Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n December 2013 Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman
Syfte, bakgrund Handikapp & habilitering har av Centrum för epidemiologi (CES) beställt en sammanställning av statistik över personer neuropsykiatriska diagnoser i Stockholms län. Prevalenstal, samsjuklighet, vårdkonsumtion, ekonomiskt stöd från samhället var några områden som skulle belysas. Man önskade också data om hur familjen kan påverkas ekonomiskt av att ha ett barn en neuropsykiatrisk diagnos. Följande tabeller presenterar statistik om detta och visar en del av vad som går att få ut ur CES databas SYC. Material och metod Studien bygger på data från Stockholm Youth Cohort (SYC). SYC är en registerbaserad totalundersökning, som innefattar alla barn (0-17 år) i Stockholms län under perioden 2001 till (N=735 906). Populationen identifierades via Registret över totalbefolkningen vid Statistiska Centralbyrån. Personer äldre än 4 år, som bott kortare tid än sammanlagt fyra år inom länet uteslöts (N=44 286), för att fall av AST skulle hinna registreras inom hälso-och sjukvårdssystemet. Barn i åldern 0-3 år är oavsett hur länge det varit i Stockholms län. Information om vård och habiliteringsinsatser hämtades från Stockholms läns landstings olika administrativa vårdregister inklusive VAL-databaserna, Barn- och ungdomspsykiatrins patientregister Pastill, Habilitering och Hälsas brukarregister samt från Patientregistret vid Socialstyrelsen. Data från Försäkringskassan har vi till 2010. De hämtades via SCB s LISA-register. Datainsamlingen beskrivs mer detaljerat i en annan publikation (3). Vi klassificerade individer som fått diagnoskod F90.0-F90.9, F98.8 enligt ICD-10 som ADHD, F84.0-F84.9 som autismspektrumstörning (ASD), F70-F79 som mental retardation (MR). Med hjälp av MR-diagnos delade vi in personer autismspektrumstörning i två undergrupper; eller utan mental retardation Low Function Autism mental retardation (LFA) och High Function Autism utan mental retardation (HFA). Inom Habiliteringen betecknas dessa undergrupper beteckningen AU eller ASP, som fall av AST. Vi beräknade kumulativ incidens som mått på förekomst. Kumulativ incidens anger andelen som insjuknar (här översatt till att man upptäcks i något vårdregister, vilket inte nödvändigtvis är samma sak som att diagnosen ställdes då) under en tidsperiod (här upp till en viss ålder).
Resultat Fo rekomst av neuropsykiatriska diagnoser bland ungdomar/unga vuxna i Stockholms la n Tabell 1. Andel av ungdomar i Stockholms län år som någon gång har fått en ADHD-diagnos eller hämtat ut ADHDläkeel Åldersgrupp Har ej fått ADHDdiagnos Har fått ADHDdiagnos ADHD Totalt antal Har ej fått ADHDläkeel Har fått ADHDläkeel som fått läkeel Totalt antal 0-3 år 119543 39 0,0% 119582 119582 0 0,0% 119582 4-6 år 76265 577 0,8% 76842 76659 183 0,2% 76842 7-12 år 137242 4687 3,3% 141929 138702 3227 2,3% 141929 13-17 år 111376 5792 4,9% 117168 112572 4596 3,9% 117168 18-27 år 227750 7539 3,2% 235289 229989 5300 2,3% 235289 Total 672176 18634 2,7% 690810 677504 13306 1,9% 690810 Källa SYC
Tabell 2. Andel av ungdomar i Stockholms län år som någon gång har fått en ASD-eller en MR-diagnos Åldersgrupp Har ej fått ASDdiagnos Har fått ASDdiagnos ASD Totalt antal Har ej fått MRdiagnos Har fått MRdiagnos MR Totalt antal 0-3 år 119415 167 0,1% 119582 119464 118 0,1% 119582 4-6 år 76035 807 1,1% 76842 76439 403 0,5% 76842 7-12 år 139133 2796 2,0% 141929 140618 1311 0,9% 141929 13-17 år 114141 3027 2,6% 117168 115545 1623 1,4% 117168 18-27 år 231113 4176 1,8% 235289 232182 3107 1,3% 235289 Total 679837 10973 1,6% 690810 684248 6562 0,9% 690810 Källa SYC Tabell 3. Andel av ungdomar i Stockholms län år som någon gång fått ASD-diagnos eller utan MR-diagnos. Åldersgrupp Har ej fått LFAdiagnos Har fått LFAdiagnos LFA Totalt antal Har ej fått HFAdiagnos Har fått HFAdiagnos HFA Totalt antal 0-3 år 119568 14 0,0% 119582 119429 153 0,1% 119582 4-6 år 76680 162 0,2% 76842 76197 645 0,8% 76842 7-12 år 141308 621 0,4% 141929 139754 2175 1,5% 141929 13-17 år 116373 795 0,7% 117168 114936 2232 1,9% 117168 18-27 år 234060 1229 0,5% 235289 232342 2947 1,3% 235289 Total 687989 2821 0,4% 690810 682658 8152 1,2% 690810 LFA=ASD+MR=AU, HFA=ASD-MR=ASP
Samsjuklighet mellan neuropsykiatriska diagnoser och andra typer av psykiatriska diagnoser/ma tt Åldersgruppen 13-17 år är den åldergrupp som har högst förekomst av neuropsykiatriska diagnoser och torde vara den grupp som både har rätt ålder för att hinna att diagnosticeras och har blivit mest delaktig i ökade satsningar och vetenhet om neuropsykiatri. De som var 13-17 år borde där ge bäst svar på vilka diagnoser som uppträder tillsammans. Tabell 4. Samsjuklighet hos UNGDOMAR (13-17 ÅR) MED ADHD per kön,, ÅR Antal utan ASD Antal ASD ASD Antal utan MR Antal MR MR ätstörning Antal ätstörning ätstörning Antal som inte haft kontakt beroendeklinik Antal som har haft kontakt beroendeklinik som har haft kontakt beroendeklinik Killar 13-17 utan ADHD Killar 13-17 ADHD Tjejer 13-17 utan ADHD Tjejer 13-17 ADHD Totalt 13-17 utan ADHD Totalt 13-17 ADHD 54582 1310 2,3% 55190 702 1,3% 55665 227,4% 54891 1001 1,8% 3314 826 20,0% 3817 323 7,8% 4109 31,7% 3888 252 6,1% 54887 597 1,1% 55001 483,9% 54557 927 1,7% 54880 604 1,1% 1358 294 17,8% 1537 115 7,0% 1573 79 4,8% 1518 134 8,1% 109469 1907 1,7% 110191 1185 1,1% 110222 1154 1,0% 109771 1605 1,4% 4672 1120 19,3% 5354 438 7,6% 5682 110 1,9% 5406 386 6,7%
Tabell 5. Samsjuklighet hos UNGDOMAR (13-17 ÅR) MED ASD per kön,, ÅR. Antal utan ADHD Antal ADHD ADHD ätstörning Antal ätstörning ätstörning Antal som inte haft kontakt beroendeklinik Antal som har haft kontakt beroendeklinik som har haft kontakt beroendeklinik Killar 13-17 utan ASD 54582 3314 5,7% 57671 225,4% 56684 1212 2,1% Killar 13-17 ASD 1310 826 38,7% 2103 33 1,5% 2095 41 1,9% Tjejer 13-17 utan ASD 54887 1358 2,4% 55285 960 1,7% 55529 716 1,3% Tjejer 13-17 ASD 597 294 33,0% 845 46 5,2% 869 22 2,5% Totalt 13-17 utan ASD 109469 4672 4,1% 112956 1185 1,0% 112213 1928 1,7% Totalt 13-17 ASD 1907 1120 37,0% 2948 79 2,6% 2964 63 2,1% MR är den komponent som ger vår uppdelning av ASD och redovisas inte här.
Va rdkonsumtion, la keelsfo rbrukning Tabell 6. Läkeelsanvändning i olika diagnosgrupper år, 7-27 år Personens diagnos och ålder antidepressiv icin Antal antidepressiv icin antidepressiv icin ADHD- icin Antal ADHD-icin ADHD-icin ADHD, 7-12 år 4597 90 1,9% 2071 2616 55,8% MR, 7-12 år 1296 15 1,1% 1116 195 14,9% ASD, 7-12 år 2688 108 3,9% 2040 756 27,0% LFA, 7-12 år 604 17 2,7% 505 116 18,7% HFA, 7-12 år 2084 91 4,2% 1535 640 29,4% 7-12 år 134851 71 0,1% 134659 263 0,2% ADHD, 13-17 år 5346 446 7,7% 2499 3293 56,9% MR, 13-17 år 1559 64 3,9% 1390 233 14,4% ASD, 13-17 år 2599 428 14,1% 2325 702 23,2% LFA, 13-17 år 730 65 8,2% 663 132 16,6% HFA, 13-17 år 1869 363 16,3% 1662 570 25,5% 13-17 år 107690 982 0,9% 108310 362 0,3% ADHD, 18-27 år 6094 1445 19,2% 4710 2829 37,5% MR, 18-27 år 2767 340 10,9% 2907 200 6,4% ASD, 18-27 år 3134 1042 25,0% 3588 588 14,1% LFA, 18-27 år 1001 228 18,6% 1125 104 8,5% HFA, 18-27 år 2133 814 27,6% 2463 484 16,4% 18-27 år 213829 9367 4,2% 222868 328 0,1%
Tabell 7a. Vårdkonsumtion i olika diagnosgrupper år, 0-12 år, boende i Stockholms län hela Personens diagnos och ålder kontakt H&H Antal som haft kontakt H&H som haft kontakt H&H kontakt allmänpsykiatri/bup Antal som haft kontakt allmänpsykiatri/bup som haft kontakt allmänpsykiatri/bup ADHD, 0-3 år 30 7 18,9% 10 27 73,0% MR, 0-3 år 30 73 70,9% 97 6 5,8% ASD, 0-3 år 64 98 60,5% 70 92 56,8% LFA, 0-3 år 4 9 69,2% 12 1 7,7% HFA, 0-3 år 60 89 59,7% 58 91 61,1% 0-3 år 83702 458 0,5% 82726 1434 1,7% ADHD, 4-6 år 358 213 37,3% 194 377 66,0% MR, 4-6 år 47 352 88,2% 344 55 13,8% ASD, 4-6 år 199 597 75,0% 406 390 49,0% LFA, 4-6 år 16 144 90,0% 117 43 26,9% HFA, 4-6 år 183 453 71,2% 289 347 54,6% 4-6 år 73597 405 0,5% 72062 1940 2,6% ADHD, 7-12 år 3288 1180 26,4% 1877 2591 58,0% MR, 7-12 år 351 914 72,3% 995 270 21,3% ASD, 7-12 år 1379 1312 48,8% 1161 1530 56,9% LFA, 7-12 år 171 430 71,5% 394 207 34,4% HFA, 7-12 år 1208 882 42,2% 767 1323 63,3% 7-12 år 125899 503 0,4% 121779 4623 3,7%
Tabell 7b. Vårdkonsumtion i olika diagnosgrupper år, 13-27 år, boende i Stockholms län hela Personens diagnos och ålder kontakt H&H Antal som haft kontakt H&H som haft kontakt H&H kontakt allmänpsykiatri/bup Antal som haft kontakt allmänpsykiatri/bup som haft kontakt allmänpsykiatri/bup ADHD, 13-17 år 4436 912 17,1% 2688 2660 49,7% MR, 13-17 år 685 837 55,0% 1177 345 22,7% ASD, 13-17 år 1878 972 34,1% 1319 1531 53,7% LFA, 13-17 år 337 413 55,1% 500 250 33,3% HFA, 13-17 år 1541 559 26,6% 819 1281 61,0% 13-17 år 99067 241 0,2% 93757 5551 5,6% ADHD, 18-27 år 6115 581 8,7% 2964 3732 55,7% MR, 18-27 år 1853 999 35,0% 2163 689 24,2% ASD, 18-27 år 2819 977 25,7% 1864 1932 50,9% LFA, 18-28 år 706 447 38,8% 736 417 36,2% HFA, 18-27 år 2113 530 20,1% 1128 1515 57,3% 18-27 år 191236 314 0,2% 180029 11521 6,0%
Ersa ttning fra n Fo rsa kringskassan Tabell 8. Andel barn där familjen fått vårdbidrag, sjukersättning, socialbidrag per diagnos, barn 0-17 år 2010. Barnets diagnos vårdbidrag 2010 Antal vårdbidrag 2010 vårdbidrag Antal familjer utan sjukersättning 2010* Antal familjer sjukersättning 2010 sjukersättning Antal familjer utan socialbidrag 2010 Antal familjer socialbidrag 2010 socialbidrag ADHD 7624 4417 36,7% 6097 2114 25,7% 10818 1104 9,3% MR 1152 2572 69,1% 1850 474 20,4% 3288 384 10,5% ASD 3176 4065 56,1% 3910 1123 22,3% 6714 469 6,5% LFA 366 1386 79,1% 916 205 18,3% 1608 124 7,2% HFA 2810 2679 48,8% 2994 918 23,5% 5106 345 6,3% Utan neurodiagnos 436288 14728 3,3% 276649 64862 19,0% 424013 22473 5,0% * Kräver att någon förälder är sysselsatt
Tabell 9. Andel personer i arbete eller aktivitetsersättning per diagnos, 18-26 år 2010. Avser personer som bodde utan sina föräldrar år 2010. Personens diagnos arbete 2010 Antal i arbete 2010 i arbete aktivitetsersättning 2010 Antal aktivitetsersättning 2010 aktivitetsersättning ADHD 175 141 44,6% 273 43 13,6% MR 76 23 23,2% 56 43 43,4% ASD 50 27 35,1% 55 22 28,6% LFA * * * 7 6 46,2% HFA * * * 48 16 25,0% Utan neurodiagnos 3521 8517 70,8% 11955 83 0,7% *För få att redovisa
En magisteruppsats av Miranda McEvilly (Karolinska Institutet 2013) som använde ungefär samma data som ovan visade att föräldrar till barn ASD enligt har högre risk att bli sjukskrivna, vara arbetslösa och ha lägre inkomst jämfört övriga föräldrar. Tabellen på nästa sida visar dessa risker uttryckta i oddskvoter 95 % -iga konfidensintervall.
Table 2. Odds ratios of the association of our four outcomes (sick leave, long term sick leave, unemployment, and low income) with being a parent without a child with an ASD, a parent of a child with an ASD (either HFA or LFA), a parent of a child with HFA, or a parent of a child with LFA. Mothers Fathers Model 1 Model 2 Model 3 Model 1 Model 2 Model 3 Sick leave > 14 days No-ASD 1 1 1 1 1 1 ASD 1.44 (1.28-1.62) 1.34 (1.22-1.47) 1.29 (1.17-1.42) 1.20 (1.07-1.36) 1.23 (1.09-1.39) 1.19 (1.05-1.34) ASD (HFA) 1.44 (1.28-1.62) 148 (1.32-1.67) 1.43 (1.26-1.61) 1.26 (1.08-1.46) 1.31 (1.12-1.52) 1.25 (1.07-1.46) ASD (LFA) 1.12 (0.96-1.30) 1.15 (0.99-1.34) 1.11 (0.95-1.29) 1.13 (0.94-1.37) 1.13 (0.93-1.36) 1.10 (0.91-1.34) Long term sick leave No-ASD 1 1 1 1 1 1 ASD 2.01 (1.79-2.26) 2.18 (1.94-2.45) 2.08 (1.84-2.35) 1.45 (1.24-1.68) 1.55 (1.33-1.81) 1.41 (1.20-1.65) ASD (HFA) 2.12 (1.82-2.46) 2.36 (2.03-2.75) 2.30 (1.97-2.68) 1.25 (1.01-1.54) 1.44 (1.16-1.78) 1.30 (1.04-1.62) ASD (LFA) 1.86 (1.55-2.24) 1.94 (1.61-2.34) 1.80 (1.48-2.18) 1.71 (1.38-2.12) 1.69 (1.35-2.10) 1.54 (1.23-1.94) Unemployed No-ASD 1 1 1 1 1 1 ASD 1.60 (1.46-1.75) 1.65 (1.50-1.82) 1.62 (1.46-1.79) 1.28 (1.16-1.42) 1.38 (1.24-1.53) 1.27 (1.13-1.42) ASD (HFA) 1.47 (1.30-1.66) 1.65 (1.45-1.87) 1.65 (1.44-1.88) 1.17 (1.02-1.34) 1.34 (1.17-1.55) 1.24 (1.07-1.44) ASD (LFA) 1.78 (1.55-2-04) 1.65 (1.43-1.91) 1.58 (1.36-1.84) 1.44 (1.24-1.67) 1.42 (1.21-1.66) 1.31 (1.10-1.55) Low income No-ASD 1 1 1 1 1 1 ASD 1.50 (1.39-1.62) 1.56 (1.44-1.69) 1.53 (1.41-1.66) 1.20 (1.11-1.29) 1.27 (1.17-1.38) 1.18 (1.09-1.29) ASD (HFA) 1.40 (1.26-1.55) 1.52 (1.37-1.69) 1.51 (1.36-1.68) 1.14 (1.03-1.26) 1.28 (1.16-1.43) 1.20 (1.07-1.34) ASD (LFA) 1.66 (1.48-1.87) 1.61 (1.43-1.82) 1.56 (1.38-1.77) 1.28 (1.14-1.44) 1.25 (1.10-1.41) 1.17 (1.02-1.33) Model 1: adjusted for parental age Model 2: Model 1 + country of birth and number of children Model 3: Model 2 + education, two parent/lone household, and social assistance.