Årsredovisning 2012
Universitetsstyrelsebeslut 2013-02-20 Dnr: 2012/495
Fastställande av årsredovisning för Linnéuniversitetets verksamhetsår 2012 Styrelsen för Linnéuniversitetet fastställer härmed årsredovisningen 2012 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Beslut Dnr: 2012/495 Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 20 februari 2013. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitet är betryggande. Dan Brändström Ordförande Stephen Hwang Rektor Thomas Carlzon Dilsa Demirbag-Sten Catharina Larsson Anna Soltorp Bengt Söderström Claes Thegerström Kajsa Wejryd Maria Olaussen Per Larsson Jakob Allanson Susanna Svensson Dennis Persson 3
Årsredovisning 2012 4
Årsredovisning 2012 Rektor har ordet 6 Linnéstudenterna har ordet 8 Om Linnéuniversitetet 9 Återrapportering av regleringsbrev 10 Resultatredovisning 14 Förutsättningar för resultatredovisningen 14 En attraktiv kunskapsmiljö 14 Utbildningsutbud 14 Studentrekrytering och efterfrågan på utbildningar 15 Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader 16 Distansutbildning 21 Examina på grundnivå och avancerad nivå 21 Studentinflytande 23 Universitetets service till studenter 23 Prestationer inom utbildningsområdet 24 Framstående forskning 25 Forskningsinriktning och Linnaeus University Centres 25 Utbildning på forskarnivå 25 Externfinansierad forskning 27 Havsmiljöinstitutet 28 Vetenskapliga publikationer 28 Prestationer inom forskningsområdet 29 Samhällelig drivkraft 31 EU och regionen 32 Entreprenörskap och kommersialisering 33 Holdingbolag 34 Prestationsmått inom samverkan 34 Globala värden 35 Internationalisering 35 Hållbar utveckling 37 Lika villkor 38 Annan verksamhet 40 Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) 40 Polisutbildningen 40 Kompetensförsörjning 41 Kvalitetsarbete 44 Övergripande kvalitetsarbete 44 Fakulteterna kvalitetsarbete 44 Intern styrning och kontroll 44 Universitetsbibliotek 46 Andra stödfunktioner 47 Lokalförsörjning 47 Universitetsförvaltning 47 Ekonomisk redovisning 48 Ekonomisk utveckling 48 Avgiftsfinansierad verksamhet 50 Stiftelser 51 Kapitalförändring per verksamhetsområde 51 Väsentliga uppgifter 52 Resultaträkningar 53 Balansräkningar 54 Anslagsredovisning 55 Redovisnings- och värderingsprinciper 56 Noter 59 Bilagor 64 5
Rektor har ordet Rektor har ordet 2012 var ett till stora delar mycket framgångsrikt år. Internt har vi lyckats genomföra en stor förändring av vår organisation i syfte att kunna stå bättre rustade för att hantera de möjligheter och utmaningar som väntar framöver. Jag ser den nya organisationen som en nyckel till en positiv framtida utveckling av verksamheten. Våra utbildningar utgör vår största verksamhet och här har vi ännu en gång kunnat glädja oss åt ett rekordstort intresse för att studera på Linnéuniversitetet. Detta innebär att vi använt den av statsmakterna tilldelade anslagsramen fullt ut och mer därtill, då vi överskridit ramen med drygt en procent. Detta är ett mycket bra resultat. Vi har lyckats anpassa vår verksamhet från en relativt stor överproduktion 2011, där vi använt sparade anslag, till en betydligt mindre och hanterbar överproduktion. Vårt mål att under året öka prestationsgraden, har också burit frukt. Noterbart är att även prestationerna på avancerad nivå och distansutbildningarna ökat. 6
Rektor har ordet Fakulteterna har under året arbetat hårt med att prioritera i sina utbildningsportföljer för att nå fram till årets minskade volym. Det har varit ett framgångsrikt arbete som lägger god grund inför framtiden. Vårt breda utbud av utbildningar, allt ifrån de med professionsinriktning till fristående kurser med bildningsinriktning är något som vi är stolta över och som bidrar till att vi uppfattas som ett attraktivt modernt universitet. Framåt gäller det att fortsätta prioriteringsarbetet för att kunna stå starka, nu när de stora ungdomskullarna har börjat minska. 2012 var ett relativt händelserikt år inom vår forskningsverksamhet. Familjen Kamprads stiftelse beviljade under året anslag till flera projekt på universitetet, vilket varit mycket glädjande. Sammantaget gäller det projekt för mer än tjugo miljoner kronor. De flesta av dessa projekt bedrivs i nära samarbete med näringsliv och offentliga aktörer. För att ytterligare stärka universitetets möjligheter i förhållande till stiftelsen påbörjades ett ambitiöst strategiarbete. Som en del i detta strategiarbete inbjöds alla forskare att inkomma med förslag på forskningsprogram och projekt kopplade till de prioriterade områdena för stiftelsen (medicin, bättre livskvalitet för de äldre, entreprenörskap och miljö). Det resulterade i ett stort antal förslag, närmare ett femtiotal, som nu håller på att läsas av tre olika expertpaneler. Dessa experter kommer under 2013 att ge förslag på strategier för det fortsatta arbetet. Vi har under året inrättat ytterligare ett Linnaeus University Centre, Biomaterials Chemistry, som därmed blir vårt fjärde centra för forskning av högsta internationella kvalitet. Fakulteterna har under året arbetat hårt med att öka externfinansieringen av forskningen. Vi har en liten ökning i externa anslag för året i absoluta tal, medan relativt sett är andelen i stort sett oförändrad. Här behöver vi fortsätta ansträngningarna med att se över vilka insatser och omprioriteringar som måste göras. Glädjande nog kan vi se att vi ökar antalet publikationer med ca sju procent jämfört med motsvarande inventering förra året. En jämförelse visar också att universitetets publikationer citeras i betydligt högre omfattning än riksgenomsnittet i förhållande till de totalt tillgängliga resurserna. 2012 har också varit ett aktivt år i vår strävan att vara ett universitet med stort engagemang för samhällets utveckling. Vårt goda samarbete med regionala aktörer har fortsatt och fördjupats. Under året har vi arbetat med de många projekt som vi tillsammans med dessa aktörer bedriver och som delfinansieras av EU:s strukturfonder. Ett av dessa är projekt, Det entreprenöriella universitetet har haft stor framgång med ca åtta hundra intresserade studenter, som deltagit i de aktiviteter som drivs inom ramen för projektet. Ett delprojekt som särskilt bör nämnas är det nätverk för kvinnliga entreprenörer som skapats. Ett annat projekt som tagit fart under året är vår satsning på Kina tillsammans med regionförbunden i Kalmar och Kronobergs län. Invigningen av ett gemensamt kontor i Shanghai bemannad av personal från både regionförbunden och oss är nyckeln till att öka vårt engagemang i Kina och exempelvis rekrytera fler studenter från Kina. Detta är en del av den medvetna strategi i linje med den policy för internationaliseringsarbetet som under året blev klart. Vårt samarbete med de tre andra nya universiteten inom ramen för ett gemensamt innovationskontor kallat Fyrklövern fortsätter. Det är ett mycket gott samarbete som gör att innovationsarbetet har utvecklats på ett ur nationellt perspektiv föredömligt sätt. Ett bevis på hur framgångsrik verksamheten har varit är att antalet nystartade företag av studenter och anställda kopplade till våra universitet har varit närmare femhundra under en treårsperiod! Därmed står det universitetsknutna nyföretagandet för en stor och viktig andel i våra regioner. Nyckeln till en framgångsrik verksamhet är kompetenta och engagerade medarbetare. Den riskanalys som gjordes under året pekar entydigt på att kompetensförsörjningen upplevs som det enskilt största hotet i framtiden. Under året har stora ansträngningar gjorts för att öka antalet disputerade lärare. Detta har resulterat i en ökning av andelen disputerade lärare. Under 2013 fortsätter ansträngningarna att rekrytera god kompetens till oss. Jag vill till sist rikta ett stort tack till alla medarbetare som bidragit till årets verksamhet och de framgångar som vi skördat. Ett stort tack också till alla våra engagerade studenter i synnerhet till Linnéstudenterna och deras representanter för deras stora arbete med att hjälpa oss att förbättra vår verksamhet! Stephen Hwang Rektor 7
Linnéstudenterna har ordet Linnéstudenterna har ordet Linnéuniversitetet har, i Linnés anda, växt med ett kontinuerligt högt söktryck. Studenter med nyfikenhet och nytänkande fortsätter att komma till Linnéuniversitetet. I samma takt har även Linnéstudenterna fortsatt att växa som organisation och lämnar med dessa ord följande synpunkter på det gångna året: Studentinflytandet är ett av studentkårens viktigaste arbetsområden. Linnéuniversitetet och Linnéstudenterna bör arbeta mer gemensamt för att säkerställa ett kvalitativt studentinflytande. Vi vill se att studenternas röst fortsätter att höras i universitetets nya organisation. Studenterna ska få möjlighet att ge sin röst i beslut som rör studenternas utbildning och tillvaro på universitetet. Linnéstudenterna har under året sett Familjen Kamprads stiftelse växa fram som en möjlighet för Linnéuniversitetet att stärka sina forskningsmiljöer. Vi vill dock uppmana Linnéuniversitetet att se Kampradstiftelsen även som ett verktyg för att förbättra grundutbildningens forskningsanknytning i verksamheten som idag bedrivs på universitetet. Grundutbildning och forskning ska kunna dra fördelar från varandra och på så vis skapa attraktiva utbildningar. Lärare med en hög pedagogisk kompetens är något som studenterna på Linnéuniversitetet vill se mer av. Linnéstudenterna vill se att Linnéuniversitetet gör det möjligt för lärare att meritera sig pedagogiskt. Pedagogiken är av lika stor vikt som själva ämneskunskapen. Linnéstudenterna har också under året uppmärksammat Linnéuniversitetet på bostadsproblematiken, där vi har krävt att universitetet sätter sig in i frågan. Linnéstudenterna ser positivt på att universitetet nu ska tillsätta en bostadssamordnare som kan ta tag i denna för studenterna viktiga fråga. Vi kräver dock att bostadssamordnaren ska ha en tydlig uppgift och befattning. Bostadssamordnarens tjänst måste påbörjas snarast möjligt. Ingen student ska behöva säga nej till en utbildning på Linnéuniversitetet på grund av en brist på bostäder. Vi hoppas på ett fortsatt stöd från Linnéuniversitetet när frågan drivs mot beslutfattarna på kommunal nivå. Linnéstudenterna vill att Linnéuniversitetet som ett internationellt universitet i Småland ska satsa inte bara på starka internationella utbyten för studenter och forskare, utan även på internationaliseringen på hemmaplan. Linnéstudenterna vill att universitetet satsar på att förbättra och bibehålla lärarnas och personalens språkkunskaper, särskilt inom engelska. Detta är en mycket viktig strategisk satsning, i synnerhet för de hundratals internationella studenter som kommer till Linnéuniversitetet varje år. Universitetets framtida lokalisering i Kalmar har varit ett uppmärksammat samtalsämne under året. Linnéstudenterna ser positivt på en framtida gemensam samlingsplats för studenterna i Kalmar på Linnéuniversitetet. Linnéstudenterna kommer att fortsätta att vara delaktiga i frågan för att garantera att inga eventuella resursfördelningar till lokaliseringen ska påverka utbildningarnas kvalitet i en negativ riktning. Likt Linnéuniversitetet har vi som studentkår blivit en stark aktör i regionen för studenternas välmående och för utbildningarnas kvalitet på Linnéuniversitetet. Linnéstudenterna sätter stort värde på ett fortsatt gott samarbete med Linnéuniversitetet i att skapa en attraktiv arbetsoch kunskapsmiljö för studenterna att växa i. Så tror vi att Carl von Linné hade velat ha det. Dennis Persson Utbildningsbevakare Växjö Jakob Allanson Ordförande Susanna Svensson Studiesocialt Ansvarig Kalmar 8
Om Linnéuniversitetet Om Linnéuniversitetet Linnéuniversitetets vision formuleras som Linnéuniversitetet en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetets strategi 2010-2015, En resa in i framtiden, innehåller tolv mål inom fyra strategiska områden. En attraktiv kunskapsmiljö är överordnat och de tre övriga, Framstående forskning, Samhällelig drivkraft och Globala värden är stödjande områden. Universitetet bedömer att ökad konkurrenskraft inom forskningen, kompetensförsörjningen och utvecklingen av utbildningsutbudet är de faktorerer som är mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla en hög kvalitet och nå strategiska mål. Under 2012 har universitetet beslutat om och förberett en ny organisation som på ett bättre sätt ska stödja universitetets strategiska utveckling och förutsättningarna kring autonomireformen. Den nya organisationen innebär att ledningsansvaret för planering och uppföljning blir tydligare. Universitets verksamhet finns främst på de båda studieorterna Kalmar och Växjö. Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) finns i Kalmar och polisutbildningen i Växjö. Universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen finns på båda orter. För 2012 har Linnéuniversitetet 14 981 helårsstudenter och 350 studerande på forskarnivå. Universitetet har drygt 2 000 anställda. De totala intäkterna uppgick 2012 till 1 536 Mkr, varav 65 procent utgjorde utbildning enligt uppdrag i universitetets regleringsbrev, åtta procent uppdragsutbildning och 27 procent utgjorde forskning och utbildning på forskarnivå. 9
Återrapportering av regleringsbrev Återrapportering av regleringsbrev Rekryteringsmål för professorer: Under 2012-2015 ska minst 36 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Av de professorer som under året har anställts var andelen kvinnor 33 procent. Universitetet håller på att ta fram ett åtgärdsprogram för att öka antalet kvinnliga professorer. Tabell 1. Professorsrekrytering Befattning Professorsrekrytering 2012 Totalt Kvinnor Andel kvinnor Professorer 3 1 Befordrade professorer 6 2 Gästprofessorer 0 0 9 3 33 % 10
Återrapportering av regleringsbrev Studieavgifter för tredjelandsstudenter: I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Antalet studieavgiftsfinansierade studenter uppgick till 63 och har fördubblats sedan 2011. Studierna sker framförallt i ämnen som företagsekonomi, informatik och juridik. Prestationsgraden för studieavgiftsfinansierade tredjelandsstudenter ligger på en lägre nivå än för utbildningsutbudet i övrigt. Antalet inresande tredjelandsstudenter inom utbytesavtal är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år och uppgick till 678. Någon större förändring i utbytesavtalsverksamheten med tredjeland har inte skett. Tabell 2. Registrerade tredjelandsstudenter 2012 2011 Antal studieavgiftsfinansierade studenter 63 30 Antal tredjelandsstudenter inom utbytesavtal 678 695 741 725 Källa: Diver/Ladok Tabell 3. Studieavgiftsfinansierade helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad1 per utbildningsnivå 2012 2011 Utbildning på grundnivå Helårsstudenter 12 6 Helårsprestationer 6 1 Prestationsgrad 50 % 17 % Utbildning på avancerad nivå Helårsstudenter 17 7 Helårsprestationer 11 3 Prestationsgrad 65 % 43 % Totalt Helårsstudenter 29 13 Helårsprestationer 17 4 Prestationsgrad 59 % 31 % 1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. Källa: Diver/Ladok Då antalet studieavgiftsfinansierade studenter är relativt litet har de ingen större påverkan på universitetet som helhet. Däremot har de positiv påverkan och bidrar till internationalisering på hemmaplan på utbildningar som särskilt attraherar denna studentgrupp. Antalet inresande tredjelandsstudenter inom Linnéuniversitet har ett bra samarbete med Migrationsverket i Växjö. Informationsutbyten i handläggningsärenden, såsom till exempel förfrågningar avseende studieavgiftsstatus eller studentärenden, sker åt båda håll. Svar i ärenden sker med kort väntetid. De informella kontakterna är värdefulla och besparar de båda myndigheterna onödigt utredningsoch inläsningsarbete. Information om betalda studieavgifter sker från LADOK centralt direkt till Migrationsverket, och ligger till grund för beslut om upphållstillstånd. För att förkorta handläggningstiderna och säkra handläggningsprocessen för uppehållstillstånd lämnar Linnéuniversitetet också fortlöpande information om dessa betalningar direkt till Migrationsverket lokalt. Hela regelverket och processen avseende ansökan om uppehållstillstånd för studier behöver fortlöpande ses över nationellt och förbättras, i syfte att förkorta och förenkla handläggningsprocessen. 11
Återrapportering av regleringsbrev Lärarutbildning: Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- och lärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika inriktningar och ämneskombinationer, så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Åtgärder och vilka överväganden som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Linnéuniversitetet bedriver en av Sveriges största lärarutbildningar. Nämnden för utbildningsvetenskap har beslutat om riktlinjer för progressionen av studenternas professionskunnande och vetenskaplighet i de nya lärarprogrammen. Dessutom har nämnden fattat beslut om en plan för systematiskt kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå på lärarprogrammen. Rekrytering till lärarutbildningen är framgångsrik för flera av programmen, i synnerhet till förskollärarprogrammet, men även till vissa ämnen inom ämneslärarprogrammets inriktning mot gymnasieskolan och den nystartade kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU. Den nystartade utbildningen syftar till att komplettera tidigare förvärvade ämneskunskaper så att en ämneslärarexamen kan erhållas med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. Utbildningen varvas med utbildningsvetenskaplig kärna, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning. Däremot är det svårt att locka sökande till ämneslärarprogrammets inriktning mot grundskolans årskurs 7-9. Nämnden beslutade som en konsekvens av det låga söktrycket att i likhet med flera andra lärosäten i landet göra ett antagningsuppehåll till inriktningen inför hösten 2013. Ämneslärarprogrammets inriktning mot gymnasieskolan ges utökade platser med information till de sökande om att utbildningen också ger behörighet för årskurs 7-9. Problemet har på Linnéuniversitetets initiativ tagits upp vid det så kallade nationella Lärarutbildningskonventet och en arbetsgrupp har tillsatts för att utreda inriktningens förutsättningar vid samtliga lärosäten. Inför beslut om dimensionering och programutbud 2013 gjordes en utredning av lärarutbildningens förutsättningar och villkor, bland annat arbetsmarknadens behov, söktryck, genomströmning, forskningsbas och examenstillstånd. Det resulterade i ett beslut om en profilerad grundlärarutbildning från och med hösten 2013, som inrymmer en verksamhetsintegrerad inriktning i Kalmar och en interkulturell fördjupning i Växjö. Beslut togs också om att utreda formerna för förenad distans- och lärcentradistribution av förskollärarprogrammet från och med hösten 2014 med en tydligare regional koppling och där Linnéuniversitetets organisation för verksamhetsförlagd utbildning i regionen ska utnyttjas. Nämnden har också under året fattat beslut om en handlingsplan för internationalisering med riktlinjer för lärarutbildningens internationaliseringsarbete både vad gäller grundutbildning, forskning och samverkan. 12
Återrapportering av regleringsbrev Särskilda åtaganden I årsredovisningen ska en redovisning av Fojos verksamheten lämnas. Redovisningen hänvisas till avsnitt Annan verksamhet. Samfinansiering: I årsredovisningen ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Redovisningen ska delas upp i de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel av den totala finansieringen ska framgå av redovisningen. Anslagsmedel har använts för att samfinansiera projekt inom bidragsfinansierad verksamhet. Omfattningen redovisas i tabell 4. Tabell 4. Samfinansiering av externa projekt 2012 2011 2010 tkr Procent av totalt anslag tkr Procent av totalt anslag tkr Procent av totalt anslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 406 0,4 % 909 0,1 % 1 289 0,1 % Forskning o utb. på forskarnivå 23 287 8,5 % 21 425 8,0 % 24 977 9,5 % 26 693 2,2 % 22 334 1,8 % 26 266 2,1 % Oförbrukade bidrag: I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats, redovisats och kommenteras. Oförbrukade bidrag uppgick per 2012-12-31 till 199 Mkr, vilket var på samma nivå som föregående år. För att få en fullständig bild av bidragsförbrukningen har även hänsyn tagits till upplupna bidragsintäkter. I tabell 5 redovisas såväl fordran som skulden och nettoskulden samt årets inbetalningar till projekten. De oförbrukade nettobidragen var på samma nivå som årets inbetalningar, vilket betyder att inbetalningarna omsattes under ett år. Tabell 5. Upplupna bidrag, fordringar och skulder1 2012 2011 2010 Upplupna bidragsintäkter IB 17 513 25 652 26 570 Förändring 8 083-8 138-919 UB 25 596 17 513 25 652 Oförbrukade bidrag IB -152 660-136 154-118 359 Förändring -4 591-16 506-17 795 UB -157 251-152 660-136 154 Netto -131 655-135 147-110 502 Inbetalningar 136 834 134 776 144 493 Omsättningshastighet i år -1,04-1,00-1,31 1 Projektet Chrisgas med Energimyndigheten som uppdragsgivare avslutades i praktiken 2010 och drygt 40 Mkr ska återbetalas till Energimyndigheten. Projektredovisningen har ännu inte slutbehandlats av uppdragsgivaren varför skulden fortfarande ingår i posten oförbrukade bidrag. I tabell 5 har därför beloppen för Chrisgas eliminerats. Övrig återrapportering Linnéuniversitetet samverkar med forskningsråden och Verket för innovationssystem i fråga om utveckling av rutiner för utbetalning av forskningsbidrag. Avgiftsfinansierad verksamhet och resultat av högskoleprovet redovisas i avsnitt Ekonomisk redovisning, tabell 46. 13
Resultatredovisning Förutsättningar för resultatredovisningen Linnéuniversitetets verksamhet redovisas utifrån lärosätets uppdrag enligt högskolelagen och regleringsbrevet för 2012. Redovisningen återkopplas i enlighet med universitetsstyrelsebeslut till universitets strategi som har sin grund i uppdraget enligt högskolelagen. Universitetets arbetssätt syftar till en integrering av arbetet med intern styrning och kontroll med verksamhetsplanering/-uppföljning och sker i enlighet med universitetets kvalitetspolicy. Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina prestationer. Med prestationer avses, enligt Ekonomistyrningsverkets handledning, varor och tjänster som har lämnat myndigheten. För 2012 redovisar Linnéuniversitetet i enlighet med universitetsstyrelsebeslut prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer och antal vetenskapliga publikationer samt studerande på forskarnivå. Universitetet har under året fortsatt att införa de universitetsövergripande resultatindikatorerna enligt fastställd tidplan. Några av dessa redovisas i årsredovisningen för 2012. Principen för redovisning av vetenskapliga publikationer har förändrats. Antal vetenskapliga publikationer 2012 redovisas i årsredovisningen 2013. Kostnad för verksamhetsområde Forskning och Utbildning på forskarnivå 2010 relateras till antal vetenskapliga publikationer för 2011. Orsaken till principförändringen är att registrering av publikationer sker med eftersläpning. I årsredovisningen 2012 används namnet Högskoleverket, som från och med 1 januari 2013 namnändrats till Universitetskanslersämbetet. En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi 2010 2015: Linnéuniversitetet ska vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet 14 Utbildningsutbud Utbildningen vid Linnéuniversitetet är mångfacetterad och omfattar områdena humaniora, samhällsvetenskap, media, beteendevetenskap, vårdvetenskap, naturvetenskap, medicin, teknik, design och sjöfart. Inom grundnivå och avancerad nivå bedriver Linnéuniversitetet utbildning inom såväl program som fristående kurser. 2012 erbjöds ett nittiotal utbildningsprogram på grundnivå, samt ett femtiotal program på avancerad nivå. Drygt en tredjedel av universitetets studenter går på professionsutbildningar och nästan 30 procent studerar på distans. Generellt uppvisar Linnéuniversitetets utbildningar hög attraktivitet och efterfrågan och både totalt antal sökande och förstahandsökande har ökat sedan bildandet av universitetet 2010. Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet är en prioriterad fråga för universitets utveckling. Universitetsstyrelsen bedömer att utveckling av utbildningsutbudet är ett av tre områden som för närvarande är mest kritiskt för att universitetet ska kunna upprätthålla en hög kvalitet och nå sina strategiska mål. En viktig utgångspunkt för förändringar i utbildningsutbudet har under 2012 varit anpassningen till medelstilldelningen. Universitetet har under några år finansierat delar av utbildningen med anslagssparande och således bedrivit utbildning till ett värde överstigande takbeloppet. Ökad ersättning per capita inom utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap samt ökad genomströmning har resulterat i färre helårsstudenter. Antalet helårsstudenter ökar på programutbildning och minskar på fristående kurser.
Utveckling av utbildningsutbudet sker med utgångspunkt i Högskoleverkets utvärderingar. Linnéuniversitetet uppvisade ett blandat resultat i 2012 års utvärderingar. Flertalet utbildningar hade hög kvalitet medan några bedömdes ha bristande kvalitet. Med resultaten från utvärderingarna som grund, har ett omfattande förbättringsarbete påbörjats. Förutom att erfarenheter från genomförda utvärderingar sprids på universitetet har lärare inom flertalet fakulteter genomgått kompetensutveckling såsom den så kallade Den gula tråden. Den syftar till att förbättra kvaliteten i kursplanerna och betonar en konstruktiv länkning mellan förväntade studieresultat examination och undervisningsinnehåll. Därigenom skapas förutsättningar för förbättrad kurskvalitet vid Linnéuniversitet. Universitetet har dessutom tagit fram en modell för lärares pedagogiska meritering. Under 2012 har också fakultetsledningarna påbörjat en genomgång av utbildningsutbudet utifrån olika perspektiv. Fakulteten för ekonomi och design har till exempel genomfört en översyn av samtliga program med hjälp av externa bedömare och den har handlat om såväl innehåll som form med avseende på utbildningarnas konkurrenskraft och aktualitet. Fakulteten för teknik arbetar vidare med att förstärka universitetets teknik- och ingenjörsutbildningar. Ämnet byggteknik vid Linnéuniversitetet har som enda lärosäte i Sverige erhållit KK-stiftelsemedel, Expertkompetens för innovation steg 2, för att utveckla kurser på avancerad nivå i nära samarbete med näringslivet. Nämnden för utbildningsvetenskap har beslutat om en profilerad grundlärarutbildning från och med hösten 2013. Profileringen innebär en verksamhetsintegrerad inriktning i Kalmar och en interkulturell fördjupning i Växjö. Universitetets mål är att inom tre år öka andelen studenter på avancerad nivå till 15 procent. För 2012 var andelen åtta procent, densamma som 2011. Antal registrerade programstudenter på avancerad nivå har dock ökat från 801 hösten 2011 till 931 hösten 2012. Linnéuniversitetet förbereder en utökning av sjuksköterskeutbildningen med tio helårsstudenter från och med höstterminen 2013. För att garantera en fortsatt god kvalitet av den verksamhetsförlagda utbildningen utökas erbjudandet om kompetenshöjande utbildning för sjuksköterskor i omgivande landsting och kommuner. Bland annat ges kurser med möjlighet att komplettera äldre sjuksköterskeutbildning upp till kandidat- och magisternivå samt handledarutbildning utifrån vårdvetenskaplig teori. Universitetet erbjuder även sju olika specialistutbildningar. Tydliga krav ställs på yrkesverksamma sjuksköterskors kompetens enligt avtal som ingåtts mellan landstingen och universitetet. Inom samarbetsprogrammet The Bridge satsar Linnéuniversitetet i samverkan med IKEA extra på att knyta utbildning till både forskning och arbetsmarknad. Samarbetet inrymmer en professur som finansieras i tio år och främst är inriktad på utbildnings- och forskningsområdet Life at Home. Området berör i första hand produktutveckling och dess betydelse för livet hemma och det är främst teknik, ekonomi och design som involveras i samarbetet. Under 2012 har samarbetet resulterat i kurser och ett gemensamt masterprogram är under utveckling. Studentrekrytering och efterfrågan på utbildningar Arbetet med att sprida Linnéuniversitetet varumärke som ett nytt, starkt och attraktivt universitet har fortsatt. Under året genomförde Linnéuniversitetet två större studentrekryteringskampanjer inför vår- respektive höstantagning samt mindre efterrekryteringskampanjer. Kampanjens budskap var Välj ett universitet där allt är möjligt. Den primära målgruppen för kampanjen var personer mellan 18 och 25 år i södra Sverige, närregionen och storstadsområdena. Våren 2012 besöktes gymnasieskolor och mässor runtom i landet och universitetet deltog i flera större sommarevenemang. Under hösten deltog Linnéuniversitetet i nationella utbildningsmässor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Dessutom arrangerades under hösten för första gången en samlad informationsdag för gymnasieelever i Kalmar. Motsvarande informationsdag arrangeras varje vår i Växjö. Genomförda utvärderingar till nya studenter hösten 2012 visar att det bland studenterna finns en mycket positiv attityd till Linnéuniversitetet och dess rekryteringskoncept. Sökstatistik Antalet förstahandssökande till vårterminerna har mellan 2010 och 2012 ökat från 7 902 till 12 825, vilket är en ökning med 62 procent sedan 2010. Totalt antal förstahandssökande till höstterminerna har ökat med 14 procent, från 19 736 till 22 553, sedan 2010. Sökande i första hand till höstterminens program har ökat med 22 procent. Ökningen av sökande kan till största delen förklaras med många sökande till psykologprogrammet. 15
Tabell 6. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå Vt 2012 Vt 2011 Vt 20101 Ht 2012 Ht 2011 Ht 2010 Sökande totalt 24 973 23 009 15 721 53 674 49 482 43 109 Sökande totalt i första hand 12 825 11 846 7 902 22 553 21 559 19 736 Sökande enbart program 3 678 2 785 2 523 23 134 21 229 18 895 Sökande program i första hand 1 474 1 002 849 9 087 8 381 8 204 1 På grund av eftersläpning av registrering i NyA var antalet sökande totalt för vt 2010 ungefär 3 000 studenter för lågt. Detta gäller även sökande totalt i första hand. Källa: VHS/NyA. Nyckeltalet antal behöriga sökande i första hand i förhållande till antal antagna studenter ger en indikation på universitetets förmåga att fylla sina studieplatser. För vårterminen 2012 har utbildningsprogrammen 2,33 behöriga sökande per antagen och för höstterminen 2012 utgjorde värdet 1,48. Generellt har en succesiv förbättring skett sedan 2010. Tabell 7. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå Vt 2012 Vt 2011 Vt 2010 Ht 2012 Ht 2011 Ht 2010 Sökande/antagna1, totalt 0,94 0,92 0,95 1,11 1,04 0,98 Sökande/antagna1, program 2,33 1,88 1,89 1,48 1,41 1,40 1 Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två). Källa: VHS/NyA. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader Universitetet arbetar med att anpassa utbildningsvolymen till det så kallade takbeloppet, vilket har resulterat i 578 färre helårsstudenter. Antalet helårstudenter för 2012 uppgick till 14 981. Linnéuniversitetet utbildar studenter till ett värde av 981 Mkr, vilket överstiger takbelopp med 35 Mkr. Prestationsgraden har under de tre senaste åren ökat med två procentenheter årligen till 79 procent 2012. 16
Tabell 8. Studenter på grundnivå och avancerad nivå1 2012 2011 2010 Helårsstudenter2 14 981 15 559 15 575 Helårsprestationer2 11 766 11 953 11 620 Prestationsgrad2 79 % 77 % 75 % 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive betalande tredjelandsstudenter 2 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. Källa: Diver/Ladok Måttet prestationsgrad för kalenderår har en viss svaghet, då terminstiden för hösten sträcker sig över årsskiftet och avslutas i januari. Universitetet har därför också tagit fram det mer verksamhetsanpassade måttet prestationsgrad per läsår. Även det måttet visar på en ökning. Tabell 9. Studenter per läsår på grundnivå och avancerad nivå1 2011/2012 2010/2011 Helårsstudenter2 15 112 15 805 Helårsprestationer2 11 780 12 085 Prestationsgrad2 78 % 76 % 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive betalande tredjelandsstudenter 2 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. Källa: Ladok I universitets lokala antagningsordning har reglerna kring avregistrering av studenter tydliggjorts. Fördelning programutbildning och fristående kurser Utbildningsutbudet utgjordes av 66 procent programutbildningar och 34 procent fristående kurser. Den minskade utbildningsvolymen har resulterat i en ökning av programstudenter och motsvarande minskning av studenter på fristående kurser. Andelen professionsutbildningar, det vill säga utbildningar som leder till en yrkesexamen, utgjorde drygt en tredjedel av det totala utbildningsutbudet. Civilekonomerna ökade mest med tolv procent och hade 627 helårsstudenter för 2012. Professionsutbildningarna såsom sjuksköterske-, sjökaptens-, sjöingenjörs-, socionom-, optiker- och lärarutbildning hade högre prestationsgrad än annan programutbildning. Prestationsgraden på fristående kurser uppgick till 64 procent, en ökning med fyra procentenheter. Tabell 10. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader1 2012 2011 2010 Professionsutbildning2 Helårsstudenter 5 234 5 134 4 989 Helårsprestationer 4 695 4 692 4 485 Prestationsgrad 90 % 91 % 90 % Andel professionsutbildning 35 % 33 % 32 % Annan programutbildning Helårsstudenter 4 668 4 588 4 678 Helårsprestationer 3 808 3 765 3 594 Prestationsgrad 82 % 82 % 77 % Andel annan programutbildning 31 % 29 % 30 % Fristående kurser Helårsstudenter 5 079 5 837 5 906 Helårsprestationer 3 263 3 496 3 540 Prestationsgrad 64 % 60 % 60 % Andel fristående kurser 34 % 38 % 38 % 1 Exklusive uppdragsutbildning. 2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok. 17
Fördelning utbildning grundnivå respektive avancerad nivå Utbildning på grundnivå utgjorde 89 procent av det totala antalet helårsstudenter. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå var åtta procent och har legat stabilt sedan 2010. Universitetets mål är att öka andelen till 15 procent inom tre år. För kurser som startade hösten 2012 ökade antalet registrerade studenter på avancerad nivå med 16 procent. Prestationsgraden på avancerad nivå har ökat från 73 procent år 2010 till 82 procent år 2012. Tabell 11. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå1 2012 2011 2010 Grundnivå Helårsstudenter 13 403 13 929 13 953 Helårsprestationer 10 612 10 740 10 527 Prestationsgrad 79 % 77 % 75 % Avancerad nivå Helårsstudenter 1 235 1 309 1 293 Helårsprestationer 1 018 1 048 941 Prestationsgrad 82 % 80 % 73 % Ej klassad utbildningsnivå2 Helårsstudenter 343 321 329 Helårsprestationer 136 165 152 Prestationsgrad 40 % 51 % 46 % 1 Exklusive uppdragsutbildning. 2 Ej klassad utbildningsnivå är till exempel basårsutbildning. Källa: Diver/Ladok. Utbildningsområden Linnéuniversitetet bedriver utbildning inom 14 av totalt 20 utbildningsområden enligt regeringens regleringsbrev. Musik, media och design utgör konstnärliga utbildningsområden. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet utgjorde det enskilt största med 29 procent av det totala antalet helårstudenter. Inom de utbildningsområden där universitetet har flest studenter, samhällsvetenskapligt, tekniskt, humanistiskt och naturvetenskapligt, ökade prestationsgraden i jämförelse med 18
föregående år. Prestationsgraden för undervisning minskade 2012 efter att 2011 ha ökat tillfälligt med anledning av reglerna kring lärarlegitimation. Dessa regler ledde till ett ökat intresse för att slutföra sin utbildning och därmed kunna ta ut examen. Tabell 12. Helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr) och prestationsgrad per utbildningsområde1 Utbildningsområde2 2012 2011 Hst Hpr Prestationsgrad Hst Hpr Prestationsgrad Design3 181 164 91 % 214 197 92 % Farmaceutiskt 23 18 78 % 12 12 100 % Humanistiskt 1 785 1 201 67 % 1 781 1 140 64 % Idrott 108 91 84 % 109 95 87 % Juridiskt 194 154 79 % 216 161 75 % Medicin 539 470 87 % 586 495 84 % Media3 61 52 85 % 68 67 98 % Musik3 46 27 59 % 35 24 69 % Naturvetenskapligt 1 760 1 280 73 % 1 938 1 349 70 % Samhällsvetenskapligt 4 305 3 419 79 % 4 569 3 510 77 % Tekniskt 2 167 1 653 76 % 2 245 1 682 75 % Undervisning 1 433 1 293 90 % 1 418 1 351 95 % Vård 1 236 1 089 88 % 1 180 1 009 86 % Övrigt 1 143 855 75 % 1 188 861 72 % 14 981 11 766 79 % 15 559 11 953 77 % 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive betalande tredjelandsstudenter. 2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev. 3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårs-studenter/helårsprestationer. Helårsstudenter/helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap. Källa: Diver/Ladok. Kvinnor utgjorde en majoritet av studenterna, 62 procent, vilket var samma proportion som 2011. Andelen kvinnor var särskilt hög inom utbildningsområdena humaniora, vård, medicin och undervisning. Inom teknik var andelen män störst. Andelen helårsstudenter under 25 år ökade. Åldersstrukturen varierar dock mellan olika utbildningsområden. Tabell 13. Andel kvinnor och andel under 25 år per utbildningsområde1 Utbildningsområde2 Andel3 kvinnor Andel3 < 25 år 2012 2011 2012 2011 Design 73 % 74 % 50 % 50 % Farmaceutiskt 92 % 89 % 27 % 27 % Humanistiskt 72 % 71 % 40 % 40 % Idrott 42 % 43 % 67 % 67 % Juridiskt 64 % 64 % 64 % 64 % Medicin 84 % 84 % 42 % 42 % Media 56 % 57 % 75 % 75 % Musik 33 % 27 % 46 % 46 % Naturvetenskapligt 48 % 47 % 44 % 44 % Samhällsvetenskapligt 64 % 63 % 51 % 51 % Tekniskt 31 % 33 % 40 % 40 % Undervisning 80 % 80 % 35 % 35 % Vård 83 % 82 % 41 % 41 % Övrigt 57 % 58 % 46 % 46 % 62 % 62 % 45 % 43 % 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive betalande tredjelandsstudenter. 2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev. 3 För kön och ålder är andelen baserad på helårsstudenter. 19
Källa: Diver/Ladok. Andelen helårsstudenter under 25 år var högst inom civilekonom- och lärarutbildningarna. På fristående kurser var andelen lägst med 32 procent. Diagram 1. Ålderspridning Helårsstudenter Helårsstudenter 2012, spridning 1900 1700 1500 1300 1100 900 700 500 300 100 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 Ålder Diagrammet visar 2012 års åldersfördelning av helårsstudenter. Linnéuniversitetet har flest helårsstudenter i åldern 23 år. Det fanns utfall av helårstudenter i åldersintervallet 18-83 år. 20
Tabell 14. Åldersanalys1 Åldersspridning Andel <25 2010-2012 2012 2011 2010 Lärare 19-62 41 % 39 % 38 % Andra professionsutbildningar Barnmorska 25-49 0 % 0 % 0 % Biomedicinsk analytiker 19-44 50 % 55 % 69 % Civilekonom 19-46 76 % 75 % 81 % Högskoleingenjör 19-67 62 % 63 % 66 % Optiker 19-57 65 % 69 % 69 % Farmaceut 20-64 33 % 36 % 48 % Psykolog2 20-41 58 % 70 % - Sjuksköterska 19-59 51 % 54 % 53 % Specialistsjuksköterska 24-60 0 % 1 % 0 % Sjöingenjör 19-50 44 % 39 % 44 % Sjökapten 19-58 42 % 39 % 37 % Socionom 19-56 52 % 53 % 49 % Andra professionsutbildningar 19-67 54 % 54 % 54 % Andra utbildningsprogram 18-58 54 % 53 % 52 % Fristående kurs 18-83 32 % 31 % 31 % 1 Baserat på utfall av helårstudenter 2 Utbildningen startade ht 2011. Distansutbildning Vid Linnéuniversitetet erbjuds utbildningsprogram och fristående kurser med varierande studieformer. Förutom undervisning på dagtid erbjuds kurstider under eftermiddag, kväll, veckoslut och sommar. Dessutom finns utbildningar med flexibel studieform samt utbildningar som ges via lärcentra. 2012 uppgick antalet distansstudenter till 4 406 helårsstudenter, vilket var en minskning med tio procent. Distansutbildningen utgjorde 29 procent av den totala utbildningsvolymen. Tabell 15. Distansutbildningar1 2012 2011 2010 Andel distansutbildning av helårstudenter 29 % 31 % 30 % Helårsstudenter 4 406 4 884 4 647 Helårsprestationer 2 852 2 939 2 707 Prestationsgrad 65 % 60 % 58 % 1 Undervisningsform distans och it-distans. Källa: Diver/Ladok Prestationsgraden för distansutbildningar har ökat till 65 procent. Den är dock fortfarande betydligt lägre än de 79 procent som gäller totalt för Linnéuniversitetet. Precis som för många andra lärosäten så finns det en skillnad i prestationsgrad mellan campusförlagd och distansutformad utbildning. En förklaring till detta kan vara att distansstudenter ofta kombinerar arbete och studier. Universitetet arbetar för att öka genomströmningen av distansstudenter. Under våren slutfördes en genomlysning av universitetets distansverksamhet. Med stöd av rapporten beslutade universitetet att påbörja upphandling och etablering av en gemensam medieserver. Förbättrade rutiner för att tidigt avregistrera inaktiva studenter har införts. Universitetet har också beslutat om en gemensam lärplattform (Moodle). Genom att studenterna enbart behöver hantera en enda lärplattform, tillsammans med ökade insatser i undervisningen för att distansstudenterna snabbt ska komma igång med sin studieaktivitet, hoppas universitetet öka genomströmningsgraden. Examina på grundnivå och avancerad nivå Under 2012 utfärdades 2 865 examina vilket innebar en ökning med närmare 11 procent jämfört med 2010. Kravet på lärarexamen för lärarlegitimation förklarar den tillfälliga 21
ökningen av lärarexamen på grund- och avancerad nivå under 2011. Antalet lärarexamina 2012 är tillbaka på 2010 års nivå. Sammanlagt utfärdades 1158 generella examina på grundnivå, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med 2010. Antalet yrkesexamina på grundnivå ökade med 15 procent under samma period. Generella examina på avancerad nivå minskade jämfört med 2011 och 2010. Yrkesexamina på avancerad nivå ökade med 60 procent jämfört med 2010, vilket till stor del förklaras med ökande studentkullar på civilekonomutbildningen. Tabell 16. Antal utfärdade examina Examina på grundnivå 2012 2011 2010 Generella examina Högskoleexamen 115 107 116 Kandidatexamen 1 043 999 880 1 158 1 106 996 Yrkesexamina Biomedicinsk analytikerexamen 15 10 18 Högskoleingenjörsexamen 84 77 65 Optikerexamen 31 33 38 Receptarieexamen 20 13 14 Röntgensjuksköterskeexamen 3 11 12 Sjuksköterskeexamen 197 201 189 Sjöingenjörsexamen 29 24 27 Sjökaptensexamen 68 52 38 Socionomexamen1 144 118 113 591 539 514 Examina på avancerad nivå Generella examina Magisterexamen 207 322 318 Magisterexamen med bredd 1 3 14 Masterexamen 102 55 36 310 380 368 Yrkesexamina Barnmorskeexamen 14 13 9 Civilekonomexamen 85 48 3 Specialistsjuksköterskeexamen 106 113 99 Specialpedagogexamen 29 42 27 Speciallärarexamen 26 31 24 260 247 162 Lärarexamen, grund- och avancerad nivå Lärarexamen 546 809 539 Totalt antal examina 2 865 3 081 2 579 1 Inkluderar två examina i social omsorg, 2012. Källa: Ladok. 22
Tabell 17. Könsfördelning utfärdade examina Examina på grundnivå 2012 2011 2010 Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män Generella examina Högskoleexamen 115 50 % 50 % 107 50 % 50 % 116 51 % 49 % Kandidatexamen 1 043 67 % 33 % 999 65 % 35 % 880 67 % 33 % 1 158 65 % 35 % 1 106 63 % 37 % 996 65 % 35 % Yrkesexamina Utb. med majoritet män1 181 15 % 85 % 153 22 % 78 % 130 11 % 89 % Utb. med majoritet kvinnor2 410 88 % 12 % 386 84 % 16 % 384 88 % 12 % 591 65 % 35 % 539 66 % 34 % 514 68 % 32 % Examina på avancerad nivå Generella examina Magister- och masterexamen 310 49 % 51 % 380 53 % 47 % 368 46 % 54 % Yrkesexamina Yrkesexamina 260 70 % 30 % 247 72 % 28 % 162 77 % 23 % Grund- o avancerad nivå Lärarexamen 546 81 % 19 % 809 78 % 22 % 539 76 % 24 % Totalt antal examina 2 865 67 % 33 % 3 081 67 % 33 % 2 579 66 % 34 % 1 Högskoleingenjör, sjökapten, sjöingenjör. 2 Biomedicinsk analytiker, optiker, receptarie, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, socionom. Källa:Diver/Ladok. Av de studenter som tog ut en examen på grundnivå och avancerad nivå under 2012 var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Sammantaget var nivåerna ungefär desamma som jämförelseåren. Studentinflytande Studentkåren vid Linnéuniversitet, Linnéstudenterna, har erbjudits möjlighet att vara representerade i beredande och beslutande organ såsom universitetsstyrelsen och nämnderna. Studentinflytande har även utövats i institutionsstyrelser och andra grupperingar. Representationen har bestått av studenter från grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Det har varit vissa svårigheter att bemanna alla grupperingar med studentrepresentanter och under 2012 förlängde därför rektor beslutet om ekonomisk ersättning till studenter som deltog i universitetets beslutande och beredande organ. Kursvärderingarnas funktion som en del av studentinflytandet har ytterligare betonats genom att lokala regler förtydligats. Avsikten är att svarsfrekvensen och formerna för att kommunicera sammanställningarna av kursvärderingarna ska förbättras. Studentinflytande har även utvecklats inom områden som gäller rättssäkerhet och Lika villkor. Till exempel har universitetet och Linnéstudenterna arbetat förebyggande med plagiat och fusk och ett pilotprojekt för anonyma tentamina ska genomföras under våren. Linnéstudenterna har under 2012 varit en aktiv part i universitetets arbete med ny organisation. Här har studenterna särskilt bevakat att studentinflytandet består och utvecklas. Universitetets service till studenter Karriärcentrum Linné har utökats och ger möjlighet till individuell rådgivning kring arbetsmarknad och att söka arbete. Studenterna får i sitt möte med karriärvägledaren arbeta med frågor om kompetens, värderingar och intressen i förhållande till potentiella arbeten eller fortsatta studier. Avsikten är att studievägledning och karriärvägledning ska ske kontinuerligt in på universitetet, inom utbildningen och slutligen ut i arbetslivet. Universitetet samarbetar också med Stiftelsen Drivhuset, som uppmuntrar entreprenörskap och nytänkande hos studenterna. Drivhusets vägledning har ökat med 15 procent. I projektet Det entreprenöriella universitetet har ungefär 800 studenter mött och inspirerats av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Studenthälsan erbjuder kurativa samtal och gruppverksamhet kring självkänsla, talängslan och stresshantering samt livsstilsprojekt med inriktning på alkoholprevention och fysisk hälsa. Det finns även möjlighet att få coachning kring livsstilsförändringar, 23
motivationsproblem och studiesvårigheter. Nytt för 2012 är att Studenthälsan även erbjuder coachning för grupper och för studenter som kört fast sina grupparbeten. Studenthälsan ger även föreläsningar i god sömnhygien, mindfulness och inre ledarskap. Universitetet erbjuder också från 2012 ett antal språkstödsprogram. I Studieverkstaden får studenter hjälp att skriva akademiska texter på både engelska och svenska samt individuell handledning i skrivande. Universitetet anordnar också kurser i skrivande och i studieteknik. Prestationer inom utbildningsområdet Helårsstudenter och helårsprestationer utgjorde Linnéuniversitetets prestationer för år 2012. Antalet helhårsstudenter har minskat beroende på en anpassning till takbeloppet. Kostnaderna per helårstudent och helårsprestation har ökat, vilket kan förklaras av att kostnadsnivån för utbildningsområdet ännu inte är anpassad till det lägre antalet helårstudenter. Se vidare under avsnittet ekonomisk redovisning. Tabell 18. Redovisning av prestationer inom utbildning på grund- och avancerad nivå1 2012 2011 2010 Helårsstudenter (hst) 14 981 15 559 15 575 Helårsprestationer (hpr) 11 766 11 953 11 620 Kostnader (tkr) 1 028 785 1 004 831 987 041 Kostnad/hst (kr) 68 673 64 582 63 373 Kostnad/hpr (kr) 87 437 84 065 84 943 1 Inklusive betalande tredjelandsstudenter och exklusive uppdragsutbildning. 24
Framstående forskning Mål enligt strategi 2010 2015: Linnéuniversitetet ska ha en nationellt och internationellt framstående forskning ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centres vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter uppnå balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Forskningsinriktning och Linnaeus University Centres Forskningen vid Linnéuniversitetet bedrivs med både ämnesdjup och tvärvetenskapliga inriktningar inom framförallt humaniora, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap, naturvetenskap, teknik och design. Under året har ett omfattande strategiarbete påbörjats. Ett femtiotal forskningsprojekt inom de prioriterade områdena för Familjen Kamprads stiftelse håller för närvarande på att utvärderas av olika expertpaneler. Utvärderingarna kommer sedan att ligga till grund för universitetets forskningsstrategier inom berörda områden. Universitet har också analyserat publiceringar och citeringar utifrån de samlade forskningsresurserna. Analysen tyder på att Linnéuniversitetet publicerar och citeras över rikssnittet. Ett av universitetsstyrelsens prioriterade områden är att öka konkurrenskraften inom forskningen. För att stärka och lyfta fram de allra starkaste forskningsområdena vid Linnéuniversitetet görs en långsiktig satsning på framstående forskningsmiljöer, Linnaeus University Centres (Lnuc). Gemensamt för samtliga Lnuc är att de står för universitetets ideal om en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Inrättandet av Lnuc har skett efter en process med interna ansökningar, internationell vetenskaplig granskning och beslut i universitetsstyrelsen. Den marina forskningen håller hög internationell klass och inom området finns ett Lnuc, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems. Inom det humanistiska fältet finns Linnaeus University Centres for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies med forskare i bland annat litteratur, historia och språk. Inom nationalekonomi är den arbetsmarknadspolitiska forskningen väletablerad och inrymmer ett Lnuc, Labor Market and Discrimination Studies. Under 2012 inrättades Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry, och totalt finns nu fyra Lnuc utsedda. Regeringens satsningar på strategiska forskningsområden Linnéuniversitetet deltar i två av regeringens satsningar på strategiska forskningsområden, inom havsmiljöforskning och klimatmodeller. ECOCHANGE, Ecosystem Dynamics in the Baltic Sea in a Changing Climate Perspective, är ett samarbete mellan Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturhistoriska riksmuseet. Umeå universitets läge vid Bottniska viken och Linnéuniversitetets läge vid Egentliga Östersjön möjliggör en unik jämförande forskningsinsats. Umeå universitet är huvudman. MERGE, ModElling Regional and Global Earth system, är ett samarbete mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet, Rossby centre/smhi, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan. Lunds universitet är huvudman. Medel för forskning och utbildning på forskarnivå enligt regleringsbrev Fakultetsanslaget uppgick till 274 Mkr. Nämnderna fördelade dessa medel utifrån universitetsstyrelsens riktlinjer som syftar till att skapa ökad konkurrenskraft inom forskningen. Vid nämndernas fördelning är extern finansiering och vetenskapliga publikationer viktiga kriterier. Inom naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap samt ekonomi och design har forskningsprojekt som tilldelats medel blivit kvalitetsgranskade av externa bedömare. Inom vissa områden görs särskilda satsningar på att skapa samarbeten mellan olika forskargrupper för att främja nytänkande och konkurrenskraftig forskning. Utbildning på forskarnivå Inom hela universitetet pågår ett genomgripande kvalitetsarbete för utbildning på forskarnivå. Detta arbete har samordnats mellan samtliga fakulteter/lärarutbildningen. I utbildningen på forskarnivå har ämnen gått samman och flera samarbeten över ämnesgränserna har etablerats 25