Biodynamisk odling i forskning och försök. Introduktion del 2 Balansen mellan de uppbyggande och de nedbrytande krafterna, en ödesfråga Det ekologiska lantbruket har, trots massivt motstånd, blivit allt mer etablerat. Stora grupper i samhället har nu insett nödvändigheten av att vi anpassar produktion och konsumtion till vår planets förmåga att återskapa nya resurser. Här intar jordbruket en nyckelroll. Det är bara i jord och skogsbruk nya resurser skapas. Genom den gröna växtens förmåga att med hjälp av fotosyntesen binda den flödande energin från solen och av de döda oorganiska substanserna ur luften och marken bilda organisk substans skapas de ny resurser vi lever av. Det är med insikten om det allt levandes betydelse och den gröna växtlighetens nyskapande förmåga som vi tillfullo kan förstå allvaret i dagens hotbild. I en rasande snabb takt så fortsätter världens skogar att minska, gräsmarkerna utarmas och själva odlingsjorden försvagas genom förlust av organiska substans. Den globala uppvärmningen orsakas av den globala nettoförbrukningen av organiska kolet i marken och i växtligheten i form av skogar och gräsmarker sam den fortsatt ökande förbrukningen av det fossilt lagrade kolet i form av olja, gas och kol. Till detta kommer även emissionerna av andra starka växthusgaser som metangas och dikväveoxid som till en betydande del härrör från jordbruket. Det är endast genom att återställa balansen mellan den biologiska produktionen vilket primärt bara kan ske genom den gröna växten och vår konsumtion som en långsiktig mänsklig överlevnad på jorden är möjlig. Den gröna levande jorden i form av växtlighet krymper, samtidigt som vi blir allt fler som den skall försörja (figur 1.), en i längden helt omöjlig situation. Något som varje mänskligt förnuft egentligen bör komma till full insikt om, men tyvärr alltför ofta blundar för eller rent av förnekar. Majoriteten av alla människor i industriländerna fortsätter med sina liv som förut, kör sin bil, flyger till sina semesterorter i varmare områden men framför allt konsumerar mat, vars produktionsmetoder utarmar själva jorden.
Figur 1. Cirka hälften av den globala uppvärmningen är en påverkan av hur den mat vi äter produceras, förädlas och distribueras. Resten är en effekt av alla våra resor, med bilar, flyg,båt boende samt övrig konsumtion. och det är den livsstilen som nu även breder ut sig i de nya tillväxtländerna i Asien, Afrika och Latinamerika. Tillsammans med det ekonomiska undret i ett jätteland som Kina innebär detta en ytterligare accelererad förbrukning av ändliga resurser och en omfattande miljöförstöring vilken även också hotar primära livsbetingelser såsom ren luft och rent vatten. Svensken avger två och en halv gång mer växthusgaser än världsgenomsnittet på fyra ton koldioxidekvivalenter per person och år, genomsin livsstil och dessa utsläpp(figur 2) fortsätter att öka, trots att vi vet att det leder fram till mänskliga katastrofer för särskilt de allra fattigaste i världen. Enligt den senaste rapporten från FNs klimatpanel så måste ett trendbrott ske inom detta årtionde för att temperaturökningen ej skall överskrida tvågradersmålet.
Figur 2. Det finns i dag en omfattande vetenskaplig dokumentation vilken visar hur dagens konventionella jordbruk leder till minskande mullhalter och en förödande markerosion, jordbruket förbrukar mer fossil energi än själva brännvärdet av de livsmedelsprodukter som produceras, övergödningen av sjöar, hav och miljö belastas av de miljögifter som är ett hot mot såväl den biologiska mångfalden som människors hälsa. Den globala uppvärmningen leder även till förhöjda havsnivåer vilka lägger allt större arealer under vatten, i de i dag tättbefolkade floddeltaområdena (figur 3).
2014-06-30 6/30/2014 AG Figur 3. Avskogning och humusnedbrytande odlingsmetoder leder till alltmer avtagande mullhalter och markförstöring vilket påverkar både klimatet och den globala vattenhushållningen.även i Sverige så sker en degradering av odlingsmarken i de spannmålsintensiva odlingsområdena. Enligt en färsk rapport från FAO:s mark- och vattenenhet (FAO/ISRIC 2008/01 Global Assessmentof Land Degradation and Improvement) så är 20 % av den globala odlingsmarken, 30 % av skogsarealen samt 10 % av världens betesmarker degraderade. Den stora utmaningen är nu hur vi kan vända den utvecklingen och återbeliva jorden. Runt om i världen finns idag också exempel på motsatsen, hur ett regenerativt jordbruk är möjligt och hur vi kan ställa om såväl jordbruksproduktionen som vår konsumtion. Omfattande ansträngningar pågår också för en återbeskogning men detta försvåras i områden med stor torka vilka har påverkats av den globala uppvärmningen. Jordbrukets nyckelroll och hur utvecklingen kan vändas Jordbrukets nyckelroll och hur jordbruket kan nyskapa resurser istället för att förbruka dem har nyligen dokumenterats i Östersjöprojektet BERAS. Jordbruket kan genom att återuppbygga markens humuskapital med metoder som ej använder fossil energi, bidra till att minska den globala uppvärmningen. Gårdsstudier och långliggande försök vid bland annat det biodynamiska forskningsinstitutet i Järna påvisar detta. Ett ekologiskt kretsloppbaserat jordbruk såväl i Europa som i övriga världen visar vägen mot ett framtida överlevnadsjordbruk. Detta finns bland annat beskrivet av författaren i boken: Morgondagens jordbruk (Agriculture for the future). Ytterst är det en fråga om att återskapa balansen mellan de levande uppbyggande krafterna på jorden och de nedbrytande, som också måste finnas, (det vi benämner död) för att det skall kunna uppstå ett nytt liv. Frågan om de levand och de bortdöende krafterna på jorden, kan studeras på olika sätt och exempel på detta kommer att ges i det följande.
Det industriella jordbrukets framväxt och den biodynamiska odlingen Dagens konventionella jordbruk är nära förbundet med den industriella utvecklingen, baserad på fossil energi, ännu för 100 år sedan så var jordbruket helt beroende av de förnyelsebara resurser som skapats av den gröna växten, där växtföljder med kvävesamlande baljväxter var helt avgörande för folkets försörjning. Även här får jag hänvisa till vad jag skrivit tidigare, nu senast i boken Morgondagens Jordbruk. Den akuta svälten kunde här i Norden bekämpas i början av 1800 talet,då man lärde sig mer effektivt än tidigare att kunna utnyttja baljväxternas biologiska kvävefixering i kombination med en bättre teknik gällande brukandet av jorden, sådd och skörd samt djurhållningen, det var först vid den ökade tillgången av fossil energi, som kemikalieanvändningen och konstgödselanvändningen tog fart. Det ekologiska jordbruket såsom det existerar i världen i dag har en bakgrund i olika strömningar,vilka växte fram under 1900-talet som en reaktion på det industriella jordbrukets introduktion i Europa och i övriga världen med de konsekvenser vi tidigare berört. I Europa var den s.k. biodynamiska odlingsformen det dominerande alternativet till det konventionella jordbruket fram till 1980 talet. I en studie som författaren genomförde år 1981 vid Sveriges Lantbruksuniversitet, så var över 90 % av det som då ännu kallades för alternativ odling i Sverige, Biodynamisk odling och var då med i den s.k. demeterkontrollen, som författaren varit med och etablerat i Sverige under 1970-talet. Efter ett omfattande arbete med myndigheter och politiker i början på 1980-talet, så infördes ett statligt stöd för en omläggning till ekologisk odling samt arealbidrag, den första statliga tjänsten i ekologisk odling inrättades och författaren tillträdde som statskonsulent i ekologisk odling vid Sveriges Lantbruksuniversitet år 1987. Den ekologiska odlingsarealen ökade från dåvarande 7000 ha till dagens ca 500 000 ha under de följande 20 åren. Närmare 20 % av landets totala åkerareal brukas i dag ekologiskt och får miljöstöd för detta. Det finns en statlig och numera av EU styrd kontroll av vad som får kallas ekologisk odling vilken innehåller väsenliga delar av grundbetingelserna för biodynamisk odling. I Finland förekom en liknande men inte fullt så omfattande ökning av den ekologiska odlingen och en motsvarande utveckling är nu påbörjad i de övriga Östersjöländerna. Flertalet länder i övriga Europa har genomgått en likartad utveckling som i Sverige med en stark ökning av det, enligt EU-förordningen, ekologiska lantbruket, varav den biodynamiska odlingsarealen numera utgör en mindre andel. Biodynamisk odling har sin grund i den lantbruksimpuls vilken antroposofins grundare Rudolf Steiner gav i form av en lantbrukskurs i Koberwitz i nuvarande Polen pingsten 1924 och som resulterade i den odlingsform som benämnes biodynamisk odling (vilket omnämndes redan i introduktionen). Biodynamisk odling går längre än övrig ekologisk odling,då det förutsätter att varje gård är en självförsörjande organism med en till den egna foderarealen anpassad djurhållning. Detta motsvarar det som även benämnes ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, med de tidigare beskrivna kretsloppen mellan växt och jord där också djurhållningen är en viktig del i gårdsorganismen. Biodynamisk odling och forskning om det levande Men biodynamisk odling omfattar också betydligt mer då det även inbegriper ett perspektiv på det levande, vilket går utöver det som i allmänhet försiggår inom den traditionella naturvetenskapen och som leder fram till specifika odlingsåtgärder, verkande in i själva livsprocesserna. Det är här en
fråga om att stärka de levande belivande krafterna på jorden i mark, växter, djur och människor, på ett sätt som kan stå emot de nu dominerande förstörelsekrafterna och vända utvecklingen. Ett av de första jämförande försöken i Europa med biodynamisk, ekologisk och konventionell odling startade vid Nordisk forskningsring i Järna år 1958. Detta ledde fram till Sveriges första akademiska avhandling, då agronom Bo Petterson presenterade sin licensiatavhandling år1971 och ytterligare 10 år senare då Josef Dlouhý avlade sin doktorsexamen, baserad på jämförande studier av biodynamisk och konventionell odling. Ytterligare 10 år senare år 1990,så lade jag själv fram min doktorsavhandling, med jämförelser mellan konventionella gårdar och biodynamiska gårdar under de betingelser som råder i Mellansverige och Sydsverige. Forskningsarbetet inom biodynamisk odling har därefter pågått fram till i dag, med ytterligare ett flertal akademiska avhandlingar samt ett stort antal vetenskapliga rapporter i internationella vetenskapliga tidskrifter,vilka citeras flitigt runt om i världen. Den i Sverige bedrivna forskningen motsvaras av liknande insatser såväl innanför som utanför Europa och här sker ett ständigt utbyte, som också har lett fram till flera samarbetsprojekt. Denna skrift baseras i första hand på den forskning som nu pågått under mer än 50 år,vid det biodynamiska forskningsinstitutet i Järna,men även vid Sveriges Lantbruksuniversitet. I anslutning till detta kommer att redogöras för en del av det forskningsarbete som även bedrivits i andra länder sedan den första introduktionen av biodynamisk odling år 1924 föreställdes av Rudolf Steiner. Ett särskilt forskningsområde är studiet av de, i biodynamisk odling använda biodynamiska preparaten och här finns det i dag ca 17 doktorsavhandlingar. Hur man sedan har lärt känna biodynamisk odling är väldigt olika. För min del så var genom mitt tidiga intresse för naturvetenskap och forskning. Något av de resultat som här framkommit kommer att redovisas i kommande delar av den nu aktuella boken och som även nu publiceras genom biodynamisk tidskrift