konjunkturinstitutet i drygt sju år. Konjunkturinstitutet har cirka 60 anställda och sysslar mig veterligen med analyser, prognoser och forskning inom macroekonomi. Vid en första anblick så skiljer sig dina tidigare arbetsområden och arbetsmässiga förutsättningar avsevärt från Skatteverkets verklighet. Skatteverket är en myndighet med mest verkställande arbetsuppgifter och 10 000 anställda spridda över landet i en förhållandevis rörig organisation. Hur ser du på dessa skillnader och dina förutsättningar för att lyckas med ett så annorlunda uppdrag? Jag har jobbat med skatter nästan hela mitt yrkesliv och trivdes mycket bra som myndighetschef under mina dryga sju år på Konjunkturinstitutet. Att kombinera att vara myndighetschef och att arbeta med skatter passar mig perfekt. Jag trivs mycket bra efter mina första tre månader på Skatteverket. TRE UPPGIFTER som du nämnt är av betydelse att fortsätta utveckla inom Skatteverket är: acceptansen och efterlevnaden för av Regering och Riksdag beslutade skatteregler dvs. att alla gör rätt för sig och betalar den skatt man ska betala samtidigt som vi också har förmågan att ta in och administrera dessa skatter. skyddet för seriösa företag mot 5 frågor från medarbetare på Skatteverket 1) Hur länge kommer den kontorsstruktur och regionindelning som nu råder inom Skatteverket att ligga fast och kommer vi någonsin att uppnå de ursprungliga numerärerna i denna målorganisation vad gäller kontorsstorlekar? Kontorsstrukturen liksom regionindelningen ligger fast 2011. Därefter kan förändringar inte uteslutas men för närvarande finns inget underlag för att bedöma detta. Frågan om kontorens storlek bör bedömas med utgångspunkt i vad som är ekonomiskt effektiv och i övrigt lämpligt och således inte styras av alltför rigida regler med nedre och övre gränser för kontorens storlek. 2) Många upplever idag problem och hinder för intern rörlighet och kompetensutveckling genom vattentäta skott mellan enheter och regioner och koncentration av arbetsuppgifter. Samtidigt som man ställer sig frågande till de framtida begreppen generalist-, sakområdes- och specialistkompetens och inte minst möjligheten till karriär och utveckling inom Skatteverket i det krympande läge vi befinner oss. Hur vill du jobba vidare med dessa frågor och hur ser du på ett ökat medarbetarinflytande i dessa sammanhang? Ett sammanhållet Skatteverk minskar klyftan mellan Verksamhetsstödet och övriga Skatteverket. Även i övrigt är det angeläget att främja intern rörlighet och kompetensutveckling inom de ramar som sätts av vår ansträngda ekonomi. Den interna rörligheten liksom kompetensutvecklingen kommer även framöver att styras av de anställdas önskemål i kombination med Skatteverkets behov, som i sin tur beror på vilka uppgifter och vilka anslag vi får från regering och riksdag. 3) Medarbetare i Karlstad har en speciell fråga angående servicekontor: Tror du på att man på lång sikt kan leda och styra servicekontoren utifrån den egna myndigheten (med tanke på att flera myndigheter ingår i servicekontoren och ansvarar för sin verksamhetsdel ). Är det kanske dags att bilda Myndigheten för medborgarinformation? Så länge det är ett begränsat antal myndigheter som samarbetar kan servi- 4 2/10

illegal konkurrens i form av skatteundandragande, genom olika typer av kontrollåtgärder. samt servicen till företag och medborgare som ska bidra till att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Om jag inte missförstått dig så handlar det om att kontrollen och servicenivåerna inte bara bibehålls utan även utvecklas ytterligare. Inom ST så har vi samma åsikt när det gäller den önskvärda utvecklingen, men vi ställer oss frågan om vi mäktar med att utveckla verksamheten ytterligare m.h.t. Skatteverkets prekära ekonomiska läge. Vad händer om vi inte får extra pengar i höstproppositionen? Vad kan vi utveckla när vi kanske inom en snar framtid blir 2 000 anställda färre? Handlar det i så fall inte om att avveckla snarare än att utveckla. Vilka arbetsuppgifter och/ eller åtaganden ser du i så fall att vi behöver se över eller ta bort? Om vi inte får höjda anslag fram till år 2014 beräknas antalet anställda minska med ca 2000 personer fram till 2014. Detta framgår av den handlingsplan vi skickade till regeringen i mitten av mars. Därefter har vi fått ett anslagstillskott på 40 miljoner kronor från och med 2011. Jag hoppas och tror att vi får ytterligare anslag i höstens budgetpropositionen samt vid senare tillfällen. Det mest sannolika är därför att Skatteverket förr eller senare får höjda anslag, ibland i kombination med tillkommande arbetsuppgifter. I så fall behöver vi inte minska antalet anställda så mycket fram till 2014. Men vår planering inför 2011 måste säkra en hållbar ekonomi även om vi inte får höjt anslag i höstens budgetproposition. Därför måste vi vara återhållsamma med rekryteringen samt i alla andra ekonomiska avseenden. Inom ramen för de anslag Skatteverket kommer att få 2011 och senare ska Skatteverket tillhandahålla bästa möjlig service och bästa möjliga kontroll bl.a. för att skydda de seriösa företagen från illojal konkurrens. Genom en rimligt utveckling av vårt anslag och genom att vi fortsätter att effektivisera verksamheten ska vi uppnå såväl en god kontrollnivå som en god servicenivå. En viktig effektivisering är att vi från och med 2011 avskaffar det komplicerade systemet med interna avtal och interna betalningar. Därmed undviker vi konfliktskapande diskussion mellan anställda vid Skatteverket om vad som ingår eller inte ingår i befintliga avtal. Vi undviker också tidsödande och konfliktskapande arbete med tilläggsbeställningar och dess offertförfrågningar, offertskrivning och avtalsförhandlingar. Genom dessa och andra förenklingar skapar vi ett sammanhållet Skatteverk som fungerar ännu bättre. Det praktiska arbetet med att uppfylla Skatteverkets åtaganden utförs ute i regionerna. Ur ett ekonomiskt perspektiv blir det särskilt viktigt att bibehålla regionernas kapacitet så långt det är möjligt. Under år 2011 är din ambition att Skatteverket ska gå med ett överskott i finanserna och år 2014 vara i ekonomisk balans. Mats Sjöstrand uttryckte i sparsammanhang att ekonomin skulle komma i balans genom ett effektivt utnyttjande och utveckling av E-förvaltningen och att därigenom kunna rationalisera bort enklare arbetsuppgifter. Utvecklingen av TINA och E-tjänster sågs som ett exempel på detta. Tyvärr ser vi inom ST fortfarande inte hur vi ska få en ekonomi i balans med detta som utgångspunkt eftersom utvecklingen går åt rakt motsatt håll. Tillräckliga resurser att lägga på IT utveckling saknas och fler och fler arbetade timmar läggs på enklare arbetsuppgifter. Är det inte dags att revidera tidigare åsikter och ställningstaganden som uppenbarligen inte fungerat? Kan det vara på sin plats med ett radikalt nytänk eller är de inarbetade spåren och åsikterna heliga? Vi ska ta kontroll över Skatteverkets ekonomi och uppnå ett överskott nästa år så att vi kan börja amortera vår alltför stora skuld. Detta ska uppnås genom en tillräckligt återhållsam utveckling av våra sammanlagda utgifter. Vi ska satsa ca 340 miljoner kronor på it-utvecklingsportföljen nästa år för att fortsätta förbättra e-förvaltningen samt vårt interna it-stöd. Samtidigt ska vi pröva olika möjligheter för att nå så mycket utveckling som möjligt för dessa 340 miljoner kronor. Vi eftersträvar även effektiviseringar avseende it-drift och it-förvaltning. Ett ytterligare område för nytänk är att vi, som nämnts, avskaffar systemet med interna avtal och interna betalningar, dvs. avvecklar det som ibland kallas att leka affär. Den nya verksledningen kommer att fortsätta att genomföra de åtgärder som krävs för att nå effektiv verksamhet med ett sammanhållet Skatteverk där alla drar åt samma håll och alla fokuserar på att uppnå Skatteverkets mål. Det tycks vara en kutym att generaldirektörer vill sätta sin egen prägel på utvecklingen och sällan fortsätta i andras fotspår. På huvudkontoret i Solna finns ett sammanträdesrum med porträtt på gamla generaldirektörer som var och en satt sin egen speciella prägel på verksamheten. Mats Sjöstrand, senast i raden i samlingen vurmade för koncentrationer av verksamhet, bildandet av servicekontor, nedläggning av skattekontor på mindre orter, samt utveckling av E-tjänster. Då uppstår frågan även om den är i tidigaste laget, vad kommer att bli Ingemar Hansson eftermäle till omvärlden den dagen han slutar på Skatteverket? Finns idéerna och tankarna redan nu? Jag vill förebygga oavsiktliga fel, avsiktliga fel samt skattebrott genom såväl bättre och mera målinriktade kontroller som bättre service. Vi ska ha kontroll över ekonomin för att undvika stora underskott och en ohållbar skuldsättning. Vi ska fortsätta att effektivisera verksamheten bl.a. genom att undvika onödig intern administration. Genom ett sammanhållet Skatteverk ska vi alla ha fokus på att fortsätta att förbättra Skatteverket. cekontoren som nu ha Skatteverket eller Försäkringskassas som huvudman. Om servicekontoren i stället skulle erbjuda service åt många myndigheter samt även åt kommunerna kan det vara mera rimligt att bilda en myndighet för medborgarinformation. Detta är dock en fråga för regeringen och riksdagen och kan således inte avgöras av Skatteverket. 4) Är koncentrationernas tid förbi nu eller kommer Skatteverket att fortsätta att koncentrera kärnverksamhet? Riksdagen och regeringen kräver att vi successivt effektiviserar vår verksamhet. Därför kommer koncentrationen att fortsätta i den mån och på det sätt som främjar fortsatta effektiviseringar. Frågan om vad som är mest effektivt kräver dock ibland svåra bedömningar av fördelarna med att ta tillvara stordriftsfördelar och nackdelar i form av längre avstånd mellan Skattekontoret och den ekonomiska verksamhet som Skattekontoret stödjer eller granskar. Även olika omställningskostnader inklusive effekter för anställda måste vägas in i det slutliga beslutet om vad som är mest effektivt för Skatteverket som helhet. 5) Många förordar en mer nyanserad rekryteringspolitik som syftar till att, dels spara pengar och dels ge personalen arbetsuppgifter som står i paritet till kompetens och utbildningsbakgrund. Att kräva en specifik utbildning som inte svarar upp mot Skatteverkets arbetsuppgifter och karriärmöjligheter blir i längden både dyrt och contraproduktivt. Vad är du beredd att göra åt dagens stelbenta rekryteringspolitik? Vi ska inte ha en stelbent rekryteringspolitik utan vi ska rekrytera på det sätt som bäst främjar Skatteverkets mål. Den fortsatta utvecklingen av E-förvaltning inklusive Skatteverkets interna it-stöd innebär att främst enklare arbetsuppgifter rationaliseras bort. Detta talar för att rekryteringen inriktas på att anställa personer med förhållandevis hög kompetens. Denna inritning får dock inte drivas så långt att anställdas arbetstid används på ett ineffektivt sätt. Vi bör således inte ha en alltför stelbent rekryteringspolitik utan i stället vara flexibla även i detta avseende. 2/10 5

AVTAL Runt om i Sverige arbetar man nu med att sluta nya avtal om löner inom både den statliga och den privata sektorn. Detsamma gäller naturligtvis för ST som tillsammans med offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, just nu arbetar för fullt med att få fram ett nytt centralt löneavtal inom OFR. Text och foto Linda Englund Läget i årets avtalsrörelse e ftersom nuvarande löneavtal löper ut 30 september 2010 är det nu hög tid med ett nytt avtal. Men arbetet med att ta fram förslag till yrkanden har pågått under en lång tid och den 16 juni växlar OFR och Arbetsgivarverket yrkanden. Demokratiprocess Insamlingen startade redan under 2008 då ST tog fram förbundets politik för anställningsvillkor som fastställdes på förbundsstämman 2008. Med denna som grund startade arbetsplatsdiskussioner under hösten 2009 om vilka frågor som borde lyftas i den centrala avtalsrörelsen. Vid dessa medlemsmöten framkom många åsikter och synpunkter som rapporterades tillbaka till förhandlingsenheten. Samtidigt pågick avtalsrörelsens rådslag på ST: s hemsida. Det har även pågått avtalskonferenser för medlemmar i hela landet. Nu under våren 2010 samlades förslagen som tagits fram inom sektioner, klubbar och avdelningar in och fastställdes slutligen vid avtalsrådet 4 maj. Det är viktigt att tänka på att vi faktiskt är en demokratisk organisation och de yrkanden som nu har fastställts av förbundsstyrelsen har tagits fram av oss ST-medlemmar tillsammans. Den inriktning av yrkanden som föreslås kommer att utgöra utgångspunkten för ST: s del när det gemensamma yrkandet för OFR tas fram. Det är inom områdena rätt lön, anställningsformer, kompetensutveckling, arbetsmiljö och samverkan och trygghet som ST tagit fram yrkanden. Rätt lön Ja, vad är egentligen rätt lön? Är det att alla har samma lön för samma arbete? Eller är det att det finns en uttalad lönepolitik och arbetsvärdering på arbetsplatsen så att man som medlem vet vad man ska göra för att få rätt lön. Att finna en definition på vad som är rätt lön eller för den delen rättvis lön är inte lätt. Det har vid nästan varje medlemsmöte framkommit att ST: s medlemmar vill ha individgarantier både i kronor och i procent vid varje revisionstillfälle för att få ett reallöneskydd. Även samtalet om lön mellan chef och medarbetare behöver utvecklas så att de blir bättre och mer meningsfulla oavsett om man har valt lönesättande samtal eller valt traditionell förhandling. Det är även viktigt att man har en gemensam syn på långsiktighet i lönebildningen. Anställningsformer ST: s syn är att det är tillsvidareanställningar som är det normala för anställningar inom det statliga området och om Vi vill även begränsa möjligheten av att ta in tillfällig arbetskraft från bemanningsföretag genom att det ska tidsbegränsas och endast omfatta en kortare tid... 6 2/10

Några avtal är redan klara på arbetsmarknaden Handels. Avtalet ger en butiksanställd 971 kronor mer i månaden på 24 månader. Avtalet gäller från 1 april 2010 till 31 mars 2012. Spårtrafikbranschen. Avtalet som ST tecknat innehåller en löneökning om totalt 3,5 procent på 24 månader med revisionsdatum 1 juni 2010. Utrymmet är 0,9 % procent 2010 och 2,6 % 2011. Garantibeloppet är 100 respektive 190 kronor Avtalet gäller för perioden 1 april 2010 till 31 mars 2012. Pappers. Avtalet innebär en sammanlagd lönenivåhöjning på 3,3 procent på 22 månader. Per person ska höjningen vara minst 775 kr. Särskild satsning på dem som tjänar under 21 300 kr. 1 maj 2010 till 30 april 2012. Metall. Värde på totalt 3,2 procent under avtalsperiodens längd 22 månader med två tillfällen för löneökningar, den första den 1 juni 2010 och den andra den 1 juni 2011. Blir avtalet värt ören eller kronor? Unionen. Avtalet innebär en sammanlagd lönenivåhöjning på 3,2 procent på 22 månader. Avtalet gäller från 1 juni 2010 till 31 maj 2012. vi ska ha tidsbegränsade anställningar ska arbetsgivaren vara överens med de lokala parterna om det. Vi vill även begränsa möjligheten av att ta in tillfällig arbetskraft från bemanningsföretag genom att det ska tidsbegränsas och endast omfatta en kortare tid, ex vis 3 månader. KOMPETENSUTVECKLING Med tanke på att myndigheter och verk ska kunna ställa om arbetet snabbt och medarbetarna ska vara flexibla behövs det individuella kompetensutvecklingsplaner för var och en. Därför behövs det avsättas pengar och tid för att kunna realisera de utbildningsbehov som finns för att medarbetarna ska klara av de krav som verksamheten har. För våra chefer är det också viktigt att de får genomgå en chefsutbildning så att de är rustade för att klara av allt som ingår i personal- och verksamhetsansvaret. Det vill säga både samtal om lön och utvecklingssamtal mm. ARBETSMILJÖ OCH SAMVERKAN Det är viktigt att de anställda kan ha balans mellan arbete och fritid. Med det menar ST att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka förläggningen av sin arbetstid och kanske även arbetets omfattning. Vid vissa tillfällen i livet kanske det finns behov av att arbeta mindre tid än heltid. Vi vill också att all tid som ställs till arbetsgivarens förfogande ska vara arbetstid. Det innebär att vi behöver titta över bl.a. restidsavtal. TRYGGHET Med tanke på nya sjukförsäkringsregler är det viktigt att titta över bl.a. de långtidssjukskrivnas villkor. Ofta har de inte samma löneutveckling som t.ex. föräldralediga. Det är också viktigt att kvalitetssäkra rehabiliteringskedjan för att se att arbetsgivarna fullgör sin skyldighet innan medarbetarna blir utförsäkrade. REVISIONSTIDPUNKT OCH AVTALSLÄNGD De senaste årens löneavtal har varit treåriga men med tanke på lågkonjunkturen är det inte troligt att det blir det denna gång. De avtal som redan är klara på arbetsmarknaden har lite olika avtalslängd och även olika revisionstidpunkter. Därav har också utfallet i procent varierat något. Hur det kommer att påverka avtalet som OFR kommer att teckna är ännu oklart. Troligen blir avtalslängden 18 24 månader beroende på vad innehållet blir. Vad händer om avtalet inte är klart när nuvarande avtal går ut i september. Kanske blir det en liknande lösning som vid förra avtalstecknandet då man valde att flytta fram revisionsdatumet och i stället ge ett engångsbelopp för perioden oktober december. IMPLEMENTERING När det nya centrala avtalet väl är klart och undertecknat startar arbetet med att ta fram avtal på lokal- (myndighets-) nivå, och även tillämpa avtalet enligt de intentioner som parterna haft. För oavsett hur bra avtalet blir är det lika viktigt att parterna på lokal nivå följer avtalet och dess intentioner. Arbetet med lönebildning och lönekartläggning ska också fortgå för att vi även i framtiden ska få bättre löner och villkor. 2/10 7

PILOTER Skatteyrket har gjort ett besök i Alingsås för att höra hur medarbetarna upplever att testa det nya med samverkan mellan fyra myndigheter. Text och bild Lena Berntson Fyra myndigheter under samma tak Besök på pilotservicekontoret i Alingsås Servicekontoret har tre diskar där besök tas emot. Det finns några rum där besök som kräver sekretess kan tas emot. Några av rummen uppfyller inte riktigt säkerhetskraven med reträttväg om något skulle hända. I lokalen finns det också 10 kundarbetsplatser. Det går att som utomstående att ta sig in bakom diskarna varför frågan kan ställas var vår tidigare så stränga säkerhet på en expedition har tagit vägen. Några av medarbetarna är serviceguider och tar emot besökare redan på golvet för att snabbt bli av med enklare ärenden. Olika system har testats om guiderna ska dela ut nummerlappar eller om kunderna själva ska ta en kölapp. Personalen har kommit fram till att det fungerar bäst om kunderna själva tar sin nummerlapp. Då blir det inga missar. JÄMN STRÖM BESÖKARE Skatteyrket kommer på besök måndagen den 10:e maj och denna dag ska ansökan om aktivitetsstöd lämnas in varför det är fler besökare än vanlig. När kontoret öppnar klockan tio står det ca 15 personer och hänger på låset. Så brukar det vara varje måndag morgon. En besökare satte sig vid en kundterminal och klarade sig själv. Ett par personer hade bokade besök till Arbetsförmedlingens handläggare. De övriga tog servicehandläggarna hand om och tre personer gick ute på golvet som serviceguider. Personalen var effektiv och tio minuter senare var alla kunder expedierade. Sedan kom det besökare i en jämn ström för att en halvtimme senare vara fullt igen. Kontoret har i genomsnitt ca 100 150 besökare per dag. Ungefär hälften av ärendena rör Arbetsförmedlingens område varför tre medarbetare med full kompetens från Arbetsförmedlingens område är värdefull. Övervägande del av besökarna är positiva och många tycker att det är bra att myndigheterna är samlade på ett ställe. En del besökare tror att de behöver ta en ny nummerlapp om de har ärenden till de olika myndigheterna. Informationen kanske har varit för dålig om att alla frågor kan besvaras av alla som arbetar på servicekontoret. Under året som servicekontoret har varit öppet har inga större incidenter inträffat men visst har det hänt att några besökare varit arga. TOPPAR FINNS Den första dagen i varje månad är en dag med extra mycket besökare eftersom de som blir arbetslösa brukar bli det vid ett månadsskifte och kommer då för att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. En topp är givetvis också vid deklarationsinlämningen och när skolorna slutar och börjar men också på sommaren när Försäkringskassan har en topp av många som har föräldrapenning. På sommaren kan det komma lite udda frågor då utlandsbosatta svenskar är hemma på semester och passar på att besöka de samverkande myndigheterna. Utbildningen Jag passade på att fråga medarbetarna om det har varit svårt att lära sig de andra myndigheternas frågor. Alla har genomgått servicehandläggarutbildning- Britt Ahlström Karlsson hjälper en kund att fylla i en blankett. Agneta Krantz samtalar med en kund. 8 2/10

Bakgrund Servicekontoret i Alingsås öppnade den 11 juni 2009 och från början var det tre medarbetare som arbetade där, Britt Ahlström Karlsson från Försäkringskassan, Britt-Inger Heed från Skatteverket och Jenny Hemmingsen rekryterades externt. Kontoret är beläget i Arbetsförmedlingens lokaler. Den 1 februari blev kontoret ett av landets pilotkontor där också Arbetsförmedlingen ingår. Då började Marianne Meiton, Agneta Krantz och Karin Palmqvist från Arbetsförmedlingen. Idag arbetar de tillsammans och tar samtliga besök för fyra myndigheter, då även Pensionsmyndigheten numera ingår i servicekontoret. Britt-Inger Heed och Jenny Hemmingsen i väntan på kunder en men tyckte inte att det var någon röd tråd i denna utbildning utan den var splittrad och blandad. Föreläsarna var duktiga på sitt område men kunde inte se helheten. Medarbetarna från Arbetsförmedlingen fick lite praktik innan de började men för de andra var det sämre. Praktik och teori borde varvas mer är något som framförs. Inför att Arbetsförmedlingen kom med fick de gamla servicehandläggarna tre dagars teori och en veckas praktik men inte heller denna praktik fungerade så bra. Större delen av frågorna som kommer på kontoret kan medarbetarna besvara genom att i första hand hjälpa varandra och i andra hand ringa till myndigheternas upplysning som de har ett eget nummer till för att snabbt få hjälp. SEMESTER OCH ÖVRIGA ARBETSUPPGIFTER Med så pass få medarbetare är det ett pusslande för att få ihop semestrarna. Medarbetarna har valt att endast ta tre veckors sammanhängande semester. Kanske anpassar man sig mer när det är ett pilotkontor. Hjälp från annat kontor kommer de under sommaren att få på fredagarna. Än så länge har mycket varit nytt men medarbetarna tycker att de, utöver Skatteverkets mailbox, även kan få andra arbetsuppgifter att utföra. Mailboxen kan ta tid att svara på när man blir avbruten och får börja om igen. VAD HÄNDER NU? I slutet av juni kommer troligen ett beslut från Arbetsförmedlingen om eventuell fortsättning av samarbetet. Det har inte från myndighetshåll gjorts så mycket för att ta reda på hur samverkan har fungerat. En kundenkät på tre sidor har funnits på Arbetsförmedlingens hemsida. Nu finns samma enkät i pappersform som medarbetarna ska lämna ut till kunderna. Av förväntade svar från 250 kunder i Alingsås har endast 20 besvarat enkäten, vilket är mycket få. Pilotkontoret i Alingsås lär vara det kontor som har fungerat bäst av alla pilotkontor. Det kanske kan bero på att servicekontoret redan hade varit igång ett antal månader samt mixen av personal från samtliga myndigheter och externt. Chefen för Arbetsförmedlingen i Alingsås låg också på för att få vara ett pilotkontor och ett sådant intresse gör ju arbetet lite mer intressant. Medarbetarna från Arbetsförmedlingen har också själva fått visa intresse för att arbeta på pilotkontoret vilket också kan påverka resultatet. Personalen funderar dock på om myndigheternas olika servicekoncept går att förena. Arbetsförmedlingen har ett koncept där processen för arbetslösa startar dag ett då man ska befinna sig på förmedlingen för att söka jobb och fylla i en ansökan. Skatteverket och Försäkringskassan vill i första hand att hemsidorna ska utnyttjas. Marianne Meiton 2/10 9

PROVSIDAN Är kunskapsorganisationen på väg att avvecklas? NÄR TIDSKRIFTERNA och merparten av böckerna, många exklusiva och dyrt inköpta, i biblioteket i stockholmsregionen kastades i ett tjog större sopbaljor till pappersåtervinning och biblioteket följaktligen stängdes, gick en mångårig kunskapsstödjande rutin och en pålitlig och högt värdesatt regional kompetensbärare i graven. Det är inte klart när i tiden beslutet om nedläggningen egentligen fattades av regionledningen att man inte längre skulle köpa någon bibliotekstjänst av Verksamhetsstöd men nedläggningen var ett faktum i mars 2010 och i fortsättningen hänvisas informationssökarna till biblioteksfunktionen på kontoret i Solna. BESLUTET HAR STUNDVIS rört upp mycket starka känslor hos naturligtvis de närmast berörda bibliotekarierna i regionen men också hos många medarbetare på våra kontor där man åtminstone sedan början av 90-talet vant sig vid att få en professionell service från kollegorna på biblioteket. Många som luttrade av de senaste årens besparingar och de senaste klåfingrigheterna vad gäller de tryckta skattehandledningarna inte längre tror så mycket på en positivt utvecklad arbetsplats på Skatteverket, har ändå trott att det borde finnas något förstånd kvar någonstans inom organisationen; en insikt om att den resurs som finns tillgänglig i tusentals böcker om skatter, folkbokföring och personalutveckling och inte minst den resurs som levandegörs i bibliotekarierna, är en lönsam investering och inte en tärande kostnad i Skatteverkets egen resultatredovisning. Men nu står vi här i regionen utan denna tidigare självklara resurs. Vi är några aktiva beskyddare av litteratur och kompetens som gjort försök att rädda biblioteksfunktionen men det har vi de facto inte lyckats med. NÄR VI EFTERFRÅGAT UNDERLAG för beslut om nedläggning, har jag inte och mig veterligen ingen annan heller erhållit någon dokumentation eller någon utredning om hur man räknat fram den besparing regionen och/eller verket skulle göra med stängningen av detta bibliotek. Information har endast erhållits muntligt. Facket begärde förhandling och det rörde förstås primärt anställningstryggheten för bibliotekarierna. Våra mycket uppskattade kollegor som i många år skickligt bistått alla oss biblioteksbrukare har idag accepterat en omplacering till andra verksamheter i Skatteverket; verksamheter som ligger ganska långt från deras specialkompetens som bibliotekarier. Ledningen för regionen har motiverat sitt beslut att upphöra med biblioteket med att besparingskraven på verksamheten är avsevärd och biblioteket bedömts kunna avvecklas eftersom vi nu har ett förändrat arbetssätt. Jag upprepar att ingen som helst antydan till nyttovärdering av den hittillsvarande biblioteksfunktionen har gjorts och ingen analys har presenterats av om det åberopade nya arbetssättet uppväger nedmonteringen av biblioteket. DET NYA ARBETSSÄTT som man talar om är den digitalisering av litteratur och specialtidskrifter och tillgången till elektroniska databaser som underförstått påstås skulle ge medarbetarna på våra kontor ett fullgott stöd i den operativa verksamheten. Detta är alltså ingen analys utan endast en subjektiv bedömning i en anorektiskt och kortsiktigt planerande byråkrati. Vår organisation är en utpräglad kunskapsorganisation och personalen är vana informationsinhämtare. Det framgår inte av bedömningen som de verksamhets- och budgetansvariga gjort om man tillfrågat de berörda medarbetarna. Av vad de jag haft kontakt med har berättat och vad jag kan se och höra av den interna debatten, finner jag att ledningen i vart fall inte gjort någon systematisk undersökning av brukarnas och alltså den operativa personalens behov eller icke-behov av en biblioteksfunktion av den typ vi haft här och i andra regioner under många år. Inte heller har berörd personal till- 10 2/10

PROVSIDAN frågats vilka krav de ställer på en helt digitaliserad biblioteksfunktion. För mig och andra förefaller det helt klart att beslutet om nedläggning av biblioteket endast grundas på en tro att man kan spara anslagspengar eller fördela budget på bättre sätt än på ett fysiskt bibliotek. Att biblioteket i Solnakontoret behålles och givits möjlighet att överta några hundra böcker från Stockholmsregionen och från Göteborg, drar man i personalen litet snällt på mungiporna åt men samtidigt med bekymmersamt rynkade pannveck. I suckarnas kör sägs att man inte tror att den ensamma bibliotekarien i Solna har möjlighet att klara den efterfrågan och den växande utlåningsvolym som bör bli följden av centraliseringen dit. Jag befarar dock att många besvikna brukare nu är så luttrade att de kommer att sänka sin ambition i faktasökandet att de inte kommer att söka kompetensstöd i den utsträckning de egentligen skulle vilja hos biblioteksfunktionen i Solna. DEN BESPARING SOM av verksamhetsledningen räknats på skulle främst reellt bestå av minskade personalresurser för bibliotekarierna. Först efter nedläggningen har det i någon bisats sagts att de övergivna bibliotekslokalerna också kunde utnyttjas av annan verksamhet och visst har en viktig verksamhet nu fått överta den stora lokalytan och på köpet fått en betydligt trevligare arbetsmiljö än de hade tidigare - men detta har inte specificerats i någon utredning/analys som skäl för den stora förändringen av biblioteksfunktionen. Vad beträffar lönekostnaderna för de två bibliotekarierna, har någon besparing inte skett eftersom lönerna fortfarande utbetalas eftersom dessa medarbetare fortfarande har sin anställning på verket. DET FÖRÄNDRADE ARBETSSÄTT som ledningen talar om tror många brukare inte heller på idag; en trend mot mer digitalt tillgänglig information är tydlig men vi är inte i den teknikomställningen på många år ännu. Det är en framtidsvision och framtiden är inte nu och den är inte i morgon den är här om några år i bästa fall. Det finns heller ingen riskanalys som beskriver det förändrade arbetssättet i praktisk konsekvens för vår arbetsmiljö. Även om våra bildskärmar och datorstationer idag inte avger skadlig elektromagnetiska fält, är det inte uteslutet -utan snarare troligt - att en ökande bindning av medarbetaren vid bildskärmen i hennes dagliga arbete riskerar att leda till belastningsskador på axlar, handleder, ögon o.s.v. När så här omfattande förändringar planeras i verksamheten; det är relativt många som påverkas av ett ökat teknikberoende, måste seriösa utredningar, analyser och värderingar göras innan beslut kan fattas och effektueras. MIN BESVIKELSE AV nedläggningen är inte bara färgad av att några av mina egna yrkesområden var nära att skadas av beslutet om att lejonparten av böckerna skulle skickas till pappersåtervinning, utan också att jag, liksom många andra, kände att Boken och den Litterära Traditionen och Biblioteket som institution var kränkt; det gick alldeles för snabbt och lättvindigt och oeftertänksamt till att lägga ner våra regionala bibliotek i skattekoncernen. Genom eget initiativ och, tror jag, en hyfsat god yrkesmässig relation till mina chefer, lyckades jag få gehör för att få ta hand om några hyllmeter arbetsmiljö-, friskvårds-, arbetsrätts-, hållbar miljö- och språklitteratur. Man var dock mycket tydliga med att vi inte fick bygga upp ett nytt bibliotek. DET FINNS VÄL INTE några formler i koncernen för mätning av den förlust som verket gör genom denna förändring men det är inte orimligt att konsekvenserna av beslutet kan bli avskräckande och redan idag ser jag att många medarbetare nedvärderat ledningens förtroendekapital. I reda pengar kan man också beräkna en kostnad för den extra tid som medarbetare nu troligtvis själva måste ägna åt informationssökande i stället för att kunna nyttja en rationell gemensam biblioteksresurs. Förlusten är visserligen en subjektiv bedömning från brukare jag talat med men vår subjektivitet leder inte till riskabla långsiktigt verkande verksamhetskonsekvenser, vilket vi alltså tror att ledningens nedläggningsbeslut medför. I min epilog till denna ättiksura epilog om biblioteksnedläggningen, måste jag också berätta att jag idag inte ser snett på mina chefer varav jag till minst en av dem vid ett tillfälle rejält höjde min arga röst. Jag tror att jag nu lyckats skilja på sak och person, som det så fint kan heta när vi har olika utgångspunkt och förvaltaransvar. Jag agerade som brukare och yrkesstolt litteraturvetare, de agerade som effektuerare av ett ledningsbeslut. När frågan stötts och blötts och man inte kommer längre i sakfrågan, måste man restaurera arbetsklimatet och ha ambitionen att hitta tillbaks till tron på en positiv utvecklingsmiljö. SVEN MÅHLÉN 2/10 11

SEMESTERAVTAL Jorden runt på 9 veckor! I år är det den största avtalsrörelsen på väldigt länge. Något som jag anser att vi ska värna om i denna rörelse är vårt semesteravtal och möjligheten till flextid. Utan dessa två hade det varit svårt för mig att ha genomfört resan som jag och min fru gjorde i höstas. VIETNAM KAMBODJA GRAND CANYON Thailand, VIETNAM OCH KAMBODJA. Resan startade, den 30:e augusti den första av flera längre flygsträckor var Stockholm Bangkok. Här gjorde vi bara en kort visit innan vi flög vidare till Ho Chi Minh City (Vietnamn). Här besökte vi bland annat Chu-Chi-tunnels som vid flertalet tillfällen satte käppar i hjulet för Amerikanarna under Vietnamnkriget. Att se (och krypa runt i) dessa tunnlar var en riktig spännande upplevelse och det är inte svårt att förstå att det inte var någon picknick för soldaterna som deltog i detta krig! Från Vietnamn tog vi sedan en buss till Kambodja och staden Siam Reap. Här passade vi på att besöka de gamla templen i Angkor Vat. Efter att ha sett levnadsvillkoren i Kambodja så kommer det dröja innan jag klagar på hur vi har det i Sverige! Nu tyckte vi att vi flängt runt lite väl mycket på kort tid, så därför reste vi (med buss) tillbaka till Thailand och till den lilla ön Koh Samet. Här solade, badade och vilade vi bara upp oss i cirka en vecka innan det var dags för nästa långa flygresa, Bangkok Sydney (Australien). Australien. Sydney är, för er som inte varit där, en riktigt fin stad med många sevärdheter! Men med myror i benen så hade vi inte ro att stanna så länge innan vi tog tåget norrut (tog 15 timmar), till Brisbane. Här fick vi uppleva en sandstorm som lokalbefolkningen inte upplevt på mannaminne. Hela staden färgades orange. Utöver detta passade vi även på att hoppa fallskärm från 14 000 feet (cirka 4,3 kilometer) samt åka ut till Moreton Island varifrån vi kunde observera valar på deras årliga vandring söderut. nya zeeland. Efter detta var det dags att flyga vidare till Christchurch (Nya Zeeland). Trevligare folk än Nya Zeeländare har jag aldrig stött på. De var väldigt pratsamma, vänliga och glada AUSTRALIEN utan att ha något som helst ekonomiskt intresse av en! Vi åkte runt lite på syd ön och njöt av det fantastiska landskapet och djurlivet (såg delfiner, pingviner och sälar). Sen var det dags att åka vidare norrut till nord ön. Här blev det stopp i Wellington, Auckland, Paihia och slutligen den nordligaste spetsen, Cape Reinga. Under resan till Cape Reinga testade vi på sandboarding (snowboard fast på sanddyner istället för på snö). UsA. Från Nya Zeeland blev det en 14 timmars flygtur till Los Angeles (USA). Här började vi med några dagar i just Los Angeles (LA) med besök på bland annat Universal Studios, Walk of Fame och LA Ink. Turister som vi var så åkte vi även på en guidad tur genom hela LA, med stopp på ställen som Melrose Place, Bell Air, Venice Beach. Trots alla ställen som vi besökte under vår tid i LA så var den enda kändisen vi såg Doctor Phil. När vi hade avverkat enbart en bråkdel av alla sevärdheter i LA så hyrde vi en bil och körde till Las Vegas! Här bodde vi på det gigantiska hotellet Stratosphere som har hela 2 500 anställda och 112 våningar. Kostnaden per natt för två personer på detta hotell var inte USA mer än 250kr. Anledningen till det låga priset är för att de vill locka kunder till sina hotell och hoppas att kunderna ska göra av med mera pengar på deras egna kasinon. Vi testade lyckan vid pokeroch roluetteborden men fru Fortuna var tyvärr inte närvarande för vår del. Nästa anhalt blev Grand Canyon med dess oslagbara vyer, innan det var dags att styra bilen söder ut mot San Diego. San Diego var egentligen inget mål i sig för oss utan en anhalt på vägen mot Mexico. Vi stannade dock till några dagar i San Diego. Mexico. Resan till Mexico blev ett äventyr i sig med alltifrån fel körningar till exploderande däck, men vi tog oss till slut till gränsstaden Tijuana. Visiten i Mexico blev dock kortvarig så efter att besökt Tijuana och ätit lite mexikansk mat så begav vi oss tillbaka till USA och LA. ENGLAND. Sista långa flygturen tog oss sedan från Los Angeles till London. Här passade vi på att bränna de sista respengarna genom att shoppa och se de klassiska sevärdheterna. Om våra ryggsäckar var fullastade när vi startade resan så var de extremt överfulla nu. PÄR BERGSTRÖM 12 2/10

KORSORD Semsesterkorsordet Vinn en dubbeltriss Dags att klura på tidningen Skatteyrkets sommarkryss, vässa pennan såväl som hjärnan och skicka den rätta lösningen senast den 15/8 till: Tidningen Skatteyrket Lena Berntson Virkesvägen 1 517 37 Bollebygd De fem först öppnade rätta lösningarna får varsin dubbeltriss lott med posten. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Skatteyrket. Namn Gatuadress Postnummer Postadress Arbetsplats Telefon 2/10 13

AGENDA ST inom Skatteverket ST inom Skatteverket är en av de största avdelningarna i Fackförbundet ST. De flesta av STs omkring 100 000 medlemmar arbetar inom statliga verksamheter, till exempel på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet eller i statligt ägda bolag. ST är fackförbundet för alla som jobbar på Skatteverket. Vi välkomnar alla anställda att bli medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Idag är vi cirka 5 000 medlemmar. Det gör oss till ett fack att räkna med. Vi genomför lokala förhandlingar och har överläggningar med arbetsgivaren. Och vi jobbar med frågor som är viktiga för dig. agenda ST inom Skatteverket /SOMMAR HÖST 2010 JUNI 17 CPO 22 Centrala arbetsmiljökommittén Vill du också bli medlem? Under dina sex första månader som ny medlem betalar du bara 50 kronor per månad i förbundsavgift plus a-kasseavgift 143 kronor i månaden. Som medlem i ST inom Skatteverket har du nära till facket. Vi har nio sektioner, en på huvudkontoret och en på varje skatteregion. Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. Du kan också ringa eller mejla till ST Direkt. Telefon: 020-578 578. E-post: stdirekt@st.org. Öppet alla vardagar kl. 8 20. AUGUSTI 19 CPO 24 25 Avdelningsstyrelse SEPTEMBER 15 CPO 17 Centrala arbetsmiljökommittén 23 Avdelningsstyrelse ÅRGÅNG 15 Utges av Fackförbundet ST inom Skatteverket Box 5308, 102 47 Stockholm www.st.org Ansvarig utgivare Ing-Marie Sandin ing-marie.sandin@skatteverket.se, telefon 010-5741476, 0709-352457 Redaktion Lars-Göran Fridlund lars-goran.fridlund@skatteverket.se, telefon 010-576 06 46, 070-3771552 Lena Berntson lena.berntson@skatteverket.se, telefon 010-5779161, 070-6693709 Linda Englund linda.englund@skatteverket.se, telefon 010-5762439, 070-2579559 Layout Winform AB Tryck Rolf Tryckeri AB, Skövde Upplaga 12.000 exemplar, ISSN 1102-0784 30 CPO 30 Träff med verksledningen OKTOBER 19 20 Avdelningsstyrelse 21 CPO Tidningen är öppen för alla i Skatteverket. Ditt bidrag ska vara i wordformat och undertecknat med ditt namn. Skriver du under signatur måste du ändå uppge ditt namn för ansvarig utgivare. ST förbehåller sig rätten till text- och bildmaterial. Vi förbehåller oss rätten att stryka ner inkomna bidrag. Tidningen får fritt citeras med angivande av källa. 14 1/10

PROVSIDAN avdelningsstyrelsen Ordförande Ing-Marie Sandin Skattekontor 10, 106 61 STOCKHOLM Tel: 010-5741476, 0709-352457 Fax: 010-5744122 E-post: ing-marie.sandin@skatteverket.se Vice ordförande Lars-Göran Fridlund Skattekontoret, Box 500, 851 07 SUNDSVALL Tel: 010-576 06 46, 070-3771552 Fax: 010-5760560 E-post: lars-goran.fridlund@skatteverket.se Sekreterare Lena Berntson Skattekontoret, Box 29, 503 05 BORÅS Tel: 010-5779161, 070-6693709 Fax: 010-5779240 E-post: lena.berntson@skatteverket.se Ledamot Kerstin Nilsson Skattekontoret Box 942 601 19 Norrköping Tel: 010-576 16 48, 070-5540702 Fax: 010-5761537 E-post: kerstin.m.nilsson@skatteverket.se Ledamot Bodil Nilsson Upplysningssektion 3 Box 811 251 08 Helsingborg Tel 010-577 46 25 0730-91 98 78 Fax: 010-577 46 42 E-post: bodil.nilsson@skatteverket.se Ledamot Anders Nilsson Skattekontoret 831 87 Östersund Tel 010-577 63 49, 070-450 25 69 Fax: 010-577 63 45 E-post: anders.m.nilsson@skatteverket.se Ansvarsområden/ arbetsgrupper Arbetsmiljö: Ing-Marie Sandin Kerstin Nilsson Chefer/ledare: Ing-Marie Sandin Medlemsvård/rekrytering: Pär Bergström Anders M Nilsson Löne- och villkorsfrågor: Lena Berntson Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Trygghet Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Ledamot Linda Englund Skattekontoret Box 105, 662 33 Åmål Tel: 010-576 24 39 070-2579559 Fax: 010-5762450 E-post: linda.englund@skatteverket.se Ledamot Eeva Örtenblad Skatteverket 751 87 Uppsala Tel 010-577 51 60, 010-577 51 60 Fax: 010-579 61 99 E-post: eeva.ortenblad@skatteverket.se Ledamot Pär Bergström Skattekontoret Box 340 931 24 Skellefteå Tel 010-573 98 03, 070-244 44 60 Fax: 010-573 97 60 E-post: par.bergstrom@skatteverket.se Frågor Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. E-post till skatteyrket: lars-goran.fridlund@skatteverket.se linda.englund@skatteverket.se lena.berntson@skatteverket.se 2/10 2/04 15

förlängning. Anticimex. skattehuset. petens. bara gå arbetslös. på dagis mycket längre. arbetar, tycker samtliga. något meningsfullt. att, så gott som enbart, faxa kontoutdrag är både enformigt och lite själsdödande. Praktikantlyftet lyft eller sänke? Det beror på hur man ser på saken och från vilken utgångspunkt. Alla har vi våra bevekelsegrunder och åsikter. TEXT LARS-GÖRAN FRIDLUND Regeringen vill få ut så många som möjligt i arbetslivet, oavsett på vilket sätt det sker, eftersom det är arbetslinjen som gäller. Arbetsförmedlingen (AF) får i uppdrag att administrera utplacering av arbetssökanden genom praktikantlyftet och får naturligtvis bannor om man inte lyckas. De statliga myndigheterna inklusive Skatteverket får en signal av innebörden att: Var nu vänliga och hjälp till med att erbjuda platser, vilket många personalansvariga tyvärr beskriver som en ren order att verkställa. De arbetssökande vill ha riktiga jobb, inte ökade kostnader genom urholkning av A-kassedagar. Myndighetens anställda kanske inte funderar längre än att det kan vara bra om vi får hjälp med enklare arbetsuppgifter som dessutom är tråkiga. Huvudsaken är att vi inte ska behöva lägga tid på handledning för det har vi inte tid till. ST inom Skatteverket vill att myndigheten får tillräckliga medel för att kunna fullfölja sina åtaganden och ge sin personal anständiga arbetsvillkor. Vi har inget emot praktikplatser förutsatt att det verkligen är fråga om praktik som kan leda till ett riktigt arbete. Praktikanter PRAKTIKANTER PROVSIDAN på på Skatteupplysningen i i Sundsvall Vad är praktikanternas egna uppfattningar om praktik rent allmänt och praktikplatserna på Skatteupplysningen i synnerhet? Skatteyrket ställer frågorna till Inger Falk och Karin Norberg som båda är 59 år gamla, Lena Majgren 64 år, Dania Kadami 42 år samt Christina Otterström 41 år. amtliga började på Skatteupplysningen i slutet på januari hemma i gården när hon kom tillbaka till åt Skatteverket så hon kände sig ganska och deras första tremånadersperiod tar slut den 23 april. Christina arbetade senast med administrativa arbetsuppgifter på advokat- Möjlighet till förlängning finns men det är ytterst osäkert om det blir en firman Abersten och Larsson och Dania har varit egen företagare. Alla utom Lena Deras bakgrund är skiftande men och Dania har fullständig gymnasiekom- sammantaget så har gruppen lång och varierande yrkeserfarenhet. Lena fick sitt första jobb när hon var 16 år och bara till för ett år sedan jobbade hon på Polismyndigheten. Inger låga ersättningen, stämplingsdagar som Det sämsta med praktikplatser är den som fortfarande får hjälp av Trygghetsstiftelsen jobbade senast på Hovrätten platser sällan leder till ett fast jobb. går förlorade och vetskapen att praktik- och dessförinnan på KPA, Folksam och Alla vittnar om att det är svårt att få ekonomin att gå runt och praktikplatsen Karin har bland annat tidigare arbetat på Eniro 118118 och med gör att ekonomin blir ännu sämre än att registrering S Christina berättar att förutom resekostnaderna till arbetsplatsen och parkeringsavgifter på 200 kr i månaden så har hennes dagisavgift höjts med 1412 kr per månad då hon måste ha barnen Inger och Karin som blivit rikskändisar genom att hamna i ett stort reportage i tidningen Aftonbladet under rubriken ge oss jobb med riktig lön, konstaterar att de ska göra jobben ingen hinner med till en lön som ingen vill ha. Per dag varierar ersättningen för praktikanterna i Sundsvall mellan 380 och 480 kr netto efter skatt. Det mest orättvisa är nog att stämplingsdagarna går åt fastän man Man kan komplettera sin CV, påpekar Christina. Inger är mer tveksam för hon konstaterar att den redan nu är tillräckligt lång. Nej, det här med praktik kan nog vara bra för yngre som behöver vänja sig vid att kliva upp på morgonen, tycker Lena. Men att gå på praktik ett år innan pensionering ser hon inte som De har bara superlativ till övriga arbetskamrater, chefer och handledare Gruppen trivs rent allmänt på myndigheten men tycker att arbetsuppgiften Ingen skulle ha något emot att få mer varierande arbetsuppgifter för det anser man sig mycket väl klara av. Lena känner sig lite tom i huvudet efter en dag på Skatteverket. Christina var positivt överraskad över arbetsklimatet på myndigheten eftersom hon förespeglat sig att jobbet och andan på ett skattekon-...konstaterar att de ska göra jobben ingen hinner med till en lön som ingen vill ha. Ur Skatteyrket 1/10 ST ÄR EN ICKE POLITISK facklig organisation. Vi lägger inga värderingar i om en regering vill placera arbetssökanden i olika typer av tillfälliga åtgärdsprogram. Praktikantlyftet är inget unikum i sig. Liknande åtgärdsprogram fast i annan tappning har funnits på svensk arbetsmarknad under de senaste 50 åren. AF har sina mål att beakta men samtidigt speciella lagar och förordningar att följa. Här gäller bl.a. att: AF ska verka för att risken för att reguljära arbetstillfällen undanträngs blir så liten som möjligt. Detta faktum känner både verksjuristen Niklas Wallentin och kontaktpersonen för praktikantlyftet Ingela Sundlöf på AF väl till. Ibland funderar man på varför statens pengar som vi tagit in via skatter ska gå omvägen över AF för att sedan delas ut i bidrag och stöd till myndigheter och företag som ska rekrytera arbetssökanden. SKATTEVERKET HAR JUST nu en konstlad välvilja att bli en garant för alla arbetssökandes väl och ve. Handlar det enbart om en äkta välvilja när man ständigt upptäcker nya arbetsuppgifter som kan utföras gratis av praktikanter? Knappast, eftersom man i klartext talar om att man inte har för avsikt att rekrytera någon som erbjudits lyftetpraktik. Det ingår inte i den strategiska rekryteringsplanen trots att man borde vara väl medveten om att alla jobb inom myndigheten inte kräver en akademisk examen. Det finns inte heller något klart avståndstagande mellan att ena dagen säga upp personal på grund av arbetsbrist för att nästa dag genom välvilja och samhällsansvar ta in motsvarande personal som praktikanter. Samhällsansvaret och omtänksamheten tenderar att växa med underskottet i myndighetens ekonomi? ST INOM SKATTEVERKET skulle naturligtvis kunna säga ja och amen till allt. Tyvärr kan vi inte göra det. Praktikplatser som inte leder till arbete, myndigheter som inte kan tillämpa en differentierad rekryteringspolitik eller få anslag som motsvarar sina åtaganden, arbetssökanden som inte kan få marknadsmässiga anställningsvillkor och riktiga jobb som på sikt kan riskeras och bli ersatta med praktikplatser, är inget vi kan stödja i grunden. Därför är vi selektiva i våra ställningstaganden vad gäller lyftet och praktikplatser. Vi tror att det i grunden gynnar våra nuvarande och våra framtida arbetskamrater. Vårt ställningstagande vad gäller praktikantplatser framgår av upprop här intill. Vi kräver riktiga arbeten till de arbetslösa istället för praktikantplatser Regeringens politik utgår från arbetslinjen. Framgångsfaktorn är att den bidragsberoende ska ha försörjning i form av arbete. Arbetsförmedlingen arbetar hårt med att få ut arbetssökande i arbete. Det som erbjuds arbetsgivare är praktikantplatser som betalas med arbetsmarknadsunderstöd samt praktikplatser för generationsväxling där Arbetsförmedlingen betalar upp till halva lönen. Skatteverket vill ställa upp och ta in praktikanter men har problem att finna riktiga arbetsuppgifter som kan utföras och som inte är myndighetsutövning. De uppgifter man planerar att använda praktikanterna till är allt från kopiering och sortering av handlingar till att hålla ordning i arkiv. Dessa uppgifter är i dag inte en huvudsaklig arbetsuppgift för i stort sett någon medarbetare inom myndigheten. De arbetslösa får med denna lösning inte arbetserfarenhet som ger meriter för att i framtiden få ett riktigt arbete. Fackförbundet ST inom Skatteverket har en bättre lösning för att ta emot arbetssökande till myndighetens ordinarie arbeten. Skatteverket har arbetsuppgifter, både nytillkomna tillfälliga arbetsuppgifter och andra arbetsuppgifter, som måste utföras. Problemet är att de nya arbetsuppgifterna är ofinansierade och att Skatteverkets ekonomi inte tillåter nyanställningar. Detta innebär att redan anställd personal måste utföra de nytillkomna arbetsuppgifterna och att andra viktiga arbetsuppgifter förblir ogjorda. Skatteverket har många arbeten som med fördel kan bedrivas som projektanställningar eller visstidsanställningar. Vårt förslag är att Regeringen tillför myndigheten styrda tillfälliga anslag för att anställa arbetslösa. Fördelen blir att arbetssökande får utföra riktiga arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter som också är meriterande och ger bättre möjlighet till arbete i framtiden. DETTA UPPROP ANTOGS DEN 16 DECEMBER 2009 VID FACKFÖRBUNDET ST INOM SKATTEVERKETS ORDFÖRANDEKONFERENS STOCHOLM