Plan mot diskriminering och kränkande behandling Handskerydsskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Handskerydsskolan Planen gäller för år 2012 Vårt mål är att ge eleverna redskap att lösa konflikter utan våld och träna dem i att umgås på ett trevligt sätt genom att ta hänsyn till och visa omtanke mot sina kamrater. Handskerydsskolans främjande arbete För att skapa en skola där alla trivs och känner sig trygga, tar vi konsekvent ställning mot allt destruktivt beteende genom att aktivt förebygga och motverka diskriminering, kränkande behandling, mobbning och våldstendenser i skolan. All personal arbetar förebyggande och hjälper till med konfliktlösning både i grupp och enskilt i enlighet med värdegrunden: * Vi vill ge våra elever goda kamratrelationer, därför hjälper vi till att lösa konflikter. * Vi vill ge våra elever en god arbetsmiljö, därför ingriper vi mot störning av undervisning * Vi anser att alla ska visa hänsyn och respekt för andra, därför åtgärdar vi mobbning * Vi månar om våra elevers självförtroende, därför ingriper vi mot all diskriminering och skymfande tillmälen. * Vi vill ge våra elever trygghet, därför ingriper vi mot våld. Skolans trygghetsteam och personalen har tillsammans tagit fram denna plan. Föräldrarnas inflytande i arbetet har skett genom samtal vid Handskerydsrådets träffar. Det går att få stopp på kränkningar! Du som elev. Blir du illa behandlad av dina klasskompisar eller av din lärare? Då kan du vara utsatt för kränkande behandling. Det kan handla om att någon skickar elaka mail eller sms, att du 1

upprepade gånger bli retad för något eller att du inte får vara med de andra. Till kränkningar räknas självklart också våld, som slag, sparkar, knuffar och hot. Om du blivit kränkt ska du prata med din lärare eller med någon i trygghetsteamet alternativt tala med rektorn på skolan. Skolan måste ta dig på allvar när du känner dig illa behandlad och är skyldig att hjälpa dig. Du som vårdnadshavare Förutsättningen för att vi ska lyckas i vårt arbete med att skapa en trivsam skola är att du som förälder stödjer oss. Det kan du göra genom att prata med ditt barn om hur det är i skolan och hur det fungerar mellan kamraterna. Tala om för ditt barn att det är fel att mobba, trakassera, retas och vara elak. Fråga barnen hur de har det i klassrummet och ute på rasterna, t ex om de leker med kamrater, om det är någon som är utanför gemenskapen eller om några barn är elaka mot någon. Om du som förälder får vetskap om något som inte står rätt till för ditt eller någon annans barn ska du kontakta någon av nedanstående personer: Pernilla Ziemke, fritidspedagog åk 2 51 8498 Lena Hanell-Pettersson, fritidspedagog åk 3 51 8586 Agneta Stridh, fritidspedagog åk 1 51 8208 Salla Lehmus Karlsson, elevassistent särskolan 51 8891 Annelie Stridh, elevassistent åk4-6 51 8587 Madeleine Hjälmqvist, kurator 51 8357 Mats Hagbranth, rektor 51 8936 Carin Kallhed-Arvidsson, skolsköterska 51 8449 Förankring av och information om planen Vid skolans arbetsplatsträffar har all personal arbetat med planens innehåll. Skolans elevråd har vid sina träffar gått igenom det som berör eleverna. Vid klassråden finns en stående punkt på dagordningen som handlar om det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som bedrivs på skolan. Vid föräldraträffar har vårdnadshavare fått information. Kartläggning En gång om året revideras skolans plan. Innan denna revidering sker kartlägger vi hur det är på skolan genom att sammanställa uppgifter från elevenkät, elevråd, trygghetsteam, föräldraträffar, personalmöten och skolans lokala stödteam. Skolans trygghetsteam anger vilka övergripande frågor som alla ska arbeta med och sedan gör varje arbetslag en komplettering i sitt arbete om det finns särskilda behov som de behöver arbeta med. Vi använder den kommungemensamma elevenkäten som en del i kartläggningen. Den genomförs i maj varje år. 2

Prioriterande åtgärder för 2012: I maj 2011 genomförde vi en trivselenkät som visade att arbetsron i klasserna är relativt god men fortfarande behöver vi göra insatser för att få ytterligare ett förbättrat resultat. 2012 kommer Nässjö kommun inspekteras av skolinspektionen gällande trygghet och arbetsro. Deras inspektion kommer att ligga till grund för vidare åtgärder och arbete. Konkreta åtgärder under år 2012: Att varje klass ständigt uppmärksammar och aktivt arbetar för att få en god arbets- och studiemiljö i klassrummet. Att klasserna och elevrådet uppmärksammar och följer upp hur arbetet går vid sina träffar. Att under vårterminen undersöka var på skolan det känns tryggt eller otryggt att vistas. Att under våren genomföra en trivselenkät för alla elever. Arbete kring trivsel och trygghet konkretiseras ytterligare i skolans arbetsplaner. Att under året utbilda personal i frågor kring det förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering En redogörelse för hur de prioriterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande 2013 års plan. Planen ska utvärderas i skolans kvalitetsredovisning Elevutvärdering sker genom samtal, enkäter och skriftliga utvärderingar Föräldrautvärdering sker vid brukarråd, genom föräldraenkäter i åk 2 och åk 5 samt samtal vid olika typer av föräldraträffar Personalutvärderingar sker i samband med skolans kvalitetsarbete. Handskerydsskolans förebyggande arbete: För att skapa en god social miljö i skolan arbetar vi utifrån följande: 1. På skolan finns ett trygghetsteam bestående av personal från skolans olika verksamheter. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt under terminerna. Detta team ansvarar för att alla fall av kända trakasserier på skolan behandlas och noggrant följs upp. Trygghetsgruppen bevakar fortbildning i detta område samt informerar personal om aktuell lagstiftning. 2. Trygghetsteamet informerar vid skolstarten eleverna i samtliga klasser att på denna skola är alla former av trakasserier och kränkande behandling förbjuden. Genomgång av punkt 1 på trivselreglerna samt att det på skolan finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. I alla klasser lyfts kontinuerligt frågor som behandlar temat kamratskap, mobbning, livskunskap, Kompissamtal eller EQ. 3

4. Inom skolhälsovården genomförs i årskurs 4 enskilda strukturerade hälsosamtal där alla människors lika värde tas upp utifrån olika bakgrund och förmågor. 5. Alla arbetslag tar varje år fram konkret handlingsplan kring vad som ska prioriteras på korridornivå i arbetet. 6. Alla lärare ska i sin undervisning verka för respekt och förståelse för andra. Vid särskilda lektionstillfällen tar man upp våra olika roller, kulturkonflikter, tolerans och rätten att vara annorlunda. Inom ämnet idrott gör läraren alltid gruppindelningar utifrån att ingen ska känna sig utsatt. 7. På klassrådstid finns en stående punkt där klassföreståndare med hjälp av elevrådsrepresentanterna tar upp skolans gemensamma värdegrund, såsom attityder och förhållningssätt. 8. Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefullt för vårt fortsatta arbete. Viktigt är att vara oss behjälpliga och meddela skolpersonal om det kommer till vårdnadshavares kännedom att någon elev blir kränkt. Vårdnadshavare får under varje läsår handlingsprogrammet presenterat på föräldramöten samt en kortfattad broschyr kring hur arbetet är upplagt. 9. Arbetsförhållandena skall anpassas så att hinder för elever och personal med psykiskt- eller fysikiskt funktionshinder undanröjs så långt som möjligt. Allergi- och skyddsronder hjälper till att bevaka den yttre miljön. 10. Skolan har utsett en genusinspiratör vars uppgift är att implementera likabehandlingsplanen utifrån ett genusperspektiv. 4

Skolans rutiner för akuta situationer av trakasserier, kränkande behandling, hot och våld Situation Åtgärd Ansvarig personal Akut situation Upprepad händelse Samtal med berörda parter Klasslärare informeras Ev vårdnadshavare informeras Enskilt samtal med den som utfört handlingen samt med den som varit föremål för handlingen Redogörelse för vad som hänt skrivs. Vårdnadshavare informeras Person som sett händelse eller fått vetskap om Ev Trygghetsteam Trygghetsteamet Hoten, våldet, diskrimineringen eller de kränkande handlingarna upprepas ytterligare Uppföljningssamtal med berörda Samtal med berörda elever Samtal med vårdnadshavare till den som utfört handlingen Samtal med vårdnadshavare till den som varit föremål för handlingen Arbetslaget Information till Trygghetsteamet 1:a hand Trygghetsteamet 2:a hand rektor Anmälan till rektor Upprättande av åtgärdsprogram Kurator Hoten, våldet, diskrimineringen eller de kränkande handlingarna upphör ej trots samtal och åtgärder Vidare åtgärder enl. åtgärdsprogram/skollag. Rektor Hotet, våldet diskrimineringen eller kränkningarna tar sig uttryck i misshandel eller annan straffbar handling Kontakt med andra myndigheter Rektor Dokumentation Minnesanteckningar från samtal med elev, skrivs av trygghetsteamet. Anteckningar från trygghetsteamets träffar. Blankett vid kränkande behandling Åtgärdsprogram skrivs vid konstaterad mobbning. Åtgärdsprogram utvärderas med beslut om vidare åtgärder. 5

Kränkningar och konflikter mellan elever Ibland förkommer det att någon elev blir utsatt för kränkningar p.g.a. att man själv har problem att relatera till jämnåriga. Oftast är den som blir utsatt inte själv medveten om vad slags signaler hon/han sänder ut. Här behöver eleven hjälp med att se på sitt kroppsspråk eller hjälp med att se alternativ till hur man kan bete sig i en mobbningssituation. Denna hjälp ges av kuratorn, specialpedagog eller annan medlem i trygghetsgruppen. Vid konflikter mellan elever under skoltid hjälper personalen de elever som så önskar, att lösa dessa. Vid misstanke om kränkningar mellan vuxen och elev vidtas följande åtgärder: 1. Rektor kontaktas omedelbart. Händelsen utreds och dokumenteras efter kontakt med uppgiftslämnare och berörda. 2. Rektor samtalar med de inblandade och informerar vårdnadshavare. 3. Rektor avgör ev. om ytterligare åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter 1-2 veckor. Vid misstanke om kränkningar mellan vuxen och vuxen vidtas följande åtgärder: Rektor kontaktas omedelbart. Händelsen utreds och dokumenteras. Arbetet genomförs utifrån de riktlinjer som finns i Nässjö kommuns policydokument Mobbning på arbetsplatsen 6

Definitioner och begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet eller uttryck - ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 7

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling måste förhindras. Kränkande behandling kan delas in i: trakasserier annan kränkande behandling. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är uppträdanden som, utan att vara trakasserier, kränker en individs värdighet Mobbning är en form av kränkande behandling. Mobbning är när någon upprepade gånger, medvetet och med avsikt att skada eller vålla obehag, utsätter någon för kränkande handlingar. Kränkningen kan vara från en eller flera personer och vålla obehag av psykisk eller fysisk natur. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Litteratur - Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan Stödmaterial av DO, BEO & Skolinspektionen, 2009 - Allmänna råd och kommentarer av Skolverket 2009 För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling - Du är så j:a ful en bok om barns utsatthet i skolan, Barn- och elevombudet och Skolinspektionen - Barnkonventionen 8

Skollagen 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571). Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Diskrimineringslagen 2008:567 3 kap. 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen, utbildning enligt högskolelagen eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 3 kap. 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 3 kap. 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses 9

Dokumentation av genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Elev Personnummer Skola Ansvarig rektor Tfn De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan. Ange datum när ärendet avslutas. Datum Kommunikation/åtgärd 10